BHU Paraplyavtal Västsvenska

Transkript

1 BHU Paraplyavtal Västsvenska

2 Paraplyavtal Västsvenska paketet Ledningsgruppen har inom Västsvenska paketets totala budget om 34 miljarder kronor, följande särskilda mandat: a) besluta om förändringar i Projekt avseende innehåll, omfattning, utföraransvar, genomförandetid och kostnad. Besluten om kostnadsavvikelser får inte göras med mer än sammanlagt 150 miljoner kronor per kalenderår. b) besluta om och teckna Projektavtal med en sammanlagd planerad kostnad upp till totalt 150 miljoner kronor per kalenderår. Redaktionella ändringar har gjorts sedan utskick till BHU och kan ev bli någon ytterligare innan regionfullmäktige antar avtalet

3 Ny beslutsskrivning: Förslag till beslut: Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige godkänner förslag till paraplyavtal för Västsvenska paketet. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslår beredningen för hållbar utveckling att regionregionstyrelsen för egen del beslutar följande: 2. Regionstyrelsen uppdrar åt utsedd tjänsteman på avdelning kollektivtrafik och infrastruktur att representera Västra Götalandsregionen i den ledningsgrupp som anges i paraplyavtalet och därigenom besluta i frågor som enligt avtalet ankommer på ledningsgruppen. Beslut som fattas enligt detta uppdrag ska anmälas till regionstyrelsen.

4 Revidering av regional plan för transportinfrastrukturen BHU 6 dec 2016 Christian Bergman och Georgia Larsson

5 Samfinansiering av järnväg Förslag: Anslå medel för fortsatt satsning, förslagsvis samma nivå som i gällande plan (11%) Lätta på kravet om motprestation från TrV Effektivisering av potter Förslag: Höja maxbeloppet för smärreåtgärder på väg från 8 mnkr till 12 mnkr Slå ihop de fem potterna på kollektivtrafik till två potter: 50% statlig medfinansiering och 100% statlig medfinansiering Höja beloppsgränsen för namngivna kollektivtrafikobjekt från 10 mnkr till 25 mnkr

6 Resurser för att möta politiska styrdokument Förslag: Tjänstemannagruppen ser över och justerar formuleringar och kriterier i befintliga potter, så att de anpassas efter tillkommande styrdokument Prioriteringsordning av beslutade namngivna objekt Förslag: Tjänstemannagruppen ser över, och vid behov kommer med förslag på justeringar, av nuvarande prioriteringsordning för namngivna väg- och kollektivtrafikobjekt

7 Åtgärdsplanering hantering av brister Inriktningen är att följa upp planeringssystemet Förslag till byggstart Förslag till förberedelse för byggstart Brister som kräver fortsatt utredning Fokus ligger på att identifiera brister inom transportinfrastrukturen Hur ser processen ut? Prioriterade brister Föremål för ÅVS Förslag till nya objekt i regional plan Förfrågan är utskickad till kommunalförbund. Första inspel 9 januari. Prioritering av brister arbetas fram tillsammans med kommunalförbunden, Trafikverket och Västtrafik

8 Tidplan fokus åtgärdsplanering 24 januari: fördelning mellan åtgärdsområden. Info om nya kandidater till utpekade brister. 25 januari: informationsmöte för kommuner, intresseorganisationer, näringsliv m.fl. Förankring och dialog 14 mars: grovt utkast till regional plan. Förankring och dialog 23 maj: förslag till regional plan inför remiss. Ev. träffas BHU:s presidium för en avstämning innan planförslaget går på remiss i juni Hösten 2017: bearbetning efter remiss. December 2017: leverans till regeringen

9 Tack! vgregion.se/transportsystem

10 BHU Järnvägspott Information och delbeslut

11 Information om förslag till fördelning resterande medel järnvägspott Principfrågan om fullfinansiering från regional plan Att det inte finns någon motfinansiering för merparten av dessa föreslagna åtgärder är inte enligt intentionerna i planen. Detta avsteg får dock anses nödvändigt för att få något gjort överhuvudtaget men ska därmed inte betraktas som en princip för framtiden.

