Uppföljning av folkhälsoavtal år 2012

Transkript

1 Uppföljning av folkhälsoavtal år 2012 Frågorna i uppföljning 2012 utgår ifrån det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så är vi tacksamma om ni skickar in det tillsammans med uppföljningen. Maila in en uppföljning till jorgen.a.andersson@vgregion.se alt. Marilouise.dunert@vgregion.se, och sänd in en undertecknad version till Hälso- och sjukvårdnämndernas kansli i Uddevalla. Regionens Hus, Box 764, Uddevalla. Om ni har frågor eller funderingar kontakta Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Ert material är en viktig del inför hälso- och sjukvårdsnämndens beställarbokslut och insändes senast den 25 januari år 2013.

2 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. Kopiera materialet och skriv därefter in resultatet i uppföljningen. Använd samma typsnitt ( Arial 12), normal. Var vänlig att kursivera allt som ni skriver. Detta underlättar då för oss vid genomgången. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. Redovisa kortfattat under respektive frågeställning. Dessa områden kan komma att förändras under avtalsperioden. Vilken roll har folkhälsorådet haft under året (och om det är relevant) beskriv den lokala processen avseende: a) insatser med fokus på livsvillkor och/eller ojämlikhet i hälsa Motion för arbetstränande och personer med funktionsnedsättning, knutna till AME, kunde lika gärna hamna under goda levnadsvanor men är också en insats för att de deltagande ska kunna ta plats i samhället och en del i att komma in på arbetsmarknaden. Folkhälsorådet har bidragit till att det har kunnat ordnas särskilda grupper, på ett privat gym, under dagtid. En förlängning av denna satsning är att en del av deltagarna har gått in i de ordinarie grupperna. Vi har också fört diskussioner att utöka hälsoinsatserna för dessa grupper med rökavvänjning och bättre kost. Kurs i Utanförskap genomfördes i våras med deltagare från högstadieskolorna och gymnasiet i samverkan med Strömstads gymnasium. I kurserna ingick en resa till Polen med inriktning på förintelsen och judisk kultur samt till Oslo med besök på Holocaustmuseet och Hjemmefrontmuseet bl.a. Denna kurs har till syfte att koppla historiska händelser till vår nutid och till främlingsfientlighet idag. Genom BRÅ har ett samverkansavtal mellan kommunen och polisen upprättats och där ingår insatser mot våldsbrott både i offentlig miljö och i nära relationer. Spira är en verksamhet för barn till missbrukare där de enligt ett program får stöd i sin situation. Träffarna har skett på familjecentralen med deras personal men varit en egen verksamhet som bekostats av Folkhälsorådet. Det har också ingått att sprida information om dessa ungdomar för att öka kunskapen och förståelsen bland de som jobbar med barn, främst lärare och förskollärare. Verksamheten är planerad att fortsätta inom befintlig budget. I planeringen av Tanumshede centrum har elever på Tanumskolan engagerats för att vara med och påverka utformningen där Folkhälsorådets arbetsgrupp Folkhälsa i samhällsplaneringen varit initiativtagare. b) eventuellt tillskapande av ungdomscentral / ungdomshälsa Vi har ungdomsmottagning sedan många år men någon diskussion om ungdomscentral har inte skett. Däremot har det under året inrättats ett ungdomsråd med politiker och chefer från Barn och Utbildning och Omsorgen. Till 2

