PER PEKTIV KRISTET. Den goda viljan. Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 1 mars 2007

Transkript

1 KRISTET PER PEKTIV Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 1 mars 2007 S Den goda viljan KRISTET PERSPEKTIV

2 bland annat i vår SKRIVARVERKSTAD För ovana och vana skrivare. Christinae kyrka lördag 31 mars kl Ledare: Christina Lövestam AFTER WORK FÖR KVINNOR Onsdag 4 april Christinae kyrka kl Eva Kaiser, präst håller i kvällens röda tråd LIVETS PÄRLOR Martin Lönnebos Frälsarkrans inspirerar till fördjupning av livet Enkel förtäring till självkostnadspris Mässa i taizéanda firas kl BIBLIODRAMA dramakväll med utgångspunkt i en bibeltext Christinae kyrka följande onsdagar kl 19.15: 18/4, 25/4 och 9/5. Ledare: Christina Lövestam och Lena Kesker. TEOLOGISKT KAFÉ Christinae kyrka Lördag 21 april kl ca 13 John Spong och andra broar inom teologin Esbjörn Särdquist, stiftsadjunkt TOMASMÄSSA Landskyrkan Söndag 22 april kl 18 Är det meningen att det skall kännas så meningslöst? En gudstjänst förberedd av många för dig som söker, tvivlar, anar och längtar. VILA I DIN VÄNTAN Endagsretreat i Bälinge församlingshem och kyrka. Lördag 28 april kl En dag då vi hämtar andan med tystnad, meditation, mat, massage, promenad och mässa. Begränsat antal deltagare. 100 kr/person. Anmälan till Lena Kesker, , lena.kesker@alingkyrk.nu eller Eva Kaiser, , eva.kaiser@svenskakyrkan.se STIFTSKONVENT I ALINGSÅS Lördag 12 maj håller Lekmannaförbundet sitt årliga Stiftskonvent i Alingsås. Man räknar med många deltagare från olika håll i Skara stift. Dagen inleds med mässa i Christinae kyrka kl 10. Anmälan till Margareta Jansson, Kontaktperson: Tord Olsson, Välkommen, du som är intresserad! PILGRIMSVANDRING med mässa Söndag 13/5 kl 10 Vi tar bussen ut till Närsbo och startar vandringen med gudstjänst/mässa och fortsätter sedan till fots mot Lygnared. Efter en fikapaus går vi mot Hjälmared och sedan mot Stockslyckekyrkan. Man kan välja att bara gå en del av sträckan om det verkar långt. För mer info ring Katarina Sandblom, PÅSKMÅLTID tillsammans enligt judisk-kristen tradition. Onsdag 4 april kl 20 i Hemsjö församlingshem. Anmälan senast 2 april, till Martin Wikman, , Söndag 22 april kl 18 i Hemsjö kyrka MUSIKGUDSTJÄNST Musik av Johannes Brahms Trollhättans Kammarkör Anna Köllerström, sopransolist Kurt Wiklander, piano Olle Zandén, dirigent Christina Lövestam, präst TERMINSAVSLUTNING för barn- och ungdomsarbetet i Hemsjö församling Söndag 29 april Familjegudstjänst på Hagatorpet kl 11. Martin Wikman. Barnkören medverkar. Efter gudstjänsten: Fika och korvgrillning och annat skoj. Vid dåligt väder i kyrkan. KYRKVANDRING Annandag påsk 9 april Från Ödenäs till Hemsjö kyrka, där vi firar gudstjänst kl 11. Samling vid Ödenäs församlingshem kl 8. UPPTÄCK TORSDAGSANDRUM! Christinae kyrka torsdagar kl Olika innehåll /olika veckor: 29/3 Min favoritpsalm. Ann Dahlbäck, skolsköterska. Lollo Konnebäck, musiker. Diana Eliason, värd 5/4 Skärtorsdagsmässa mitt på dagen (kl ). Christina Lövestam. Lennart Esborn, cello 12/4 Inställt 19/4 EstetAndrum. Elever från Alströmergymnasiets estetprogram. Anders Mulec, värd. Hela terminsprogrammet på HELA KYRKAN GUNGAR! Vi sjunger så att taket lyfter, allt från Pippi Långstrump till Det lilla ljus jag har. Alla förskolebarn inbjuds. Landskyrkan och Noltorpskyrkan, tisdagar: 27/3 och 24/4 Stockslyckekyrkan, torsdagar: 29/3 och 26/4 Samma tid alla datum: kl Hemsjö kyrka, måndagar: 16/4 och 14/5 kl Upplysningar: Anneli Andreasson, Förskolan