UPPFÖLJNINGSPLAN Regional strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Stockholms län Alkohol Narkotika Dopning Tobak

Transkript

1 UPPFÖLJNINGSPLAN Regional strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Stockholms län Alkohol Narkotika Dopning Tobak

2 Innehåll UPPFÖLJNINGPLAN REGIONAL STRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR ANDT-ARBETET I STOCKHOLMS LÄN Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppföljningen av den regionala strategin består av tre delar... 4 Målområde 1: Tillgång till alkohol och narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska... 4 Målområde 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska... 6 Målområde 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska successivt minska... 8 Målområde 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet 9 NDT Effektmål sammanställning...10 Målområde 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör eller skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska... 9

3 Uppföljningplan Regional strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet i Stockholms län Inledning Det här är en myndighetsgemensam plan för upp följning av den regionala ANDT-planen. Uppföljnings planen består av två delar, gemensamma strategiska insatser och en nulägesbeskrivning av effektmålen. I den regionala strategi och handlingsplanen för ANDTarbetet i Stockholms län framgår att uppföljning ska ske 2018 och 2020 genom gemen sam analys av befintliga data och statistik på nationell, regional och lokal nivå. I upp följningen ska jämställdhets-, jämlikhetsoch barn perspektiv inkluderas. Styr gruppen för ANDTfrågor i Stockholms län har god känt uppföljnings planen som är framtagen av en arbets grupp med myndighetsrepresentanter samt represen tation från kommuner och CAN (Central för bundet för alkohol och narkotikaupplysning) i samråd med läns samarbets gruppen för ANDT- frågor. Bakgrund Sveriges regering antog år 2016 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks politiken för åren , den så kallade ANDT-strategin togs en regional strategi- och handlings plan för ANDT- frågor i Stockholms län fram och beslutades av Länsstyrelsen i Stockholm, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Tullverket och Kriminalvården. Den regionala strategi och handlingsplanen för ANDT- arbetet i Stockholms län bygger på den nationella ANDT-strategin och syftar till att peka ut en riktning och lyfta fram utvecklings områden för länet. Det övergripande målet för såväl nationell som regional ANDT-strategi är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. I den regionala handlingsplanen pekas följande målområden ut: Tillgång till alkohol, narkotika, dopnings medel och tobak ska minska. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopnings medel eller tobak ska successivt minska. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglig het till vård och stöd av god kvalitet. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Dessutom lyfts organisation och styrning för ett hållbart och långsiktigt ANDT-arbete som ett eget målområde, då detta utgör en förutsättning för att övriga mål ska kunna nås. 3

4 Uppföljningen av den regionala strategin består av tre delar 1. Verksamhetsuppföljning Varje myndighet i länssamarbetet ansvarar för att följa upp det reguljära ANDT- arbetet samt utvecklingsinsatser i handlingsplanen inom ramen för sin verksamhetsuppföljning och kommer därför inte att redovisas här. Det är önskvärt att man inkluderar de prioriterade perspektiven om jämlikhet i hälsa, jämställdhet och skydd av barn och unga i den egna uppföljningen. 2. Uppföljning av gemensamma och strategiska insatser Några av utvecklingsinsatserna i handlingsplanen har bedömts vara särskilt intressanta för gemen sam uppföljning. Bedömningen har gjorts av länssamarbetsgruppen samt arbetsgruppen för uppföljning och baseras på diskussioner om vilka insatser som är nya, strategiska, gemensamma och möjliga att följa upp. Flera av de valda om rådena berör narkotikafrågor och en grund till detta är att narkotikan är det preparat där användningen inte minskar och där tillgänglighet och andel vårdade är högre i länet än i landet. 3. Uppföljning av effektmål Statistik om tillgänglighet, konsumtion, vård och skador tas fram år 2016, 2018 och Underlag från olika undersök ningar och registerdata sammanställs för att visa nuläge och regional och nationell utveckling utifrån de effektmål som finns uppsatta under respektive målområde i den regionala handlingsplanen. Dessa redovisas i uppföljningsplanen. Målområde 1 Tillgång till alkohol och narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska UTVECKLINGSINSATS: Öppna drogscener En metodbok har tagits fram kring arbetet mot öppna drogscener. Detta har genomförts under Polismyndighetens ledning med hjälp av en arbetsgrupp med myndighetsrepresentanter som ingår i den regionala ANDT- strategin och kommunal representation. En kartläggning har genomförts i form av enkäter som skickats ut till lokala polisområden gällande antalet öppna drogscener och var i länet de ligger geografiskt. Mål Antalet öppna drogscener i Stockholms län ska minska till 2020 Metodboken ska spridas och användas i länet Förslag på indikatorer Antal öppna drogscener minskar Polisen kommer att genomföra en utvärdering av arbetet med öppna drogscener med stöd av en extern utvärderare. Utvärderingen beräknas pågå fram till år 2020 System för uppföljning Kartläggning av öppna drogscener sker under hela strategiperioden genom en kvantitativ metod i form enkäter som skickas ut årligen till alla lokalpolisområden. Dessa sammanställs av polisregion Stockholm. 4