3 detta har ett ungdomsteam kopplats med personal från olika verksamheter som arbetar tillsammans. c) synkronisering av folkhälsorådets planeringsprocess med den kommunala planeringen. I kommunens budgetprocess har det ingått att ta fram folkhälsomål utifrån de förutsättningar folkhälsorådet gett. Nämnderna har lyckats olika bra med detta men Omsorgsnämnden har tagit mål och utifrån det avsatt medel ur egen budget samt framställt förslag på verksamhet till Folkhälsorådet. Barn och Utbildningsnämnden har gjort en LUPP-undersökning under året och utifrån den beslutat om två områden, ungdomars hälsa framförallt den psykiska och inflytande. Utifrån detta har man gjort framställningar till Folkhälsorådet. Dessa framställningar har legat till grund för folkhälsoplan och budget som beslutats av Folkhälsorådet. d) föräldrastöd Familjecentralens huvudinriktning är föräldrastöd. De har under året gjort om sina föräldragrupper till att ha samlade grupper från innan barnet fötts tills det blivit ett år. Tidigare har innehållet mest handlat om information till att nu ha inriktning relationer. De har en sammanhållen grupp av det som tidigare var MVC och BVCgrupper och olika personal på FC medverkar, även förskollärare och kurator. Föräldrarna erbjuds sedan att fortsätta med Vägledande samspel (ICDP) som resulterat i några grupper under året. Babymassage lärs ut i föräldragrupper med syfte att skapa närhet mellan förälder och barn. Folkhälsosamordnaren håller i styrgruppen för FC som i övrigt består av cheferna för de ingående organisationerna. FHR stödjer verksamheten genom att bidra till utbildning i föräldrastödsprogram och föreläsningar. Effekt har genomförts i några klasser på högstadiet som kuratorn och ungdomsvägledaren hållit i. Det planeras utökat föräldrastöd för de med barn i skolåldern genom den planerade satsningen Möteshuset som kommer att startas under 2013 i Omsorgens regi med ekonomiskt stöd av FHR. e) välfärdsredovisning - Hur har processen kring förankring och användande av välfärdsredovisningen sett ut, beskriv övergripande? VFB tas fram av en arbetsgrupp med tjänstemän från de olika förvaltningarna och folkhälsosamordnaren samt ordförande i FHR. När statistiken är klar sker en diskussion i gruppen och varje tjänsteman skriver en förklaring och analys av sina områden. Tjänstemännen föredrar VFB i sina nämnder och i några ledningsgrupper. I år var det också en föredragning i fullmäktige. FHR får också en föredragning. Vid dessa tillfällen kan det framkomma ytterligare förklaringar till redovisad statistik. Delar av VFB finns i kommunens bokslut, vilket styr när det skall vara klart. Det innebär en rätt intensiv period från december till mitten av februari för att få det klart. Största svårigheten är att få så färska siffror som möjligt efter årsskiftet och bearbeta och analysera dessa. Hur VFB används är lite svårt att veta då vi inte har full insyn i förvaltningarna. 3

4 - Utvecklings-, förbättringsområden i processen till nästa tillfälle? Vi behöver förbättra uppföljningen hur det används genom arbetsgruppen. f) insatser till personer med varaktig funktionsnedsättning Se under a) där en av grupperna som finns på AME har funktionsnedsättning. 2. Samarbetsområden med andra kommuner På vilka områden har gemensamma aktiviteter och insatser genomförts? Nätverksträffar Fyrbodals folkhälsosamordnare 2 ggr./ år. Nätverksträffar folkhälsosamordnare i Norra Bohuslän 2-3 gånger per år beroende på gemensamma frågor och uppdrag. Gemensamma träffar med våra ordföranden i Folkhälsoråden 2 ggr./år. Övrig samverkan med andra kommuner Kulturplaneterna. Samarbete med Rädda Barnen och Fyrbodal. Genomförande av Kulturplaneterna samt gemensam utbildningsdag. Drogförebyggande nätverk (Fyrbodal samt Länsstyrelsens) Störa langningen (regional kampanj) Nätverk av olika slag (det mesta inom ramen för Hälsokällan) Modellgruppen i regionen (folkhälsosamordnaren repr. för kommunerna) Hälsokällans styrgrupp (folkhälsosamordnaren repr. för kommunerna i norra Bohuslän) Utanför samhällsgemenskapen och toleransresan i samverkan med Strömstads gymnasium. Försöksverksamhet AUDIT på UM Tanum och Uddevalla 3. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Processen med att ta fram folkhälsomål i nämnderna har fortgått under året. (se under 1c). Här är folkhälsoavtalet ett bra stöd. Folkhälsorådet har även egna mål som kan kopplas till nämnderna men också utgå från andra verksamhetsområden. Redovisningen nedan följer utmaningarna i policyn och delmålen blir hur vi skapar förutsättningar för att nå dessa. Att redovisa alla nämndernas och Folkhälsorådets mål skulle bli alltför omfattande. Vi har heller inte med alla utmaningarna utan prioriterat. b) Beskriv kortfattat rådets insatser under året. Mål: JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR 4