Prästkragen, Sofia Eriksson, präst i Landskyrkan, Henrik Jakobsson, Noltorpskyrkan, Karin Karlsson, Stockslyckekyrkan, Helena Ingeborn, Hemsjö, KRISTET PER SPEKTIV Nr UTGES AV Alingsås pastorat Box Alingsås tel ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde I REDAKTIONSGRUPPEN DETTA NUMMER Diana Eliason, redaktör Olof Konnebäck Katarina Sandblom Helena Ingeborn Ulla-Stina Rask Nina Jansson Marianne Högberg Jan Kesker E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation TIDNINGEN DISTRIBUERAS av SDR till alla hushåll i Alingsås pastorat VID UTEBLIVEN TIDNING ring UPPLAGA TRYCK WM-tryck, Alingsås OMSLAGSBILDEN Kors från olika delar av världen (i storleksordning): Guatemala, Kroatien, Egypten, Italien och Alingsås. 2 KRISTET PERSPEKTIV

3 Det finaste man kan ge Att ge liv åt en annan människa, det är den största och finaste gåva man kan ge någon. ANNE FLODÉN ÄR sjuksköterska och koordinator på transplantationsenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En komplicerad uppgift som innebär att hålla mängder av bollar i luften, i en kapplöpning med tiden där liv eller död står på spel. Det här jobbet har gett mig en enorm tacksamhet och ödmjukhet inför livet, säger Anne. Då och då ser vi i förbigående en tidningsrubrik, Han/hon fick en ny njure och fick livet tillbaka, och tänker kanske inte så mycket mer på det. Men bakom rubrikerna döljer sig en avancerad organisation med många människor involverade. Och allra först i ledet finns en människa som valt att ge vidare sina organ för att rädda livet på någon annan, när hon inte behöver dem själv längre. På Sahlgrenska i Göteborg finns ett av norra Europas största transplantationscentra med nästan halva Sverige (36 sjukhus) som upptagningsområde. Anne Flodén, som själv bor i Alingsås, har jobbat här i åtta år och är spindeln i nätet när det gäller att samordna alla aktiviteter när en möjlighet till organdonation uppkommer. Hon berättar hur proceduren går till: En narkosläkare ringer från ett sjukhus någonstans i Sverige. Det finns en patient som man inte tror kommer att överleva. Vi gör en bedömning av den medicinska möjligheten. Patientens vilja till organdonation kollas upp antingen det finns ett skriftligt medgivande, eller om anhöriga ger klartecken utifrån vad de vet. Sedan ringer jag in den på väntelistan som är aktuell i första hand. De här personerna bär ständigt en sökare på sig. NU BÖRJAR EN kapplöpning med tiden. När döden inträffat vilket enligt en lag från 1988 innebär att hjärnans funktion upphört totalt och oåterkalleligen, dvs att blodcirkulationen i hjärnan upphört har man max 24 timmar på sig att omhänderta de aktuella organen och transportera dem till operationssalen i Göteborg (eller något annat transplantationscentrum) och de väntande patienterna. Den här proceduren kan innebära en del dramatik, eftersom logistiken måste fungera in i minsta detalj. Mycket kan gå fel, men det måste lösas. Alternativet att inte lösa det, finns inte. Det gäller ju liv eller död för en medmänniska. Under tiden som den väntande patienten kommer in för provtagningar och förberedelse, har ett operationsteam kallats ihop, iva har förvarnats. Det livsviktiga organet är på väg, och ofta kräver det samarbete med både räddningstjänst, flyg och ibland polis med blåljus och sirener. När allt klaffar blir glädjen stor. Anne får ett speciellt skimmer i blicken när hon berättar: När jag ser att det gått riktigt bra, när jag ser en nytransplanterad som går uppe ett dygn efter att