12 mnkr Fortsatt upprustning Kortare restider Vänersborgs stn Fler resmöjligheter Mötesspår Grohed Fler resmöjligheter Blocksignaler Ökad punktlighet Spårbyte teststräcka/or Kortare restider Brunnsbo stn Ökad tillgänglighet Plattformsförlängning Växelbyte/effektivare möten Högre kapacitet Kortare restider

13 Förslag till beslut om Brunnsbo station: Regionstyrelsen godkänner att anslå 55 mnkr ur den regionala transportinfrastrukturplanen för byggande av Brunnsbo station. Några nyttor: Ökad tillgänglighet Avlastning av centralenområdet Koppling till norra älvstranden Stor nytta i permanentskedet och avlastning under byggskedet Flexibilitet vid broöppningar Restiden påverkas minimalt

14 Fördjupad utredning Vänersjöfarten och slussar i Trollhätte kanal Bertil Hallman senior utredningsledare

15 Nationell transportplan Om Göta älv-vänerstråket Stråket har stor betydelse för näringslivets transporter, nationell och internationell tillgänglighet och turistresor. Sjöfarten på Göta älv är främst inriktad på transporter direkt till och från hamnar runt Vänern och direkt med olika europeiska hamnar. Namngivna brister Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta älv, fördjupad utredning u 2

16 Utpekad brist i Nationell plan ÅVS Stråkstudie Göta älv - Vänerstråket Styrgrupp: Trafikverket Sjöfartsverket Västra Götalandsregionen Region Värmland Göteborgs Stad Utredare Trafikverket och Sjöfartsverket 3

17 Från utredning till beslut Trafikverket lämnar förslag till nationell plan Juni 2017 Remiss Hösten 2017 Följ med: Vanerstraket Beslut nationell plan Våren

18 5 Vänersjöfarten 2016

19 Godsvolymens storleksordning Modellresultat, miljoner ton per år, för hamnområde Trollhättan-Kristinehamn (Vänern) Basår 2012: 1,180 Mton/år Prognos 2040: 2,825 Mton/år (Prognos : från 1,9 till 2,9 Mton per år) 6

20 Detta har vi gjort Byggtekniska möjligheter och begränsningar (Sweco) Framtida fartygsstorlek (FKAB) Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning (Trafikverket) Osäkerhetsanalys UA1-UA3 (Trafikverket) Samhällsekonomisk kalkyl (WSP) Samlad effektbedömning (WSP) Expertgrupp miljö- och kulturmiljöfrågor Klimatkalkyl (WSP) Komplettering angående kulturmiljö + Regionalekonomiska effekter (WSP) + Godsutveckling norra Värmland, Karlstad/Kristinehamn (Sweco) 7

21 8 Dagens slussar bäst före 2030

22 Varför nya slussar? Dagens slussar uttjänta omkring år Fortsatt renovering inte möjligt. Inga restvärden. Sjöfarten måste kunna bedrivas under byggtiden. Nya slussar ger möjlighet att utveckla sjöfarten. 9

23 Effekter av nya slussar Positivt för näringslivet. Säkerställer turistsjöfarten. Ökad sjöfart kan avlasta väg och järnväg. Investeringskostnad: 2,6-3,5 miljarder kronor. 10

24 Kostnader nya slussar / avveckling Ny slussled i ny sträckning: Osäkerhetsanalys visar 2,6 3,5 miljarder kronor Avvecklingsalternativet med fortsatt turistsjöfart: Totalkostnad uppskattas till 650 Mkr. Fördelning kostnader: 150 Mkr dammsäkring /sanering 200 Mkr drifttagande av 1844 års led Trollhättan 300 Mkr ombyggnad sluss 1 och 6. 11

25 12 Investeringskostnadens storleksordning för ny slussled

26 Två utredningsalternativ analyseras Utredningsalternativet (UA) Jämförelsealternativet (JA) Nybyggnad av slussled i ny sträckning Breddning av Bergkanalen (i Thn) Godsmängd transporteras med sjöfart, med större fartyg än idag Avveckling av dagens slussled Fyllnadsmassor finns lokalt Möjlighet till utveckling av sjöfarten Möjlighet till samordning med skredsäkringsåtgärder i älvdalen Avveckling av dagens slussled Fyllnadsmassor finns ej lokalt Godsmängd transporteras med väg och järnväg till annan hamn alt. direkt till slutdestination Åtgärder för att bibehålla turistsjöfarten Regionalekonomiska effekter (Behov av följdinvesteringar i väg och järnväg som kan härledas till avvecklad sjöfart) 13

27 Resultat samhällsekonomisk kalkyl Skillnad: Nya slussar byggs Befintliga slussar avvecklas Investeringskostnad Effekter för näringslivet Ca 4050 Mkr Ca 5450 Mkr Nuvärden, diskonteringsår

