Uppföljning folkhälsa

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uppföljning folkhälsa Uppföljning av folkhälsoavtal 2014 Frågorna i uppföljning 2014 utgår ifrån det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så är vi tacksamma om ni skickar in det tillsammans med uppföljningen. Maila in en uppföljning till caroline.oskarsson@vgregion.se och sänd in en undertecknad version till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Regionens hus, Göteborg Ert material är en viktig del inför hälso- och sjukvårdsnämndens beställarbokslut och insändes senast den 25 januari år Kontaktperson: Caroline Oskarsson, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla Uppföljning folkhälsoavtal 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli

2 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. Kopiera materialet och skriv därefter in resultatet i uppföljningen. Använd samma typsnitt (Arial 12), normal. Var vänlig att kursivera allt som ni skriver. Detta underlättar då för oss vid genomgången. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. Vilken roll har folkhälsorådet haft under året, och om det är relevant beskriv den lokala processen avseende: a) insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Möteshuset är en verksamhet som bedrivs av socialtjänsten där Folkhälsorådet stödjer med 75 % projekttjänst och Socialtjänsten har sin ordinarie stödpersonal. Syftet är att möta människor i en annan miljö än på socialkontoret med problem kring ekonomi, relationer mellan familjemedlemmar, oro för alkohol/droger mm. utan myndighetsutövning. Inriktningen är att ha vägledande samtal. Man har också slussat vidare till andra instanser som familjerådgivning och vårdcentral. Kurs i återfallsprevention för att bibehålla nykterhet för personer med alkoholoch/eller drogberoende. Ett strukturerat program för att bryta missbruk av hasch. Det har varit föreläsningar på olika teman om integration, ex. Invandringens påfrestningar i nya landet, Exil och trauma, Positiva och negativa känslor i migrationen. Det har genomförts tre grupper med tonårsföräldrar. Dessa grupper är populära och har snabbt blivit fyllda. (bilaga slutredovisning av projekt Möteshuset) FHR stödjer en kurs för våldsutsatta kvinnor med inriktning på bildterapi. Kursen har haft fyra deltagare. Den har hållits på Möteshuset för att få en fortsatt koppling efter avslutat kurs. Det har varit svårt att rekrytera så man har också vänt sig till grannkommunerna utan resultat. Under 2015 skall det skrivas en handlingsplan om hur man skall arbeta med våld i nära relationer. Kommunen har ett samverkansavtal med polisen med inriktning på bl.a. våldsbrott i offentlig miljö och nära relationer samt samhällsplanering. IT-stöd med kommunikationsappar har varit ett pilotprojekt inom Omsorgens LSSverksamhet. Syftet med projektet är att skapa en bättre livskvalité genom en ökad delaktighet och möjlighet till inflytande i samhället för grupper som riskerar ett utanförskap i ett allt mer datoriserat och uppkopplat samhälle. Projektet har varit riktat till Daglig verksamhet där personal utbildats och fyra omsorgstagare deltagit. Denna verksamhet kommer att utvecklas under 2015 med mer medel från FHR. Hälsosamtal på familjecentralen, ett samarbete mellan tandvårdspersonal, BVC och öppna förskolan. Projektets syfte är att stärka hälsosamma levnadsvanor i utsatta familjer och inspirera dem att göra fler hälsosamma val både utifrån 2

