Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015

Transkript

1 Nätverk för bättre resultatredovisning 11 november 2015 Syftet med nätverket Ta del av ny kunskap samt aktuell information för att få en inblick i området Lära av varandra och utveckla resultatredovisningen på den egna myndigheten 2 1

2 Frågor som vi har diskuterat på våra träffar? - återblick Exempel på frågor som nätverket har formulerat - Hur redovisas prestationer/effekter, volymer/kostnader? - Hur ska ÅR ska byggas upp under året? - Hur skapas effektiv process för ÅR:arbete? Information om den nya standard för gransking av resultatredovisning Några departement presenterade sitt utvecklingsarbetet med resultatanalys Internrevision som stöd i arbetet med ÅR 3 Våra iakttagelser om resultatredovisning i ÅR 2014 Mycket bättre redovisning av prestationer Det saknas ofta: - en redovisning av måluppfyllelse och kvalitet i årsredovisningarna. - resonemang om varför myndigheten valt de prestationer som redovisas för att uppnå målen för verksamheten. Det finns ingen tydlig koppling mellan prestationer och målen för verksamheten. 4 2

3 Agenda för dagen 9.30 Inledning Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta? Nils Eklund om ESV:s utvecklingsarbete Niclas Damm Miljö- och energidepartamentet En diskussion i grupper om utvecklingen av resultatredovisningen i ÅR Integration av resultatredovisningen i ÅR i planerings- och uppföljningsprocess, Magnus Gunnarsson, ESV Lunch Praktisk tillämpning av verktyg för bättre resultatredovisning, Walter Jacobsson, Magnus Gunnarsson, ESV 5 Forts. agenda Så integrerar vi vår VP med ÅR en berättelse om hur Energimarknadsinspektionen har arbetat, Karin Tvingsjö, stabschef, Ing- Marie Olofsdotter Nilsson, administrativchef Energimarknadsinspektionen, Avslut 6 3

4 Avslut Nästa nätverksträff i november 2016 Anmäl gärna inspirerande exempel t.ex. en effektiv process för att ta fram ÅR Grundkurs i resultatredovisning i ÅR mars/april 2016 Medskick från ESV inför ÅR:arbetet Synliggör kopplingen mellan presationer och uppdrag i instruktionen - Synliggör de uppnådda resultaten - Redovisa gärna hur ni arbetar med effektiviseringar och utvecklingen av verksamheten - Kortfatat och kärnfullt 7 Jolanta Feliga Jolanta.feliga@esv.se 4

5 Vilken information behöver riksdagen. Hur bidrar ÅR till detta? Nils Eklund Nätverk om ÅR 11 november 2015 Budgetlagen Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. BUL 10.3 Syftet (---) är att resultatredovisningen tydligare ska ansluta till de förslag som lämnas i [BP] Prop. 2010/11:40, Författningskommentar 10:3 2 5

6 ESV uppmärksammade i BP15 Mål mot vad ska verksamheten bedömas, Nuläge finns ett läge för jämförelse och bedömning? Bedömningsgrunder och indikatorer Resultat kriterier Måluppfyllelse eller effekt vad redovisas hur? Kommenteras resultat? Används och bedöms resultat vid förslag till medelstilldelning? 3 Iakttagelser Resultatredovisningarna är berättande, dvs. i löpande text utan tydliga slutsatser Det finns en systematik med uppföljning av - reformer eller åtgärder mot genomslag - verksamheter mot mål - transfereringar till kommuner, företag, organisationer Mer fokus på verksamhet än på kostnader. Dock otydlig verksamhetsredovisning. Osäkra orsakssamband insatser effekter Kopplingen av resultat till anslagsförslag är svag. Arbetet har rätt inriktning 4 6

7 Förslag för att få rätt saker att hända Tänka igenom om vad som är rimligt och realistiskt att redovisa i BP på årlig basis I förhållande till det bestämma nuläge Välja inriktning och upplägg - verksamheter mot mål satta av riksdagen - reformer följas upp mot syfte, - verksamhetsområden mot mål - transfereringar mot effekter Utveckla kriterier och riktvärden för när resultat är nått Tydliggöra bedömningsgrunder Utveckla resultatbedömning och kostnadsberäkning Utveckla kunskap om de samband och faktorer som påverkar resultatet och som är kostnadsdrivande. Redovisa resultat och resultatbedömning i direkt anslutning till anslagsförslag 5 Önskvärd egenskap En bra resultatredovisning ska tydligt visa resultatet och visa väsentligheterna i verksamheten, ha relevanta mått, vara saklig och tillförlitlig och värdera resultatet. 6 7