ha fått nya lungor, kan klä på sig själv, andas utan att det gör ont, träffa sina barn det är så starkt så det är inte klokt. Jag blir överväldigad varje gång. VISSA FALL MINNS Anne speciellt. En fyraårig flicka, som glatt berättade för kassörskan på ica att hon skulle hälsa på sin pappa på sjukhuset. Han hade fått ett nytt hjärta. Den flickan hade fått behålla sin pappa. Utan transplantationen hade hon fått växa upp utan honom. Anne skulle förstås önska att alla var villiga att donera sina organ då man dör men hon är noga med att betona att det inte handlar om rätt eller fel här. Det viktiga är att man pratar med sina anhöriga och säger hur man vill ha det. I en situation av sorg och förlust blir det annars en extra börda för dem att ta ställning. Enligt lagen är det den avlidnes vilja som gäller, men om man inte vet viljan ställs familjen inför frågan och har då rätten att säga Nej. I Sverige är det 84% som sagt sig vara positiva till att ge sina organ till en annan och på så sätt rädda liv. Jag tycker att det är ganska fantastiskt, och visar på att människan egentligen är ganska god, trots all ondska, död, elände och terror vi ser i världen. De allra flesta av de transplanterade lever vidare i sina familjer. Tänk vad det betyder! Man lever tack vare att någon annan gav vidare sitt liv, genom organ som man inte längre behövde själv. TEXT OCH BILD: ULLA-STINA RASK Att ge liv åt andra frågor och svar om donation Hur anmäler jag mig som donator? informera närstående om din vilja fyll i ett donationskort (finns på apoteket) anmäl dig till donationsregistret, antingen på internet eller tel Alla tre sätten är lika giltiga, ett räcker. Cirka 1,5 miljon svenskar har anmält sig till donationsregistret. Vad händer vid min död, om jag inte tagit ställning? Då kan man förmoda att de som inte uttryckligen sagt nej, är positiva till donation. Samtal med familjen sker alltid, och då viljan är okänd har familjen vetorätt. Men har man sagt ja, slipper de anhöriga brottas med frågan i en redan pressad situation. Vilka organ kan doneras? Hjärta, lungor, njure, lever, bukspottkörtel, tarm, i viss mån även vävnader, exempelvis hornhinna och celler. Hur vanligt är organtransplantation? Under 2006 genomfördes 137 organdonationer i Sverige och drygt 500 svenskar fick något nytt organ. Cirka 600 går och väntar på organ som är ett villkor för att de ska överleva. KRISTET PERSPEKTIV

4 Rent vatten utrotar hungern VAD ÄR BRA BISTÅND? Mitt verkliga engagemang väcktes redan på 1980-talet, då jag på Lutherhjälpens uppdrag fick möjlighet till en treveckors utbildning i Indien. Det blev en vändpunkt i mitt liv. SEDAN DESS HAR Christer Säll, som till vardags är överläkare på infektionskliniken i Borås, varit engagerad i Lutherhjälpen och sitter bland annat i Rådet för Lutherhjälpen i Skara stift. En lördagsförmiddag i Christinae kyrka i början av mars berättade han om bra bistånd i Bangladesh. Huvudfrågan som Christer ställde sig själv och de församlade var: Vad är bra bistånd och vad kan vi hjälpa människor med? I sitt föredrag visade han på många positiva exempel då bistånd fungerar bra. Hans slutsats är att bra bistånd alltid måste ske i dialog mellan mottagare och givare. Det är mottagarna som bäst vet vad de behöver. Allt som görs måste göras i samråd och i samtal med de människor som ska använda biståndet. Då hamnar det rätt, framhåller Christer Säll. Christer Säll nämner bland annat betydelsen av fattiga människors tillgång till banker. I många länder saknar människor