5 UTVECKLINGSINSATS: Utvecklad myndighetssamverkan och bekämpning av illegal handel via digitala medier Länssamarbetet för ANDT-frågor har identifierat behov av förbättrade förutsättningar för att minska tillgängligheten till narkotika, doping och illegala narkotikaklassade läke medel via digitala medier. Ett utvecklingsarbete för att minska tillgängligheten till narkotika, dopning och illegala narkotikaklassade läkemedel via digitala medier har inletts i januari 2018 mellan Tullverket och Polismyndigheten. Mål Samverkan i form av underrättelse- och informationsutbyte mellan Tullverket och Polismyndigheten gällande illegal handel via digitala medier ska utvecklas Förslag på indikatorer Ökad samverkan mellan myndigheterna i form av att leverera fler underrättelseuppslag gällande handel på internet System för uppföljning Antal underrättelseuppslag som lett till en åtgärd UTVECKLINGSINSATS: Utvärdering av metoden kontrollköp av tobak En vetenskaplig utvärdering av metoden kontrollköp av tobak pågår under strategiperioden. Många av länets och landets kommuner arbetar med kontrollköp för att förstärka sitt arbete med tillsyn enligt tobakslagen och det finns i nuläget mycket erfarenhet men ingen vetenskaplig utvärdering av metoden. Utvärderingen genomförs av STAD, Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Länsstyrelsen. Mål Få kontrollköp av tobak som metod utvärderad Delmoment i utvärdering Baslinjemätning med provköp i interventions- och kontrollkommuner år 2017 utifrån kön samt typ av butik Studie av implementering av kontrollköp som metod i interventionskommuner år 2019 Uppföljande mätning med provköp år 2019 Slutrapport 2019/2020 Länsstyrelsen och STAD avser att sprida resultaten av utvärderingen till kommuner och till allmänheten via media. 5