5 Insatser (max xx tecken): Se under 1a) om motion för personer i arbetsträning och med funktionsnedsättning, kurs i Utanförskap och Spira verksamhet för barn till missbrukare. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Motion för personer i arbetsträning och med funktionsnedsättning har gett ökad fysisk hälsa med bättre kondition och bieffekter som nedtrappning av rökning och funderingar kring övervikt. Det har också gett ökat självförtroende genom att kunna träna med andra på gym och känna att man platsar i en situation med andra människor i samhället. Trots att främlingsfientliga åsikter finns har vi inte haft några problem där de yttrat sig mot invandrare som varit en ökande grupp under senare år. Vi anser att kurserna som pågått i många år har haft en del i detta. Utvärderingarna av Spiraverksamheten har varit positiva och visat att stödet i grupp varit värdefullt. Aktörer: AME, Tedactive gym Högstadiet, Tanums och Strömstad gymnasium Omsorgen IFO, Familjecentralen Mål: TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Insatser (max xx tecken): LUPP-undersökningen har sammanställts i en rapport och här framkommer framförallt två områden, ungdomars dåliga psykiska hälsa och behovet av delaktighet. Detta kommer att ligga till grund för insatser inom barn och utbildningsområdet under Alkoholscreeningen på Ungdomsmottagningen har pågått under året, men den ordinarie kuratorn är barnledig så någon rapport har inte kunnat framställas. Vikarien och barnmorskan fortsätter att lämna ut formulären och till sommaren är ordinarie kuratorn tillbaka och då kan de få fram en rapport. Det har varit flera föräldramöten i högstadiet och gymnasiet med inriktning alkoholoch droger. Under våren har ungdomsvägledaren och skolkuratorn medverkat på föräldramöten i högstadiet med Effekt. Övrigt föräldrastöd redovisas under 1d). Vi deltog även 2012 i Störa langningskampanjen. Under Valborg och skolavslutningen ordnas verksamhet som alternativ till alkoholdrickande. På Valborgsmässoafton erbjuds bussresa till Liseberg och på skolavslutningen ordnas en alkoholfri fest för åk. 9. 5

6 SMART DRAG TANUM syftar till att få ungdomar att avstå från tobak. Det sker genom samarbete mellan skolsköterskor och ungdomsvägledaren. Inom skolan görs en hel del insatser för att stärka eleverna eller motverka tobaks och alkoholbruk: Läger för att senarelägga tobaksdebut, Främja och upplysa om positiv nätanvändning, Tjejgrupper i åk. 5 om puberteten, Grupper hur man beter sig mot varandra och på så sätt främja goda relationer, Polis ger argument att säga nej till droger/normbrytande beteende, Trygghetsråd/elevråd för att främja goda relationer och skapa tryggare skolmiljö, DISA åk. 8 förebygga stress och psykisk ohälsa hos flickor, Killgrupp åk.8 eller 9 Vad innebär det att vara man på 2000-talet?, Fimpa dig fri för högstadiet och gymnasiet stärka ungdomar till att sluta röka och snusa. Skolorna i Hamburgsund, Fjällbacka och Rabbalshede har ordnat dansutbildning för alla elever från förskoleklass till åk. 6. Målet är att ge eleverna en säkerhet och självförtroende att ingången till dans ska ske naturligt och utan inslag av alkohol då de kommer upp i tonåren. Kulturplaneterna är en sommarverksamhet där konstnärer och kommunal personal erbjuder aktiviteter för barn som inte har samma möjligheter som andra barn. Initiativtagare är Rädda Barnen och Fyrbodals kommunalförbund var med och finansierade. I Tanum deltog tio barn i åldern år. I slutet av hösten påbörjades ett arbete att ta fram ett nytt samverkansavtal för familjecentralen. Sedan det ursprungliga avtalet skrevs har två nya verksamhetsansvariga tillkommit. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Erfarenheterna av alkoholscreeningen är att det är meningsfullt att fortsätta men att det är svårt att få ungdomarna att minska sin konsumtion. De som dricker mycket och varje helg och ser inga alternativ till sysselsättning. Vi får återkomma till slutsatser när vi får rapporten. De alternativa verksamheterna på Valborg och skolavslutning har gjort att vi har väldigt lite drickande i Grebbestad mot tidigare. Att niorna försvinner från samhället under skolavslutningen gör att det inte är så intressant för de yngre att vara där. SMART DRAG har en mycket hög anslutning och upplevelsen är att det är färre som röker. Vi får vänta på ett säkert resultat efter levnadsvaneundersökningen. Resultatet av Kulturplaneterna var mycket positivt utifrån utvärderingen. Det skapade också kontakt mellan ungdomarna och den kommunala personalen som varit värdefull efteråt. Aktörer: Utredare Barn och Utbildning, Ungdomsvägledare, skolkurator, kurator och barnmorska UM, Fritidssamordnare, Fritidsledare, Konstnär, Danspedagoger, Polisen, Skolsköterskor, Lärare, Rädda Barnen, Fyrbodals kommunalförbund, Primärvården. 6