idag möjlighet till ett tryggt sparande, till krediter och betalningstjänster. Något som vi i vår del av världen uppfattar som ytterst självklart. ETT TÄTTBEFOLKAT LAND som Bangladesh löper stor risk för jordförstöring, att jorden överförbrukas. Det kan bli hur illa som helst, menar Christer Säll. Målet är att varje familj ska ha så mycket jord att man kan odla det viktigaste. Att man kan odla till exempel ris, bananer, papaya och de grönsaker man behöver för sin överlevnad. Dessutom strävar man efter ett ekologisk jordbruk där man använder naturlig gödning. Att ge kunskap och utveckla jordbruksmetoderna är en viktig del i biståndsarbetet: När man tar ner ett träd måste man plantera ett nytt! Trädplantering har länge varit bland de största lutherhjälpsaktiviteterna i kyrkans internationella arbete. Träd ger skugga och hindrar jorderosion, det binder vatten och det hindrar översvämningar. BISTÅND KAN HANDLA om att visa på tillgångar som redan finns. Ofta rör det sig om enkla åtgärder, menar Christer Säll och ger ett exempel: Papaya, en härlig frukt, innehåller enormt mycket A-vitamin. Det har visat sig att om barnen får äta papaya redan från början, när de är små, så hindrar man nattblindhet. Bra bistånd innebär inte i första hand att pengar konsumeras, utan att pengarna blir återanvända, poängterar Christer Säll. Människorna får inte pengar, de får något som är mycket bättre, nämligen ett förtroende. Förtroendet att de kan ta ett lån, att de kan hushålla med pengar, att de kan spara och betala tillbaka till någorlunda marknadsmässiga räntor. Men inga ockerräntor! som de tidigare varit vana vid. Det är sådant som gör skillnad, framhåller Christer Säll. Människor är inte betjänta av att man öser ut pengar över dem, de är betjänta av att få förtroende och rättvisa villkor. DIANA ELIASON Lutherhjälpens fasteinsamling pågår! Temat är Rent vatten utrotar hungern. LUTHERHJÄLPEN ÄR en del av Svenska kyrkans diakonala arbete i utlandet. På ett mycket konkret sätt manifesteras, via Lutherhjälpen, det kristna kärleksbudskapet genom det stöd och samarbete som sker med lokala kyrkor och organisationer i utvecklingsländer. Fasteinsamlingen startade på Fastlagssöndagen den 18 februari och avslutas på Palmsöndagen den 1 april. Insamlingsmålet för fasteaktionen är 50 miljoner kronor. Hoppet om en rättvis värld Barn förstår det här med rättvis fördelning, att dela lika. Det är ingenting vuxenvärlden lärt dem. Det är istället något de hela tiden påminner oss om. Och barnen vet att rättvisa bara kan bli verklighet om den som har mer ger av sitt överflöd. SÖNDAGSSKOLAN I Stockslyckekyrkan har under många år samlat in pengar till olika ändamål i världen. Det är viktigt att barnen själva får prata sig samman om vad man vill med sin insamling. Ofta är det ingen lång process. Barnen vet mycket väl var någonstans i världen hjälp behövs. Ibland föds idéer under samtal om hur barn egentligen har det i olika delar av världen. 4 KRISTET PERSPEKTIV

5 Lutherhjälpen samarbetar med kyrkor och organisationer som arbetar på gräsrotsnivå i fattiga länder. Det är en garanti för att hjälpen når de svaga och marginaliserade i samhället. Det är deras behov och röster som Lutherhjälpen i fastetider vill förmedla till oss. Sedan några år tillbaka är temat utrota hungern, hungern som varje dag skördar (!) barns liv. Eftersom barnen är extra sårbara för infektioner vill Lutherhjälpen i år fokusera på behovet av rent vatten. Svenska kyrkan i Alingsås arrangerar olika evenemang till