3 allmän hälsa och munhälsa. Två dagars utbildning för personalen där det däremellan ingick att ha samtal med familjer. b) eventuellt tillskapande av ungdomscentral/ungdomshälsa Vi har ungdomsmottagning sedan många år men någon diskussion om ungdomscentral har inte skett. Däremot finns det ett ungdomsråd med politiker och chefer från Barn och Utbildning och Omsorgen. Till detta har ett ungdomsteam kopplats med personal från olika verksamheter som arbetar tillsammans. De flesta i ungdomsteamet finns i Ungdomens hus. Ungdomsmottagningen är placerad i anslutning till Familjecentralen främst för att utnyttja lokaler och personal som har delade tjänster i båda verksamheterna. c) synkronisering av folkhälsorådets planeringsprocess med den kommunala planeringen I kommunens budgetprocess tar nämnderna fram folkhälsomål utifrån regionens policy som tagits av fullmäktige. Dessa sammanställs till en folkhälsoplan som beslutas i Folkhälsorådet. Nämnderna har kommit olika långt men det går stadigt framåt och alla har mål om än med olika kvalité. Detta år har Barn och Utbildningsnämnden tagit ett steg framåt. Dessa mål ligger sedan till grund när nämnderna/verksamheterna söker medel från FHR för folkhälsoinsatser. Beslut om ansökningar ligger i sin tur som grund för FHRs budget. Processen medför att nämnderna/verksamheterna avsätter egna medel för folkhälsoinsatser. Primärvården och Tandvården kan också söka medel utifrån de riktlinjer som är uppsatta. FHR har även egna mål som delvis ligger utanför den kommunala organisationen och som föreningar m.fl. kan utgå från för att söka medel till verksamhet. d) föräldrastöd Familjecentralen har samlade föräldragrupper där all personal håller i olika delar. Detta har ersatt de tidigare grupperna som MVC och BVC hade separat. En kurator på familjecentralen utbildar sig till ICDP-utbildare (steg 3). I utbildningen ingår att utbilda personal i steg 1. Personalen kommer bl.a. från Behandlingsteamet (Möteshuset) och Elevhälsan. Denna personal arbetar med föräldrastöd i sitt ordinarie arbete, oftast individuellt men på Möteshuset har man tonårsföräldragrupper. Denna personal kan senare utbildas i steg 2 som inriktas på att leda grupper. På föräldramöten i högstadiet har ungdomsvägledaren och skolans kurator använt metoden Effekt. e) välfärdsredovisning - Hur har processen kring förankring och användande av välfärdsredovisningen sett ut, beskriv övergripande? VFB tas fram varje år av en arbetsgrupp med tjänstemän från de olika förvaltningarna och folkhälsosamordnaren. Detta ger en grund till att det blir ett 3

4 mer levande dokument i förvaltningarna. När statistiken är klar sker en diskussion i gruppen och varje tjänsteman skriver en förklaring och analys av sina områden. Det sammanställs sedan av en ekonom och delar av VFB finns i kommunens bokslut, vilket styr när det skall vara klart. Det innebär en rätt intensiv period från december till mitten av februari för att få det klart. Största svårigheten är att få så färska siffror som möjligt efter årsskiftet, bearbeta och analysera dessa. VFB har presenterats i fullmäktige och förvaltningschefsgruppen, förutom i FHR. Vid dessa tillfällen kan det framkomma ytterligare förklaringar till redovisad statistik. Hur VFB används är lite svårt att veta då vi inte har full insyn i nämnderna och förvaltningarna. - Utvecklings-, förbättringsområden i processen till nästa tillfälle? Vi behöver fortsätta att förankra VFB för att få det mer använt i planering och beslut av insatser. Att det tas fram av tjänstemän på förvaltningarna ger ändå en grund för att innehållet har relevans för den verksamhet man bedriver och att det är en hjälp att prioritera insatser. f) insatser till personer med varaktig funktionsnedsättning Se under a) IT-stöd med kommunikationsappar inom Omsorgens LSSverksamhet. Motion för personer med funktionsnedsättning knutna till AME har tidigare stötts av FHR. Det har medfört att några av dessa fortsatt att träna på gymmet i ordinarie grupper eller på egen hand. 2. Samarbetsområden med andra kommuner På vilka områden har gemensamma aktiviteter och insatser genomförts? Nätverksträffar Fyrbodals folkhälsosamordnare 2 ggr./ år. Nätverksträffar folkhälsosamordnare i Norra Bohuslän 3-4 gånger per år beroende på gemensamma frågor och uppdrag. Gemensamma träffar med våra ordföranden i Folkhälsoråden 2 ggr./år. Övrig samverkan med andra kommuner Kulturplaneterna. Samarbete med Rädda Barnen och Fyrbodals kommunalförbund. Drogförebyggande nätverk (Fyrbodal samt Länsstyrelsen) Störa langningen (regional kampanj) Nätverk för olika personalgrupper (det mesta inom ramen för Hälsokällan) Dopningsarbete med träningsanläggningar Tanum Strömstad Föreläsning om Mänskliga rättigheter för folkhälsorådet i norra Bohuslän Modellgruppen i regionen (folkhälsosamordnaren repr. för kommunerna) Hälsokällans styrgrupp (folkhälsosamordnaren repr. för kommunerna i norra Bohuslän) 4