8 FÅBens 6 heta 1. Underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. 2. Lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. 3. Upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. 4. Redovisa verksamhetens resultat 5. Kommentera verksamhetens resultat 6. I förhållande till uppgifterna i instruktionen annat beslut. 7 Resultat Är prestationer OCH effekter Tanken är sambandet att en prestationen påverkar omvärlden så att en förändrande effekt uppstår Vi ska kunna se en skillnad 8 8

9 Utvecklingsarbetet Resultatstyrningen i början på 2000-talet Styrutredning m.m. BP09 Besluten 2010, Revision av RF, Förvaltningspolitiskt mål, Ny budgetlag Arbetsgrupp initieras 2011 Uppdrag till ESV och Statskontoret Arbetsgrupp redovisar Exempel från utgiftsområde 2 Mål En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete Mått Världsbankens indikator Government Effectiveness skattar kvalitet i offentliga tjänster och institutioner, självständighet från politiska påtryckningar, kvaliteten på politikens utformning och genomförande samt beständigheten i politiska åtaganden. Redovisning Den svenska offentliga sektorn har under perioden tillhört en av de mest effektiva. Resultatanalys steg 1.0 Sverige var för Effektivitet 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6 Sverige var för Rättsäkerhet 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr

10 Exempel från utgiftsområde 2 Resultatanalys steg 1 Sverige var för Effektivitet 2006 nr 9, 2010 nr 3, 2014 nr 6 Sverige var för Rättsäkerhet 2006, nr 6, 2010 nr 2, 2014 nr 6 Resultatanalys steg 2 Vad förklarar förändringarna? Resultatanalys 3 Vad säger vi om resultatet givet utfall, norm och ambition Resultatanalys 4 Vilken roll och påverkan har myndigheterna inom området Resultatanalys 5 Prioriteringar i BP16 som Synliggöra resultat och Effektvisera kärnverksamhet Resurs och resultatanalys Budgetkonsekvenser 11 Ett exempel till, delområde Finansmarknad Utvecklas som verksamhetslogik mellan mål och myndighetens instruktion 12 10

11 Tillbaka till FÅBen Resultat enligt instruktion Kommentar Externa påverkande faktorer 13 11

12

13 Planering och uppföljning för en bra resultatredovisning Magnus Gunnarsson Strategisk planering Mål- och visionsformulering utifrån uppdraget (långsiktighet) Bestäm orsakssamband vilka prestationer ska myndigheten arbeta med och varför Bestäm om möjligt indikatorer för att följa upp måluppfyllelse Se över och eventuellt förändra processen för arbetet med ÅR Objektplan som kopplas till den strategiska planen Analyser av föregående ÅR följa upp mot uppdraget Hur ska uppföljningen se ut/gå till beskriv redan nu Någon form av nedbrytning/årsvis - ej detaljerad Definiera myndighetens prestationer och vad som är kostnader, volym och kvalitet i dessa 2 12

14 Årlig verksamhetsplanering Mål som är nåbara och mätbara Mål som hänger samman med strategi och verksamhetsområden Identifiera de väsentliga prestationerna för året Överenskommelse om prestationer/resurser/volym/kvalitet mellan ledning och resp avdelning Planera aktiviteteter för att leverera prestationerna Uppföljningsperspektivet ska finnas med i planeringen 3 Uppföljning under året Följ upp mot prestationer, kostnader, volym och kvalitet Utvalda prestationer, indikatorer börja analysera Förståelse i verksamheten att det ska följas upp Säkerställ att ledningen löpande är informerad om utvecklingen Löpande kvalitetsgranskning 4 13

15 Årlig verksametsuppföljning Den ska finnas Väsentliga prestationer Analyser Förankrad Återanvända texter från uppföljningarna under året Avvikelser och analys av dessa Resultatet tas om hand i den strategiska planeringen 5 Process för ÅR Information och ställningstagande i ledningsgruppen Integrera i ledningsprocessen planering och uppföljning - tänk årsredovisning hela året viktigt för planering och uppföljningen Börjar skriva innan årsskiftet mycket vet man redan, trender syns aktuella siffror i slutversionerna Tydlig kvalitetsdokumentation skapar transparens och kontinuitet Kvalitetskontroll ansvariga chefer får signera de äger innehållet, står för det som skrivits gentemot GD Prestationerna med från början definiera myndighetens prestationer, välj vilka som följs internt, välj sedan vilka som ska presenteras i ÅR Nära dialog med regeringskansliet 6 14

16 Erfarenheter från våra senaste uppdrag Sätta valet av prestationer i ett sammanhang Berätta varför just denna prestation/prestationstyp prioriterats Bedömning av leveransen av prestationer kostnad, volym och kvalitet Exempel av utveckling/exempel på viktig enskild prestation. Var är våra texter? 7 Tack för din uppmärksamhet! 15