förmån för Lutherhjälpen. Förutom kollekter som tas upp under fasteperioden har bl a en gemenskapsdag ägt rum i Stockslyckekyrkan. Föredrag har hållits i Noltorpskyrkan och Christinae kyrka om mikrolån och andra hjälpinsatser i Bangladesh. Kyrklunch kommer att serveras i Ödenäs församlingshem på Palmsöndagen. Om en förening vill ha besök av någon som kan berätta om Lutherhjälpens arbete, kontakta gärna Hans Schwenk, Just nu samlar söndagsskolan in pengar till gatubarnen i Rio de Janeiro. Det var egentligen insamlingsmål för Stockslyckekyrkans basar förra året, men barnen släpper inte sådana historier lika snabbt som vi vuxna många gånger gör. Hur går det nu då? Räckte pengarna vi samlade in på basaren? Inte det, då måste vi fortsätta insamlingen, resonerar barnen. Söndagsskolan vill betona att det är viktigt att ge av det man har, av det som är ens eget. Det ska inte vara föräldrarnas pengar som samlas in, utan det är genom de medel man själv kan bestämma över som viljan att ge kan komma till uttryck. Gör en viktig insats och stöd Lutherhjälpen! Man kan bidra till kampen mot hungern på olika sätt, t ex genom att: Lägga pengar i Lutherhjälpens insamlingsbössor Ge en gåva via inbetalningskort Bli månadsgivare via autogiro eller betalkort Lägga en gåva i kollekten SMS:a ordet HUNGER till nummer och bidra med 50 kronor till Lutherhjälpens arbete Mer info om Lutherhjälpen finns på Lutherhjälpen pg bg SÖNDAGSSKOLANS SPARBÖSSA föreställer en kyrka. Det visar att kyrkan får vara den plats där vi får möjlighet att hjälpa och dela med oss. Det är inte så lätt att hitta vägar för det, speciellt inte när man är liten. I kyrkan får barnen vara med på riktigt, hjälpa till på allvar. Det känns bra mitt i eländet, när flodvågen hade sköljt över Thailands stränder, bomberna fallit över hus och skolor i Libanon, eller när barn inte får gå i skolan för att deras föräldrar inte har råd att köpa skoluniform. När kyrkan är fullsatt på julaftons krubbagudstjänst, då tömmer vi ut pengarna i en korg och bär fram i gudstjänsten. Barnen har då något verkligt fint att ge! Insamling är en balansgång. Barnen ska inte känna panik över sakernas tillstånd i världen. Vi vuxna har ett ansvar att inte skapa en känsla av hopplöshet och samtidigt inte överdriva effekten av den hjälp vi kan åstadkomma. I söndagsskolan sätter vi Hoppet främst. Vi tror inte att våra små gåvor räcker, barnen ser hur stora orättvisorna är. De hoppas istället på att alla människor ska ge av det som de har. Då räcker hjälpen. TEXT OCH BILD: SOFIA SÄRDQUIST Söndagsskoleledare i Stockslyckekyrkan Du gör skillnaden! Det är mycket vi kan göra för att visa vårt stöd för utsatta människor. Svenska Röda Korset kan visa på enkla exempel som hjälper oss att göra skillnad! RUNDA UPP: I dag har man möjlighet att runda upp i ett antal butiker/butikskedjor. Det hela är mycket enkelt: när det är dags att betala avrundar man bara slutpriset uppåt och låter mellanskillnaden gå till Röda Korset. Storleken på beloppet bestämmer man helt själv. I dagsläget kan man runda upp på bland annat jc, Brothers, Din Sko, Lindex, Skopunkten och Sportex. Möjligheten att runda upp i butikerna kommer att finnas till i juni. Därefter ska vi utvärdera Runda Upp-konceptet, och besluta hur vi ska arbeta vidare med det, säger Martin Grimlund på Svenska Röda Korset i Stockholm. Han berättar också att man i maj månad kommer att ha kampanjperiod, vilket innebär att butikerna återigen har större skyltar och annat material om möjligheten att Runda