5 Idébytardag anordnad av Hälsokällan i samarbete med kommunerna i Fyrbodal Nätverk kring socioekonomi i Fyrbodal Länsstyrelsens jämställdhetsnätverk Föreläsning Våga möta alla barn i Tanum för Fyrbodalskommunerna. 3. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Processen med att ta fram folkhälsomål i nämnderna har fortgått under året. (se under 1c). Här är folkhälsoavtalet ett bra stöd. Folkhälsorådet har även egna mål som kan kopplas till nämnderna men också utgå från andra verksamhetsområden. Redovisningen nedan följer utmaningarna i policyn och delmålen blir hur vi skapar förutsättningar för att nå dessa. Att redovisa alla nämndernas och Folkhälsorådets mål skulle bli alltför omfattande. Vi har heller inte med alla utmaningarna utan har prioriterat. En del av Insatserna finns redovisade under 1. Utvecklingsområden och då hänvisas det dit. b) Beskriv kortfattat rådets insatser under året. Mål: JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Insatser: Se under 1a om Möteshuset, kurs våldsutsatta kvinnor, samverkansavtal med polisen, IT-stöd med kommunikationsappar och hälsosamtal på Familjecentralen. 5

6 Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? I perioder har personalen genomfört utvärdering av de som sökt hjälp av Möteshuset. En enkät är framtagen som lämnas till personen och som anonymt fylls i och läggs på postlåda. Av utvärderingarna framgår att de som vänt sig till Möteshuset för råd och stöd har upplevt det som meningsfullt och de har haft nytta av samtalet/samtalen. Det framkommer också att samtalen lett till ökad livskvalitet. Det har varit en spännande resa som socialtjänsten i Tanum gett sig ut på med att få Möteshuset på plats. Genom att socialtjänsten kan erbjuda en verksamhet som arbetar förebyggande hoppas alla på sikt att det ska leda till att personer tidigare kontaktar någon för att få hjälp. I och med att personerna kan vara anonyma samt att det är kostnadsfritt ökar möjligheten för att fler tar den kontakten. Vilket har visat sig vara fallet. Kursen för våldsutsatta kvinnor har varit mycket betydande för deltagarna. Det är dock en verksamhet som är förhållandevis dyr eftersom man köper in konsulter. Det har därför varit svårt att inlemma den i ordinarie verksamhet. Under 2015 kommer en främjande insats ske i skolan för flickor i åk. 8 genom kurs i mentalt och fysiskt självförsvar. Samverkansavtalet med polisen innehåller många olika insatser men sammantaget är resultatet att det blivit mer struktur och kontroll på de insatser man bestämmer sig för att genomföra. Vid uppföljningen får man en ganska klar bild av hur det fungerat och ibland vad det lett till. IT-projektet inom Omsorgens LSS-verksamhet är det svårt att dra några större slutsatser då det varit begränsat till fyra omsorgstagare, hittills är det positiva signaler. Det har handlat om att utbilda personal och få gehör. Projektet kommer att fortsätta 2015 i utökad omfattning. Hälsosamtal på Familjecentralen utgått från en utbildning av personal som utvärderats. Denna har gett ett positivt resultat där man lärt sig att genomföra samtal med familjer om hälsosamma matvanor utifrån ett salutogent perspektiv som man praktiserat. Man har också lärt sig om olika modeller för beteendepåverkan. Det finns ett behov av att utveckla detta vidare. Aktörer: Socialtjänsten, bildterapeuter, polisen, Omsorgens LSS-verksamhet, folktandvården och familjecentralen. Mål: TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Insatser: Efter de organisationsförändringar som skett inom vården har Familjecentralen landat i sina nya förutsättningar. Arbetsgruppen har hela tiden fungerat friktionsfritt men styrgruppen (som folkhälsosamordnaren håller i) har haft en del slitningar. Detta 6