6 Målområde 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. UTVECKLINGSINSATS: Kommunalt stöd och utbildning av personal nära ensamkommande barn via Preventionspaketet Länsstyrelsen verkar för ökad kunskap, prioritering av preventionsfrågor och utbyggnad av samverkansstrukturer för ett samlat preventionsarbete i länets kommuner genom ett samlat stöd, kallat Preventionspaketet. Kommunerna kan ta del av Länsstyrelsens stöd genom dialoger, kommunbesök, seminarier och utvecklingsprojekt. En av utvecklingsinsatserna inom Preventionspaketet är Våga vara viktig (VVV), en utbildning för personal nära ensamkommande barn om bland annat bemötande och ANDT. VVV genomförs i länets kommuner av Stockholms stad/ Framtid Stockholm med medel från Länsstyrelsen. Preventionspaketets insatser finns också som en del i Uppdrag Psykisk Hälsa, Analys och handlingsplan för Stockholms län inriktning barn, unga och unga vuxna upp till 24 år. Mål År 2019 har minst 80 procent av kommunerna i länet deltagit i hela eller delar av Länsstyrelsens Preventionspaket (mål från Analys och handlingsplan 0 24 år, Uppdrag psykisk hälsa) Ökad kunskap, ökad prioritering av preventionsfrågor och utbyggnad/vidmakthållande av samverkansstrukturer för samlat preventionsarbete i länets kommuner genom Preventionspaketet Spridning av Våga Vara Viktig till personal på boenden för ensamkommande barn, familjehem och gode män Indikatorer Antal kommunbesök Länsstyrelsen genomfört inom ramen för Preventionspaketet och ANDTsamordningen Ökad kunskap och framtagande av prioriteringar/mål för preventionsarbetet i besökta kommuner Antal seminarier, konferenser och utbildningsinsatser inom ramen för Preventionspaketet, antal deltagare och antal representerade kommuner Antal kommuner, boenden för ensamkommande barn och deltagare som tagit del av utbildningen Våga vara viktig System för uppföljning Dokumentation av antal kommunbesök årligen inom Preventionspaketet och ANDT-samordningen (Länsstyrelsen) Uppföljning av kommunbesök via kursutvärdering och standardiserade intervjuer 6 12 månader efter genomförda kommunbesök Dokumentation av antal seminarier/konferenser/ utbildningar och antal deltagare samt deltagande kommuner årligen inom Preventionspaketet (Länsstyrelsen) Redovisning av antal kommuner, boenden för ensamkommande barn och deltagare som tagit del av utbildningen Våga vara viktig (Framtid Stockholm) 6

7 UTVECKLINGSINSATS: Minskat tobaksbruk genom rökfria skolgårdar Regeringen har beslutat att ge länsstyrelserna i uppdrag att förstärka sin tillsyn med anledning av genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv och för att förstärka tillsynen av rökfria skolgårdar. Med anledning av det pågår ett arbete på Länsstyrelsen i Stockholms län att kartlägga arbetet på skolgårdarna avseende efterlevnaden av lagen. Det har skett en observationsstudie om förekomst av rökning på ett stort antal högstadie- och gymnasieskolor i länet under Ett arbete pågår med förstärkt tillsyn av rökfria skolgårdar. Ett arbete pågår för en tobaksfri skola och kriterier för tobaksfri skola har tagits fram. Länsstyrelsen har en arbetsgrupp tillsammans med kommuner för att titta på goda exempel och pågående projekt för spridning i länet samt att kunna utveckla ett stödmaterial till skolor. System för uppföljning Andel kommuner som genomför tillsyn av rökning på skolgårdar följs upp årligen genom Länsrapporten (Länsstyrelsen) Andel kommuner med tobakspolicy i grund- och gymnasieskolor, mäts årligen genom Länsrapporten (Länsstyrelsen) Andel flickor och pojkar som röker eller snusar dagligen eller ibland, (Stockholmsenkäten) Mål Rökningen bland skolelever (flickor och pojkar) ska minska (följs upp genom uppföljning av effektmål). Tobakslagens rökförbud på skolgårdar ska efterlevas. Indikatorer Antal tillsynsbesök som kommunen gör av rökfria skolgårdar Antal skolor som efterlever tobakslagens förbud om rökning Antal kommuner vars grund- och gymnasieskolor har en tobakspolicy Antal flickor och pojkar som röker eller snusar dagligen eller ibland 7