28 Resultat samhällsekonomisk kalkyl Skillnad: Nya slussar byggs Befintliga slussar avvecklas Investeringskostnad Effekter för näringslivet Drivmedelsskatter, farledsavgifter m.m. Ca 5450 Mkr Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Nuvärden, diskonteringsår

29 Resultat samhällsekonomisk kalkyl Skillnad: Nya slussar byggs Befintliga slussar avvecklas Investeringskostnad Effekter för näringslivet Drivmedelsskatter, farledsavgifter m.m. Trafiksäkerhet Infrastrukturslitage Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Ca 5450 Mkr Nuvärden, diskonteringsår

30 Resultat samhällsekonomisk kalkyl Skillnad: Nya slussar byggs Befintliga slussar avvecklas Investeringskostnad Effekter för näringslivet Drivmedelsskatter, farledsavgifter m.m. Trafiksäkerhet Infrastrukturslitage CO 2 -utläpp Luftföroreningar Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Ca 5450 Mkr Nuvärden, diskonteringsår

31 Resultat samhällsekonomisk kalkyl Skillnad: Nya slussar byggs Befintliga slussar avvecklas Investeringskostnad Effekter för näringslivet Drivmedelsskatter, farledsavgifter m.m. Trafiksäkerhet Infrastrukturslitage CO 2 -utläpp Luftföroreningar Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Ca 5450 Mkr Ökad godsvolym krävs! Nuvärden, diskonteringsår

32 Resultat samlad effektbedömning Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Ca 5450 Mkr Regionalekonomiska effekter > 3 Miljard kr Nuvärden, diskonteringsår

33 Resultat samlad effektbedömning Ca 4050 Mkr Ca 3150 Mkr Ca 5450 Mkr Samordning Med skredsäkring Av Göta älv Regionalekonomiska effekter > 3 Miljard kr Nuvärden, diskonteringsår

34 Sammanfattning Den samhällsekonomiska analysen pekar mot en negativ NNK. Den regionalekonomiska analysen innebär i ett kortare perspektiv (7 år) stora ekonomiska förluster genom förlorade arbetstillfällen inom Valmet. (Regionernas utredning) Fler arbetstillfällen blir dessutom berörda. På längre sikt kan förlusterna vara större. Samordning med skredsäkring av Göta älv innebär stora samordningsvinster. Kanske minst 1 miljard kr. Krävs för ändrad reglering av Vänern. Sårbarheten minskar om näringslivet har flera transportalternativ. Det blir svårt att lösa turistsjöfarten utan slussar för handelstrafik. 21

35 Slutrapport och populär-pm Sammanfattande slutrapport Slutsatser från underlagsrapporter Tydlig budskap Omkring sidor Färdigt i september Tas fram av konsult Populär-PM Koncentrat av slutsatser och budskap : Vanerstraket 22

36 Möjlig sträckning av ny slussled 6 slussar kan bli 5. I direkt närhet till dagens slusslägen. I Trollhättan studeras ett flertal alternativ. 23

37 24 Sluss Brinkebergs kulle - alternativ 2

38 25 Sluss - Lilla Edet

39 Sluss 2, Trollhättan

40 Alternativ Ny slussled i Trollhättan öster om befintlig led

41 Slutsatser samhällsekonomisk analys Att bygga nya slussar, i jämförelse med alternativet att avveckla befintliga slussar innebär: Väsentligt högre investeringskostnad för staten. Väsentligt lägre transporterkostnader för näringslivet. Lägre utsläpp av koldioxid, men högre utsläpp av luftföroreningar. Ökad trafiksäkerhet. Lägre kostnader för infrastrukturslitage. Väsentligt lägre skatteintäkter för staten, främst kopplat till uteblivna drivmedelsskatter. Stora vinster vid samordning med skredsäkring av Göta älv Värt att notera för aktuell kalkyl Visar skillnaden i transport med sjöfart kontra stor andel lastbilstransport. 100 % utrikes transportrelationer => nyttan för näringslivet halveras. 32

42 Möjlig sträckning av ny slussled, Trollhättan 33

43 BHU Bruttolista kollektivtrafikåtgärder till Trafikverket

44

45 Aktuella nya objekt till Nationell plan, TrV (100%) Åtgärdslista enligt Målbild tåg 2035 (Totalt ca 22 mdr till 2028, några större åtgärder som ingår enligt nedan:) Västlänken, 4-spår vid Haga och Korsvägen Götalandsbanan, Göteborg Borås Jönköping - Stockholm Västkustbanan, 4-spår Almedal Mölndal Västra stambanan, 4-spår Göteborg Alingsås (enl remisssvar ÅVS)