7 resulterade i att en konsult, med medel från FHR, kopplades in. Kulturplaneterna genomfördes även denna sommar. 12 ungdomar i åldern år deltog. Fritidsavdelningen ansvarade för verksamheten. Fyrbodals kommunalförbund bidrog med medel. SMART DRAG TANUM syftar till att få ungdomar att avstå från tobak. Det sker genom samarbete mellan skolsköterskor och ungdomsvägledaren. Ungdomarna skriver under ett avtal att inte röka och premieras genom rabatter i affärer, möjlighet att vinna lotterivinster, deltagande i disco mm. Vi deltog även 2014 i Störa langningskampanjen. Under Valborg och skolavslutningen ordnas verksamhet som alternativ till alkoholdrickande. På Valborgsmässoafton erbjuds bussresa till Liseberg och på skolavslutningen ordnas en alkoholfri fest för åk. 9. Inom skolan görs en hel del insatser för att stärka eleverna eller motverka tobaks och alkoholbruk. Disa-grupper för flickor och Machofabriken för pojkar i högstadiet, tjejoch killgrupper i åk. 5, kärleksvecka i högstadiet, rastaktiviteter, föreläsningar om sömn. Trygghetsråden verkar för att skapa en bra arbetsmiljö på skolorna och har fått medel för utbildning. Folkhälsosamordnaren deltar i arbetsgruppen som tar fram en ny Översiktsplan. Tobacco Endgame har som mål att få människor på olika nivåer i samhället att acceptera tanken på att tobaksrökning ska minimeras i vårt land efter år En sjuksköterska från Närhälsan har ingått i den regionala arbetsgruppen. Hon har varit i skolan och haft föreläsningar. Genom avtal mellan kommunen, polisen och gymmen motverka användningen av dopningsmedel. Det tas slumpvisa prover men det viktigaste är att gymmen lyfter fram arbetet på sina hemsidor och genom anslag på anläggningen. LUPP-undersökning har gjorts under året i högstadiet och gymnasiet. Det har inneburit resor med övernattning till Stockholm för träffar som ordnats av Ungdomsstyrelsen. 7