17 Information till Riksdagen Hur bidrar ÅR? Niclas Damm, 16

18 s statsråd v Åsa Romson Klimat- och miljöminister vice statsminister departementschef Ibrahim Baylan Energiminister 17

19 Politikområden Miljö Klimat och luft Biologisk mångfald Kemikalier Strålsäkerhet Energi Energieffektivisering Energimarknader Förnybar energi De 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 18

20 Myndigheter Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, (Formas) Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Kärnavfallsfonden Naturvårdsverket Statens energimyndighet Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Stiftelser och bolag AB Svenska Miljöstyrningsrådet De lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska anläggningar, finns i kommuner med en kärnteknisk anläggning IVL Svenska Miljöinstitutet AB Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, SIVL Stockholms internationella miljöinstitut, SEI Svenska kraftnät 19

21 Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet Statsrådsberedningen Är statsministerns kansli. Leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet. Departementen Varje departement ansvarar för olika sakfrågor. I departementen förbereds regeringens ärenden. Förvaltningsavdelningen Ansvar för utveckling av Regeringskansliets styr- och arbetsformer, ekonomi-, förvaltnings- och arbetsgivarfrågor, IT, utbildning, bibliotek, arkiv, kommittéservice och övrig intern service samt intern och extern information. Vilken info behöver Riksdagen? 20

22 Utskott Arbetsmarknadsutskottet AU Civilutskottet CU Finansutskottet FiU Försvarsutskottet FöU Justitieutskottet JuU Konstitutionsutskottet KU Kulturutskottet KrU Miljö och jordbruksutskottet MJU Näringsutskottet NU Skatteutskottet SkU Socialförsäkringsutskottet SfU Socialutskottet SoU Trafikutskottet TU Utbildningsutskottet UbU Utrikesutskottet UU Vilken info behöver Riksdagen? Budgetlagen 10 kap 3 : Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområdena. 21

23 Vilken info behöver Riksdagen? Förordning om ÅR och BU 3 kap 1 : RR ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. RR ska främst avser hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. RR ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Regeringskansliets arbete med resultat Utvecklingsprogrammet Delprojekt 1: Projekt för att systematiskt dra lärdomar av konkret styrning Delprojekt 2: Projekt för information, överblick och processtöd för arbetet Delprojekt 3: Projekt för kompetenssatsning för styrning av myndigheter och verksamheter Fi/Ba Cirkulär Arbetsgrupp om indikatorer till BP 14 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning

24 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning I Vilken typ av resultat redovisas? Prestationer eller även dess effekter? Åtskillnad mellan redovisningen av resultat av genomförda statliga åtgärder och mer allmänna beskrivningar av tillståndet inom ett område? Redovisas resultaten i förhållande till av riksdagen beslutade mål för utgiftsområdena eller i förhållande till andra mål? Redovisas resultatens utveckling över tiden? Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning II Regeringens bedömning av uppnådda resultat? Finns det någon koppling mellan gjorda prestationer, redovisade resultat och regeringens budgetförslag? Är regeringens redovisning och bedömning överskådlig och ändamålsenlig? Tydlig struktur? Innehåller resultatredovisningen för mycket eller för litet information i förhållande till vad som behövs för att riksdagen ska kunna ta ställning till regeringens budgetförslag? 23

25 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning III Pågår en dialog mellan utskottet och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan vidareutvecklas? Vilka förändringar bör göras för att förbättra regeringens resultatredovisning och därmed riksdagens underlag för budgetbeslut? Lämnas kompletterande resultatinformation i separat resultatskrivelse? Hur ofta? Goda exempel! Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultat I Koncentrera regeringens resultatredovisning till att redovisa och bedöma uppnådda resultat av statliga insatser i förhållande till målen. Redovisa effekter i den mån det är möjligt. Identifiera och utveckla resultatindikatorer. Resultatindikatorer bör redovisas med längre tidsserier där det är relevant. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen. 24

26 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultat II Utveckla Regeringskansliets arbete med resultatanalyser. Koncentrera resultatredovisningen på de resultat som har störst betydelse för budgetförslagen. All verksamhet och alla resultat behöver inte redovisas varje år. Kan tas upp i dialog mellan regeringen och utskottet. Begränsa redovisningen och beskrivningen av olika insatser och myndigheternas löpande verksamhet. Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur Gör strukturen på resultatredovisningen mer logisk och tydlig. Förtydliga och förenkla strukturen så att sambandet mellan mål, uppnådda resultat, kostnader och regeringens budgetförslag framgår mer tydligt Renodla och tydliggör vad som är regeringens bedömning. 25