Upp. Hittills har Runda Upp givit ca 2,5 miljoner kronor! PANTA OCH STÖD: Tryck på gula knappen på pantautomaten och skänk din pant, så går pengarna till Röda Korsets hjälpverksamhet. Röda Korset samarbetar med Ica-handlarna och Tomra Systems ab, som tillverkar burkautomater, för att samla in pengar till hjälpverksamheten. För Röda Korset är verksamheten med gula knappen ett sätt att visa att även små belopp bidrar till insatser för de mest utsatta. Därtill är kampanjen ett stöd till återvinning av förpackningar. Varje år slängs omkring 130 miljoner aluminiumburkar och pet-flaskor. Det motsvarar ett bortslösat pantvärde på cirka 100 miljoner kronor. Från vårt pantsamarbete med ica, som i vissa butiker har pantautomater där konsumenten kan välja att skänka panten till Röda Korset, fick vi förra året drygt 3,3 miljoner kronor, konstaterar Martin Grimlund. KRISTET PERSPEKTIV

6 VÄLKOMMEN ATT FIRA GUDSTJÄNST I P Christinae kyrka Onsdag 28/ Mässa i taizéanda. Jan Kesker Lördag 31/ Christinae vokalensemble. Christina Lövestam Högmässogudstjänst. Christina Lövestam. Christinaekören. Måndag 2/ Passionsandakt. Christina Lövestam Tisdag 3/ Passionsandakt. Församlingskåren. Anders Mulec Onsdag 4/ Passionsandakt. Eva Kaiser Skärtorsdagsmässa mitt på dagen. Christina Lövestam. Lennart Esborn, cello Skärtorsdagsmässa. Jan Kesker Långfredagsgudstjänst. Christina Lövestam. Christinae vokalensemble Aftonsång. Jan Kesker Högmässogudstjänst. Christina Lövestam. Christinaekören. Billy Westerholm, trumpet. Närradiosändning Påskfestgudstjänst. Jan Kesker. Christinae Boys, barnkören, flickkören och Christinae Voice. Körledare: Margareta Andréasson och Emma Undemar. Annandag påsk 9/ Högmässa Onsdag 11/4 Mässan i taizéanda är inställd! Lördag 14/ Psalmer, gospels och evergreens i jazzton Egon Svantesson och Stig Götborg med musikanter. Vokalist: Marie Alfborger. Jan Kesker Högmässogudstjänst. Jan Kesker Landskyrkan Onsdag 28/ Morgonmässa. Sofia Eriksson Torsdag 29/ Ekumenisk vesper Sinnesrogudstjänst. Sofia Eriksson Ellen Konnebäck, flöjt. Katia Guterstam, piano och orgel Skärtorsdagsmässa. Anders Mulec Påskafton 7/ Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Påsknattsmässa. Sofia Eriksson. Vox Femina under ledning av Emma Undemar Torsdag 12/ Ekumenisk vesper FRAMTIDSTRO - ungdomsmässa Tema: Du och jag och världen MåndagsUngdomsGruppen. Mirjam Josephsson. Anders Mulec Bälinge kyrka Påskdagsgudstjänst. Mariakören sjunger under ledning av Emma Undemar. Katia Guterstam, piano och orgel. Eva Kaiser Ekumenisk gudstjänst. Eva Kaiser. Anita Larsson. Ingrid Morén Lasko, sång Stockslyckekyrkan Söndagsgudstjänst. Katarina Sandblom. Söndagsskola Skärtorsdagsmässa. Katarina Sandblom Långfredagsgudstjänst. Anders Mulec. Stockslycke kyrkokör Påskdagsmässa med stora och små. Katarina Sandblom Kör-ettan. Stockslycke kyrkokör. Kyrkfika: kak-knytkalas - bjud på dina favoriter och bli själv bjuden! Finsk gudstjänst. Mikko Ollilainen Söndagsgudstjänst. Sofia Eriksson Söndagsskola Noltorpskyrkan Musikgudstjänst. Noltorpskyrkans kör och blåsensemble. Sofia Eriksson Måndag onsdag 2 4/ Passionsandakt Jesu lidandes historia. Ett tillfälle att stanna upp inför påskens händelser Skärtorsdagsmässa. Thomas Lundblad Långfredagsgudstjänst. Thomas Lundblad. Monica och Lennart Esborn Familjemässa. Jan Kesker Happy Singers, Noltorpskyrkans kör. Karin Sandqvist, flöjt Lördag 14/ Gemensam gudstjänst i EFS-kyrkan! (V Kyrkogatan 4) Stefan Holmström, fd. distriktsföreståndare, EFS Västsverige Stefan Holmström. Thomas Lundblad. NK-gospel Hemsjö kyrka Onsdag 28/ Lovsångsmässa. Martin Wikman. Lovsångsbandet. Stillhet, ljuständning och förbön Gudstjänst. Anders Mulec. Ensemble ur Hemsjökören. 6 KRISTET PERSPEKTIV