8 Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Konsultens arbete med styrgruppen på familjecentralen ledde till klargöranden och vilka utgångspunkterna är för styrgruppen vilket har lett till att stämningen blivit bättre och gruppen effektivare. Kulturplaneterna är en mycket värdefull verksamhet som uppmärksammar och ger stöd till ungdomar som annars inte får denna möjlighet. Omdömet från ungdomarna är mycket positivt. SMART DRAG TANUM har en överväldigande majoritet av eleverna anslutna och drogvaneundersökningen visar på en nedgång i rökningen även om man inte kan vara säker på att det beror på denna insats. Störa langningskampanjen utvärderas av länsstyrelsen men inte vilket effekt den får på alkoholkonsumtionen bland ungdomar utan hur den uppmärksammas i samhället. Vi har inte fått del av någon utvärdering för 2014 men tidigare utvärderingar visar att budskapet har uppmärksammats rätt bra. De alternativa verksamheterna på Valborg och skolavslutningen gör att det är få ungdomar i Grebbestad dessa kvällar vilket gör att det är väldigt lugnt och nyktert. De flesta ungdomar följer med till Liseberg så det blir inte många kvar hemma och när 9:orna har sin fest är de inte ute på samhället och då blir det inte så intressant för de yngre att vara där heller. Arbetet mot doping på gymmen har fungerat väl och de tre som deltar är positiva. Vi har inte haft några positiva prov men den största effekten är förebyggande genom att det blir känt att gymmen motverkar doping. Den allmänna uppfattningen är att doping är ovanligt. Aktörer: Lärare, ungdomsvägledare, skolkurator, skolsköterskor, fritidssamordnare, fritidsledare, konstnärer, polisen, Rädda Barnen, Fyrbodals kommunalförbund, Närhälsan, Kvarterskliniken, barnmorskor, socialtjänsten, länsstyrelsen, gymmen, trygghetsråden, näringslivsutvecklare, biolog och fysiska planerare. Mål: ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET Insatser: Folkhälsorådets äldregrupp har haft två träffar med representanter för pensionärsföreningarna och gårdsråden. I Äldregruppen ingår två politiker från FHR, två diakoner och folkhälsosamordnaren. Vid den första träffen var en bibliotekarie inbjuden och Närhälsan som berättade om sin satsning seniorhälsa. Vid den andra medverkade Annika Korhonen som berättade om Hedeträdgården (se nedan). Annat som diskuterats under träffarna har varit seniorbio och utegym i Hamburgsund som 8

9 sedan blivit ett medborgarförslag. Trivselträffarna som arbetsgruppen beslutade lägga ner har diskuterats och vid den senaste äldreföreningsträffen beslutades att de skulle återupptas och en ny arbetsgrupp utsågs. Hedeträdgården invigdes i augusti. Annika Korhonen som är trädgårdsmästare har drivit detta och fått med sig tre nämnder i en gemensam satsning. Det tog fart efter att Annika varit på FHR och informerat. Trädgården är förlagd i anslutning till ett äldreboende och är inhägnad så även dementa kan vistas där utan ständig tillsyn. AME, där Annika är anställd, kommer att sköta driften. Trädgården är till för alla på de boendes villkor. FHR har avsatt medel för att personal kunnat åka på studiebesök till andra liknande anläggningar. Äldreomsorgen arbetar för att minska fallolyckor, man erbjuder hembesök för att kartlägga behov och ha ett hälsosamtal med personer över 75 år, det finns en hemvaktmästare (kombinerad tjänst med vaktmästare särskilt boende) man kan anlita om man är över 67 år, man gör riskbedömningar för fall för personer i särskilt boende. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Syftet med äldreföreningsträffarna är att ha en dialog med äldre där Folkhälsorådets idéer och prioriteringar kan förmedlas och föreningsrepresentanterna får möjlighet att påverka. Det är svårt att veta effekterna av träffarna men vi anser det viktigt med denna dialog och det tycker föreningsrepresentanterna också. Detta leder sedan vidare till verksamhet som föreningarna ordnar och FHR stödjer, men man får konstatera att denna verksamhet är mindre än för några år sedan. Föreningarna har inte samma intresse att satsa på de områden FHR prioriterar. Det får nog ändå anses meningsfullt att ha dessa träffar. Det är svårt att uttala sig om effekterna av Hedeträdgården men de signaler som kommit intygar att det är en mycket bra satsning. Man erbjöd hembesök till 80 personer 2013, 11 tackade ja. Man funderar över att 75 år kanske är för tidigt för att de flesta skall tycka att det finns behov för ett hembesök och därför funderar man på att under 2015 bjuda in till gemensamma träffar där man informerar. Hemvaktmästaren gjorde 273 hembesök Aktörer: Pensionärsföreningar, gårdsråd, kyrkan, äldreomsorgen och AME. Mål: GODA LEVNADSVANOR Insatser: Samarbetet med Korpen har fortsatt under året. Ungdomsledare har utbildats för att hålla i grupper för barn. Detta sker oftast i anslutning till skoldagen. Kortkampanjen 9