8 Målområde 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska successivt minska UTVECKLINGSINSATS: Rökfritt Sverige 2025 Regeringen ställer sig bakom målet att nå ett Rökfritt Sverige 2025 vilket innebär att rökningen ska upphöra eller minska så att mindre än fem procent i befolkningen av dagligrökare, röker senast Stockholms läns lands ting, Länsstyrelsen i Stockholm län, och tre kommuner i länet har ställt sig bakom målet om Rökfritt Sverige Mål Andelen myndigheter och kommuner i länet som ställer sig bakom målet Rökfritt Sverige 2025 ökar Indikator Andelen myndigheter och kommuner i länet som ställer sig bakom målet Rökfritt Sverige 2025 ökar System för uppföljning Dokumentation från respektive myndighet gällande beslut att ställa sig bakom målet Rökfritt Sverige 2025 Antal kommuner som ställer sig bakom Rökfritt Sverige 2025 mäts genom Länsrapporten årligen (Länsstyrelsen) UTVECKLINGSINSATS: Att flickor och pojkar som använder narkotika tidigt uppmärksammas och får stöd/vård att sluta använda narkotika genom MUMIN MUMIN är en arbetsmodell där socialtjänst, polis och landsting samverkar för att gynna tidig upptäckt av ungdomar som missbrukar narkotika. Metoden är utvecklad av Stockholms stad/framtid Stockholm i samarbete med Polismyndigheten och Maria Ungdom. Utvärderingar av metoden visar att detta är ett framgångsrikt sätt att uppmärksamma ungdomar tidigt i sitt missbruk. Mål Att flickor och pojkar som använder narkotika uppmärk sammas tidigt och får stöd/vård att sluta använda narkotika genom MUMIN Att användningen av arbetsmetoden MUMIN ökar under strategiperioden Att möjligheterna att sprida MUMIN till fler delar av länet undersöks Indikatorer Antal flickor och pojkar som använt narkotika och som uppmärksammas och får kontakt med Maria Ungdom genom arbetsmetoden MUMIN i Stockholms stad ökar System för uppföljning Uppföljning av antal flickor och pojkar som kommer till Maria Ungdom genom MUMIN varje år fram till år 2020 (Maria Ungdom, Stockholms stad) 8

9 Målområde 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Målområde 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör eller skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska Inom mål 4 finns prioriteringar och åtaganden i överens kommelsen Samverkan kring personer med missbruk och beroende, som alla länets kommuner och Stockholms läns landsting antagit. Överenskommelsen följs upp av Regionala samrådet för beroende- och psykiatri frågor med struktur- och processindikatorer samt årligt urval av befintliga datakällor inom Stockholms läns landsting, kommunerna och Socialstyrelsens Öppna jämförelser med utgångspunkt från prioriterade målgrupper i överenskommelsen. UTVECKLINGSINSATS: Ökad användning av metoden SMADIT SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) innebär samverkan mellan flera myndigheter som syftar till att minska antalet förare i trafiken som är påverkade av alkohol och droger. Metoden har använts under flera år i länet, men det finns behov av att fortsätta utveckla, sprida och kvalitetssäkra arbetet. Mål Fler kvinnor och män misstänkta för ratt-, drog- eller sjöfylleri ska erbjudas SMADIT Fler kvinnor och män misstänkta för ratt-, drog- eller sjöfylleri ska tacka ja till stöd genom SMADIT Indikatorer Antal/andel kvinnor och män misstänkta för ratt-, drog- eller sjöfylleri som erbjuds SMADIT ökar Antal/andel kvinnor och män misstänkta för ratt-, drog- eller sjöfylleri som tackar ja till stöd genom SMADIT ökar System för uppföljning Data från Polismyndigheten, Landstinget och Kustbevakningen gällande andel som erbjuds SMADIT och som tackar ja 9

10 Effektmål sammanställning Baslinjedata Under respektive målområde i den regionala ANDTstrategin redovisas effektmål. Rapporteringen avser statistik gällande tillgänglighet, konsumtion, skador och vård. Den bygger på regionala och nationella data och statistik avseende såväl vuxna, ungdomar som barn ingår. Socioekonomiska skillnader har belysts där det är möjligt. Insamling av statistik data har skett från ett flertal källor: Indikator labbet ( som är en statistik databas där utvecklingen inom alkohol, narkotika dopning och tobak kan följas genom ett stort antal indikatorer som är kopplade till ANDT- strategins olika mål. Stockholmsenkäten, en elevundersökning i år 9 och i gymnasiets år 2 där 22 av 26 av länets kommuner deltog 2016 och besvarades av elever. Stockholmsenkäten genomförs vartannat år i länet och berör bland annat frågor om ANDT- vanor. CAN:s årliga drog vane undersök ning (Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning), genomförs på nationell nivå i mot svarande årkurser. Länsrapporten besvaras årligen av kom muner och handlar om deras ANDT- förebyggande arbete samt alkohol -och tobakstillsyn. Den regionala folkhälso enkäten, Stockholms läns landsting genomför sedan 1987 en folkhälso enkät vart fjärde år, den senaste undersök ningen genomfördes I enkäten deltar personer 16 år och äldre bosatta i länet. Nationella patientenkäten genom förs inom primär vården vartannat år. Flertalet lands ting genomför även så kallade mellanårsmätingar jämna år. Socialstyrelsens dödsorsaksregister, till och med 2011 omfattar dödsorsaksregistret alla avlidna personer som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige, oavsett om själva dödsfallet inträffade inom eller utom landet. Från och med 2012 ska dock samtliga dödsfall som inträffat i Sverige ingå i registret, också de där personen inte var folkbokförd i Sverige vid tidpunkten för döds fallet. Dödsfall bland personer som inte var folk bok förda i Sverige vid tiden för dödsfallet inkluderas i registret drygt ett år efter övriga dödsfall. I registret ingår inte dödfödda. 10