7 Mål: ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET Insatser (max xx tecken): Folkhälsorådets äldregrupp har haft två träffar med representanter för pensionärsföreningarna och gårdsråden. Den första hölls på Tedactive gym där instruktörerna informerade om verksamheten och visade gymmet. Detta har medfört att en grupp från en pensionärsförening har varit på gymmet och tränat. Den andra träffen handlade bl.a. om den nya översiktsplanen och den ansvariga planeraren informerade. Det har varit två Trivselträffar som pensionärsföreningarna ordnar tillsammans med underhållning och förtäring. Föreläsare på dessa har varit Sven Setterlind om Det goda livet och Benedikte Tveit från Tedactive gym om betydelsen av motion för äldre. Föreningarna har getts möjlighet att annonsera sina aktiviteter i Björklövet (annonsblad till kommunerna i Norra Bohuslän). Grebbestad PRO har varit på möte med invandrare anordnat av kommunens flyktingsamordnare, ett mycket givande möte där man diskuterade kulturskillnader. I Grebbestad finns en mycket aktiv grupp som varje vecka tar ur rullstolsburna från äldreboendet Tärnegården på promenad. De gör besök hos olika näringsidkare på orten och följer de förändringar som sker. Initiativtagare och organisatör är Henric Husberg som utsetts till 2012 års folkhälsopristagare för detta. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Syftet med äldreföreningsträffarna är att ha en dialog med äldre där Folkhälsorådets idéer och prioriteringar kan förmedlas och föreningsrepresentanterna får möjlighet att påverka. Det är svårt att veta effekterna av detta men vi anser det viktigt med denna dialog och det tycker föreningsrepresentanterna också. Mötet med invandrarna upplevdes som mycket positivt och lärorikt för båda grupperna och kommer säkert att följas av fler. Promenadgruppen i Grebbestad upplevs som mycket positiv av deltagarna, både de i rullstol och de andra. Personalen bekräftar betydelsen av denna verksamhet. Aktörer: Pensionärsföreningar, handikappföreningar, gårdsråd, kyrkan, Tedactive gym, flyktingsamordnaren, Henric Husberg m.fl. Mål: GODA LEVNADSVANOR 7

8 Insatser (max xx tecken): Motion för arbetstränande och personer med funktionsnedsättning, knutna till AME, redovisas under 1a) men kunde lika gärna vara inom denna utmaning liksom dansverksamheten på skolorna i södra kommundelen som redovisas under Trygga och goda uppväxtvillkor. Inom Åldrande med livskvalité finns inslag av verksamhet kopplade till gym och promenadgrupper med rullstolsburna som även kunde hamna inom Goda levnadsvanor. Samarbetet med Korpen har fortsatt under året. Utmaningen har varit en riktad insats mot kommunal personal att motionera i grupp men det har också inneburit andra sociala aktiviteter. Ungdomsledare har utbildats för att hålla i grupper för barn. Kortkampanjen för att få kommuninvånarna att motionera med möjlighet att vinna presentkort hos näringsidkare har fortgått under året. Kostinspiratören slutförde en kurs för överviktiga/feta barn och deras föräldrar, med inriktning på bra mat. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Korpens satsning Utmaningen hade sex grupper så intresset har minskat vilket gör att vi lägger detta på is kommande år. Ungdomsledarnas verksamhet upplevs som positiv av deltagarna och kommer att fortsätta. Kurserna för överviktiga/feta barn fick bra resultat med förändringar till bättre kostinnehåll. Aktörer: AME, Tedactive gym, Lärare, Korpen, Kostinspiratören, Skolsköterskor. 4. Ekonomisk redovisning (budget, utfall) Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag. Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: Budget Utfall HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Jämställda och jämlika livsvillkor Kulturmöten Demokrati-Värdegrund Trygga och goda uppväxtvillkor 8