10 för att få kommuninvånarna att motionera med möjlighet att vinna presentkort hos näringsidkare har fortgått under året. Kommunfullmäktige har antagit en prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen som främst avser utbyggnad längs Trafikverkets vägar. Man har byggt några cykelvägar i samhällena och vill undersöka behoven av gång- och cykelvägar där, främst med inriktning på hur trafikströmmarna ser ut från bostadsområden till skolor. För detta har man sökt medel från FHR. Hälsosamtal på Familjecentralen platsar även inom denna utmaning. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Vi kan se en ökning av antalet deltagare i kortkampanjen jämfört med 2013 Aktörer: Korpen, Tekniska förvaltningen, Folktandvården, Familjecentralen 4. Ekonomisk redovisning (budget, utfall) Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag. Budget Utfall Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Jämlika och jämställda livsvillkor Möteshuset Trygghetsråd IT-stöd Omsorgen Våldsutsatta kvinnor Tillgänglighet

11 Trygga och goda uppväxtvillkor ANDT Närhälsan, Tobacco Endgame SMART DRAG Tanum LUPP-undersökning Hälsokällan Familjecentral Ökat arbetsdeltagande Hälsoträdgården Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor Fysisk aktivitet Folktandvården, hälsosamtal Övrig verksamhet SUMMA Kommentera utfallet i budget för 2014 och eventuella omprioriteringar: Verksamheterna ansöker om insatser och därefter lägger vi budget. Denna har följts till största delen, men inom några områden avviker utfallet från budget. Insatser för Trygghetsråden har budgeterats kr och det har använts Anledningen är att ungdomsvägledaren som ansökt och hållit i detta varit barnledig under senare delen av året och vikarien har inte fullföljt planeringen. Det samma är orsaken till att SMART DRAG Tanum inte använt sina medel. Avtalen med elever har funnits men FHRs medel som var tänkt till priser har inte använts. Kursen för Våldsutsatta kvinnor har genomförts men påbörjades redan under hösten 2013 varför en del av pengarna betalades då. Det var dock budgeterat för hela kursen under Inom området ANDT har kostnader för dopingprov legat. Pga. problem med faktureringen från laboratoriet angående Wellness som även finns i Strömstad har en del av Tanums kostnader hamnat och betalats av FHR i Strömstad. Detta får regleras under Åldrande med livskvalitet är ett svårt område att budgetera. Det skall användas av 11

12 äldreföreningar som kan söka mindre summor under året för insatser enligt folkhälsoplanen. Detta område har tidigare år förbrukats fullt ut och tom. tillskjutits medel från andra överskott, men i år har föreningarna inte sökt i alls samma utsträckning. Det innebär att detta område budgeteras med mindre medel Eventuell återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden? Överskottet blir FHR fick en ansökan om kartläggning av behoven av gångoch cykelbanor i tätorter från Tekniska förvaltningen som inkom sent när budgeten i princip var planerad. (bilaga) Efter muntligt besked från HSNK kan överskottet användas till denna kartläggning under Avslutande kommentarer om verksamhetsåret: Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Det har varit lärorikt och stimulerande att vara ordförande för folkhälsorådet. Man har verkligen märkt att de pengar som vi delar ut till olika verksamheter gör nytta. Ett bra exempel på det är Möteshuset, som jag ser som en social investering. Folkhälsorådet hjälper till att komma igång med projekt, som sedan oftast kommer med i nämndernas budget. Kommande satsning som är värdefull är att kunna stimulera funktionshindrade, att använda kommunikationsappar som hjälpmedel. Vårt uppdrag i folkhälsorådet är att vara ett forum, bestående av politiker, tjänstemän, representanter för vårdcentralerna samt folktandvården, där vi samtalar om delaktighet, samarbete och dialog om folkhälsan i Tanums kommun. Folkhälsorådet i Tanums kommun Liselotte Broberg Ordf. i Folkhälsorådet 12