11 Mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. EFFEKTMÅL: Andel flickor och pojkar under 18 år som själva köper tobak i butik minskar Andel flickor och pojkar under 18 år med möjligheter att skaffa alkohol minskar. Skaffa kan innebära flera saker: Köpa folköl själv, få från föräldrar, syskon, kamrater, köpa smuggel/ privatinfört Andel flickor och pojkar under 18 år som haft möjlig het att prova narkotika minskar. Andel som någon gång använt narkotika redovisas också här för att öka tydlig heten i siffran angående haft möjlighet Andel kommuner med ett sam ordnat arbete som inklud erar såväl ANDT som brottsförebyggande frågor ökar Andel kommuner med en formaliserad samverkan med polisen som inkluderar ANDT ökar Antal öppna drogscener i regionen minskar genom lokal samverkan mellan myndigheter FÖLJS UPP GENOM: Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram 1 2 Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå. Stockholmsenkäten 2016, diagram 3 4 Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram 5 6 Stockholmsenkäten 2016, diagram 7 8 Länsrapporten. Länsrapporten 2016, diagram 9, sid 67 Länsrapporten. Länsrapporten 2016, diagram 10 Uppföljningsindikatorer tas fram under strategiperioden av polisen Resultaten från Stockholmsenkäten visar att unga i länet skaffar alkohol på olika sätt men kamrater och kamraters syskon är den vanligaste källan. I riket är resultatet likartat vilket CAN:s drogvaneundersökning 2016 visar på. När det gäller att ha provat narkotika visar Stockholms enkäten 2016 att fler unga har haft möjlighet att prova i år 2 än i år 9 i Stockholms län. Resultat för riket är likartat enligt CAN:s drogvane undersökning I arbetet med Öppna drogscener har en metodbok tagits fram genom länssamarbetet för ANDT- frågor med representation från ett urval av kommuner. Syftet är att främja och öka myndighetssamarbetet mot öppna drogscener. Definitionen av en öppen drogscen är en geografisk bestående plats där bruk och försäljning av narkotika sker offentligt och uppfattas som problematisk av myndigheter och/eller allmänhet. 48 geografiska platser har identifierats i Stockholms län som öppna drogscener i den kartläggning som genomfördes av polisregion Stockholm år

12 Diagram 1 Årskurs 9, år 2016 Diagram 2 Årskurs 2 gymnasiet, år

13 Diagram 3 För enskilda kommuners resultat se Stockholmsenkäten på länsstyrelsen. se/stockholm Årskurs 9, år 2016 Diagram 4 För enskilda kommuners resultat se Stockholmsenkäten på länsstyrelsen. se/stockholm Årskurs 2 gymnasiet, år