27 Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatredovisningens struktur Ge resultatredovisningen en tydlig koppling till de mål som riksdagen har beslutat om. Utveckla de delar som utgör resultat och det som för budgetförslagen är relevant att redovisa. Lägg in mer av sammanfattningar, tidsserier, diagram, tabeller och liknande för att underlätta för läsaren. Redovisningar av resultatens långsiktiga utveckling över tid underlättar utskottens möjlighet att bedöma redovisade resultat. Resultatinformation som sammanfattas i tabeller ökar överskådligheten och möjligheten att följa utvecklingen över tid. Samarbetsgruppen för bättre resultatredovisning Förbättringsförslag Resultatskrivelser Skrivelser med en bredare beskrivning av resultat kan övervägas som komplement till regeringens årliga resultatredovisningar i budgetpropositionen. Om regeringen har lämnat eller avser att lämna en särskild skrivelse kan en hänvisning till denna göras i resultatredovisningens inledning. 26

28 s arbete med resultat Arbete tillsammans med Riksdagens miljöoch jordbruksutskott (MjU) Projekt om myndighetstyrning (Riktlinjer) Budgetgrupp SWOT-analys inför myndighetsdialogen Till myndighetsdialogen Resultatbedömning Bedömning av myndighetens uppnådda resultat Myndighetens resultat Ekonomisk uppföljning Intern styrning och kontroll Myndighetens arbetsgivarpolitiska ansvar Uppföljningen av den statliga arbetsgivarpolitiken Myndighetens verksamhetsutveckling Samverkan Styrning och ledningsform Revisionens iakttagelser Riksrevisionen EU-revision Framtidsfrågor Analys av omvärldsförändringar Verksamhetens strategiska inriktning 27

29 Iakttagelser I Har blivit allt bättre Ibland varierande kvalitet Allt redovisas inte i ÅR (ex: anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, UO 20) Viktig information för att följa verksamhet över tid Uppslagsverk under året BP Iakttagelser II Bra om instruktionen följs i redovisningen Effekter alltid intressanta Kvalitet Tillit viktig till de som skriver God dialog Tänk på att målgruppen är regeringen och Regeringskansliets personal 28

30 Diskussionsfrågor Hur säkerställer ni arbetet vid myndigheten så att ÅR följer instruktionen? Generella styrkor i arbetsprocessen hos just er? Vad gör ni för att undvika att resultatredovisningen inte blir så spretig? Något som ni kan dela med er till andra som är allmängiltigt? 29

31 Verksamhetslogik Walter Jakobsson Magnus Gunnarsson Syfte Kunskap om verksamhetslogik Praktiskt erfarenhet av att tillämpa verksamhetslogik Dialog kring årsredovisning Agenda 20 min teori 50 min test 20 min avslutning 2 30

32 Köttkonsumtionen ökar Bidrar till stora energioch miljöproblem Energistyrningsverket får uppgiften att lösa problemet Hitta på minst tre alternativ för att minska köttkonsumtionens miljöpåverkan i landet Resultatet är minskad energianvändning och ett förbättrat klimat 3 Antaganden Målgrupp? Omvärld? Kvalité? Täckningsgrad? Aktiviteter Prestationer Prestationsnära effekter Effekter på längre sikt Resultat 4 31

33 P M I Plus Minus Intressant 5 Walter Jacobsson Walter.jacobsson@esv.se Magnus Gunnarsson magnus.gunnarsson@esv.se 32

34

35 Så integrerar vi vår VP med ÅR Karin Tvingsjö, stabschef Ing-Marie Olofsdotter, administrativ chef Detta är Energimarknadsinspektionen Vårt uppdrag är att arbeta för väl fungerande energimarknader. Vi har tillsyn över och utvecklar spelreglerna på el-, fjärrvärme- och naturgasmarknaderna, för att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel. Ca 115 anställda, säte i Eskilstuna Anslag 105 mnkr, avgifter ca 10 mnkr Avd verksamhetsstöd och strategisk samordning 20 pers, 4 enheter: Ekonomi/stab (4 pers), IT, HR/internservice, Kommunikation. 33

36 VP-processen 2011 ÅR-processen

37 Bättre styrning och planering lägger grunden 3-årig strategisk plan 1-årig VP (målfokus) ÅR byggs upp utifrån VP:n 35

38 Tydligare verksamhetsgrenar Mål utifrån där vi vill åstadkomma förflyttning Bättre prestationsredovisning Tajt ÅR team: Projektägare, projektledare, skribent Genomförda förbättringar Samma projektägare för ÅR och VP ÅR processen löper under hela året Infört tidredovisning EN skribent Nästa steg Stärka uppföljningen projekt med medarbetare från varje avdelning Utmaning: tydlig nytta + minimal påverkan på kärnverksamheten 36

39 Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 37