46 Djupare farleder i Göteborgs Hamn avgörande för Sveriges konkurrenskraft Port of Gothenburg

47 Sveriges containerhamnar Container TEU Port of Gothenburg

48 Container TEU Europas containerhamnar Rotterdam Hamburg Antwerpen Bremerhaven Göteborg 2014 Port of Gothenburg

49 Sveriges internationella storhamn Varje år passerar varor värda 500 miljarder kronor Göteborgs Hamn, vilket motsvarar 25 procent av Sveriges totala varuhandel med omvärlden. Hamnen har ett rikstäckande upptagningsområde, med tågpendlar som förbinder stora delar av svenskt näringsliv direkt med hamnen och världen. Nära 60 procent av landets containerhandel går via Göteborgs Hamn. Hamnen har Sveriges bredaste linjenät och erbjuder svenskt näringsliv direktsjöfart till de flesta av jordens världsdelar. EU har utsett Göteborgs Hamn till en av Sveriges strategiska Core-hamnar och viktig för det europeiska logistiknätverket. Port of Gothenburg

50 Direktsjöfart för svenskt näringsliv Göteborgs Hamn är den enda svenska hamnen som kan erbjuda näringslivet direktlinjer till viktiga export- och importmarknader. Stora investeringar har gjorts under åren för att kunna ta emot de största fraktfartygen för direkttrafik mellan olika världsdelar. Direkttrafik till sjöss innebär snabbare, tillförlitligare och kostnadseffektivare transporter för svensk industri. Många företag vill frakta sitt gods direkt och undvika omlastning i en annan hamn på kontinenten. Port of Gothenburg

51 Större fartyg kräver djupare hamn M/V Mærsk Mc-Kinney Møller ett av världens största containerfartyg som angör Göteborgs Hamn. Det begränsade farledsdjupet gör att fartyget inte kan komma in fullastat. Port of Gothenburg

52 Fartygens djupgående vid full last 2'-3' containrar 11,5 m * 3'-5' containrar 12,6 m * 5'-10 containrar 14,2 m * 10'-15 containrar 15,4 m * 15'-20 containrar 16,0 m * 20' containrar 17,3 m * *) räknat i TEU; 20-fotscontainrar Port of Gothenburg

53 Göteborg Rotterdam Hamburg Southhampton / Felixstowe Pusan Shanghai Ningbo Hong Kong Yantian Singapore Port of Gothenburg

54 Nödvändiga åtgärder för att säkra trafiken Bredda och fördjupa farleden. Öka djupgåendet från dagens max 13,5 meter till 16-17,5 meter. Bredda och fördjupa vändytan utanför containerterminalen. Fördjupa vid och förstärka kajen i containerterminalen så att flera djupgående fartyg kan hanteras samtidigt. Port of Gothenburg

55 Nödvändiga åtgärder Port of Gothenburg

56 Nödvändiga åtgärder Port of Gothenburg

57 Nödvändiga åtgärder Port of Gothenburg

58 Hög samhällsekonomisk nytta Göteborgs Hamn är Sveriges främsta godsnav med ett rikstäckande upptagningsområde. EU har utsett Göteborgs Hamn till en av Sveriges strategiska Core-hamnar och därmed en viktig del av det europeiska logistiknätverket. Djupare och bredare farled innebär att fartygen kan komma med mer last per fartyg, vilket är en vinst för både ekonomin och miljön. OECD, Sjöfartsverket, Trafikverket och TRAFA rekommenderar en fördjupning och breddning av farleden in till Göteborgs Hamn. Studier visar på hög samhällsekonomisk nytta med investeringen (Åtgärdsvalsstudie från Trafikverket och Sjöfartsverket). Port of Gothenburg

59 Port of Gothenburg Samhällsekonomisk kalkyl för farledsfördjupning i Göteborgs Hamn Från Trafikverkets åtgärdsvalstudie