16 Diagram 9 Fanns det under 2016 lokal samverkan mellan det ANDT- förebyggande och det brottsförebyggande arbetet? Andra lokala aktörer Idéburna organisationer/frivilligorganisationer Bostadsbolag/fastighetsägare Landstinget eller motsvarande Andra kommunala förvaltningar/nämnder Fritids-/Kulturförvaltning Skolförvaltning/utbildningsförvaltning eller motsvarande Stockholms län Övrigt näringsliv Lokaltrafiken Polismyndigheten Tullverket Åklagarmyndighet Skatteverket Socialtjänst Ja Nej Vet inte Andra lokala aktörer Idéburna organisationer/frivilligorganisationer Övrigt näringsliv Lokaltrafiken Bostadsbolag/fastighetsägare Landstinget eller motsvarande Polismyndigheten Tullverket Åklagarmyndighet Skatteverket Andra kommunala förvaltningar/nämnder Fritids-/Kulturförvaltning Socialtjänst Skolförvaltning/utbildningsförvaltning eller motsvarande Riket Ja Nej Vet inte Diagram 10 Med vilka lokala aktörer hade kommunen en skriftlig överenskommelse/samverkansavtal för den lokala samverkan som rörde ANDT- förebyggande och brottsförebyggande arbetet under 2016? Stockholms län Riket Andra lokala aktörer Idéburna organisationer/frivilligorganisationer Övrigt näingsliv Lokaltrafiken Bostadsbolag/fastighetsägare Landstinget eller motsvarande Polismyndigheten Tullverket Åklagarmyndighet Skatteverket Andra lokala aktörer Idéburna organisationer/frivilligorganisationer Övrigt näringsliv Lokaltrafiken Bostadsbolag/fastighetsägare Landstinget eller motsvarande Polismyndigheten Tullverket Åklagarmyndighet Skatteverket Ja Nej Vet inte Ja Nej Vet inte 16

17 Mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. EFFEKTMÅL: Andel flickor och pojkar under 18 år som använder tobak dagligen eller ibland minskar Andel flickor och pojkar under 18 år som dricker alkohol minskar Andel flickor och pojkar under 18 år som storkonsumerar alkohol minskar Andel flickor och pojkar under 18 år som någon gång använt narkotika minskar Andel flickor och pojkar under 18 år som använt narkotika de senaste 30 dagarna minskar FÖLJS UPP GENOM: Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram Stockholmsenkäten på regional och lokal nivå Stockholmsenkäten 2016, diagram alkohol både i Stockholms län och i riket. När det gäller alkohol konsumtionen nationellt visar CAN:s drogvaneundersökning 2017 på en möjlig inbromsning av en nedåtgående trend. Andelen som någon gång använt narkotika är högre i år 2 än i år 9 enligt Stockholmsenkäten. Fler pojkar än flickor i år 9 och i år 2 har någon gång använt narkotika i länet. Övriga riket har liknande resultat gällande elever som någon gång använt narkotika. Andelen som använt narkotika i länet är högre i år 2 än i år 9 vilket den också är i övriga riket. När det gäller tobakskonsumtionen är det enligt Stockholmsenkäten fler i gymnasiets år 2 än i år 9 som röker dagligen eller ibland. Generellt är det fler flickor än pojkar som röker. Andelen som röker bland pojkar i riket är högre än i Stockholms län. I riket är det fler flickor i år 2 snusar än i Stockholms län. När de gäller alkoholkonsumtionen visar resultaten från Stockholmsenkäten att den är större i gymnasiets år 2 än i år 9 samt att fler pojkar än flickor inte dricker alkohol framförallt i år 9 vilket även resultatet för riket visar. Fler pojkar och flickor i år 2 än i år 9 storkonsumerar 17