7 ÅSKTID Livets och hoppets tecken Måndag 2/ Passionsandakt och Påskvandring Tisdag 3/ Passionsandakt Onsdag 4/ Passionsandakt och därefter Påskmåltid. (Se notis på sid 2) Skärtorsdagsmässa. Eva Kaiser Långfredagsgudstjänst Jan Kesker. Hemsjökören Gudstjänst. Anders Mulec. Hemsjökören, trumpeter Annandag påsk 9/ Gudstjänst. Kyrkkaffe Högmässa. Gert Alnegren Ödenäs kyrka Gudstjänst. Gert Alnegren. Ödenäs kyrkokör. Kollekt och kyrklunch till förmån för Lutherhjälpen. Måndag onsdag 2 4/ Passionsandakt. Församlingskåren Skärtorsdagsmässa. Eva Kaiser Långfredagsgudstjänst. Martin Wikman. Ödenäs kyrkokör Påskafton 7/ Uppståndelsemässa. Eva Kaiser. Tonårsgruppen Gudstjänst. Martin Wikman. Ödenäs kyrkokör, Lennart Johnsson trumpet Annandag påsk 9/4 Sammanlyst till Hemsjö kyrka kl 11. Kyrkvandring med samling vid Ödenäs församlingshem kl Högmässa. Martin Wikman Det kristna korset är en av våra mest kända symboler, som vi ser i alla möjliga (och ibland omöjliga) sammanhang. Men varför ser det ut som det gör? Och vad står det för egentligen? Det grekiska ordet staurós översätts vanligen kors, vilket inte är helt säkert. Kanske skulle ordet påle vara minst lika passande. I alla fall förknippas ordet och fenomenet starkt med det kristna budskapet och med Jesus själv. Det var på ett kors han dog. Ett grymt avrättningssätt för dödsdömda i en fjärran tid. Korset som symbol har dock fått leva kvar med lite olika mening och betydelse. Kanske var det så att det vi säger är ett kors ursprungligen mera liknade ett stort T: En upprest påle på vilken spikades en tvärbjälke. Vad som sedan skedde var att anklagelsen mot den korsfäste sattes på T:ets ovansida och så fick vi den nuvarande korsformen. Men sedan skedde en genomgripande förändring. Skillnaden är Påskdagen, uppståndelsedagen. Korset förändras snabbt i kristen tradition från att vara ett dödens tecken till att bli ett livets och hoppets tecken. Korset talar om vägen från död till liv. KORSMÖTET Korsformen talar om ett möte. Ett möte mellan himmel och jord, gudomligt och mänskligt. Den horisontella och den vertikala korsbjälken förenas i Jesus Kristus. Guds väg till människan och människans vägar att möta varandra. Genom kyrkans historia har korsets utformning skiftat, oftast i relation till teologins utveckling. Seden att korsa sig, det vill säga teckna korset på sin kropp, har funnits med mycket länge och har haft sin naturliga koppling till nämnandet av den treenige gudens namn. Beroende på om man tillhört den östliga eller västliga delen av kyrkan har korstecknet utformats på lite olika sätt. I takt med att kyrkobyggandet tog fart fick många kyrkor en korsform om man ser dem från fågelperspektiv. Gravstenarna eller gravkorsen på kyrkogården gav en påminnelse om liv, inte död. Korset var tecknet på hoppet om uppståndelse. I kyrkoutsmyckningen genom århundradena har vi sett både kala kors och så kallade krucifix, ett kors där den fastspikade Kristus hänger. Ibland är det ett lidandekrucifix som betonar korsets smärta och elände, ibland är det ett triumfkrucifix med en segrande Kristus som bär kungakrona i stället för törnekrona. Idag kan vi se korset utformat som ett vackert halssmycke och kan fundera på om bäraren är medveten om symboliken eller om det bara är något som gör sig bra. OLIKA