60 Djupare farleder stärker svenskt näringsliv Säkrar Göteborgs Hamn som attraktivt godsnav i Skandinavien vilket attraherar rederier och fler direktlinjer. Direktlinjer ger svenskt näringsliv lägre transportkostnader, kortare transporttider och färre omlastningar. Långsiktiga förutsättningar för att attrahera godsvolymer som ger underlag för ett ökat trafikutbud. Långsiktiga förutsättningar för att stärka Göteborgs Hamn som godsnav i regionen och konkurrera med hamnarna i Tyskland och Nederländerna. Port of Gothenburg

61 Läget just nu Utdrag ur infrastrukturpropositionen, kap 7.3 Finansiering av investeringsåtgärder i sjöfartsinfrastruktur: [Grundprincipen för investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar bör vara att staten ansvarar för finansiering av investeringsåtgärder fram till hamnområdesgränsen. Bidrag till investeringsåtgärder i allmänna farleder och slussar som beslutas i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet ges till affärsverket Sjöfartsverket, eftersom verket är ansvarigt för åtgärder i allmänna farleder. Det innebär samtidigt att möjligheten att finansiera investeringsåtgärder helt eller delvis med farledsavgifter kvarstår. Regeringen noterar att det pågår ett arbete med att klargöra och fastställa ansvarsförhållanden vad gäller avgränsningar mellan hamnägare och berörda myndigheter.] Innebär att statlig finansiering utgör 8% av totalkostnaden för projektet Port of Gothenburg

62 Det totala mottagande per invånare Källa: Migrationsverket & SCB

63 1 000 Kommuntal i relation till inflyttade anvisade nyanlända (v. 48) MUNKEDAL GRÄSTORP LILLA EDET LERUM MÖLNDAL PARTILLE MELLERUD KUNGÄLV LIDKÖPING ORUST BORÅS UDDEVALLA BOLLEBYGD MARK GÖTENE TROLLHÄTTAN ÅMÅL STRÖMSTAD FALKÖPING HÄRRYDA TJÖRN ÖCKERÖ LYSEKIL GÖTEBORG ALE MARIESTAD STENUNGSUND SOTENÄS SKÖVDE VARA HJO HERRLJUNGA TANUM SKARA ESSUNGA BENGTSFORS GULLSPÅNG ALINGSÅS VÅRGÅRDA ULRICEHAMN KARLSBORG TIBRO TIDAHOLM VÄNERSBORG TRANEMO DALS-ED FÄRGELANDA SVENLJUNGA TÖREBODA Källa: Migrationsverket & SCB

64 Regeringens senaste besked Mottagningsbehov 2017 (MIV:s prognos april & okt 2016 ) Totalt nationellt personer sänks till ca Anvisningsbara nationellt personer sänks till ca Totalt Västra Götaland personer? Anvisningsbara Västra Götaland 5 210?

65 Tidiga insatser för asylsökande2017 Samordna tidiga insatser Framtagande av digitalt språkpaket på informationsveri ge.se Fördela medel till studieförbund och folkhögskolor Svenska från dag 1 och Vardagssvenska Tidig kompetenskartläggning av asylsökande Information till asylsökande Samverkan med andra aktörer som genomför insatser för asylsökande Fördela medel & följa upp

66 Tidiga insatser för asylsökande2017 Samordna tidiga insatser Framtagande av digitalt språkpaket på informationsveri ge.se Fördela medel till studieförbund och folkhögskolor Svenska från dag 1 och Vardagssvenska Tidig kompetenskartläggning av asylsökande Information till asylsökande Samverkan med andra aktörer som genomför insatser för asylsökande Fördela medel

67 Utmaningar för etablering av nyanlända Bostadsmarknad Underskott på bostäder i 44 av 49 kommuner i länet Flera utsatta grupper på bostadsmarknaden bostäder behöver byggas till år 2025 Länsstyrelsen ansvarar för fördelning av nya medel och effektivisering av handläggningstider Arbetsmarknad Högkonjunktur och stort arbetskraftsbehov inom många branscher Stor skillnad i sysselsättning mellan olika grupper Arbetskraftsbrist inom bland annat skolan och sjukvården Länsstyrelsen och VGR gör en kartläggning inför en gemensam länsövergripande arbetsmarknadsinsats

68 VGRs integrationsfrämjande arbete kopplat till våra mål och styrdokument VG2020 En region för alla Bryta utanförskap Vision VG Det goda livet Integration Budget RF Fokusområde Bryta utanförskap Riktlinjer RUinsatser asylsökande och nyanlända