18 Diagram 11 Årskurs 9, år 2016 Diagram 12 Årskurs 9, år

19 Diagram 13 Årskurs 2 gymnasiet, år 2016 Diagram 14 Årskurs 2 gymnasiet, år

24 Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller bero ende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. (För flickor och pojkar, se mål 2) EFFEKTMÅL: Andel kvinnor och män som röker och/eller snusar dagligen minskar Andel kvinnor och män som har ett riskbruk, missbruk eller ett beroende av alkohol minskar Andel kvinnor och män som använt cannabis de senaste 30 dagarna minskar Skillnaderna i rökning mellan kvinnor och män i olika delar av länet med olika socioekonomiska förutsättningar minskar genom särskilt stora minskningar i områden med hög förekomst av rökning Andel patienter som fått frågor om levnadsvanor vid besök i hälso- och sjukvården ökar Effektmål mål 3 Andel kvinnor och män som röker och /eller snusar dagligen minskar FÖLJS UPP GENOM: Nationella och regionala Folkhälsoenkäterna och Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Följs upp genom Nationella och regionala Folkhälsoenkäterna, Vanor och konsekvenser och Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Nationella och regionala Folkhälsoenkäterna och Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Nationella och regionala Folkhälsoenkäterna och Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Statistik genom den nationella patientenkäten Enligt den regionala folkhälsoenkätens data från 2014 är 9,8 procent männen och 9,3 procent kvinnor dagligrökare. Resultaten visar på en liten minskning sedan mätningen Resultaten varierar i länet och är högst bland män i Södertälje samt bland kvinnor i Botkyrka och Haninge. Skillnaderna i rökning mellan kvinnor och män i olika delar av länet med olika socioekonomiska förutsättningar minskar genom särskilt stora minskningar i områden med hög förekomst av rökning. Förekomsten av rökning redovisas fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå och olika kommuner och stadsdelar på När det gäller dagliganvändning av snus är det 15,5 procent av männen och 3,8 procent av kvinnorna som dagligen använder snus. Enligt den nationella folkhälsoenkäten är 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i riket dagligrökare. Andelen kvinnor och män som har ett riskbruk, missbruk eller ett beroende av alkohol minskar Enligt den regionala folkhälsoenkäten har 21,3 procent av männen och 16, 9 procent av kvinnorna en riskkonsumtion av alkohol. Andelen som har ett riskbruk bland kvinnor och män minskar sedan 2010 både bland kvinnor och män. De stadsdelar och kommuner som har en större andel män med riskkonsumtion är Norrmalm, Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Kungsholmen, Östermalm och Lidingö. Andelen riskkonsumenter bland kvinnor är som högst i Danderyd och på Södermalm. Den nationella folkhälsoenheten visar att riskbruket av alkohol är högre i Stockholms län än i riket som helhet, både bland män och kvinnor. År var det i genomsnitt 19 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i riket som hade ett riskbruk av alkohol (definierat enligt AUDIT-C). Det är svårt att få en bra bild över andelen personer med alkoholberoende i länet och landet. Den undersökning som finns på nationell nivå är Vanor och konsekvenser, som genomförs vart fjärde år. I Stockholms län uppgav 24

25 5,3 procent av befolkningen (17 84 år, män och kvinnor sammanslaget) att de har ett alkoholberoende enligt diagnostiska kriterier i DSM-IV år I riket som helhet har 4,2 procent i befolkningen (5,5 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna) ett alkoholberoende enligt samma undersökning. Andelen kvinnor och män som använt cannabis de senaste 30 dagarna minskar Enligt den regionala folkhälsoenkäten 2014 har 2,2 procent av männen och 0,7 procent av kvinnorna använt hasch/marijuana den senaste månaden. Resultaten visar på en ökning framförallt bland män och de kommuner som har högst användning är Ekerö och Sundbyberg. I riket har 0,9 procent av männen och 0,4 procent av kvinnorna använt cannabis den senaste 30 dagarna. Levnadsvanor i nationella patientenkäten Enligt den nationella patientenkäten visar data för Stockholms län på en liten ökning av andelen patienter som fått frågor om levnadsvanor från år 2015 till år Andelen män som fått frågor om tobaksvanor ökade från 27,6 procent år 2015 till 31,3 procent år Andelen kvinnor som fått frågor om tobaksvanor ökade från 22,6 procent år 2015 till 24,1 procent år Enligt den nationella patientenkäten fick 30,3 procent av männen och 22,9 procent av kvinnorna frågor om tobaksvanor år 2016 i riket. När det gäller alkoholvanor fick 27,6 av männen och 17,6 procent av kvinnorna i riket frågor om alkoholvanor. Mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Inom Mål 4 och delar av Mål 5 finns inga regionala effektmål och utvecklingsområden framtagna i den här strategin och handlingsplanen. Det beror på att prioriteringar och åtaganden finns i överenskommelsen Samverkan kring personer med missbruk- och beroende, som alla länets kommuner och Stockholms läns landsting antagit. Överenskommelsen följs upp av Regionala Samrådet för beroende- och psykiatrifrågor med struktur- och processindikatorer samt årligt urval av befintliga datakällor inom Stockholms läns landsting, kommunerna och Socialstyrelsens Öppna jämförelser med utgångspunkt från prioriterade målgrupper i överenskommelsen. I riket har andelen män som fått frågor om levnadsvanor ökat från 27,5 procent år 2015 till 30,3 procent För kvinnor i riket var andelen 21,6 procent år 2015 och 22,9 procent år Gällande alkoholvanor visar enkäten på en liten ökning även när det gäller frågor om alkoholvanor för män och kvinnor. År 2015 hade 27,3 procent av männen fått frågor om alkoholvanor och 30,8 procent år Andelen kvinnor som fått frågor om alkoholvanor steg från 17,7 procent år 2015 till 20,5 procent år