9 ANDT Föräldrastöd Hälsokällan Barn till missbrukare Ökat arbetsdeltagande Ungdomar Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor Maten-Rörelse Hälsosam livsstil Folkhälsa i samhällsplaneringen Möteshuset Övrig verksamhet SUMMA Kommentera utfallet i budget för 2012 och eventuella omprioriteringar: Flera av områdena har inte blivit genomförda enligt plan och därför har inte medlen använts. Andra områden har inte blivit använda fullt ut och därför överskott. Området Demokrati-Värdegrund har ett underskott. Största delen av underskottet beror på Utanförskapskurserna som genomförts även detta år. Hit har även överskott från andra områden flyttats. Kulturmöten, ANDT, Arbetsdeltagande ungdomar och Föräldrastöd är områden som kommer att innefattas i Möteshuset, en verksamhet som kommer att starta våren 2013 och som vi budgeterat medel till. Hit har överskott från nämnda områden flyttats. Föräldrastöd har inte fått den omfattning vi hoppats efter förskoleåldern. Arbetsdeltagande ungdomar har varit en satsning som genomförts med större kommunala medel än i vår budget och därför har inte våra medel behövt tas i anspråk. Hälsosam livsstil har varit ett samarbete med biblioteket men detta år har det fortsatt i ordinarie budget och inte belastat Folkhälsorådet. Arbetsgruppen Folkhälsa i samhällsplaneringen har haft minimal verksamhet 2012 p.g.a. att tjänsteman på Samhällsbyggnadsförvaltningen slutat och inte ersatts. Därför har inte planerade medel använts. 9

10 Åldrande med livskvalitet har ett överskott för första gången och anledningen är att pensionärsföreningarna inte sökt medel i samma utsträckning för satsningar FHR prioriteriterar. Eventuell återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden? Efter överföring finns inga medel kvar. 5. Avslutande kommentarer om verksamhetsåret: Tanums kommun har mycken bra verksamhet, och förståelsen av folkhälsans betydelse för utveckling och framgång tycker jag märks i allt fler sammanhang. Så till exempel, när arbetet med den nya översiktsplanen (ÖP2030) tog sin början under hösten 2012 satsade vi mycket på att redan innan kommunen formulerat mål och mening med den, möta vår befolkning i dialogmöten över hela kommunen. Under oktober månad hade vi fem dialogmöten med föreningar och två öppna hus för allmänheten. Mötena har resulterat i ett rejält engagemang, och många goda förslag och synpunkter har förts fram och kommer att få betydelse för det fortsatta arbetet. Även ungdomars synpunkter kommer att vägas in, och då har LUPP:en, som genomfördes under 2012 bidragit med mycken kunskap om, och ökad förståelse för, ungdomars tankar och drömmar om framtiden, och deras möjlighet att realisera dem i kommunen. Resultaten från LUPP:en är också det som vår Barn- och utbildningsnämnd kommer att inrikta sig på när det gäller att arbeta hälsofrämjande under Vi ser en mycket större benägenhet att tänka folkhälsa i våra nämnder, och planeringsprocessen synkroniseras allt bättre med övrig kommunal planering och budgetering. Folkhälsosamordnaren och nämndernas representanter i Folkhälsorådet uppmuntrar nämnderna till att använda välfärdsbokslutet i sitt arbete. Till Tanums kommuns folkhälsopristagare 2012 har Folkhälsorådet utsett Henric Husberg, Grebbestad, för hans envisa engagemang i en promenadgrupp i Grebbestad, som varje vecka tar ut rullstolsburna personer på promenad och besök hos ortens företag och föreningar års uppföljning kommer att presenteras på Kommunstyrelsens februarimöte, och för övrigt ser vi i Folkhälsorådet fram emot ett intressant 2013 med bland annat fortsatt satsning på livsstilsförändrande verksamhet för personer knutna till vår Arbetsmarknadsenhet. Projekt Möteshuset, som drivs av vår Omsorgsförvaltning kommer att bli den stora satsningen, mätt i pengar, som Folkhälsorådet planerar för Folkhälsorådet i Tanums kommun Ordf. i Folkhälsorådet Gerd Melin 10