69 Några exempel på VGRs insatser för asylsökande och nyanlända Hälso- och sjukvård Regional utveckling Hälsa i Sverige Hälsofrämjande insatser för asylsökande i Västra Götaland Mobila team för uppsökande hälso- och sjukvård Flyktingmedicinsk mottagning i Borås och Göteborg Folktandvård på asylboende Kompetensförsörjning och matchning mot bristyrken VA-ingenjörer i samarbete med GR DoubleCup i samarbete med Trollhättan stad och lokalt näringsliv Mottagande och etablering Välkomstcenter för asylsökande ett pilotprojekt i samarbete med Götene och Karlsborg, Support Group m fl Sociala investeringsfonder Mobila team för ensamkommande flyktingbarn

70 Välkomstcenter för asylsökande exempel på behov som identifierats Träna språk Hälsoinformation Barn- och äldreomsorg Transporter Utbildning Myndighetskontakter Rättshjälp Nätverk Kultur- och fritids- Jobb & Praktik Boende aktiviteter

71

72 Reflektioner och iakttagelser från Mölndals Stad Håkan Ahlström Stadsdirektör

73 Jämförelse mellan hösten 2015 och hösten 2016 Hösten 2015 Myndigheter, bland andra MSB, gick upp i krisläge Kommunerna betraktade situationen som ansträngd Hösten 2016 Myndigheterna tillbaka i normalläge Kommunerna på väg upp i krisläge

74 Mölndals stads utmaningar Regelverk som knappast kan efterlevas, exvis Familj på 5 personer i 2 rok = OK Två nyanlända i 4 rok = inte OK Familjeåterförening räknas inte av på ankomstansvaret Mycket dåliga planeringsförutsättningar o Vi har bara tagit emot några få familjer. Vi har dock tagit emot ca 50 nyanlända barn som påbörjat skolgång hösten 2016 o Mycket kort framförhållning från MIV och AF o Bristande samverkan mellan MIV och AF

75 En lyckad integration kräver samarbete. Eller? Mölndal begärde 22 november om uppskov med mottagande av 76 personer under december, för att istället ta emot dem i mars Arbetsförmedlingen svarar: Arbetsförmedlingen har förståelse för de utmaningar som kommunen står inför, men hoppas att Mölndals Stad hittar lösningar för att ta emot de personer som har anvisats till kommunen så att de kan komma igång med sin etablering i samhället och på arbetsmarknaden.

76 Mölndals stads utmaningar Boendelösningar på tre nivåer Temporära akutlösningar Temporärt boende 1-2 år Permanent boende 4 kvm/person i > 4-5 månader Mycket höga kostnader Extremt låg omsättning på bostadsmarknaden

77 Stor frustration Nyanlända lovas eget boende i utskrivningssamtal på MIV Vi tvingas förlägga ibland annat i sovsal i f d skola = kan inte återförenas med familjen För att hantera frustrationen krävs personal på plats dygnet runt För säkerheten krävs vakt dygnet runt Stor frustration hos personal över konflikten mellan avslagsbeslut för ensamkommande som blivit uppskrivna i ålder och delar av Barnkonventionen.

78 Så här bor man just nu

79 Alla marscherar i otakt utom min myndighet Myndigheter, lagstiftning och regelverk går i otakt med kommunernas förmåga att lösa uppdraget Av det följer att kommunernas ekonomi belastas orimligt mycket kommunerna tvingas till en ständigt hög beredskap för att snabbt kunna hantera nya direktiv/planeringsförutsättningar, vilket i sin tur sliter ner våra personella resurser

80 Dialog med myndigheterna saknas Kommuner med gott om mindre lägenheter för ensamstående får ta emot familjer Kommuner med möjlighet att ta emot familjer får ta emot ensamstående

81 Mer tur än skicklighet De som löst bostadsfrågan har i allt väsentligt haft lite tur

82 Hur påverkas vi i övrigt? Skola hanterbart än så länge, ökat med ca 2 klasser hösten Sysselsättning vi har gott hopp om minst 150 praktikplatser, i samarbete med bl a näringslivet Utbildning vår vuxenutbildning, SFI och yrkeshögskola växlar upp rejält för att möta behovet Kompetensförsörjning får vi till en ordnad bostadslösning så ser vi ljust på möjligheten att lösa en del av kompetensförsörjningsbehovet

83 Utmaning på kort sikt Bostäder

84 Utmaning på lång sikt Bostäder

85 Vi vill, vi kan och vi måste lyckas. Men vi behöver hela samhällets stöd!

86 Tack för att vi fick berätta!