26 Mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska EFFEKTMÅL: Tobaksrelaterad dödlighet bland kvinnor och män minskar Alkoholrelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar minskar Narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar minskar Små barns (yngre än 5 år) exponering för tobaksrök ska minska FÖLJS UPP GENOM: Socialstyrelsens dödsorsaksregister Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Socialstyrelsens dödsorsaksregister Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Socialstyrelsens dödsorsaksregister Folkhälsomyndighetens Indikatorlabb Statistik från SLL (barnhälsovården) Nedan visas resultat för de indikatorer som valts för varje område som är framtagna av Folkhälsomyndighetens indikatorslabb från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Statistiken från dödsorsaksregistret avser antal per invånare 15 år eller äldre. Tobaksrelaterad dödlighet bland män och kvinnor År 2016 avled 80 kvinnor i Stockholms län i kronisk obstruktiv sjukdom, (KOL). Det är något högre än i riket där antalet var 75,1. Bland män var antalet avlidna i Stockholm län 87,7 och i riket 91,4. När det gäller dödlighet i lungcancer som avlidit år 2016 var det 44,3 kvinnor i Stockholms län och 42,3 kvinnor i riket. Bland män som avled i lungcancer var antalet i Stockholms län 55,2 och i riket 51,8. Alkoholrelaterad dödlighet bland män och kvinnor År 2016 var det 3,1 av kvinnorna I Stockholms län och 2,7 i riket som avled av alkoholförgiftning. Bland män var det 7,6 i Stockholms län och 7,3 i riket som avled av alkoholförgiftning. När de gäller dödlighet i alkoholspecifika leversjukdomar år 2016 avled 5,2 kvinnor i Stockholms län och 3,3 i riket. Antal avlidna män var år 2016, 10 i Stockholms län och 9,1 i riket. Narkotikarelaterad dödlighet bland män och kvinnor Antal dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar var år 2016 för kvinnor i Stockholms län 8,3 och i riket 7,2. Antal avlidna män var under 2016 bland män 12,5 i Stockholms län och i riket 14,3. Gällande antal dödsfall med narkotikadiagnos enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika var antalet avlidna kvinnor i Stockholms län år 2016, 3,7 och riket 3,5. Antal avlidna män år 2016 var i Stockholms län 8,7 och i riket 10,5. Små barns (yngre än 5 år) exponering för tobaksrök ska minska Bland barn inskrivna på BVC 0 4 veckors ålder var det för barn födda 2014, 8 procent som utsattes för tobaksrök i hemmet. Bland barn vid 8 månaders ålder födda 2014 var det 8,2 procent. Detta enligt statistik från Stockholms läns landsting (barnhälsovården). Mål 6: En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt Detta mål behandlas inte i denna regionala strategi och handlingsplan för ANDT-arbete då insatsområdena behandlar Sveriges arbete i internationella forum som EU och FN. 26

27 Denna publikation hittar du på vår webbplats Innehållet i denna broschyr har sammanställts av Sofia Herlitz med kunskapsinhämtning från medverkande myndigheter. För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för social utveckling Tfn: E-post: sofia.herlitz@lansstyrelsen.se Utgivningsår: 2018 Foto omslag: Mostphotos ISBN:

28 Länssamarbetet för ANDT-frågor i Stockholms län