KULTURER I mitt arbetsrum har jag tre kors från olika kulturer i olika tider som säger något om tidlösheten och rikedomen kring korset. Först är det ett litet enkelt kors i läder (men ser ut som lakrits) från den koptiska kyrkan i Egypten. Det är nytt och modernt och kan hängas med en liten snodd runt halsen. Sedan ett till formen traditionellt kors med ursprung i Guatemala i Latinamerika. I övrigt är det helt otraditionellt. Det är målat med starka färger och föreställer både djur och växter samt vissa lokala motiv. Slutligen ett litet svart enkelt kors i ek. Det är svenskt. Träet kommer från en gammal ek som växte i Alingsåstrakten för 3000 år sedan och som så småningom hamnade på botten av en sjö. På talet togs det sjödränkta träet upp på land och kunde tidsbestämmas enligt c14-metoden. Av detta trä kommer det lilla korset. Tanken svindlar. Vi lever i en symbolrik värld. Låt oss inte tappa bort korset som livets och hoppets tecken. Vi behöver det. JAN KESKER, kyrkoherde Processionskorset i Ödenäs kyrka, av Eva Spångberg. KRISTET PERSPEKTIV

8 SOLEN UTSTRÅLAR RÄTTVISA Jane Jonsson och Jan Boström arbetar i Världsbutiken Solen, en affär som vill sätta fokus på rättvis handel. -I BÖRJAN VAR JAG skeptisk till hur vi skulle kunna få folk att ställa upp och jobba i butiken, säger Jane Jonsson. Men så ringde bl a Jan till mig och sa: Jag kan stå i affären. Och nu är vi tiofemton stycken som alternerar. Jan är i butiken ungefär halvtid och vill arbeta för att göra något gott utan att ta jobb från någon annan som han uttrycker det. Jane Jonsson valde för några år sedan att gå i pension från läraryrket i förtid, men kände ändå att hon inte var redo att sluta arbeta. Jane står i affären en eftermiddag i veckan och är ansvarig för att ordna med personal gick hon en kurs på temat rättvisa som kom att påverka henne starkt. Då började mitt politiska engagemang på riktigt. Jag kände att jag ville arbeta för att världen skulle bli mindre orättvis. Detta engagemang har tagit sig flera uttryck genom åren, nu senast genom att Jane tillsammans med Lena Klevenås startade den ideella föreningen Solen. Föreningen, som bildades i april 2005, hade tre mål: att öppna en butiksverksamhet för rättvis handel, att bilda opinion för rättvis handel i närområdet och att få igång en kursverksamhet kring dessa frågor. I år har föreningen 150 betalande medlemmar. UTMÄRKTA PRESENTER Världsbutiken Solen öppnade 1 oktober På hyllorna står allt från väskor till leksaker och kaffe och alla varorna är rättvisemärkta. Vi har egentligen redan nått alla målen, men vi vill fortsätta att få fler människor medvetna om rättvis handel, säger Jan som gärna tar emot studiebesök och deltar på marknader, mässor och liknande. Han visar två dvd-filmer som man kan låna och använda i undervisningssyfte. Vi vill påverka utan pekpinnar, säger han. Många av sakerna som finns att köpa fungerar utmärkt som presenter. Och det är just tanken. Om man ändå ska köpa en present så är det bra att den är från oss. De flesta som handlar en gåva är noga med etiketten som visar att varan är rättvisemärkt, berättar Jane. Många säger att vi har god choklad. Dubbelt så god säger jag då, den är ju god på två sätt, vitsar Jan. POSITIV PÅVERKAN Alldeles bredvid Solen ligger Planeten, en affär med ekologiska varor. I början var Jane orolig att de två affärerna skulle konkurrera om kunderna, men det har visat sig att de tvärtom kan dra nytta av varandra. Men när Solen vill ta in livsmedel av något slag rådgör de först med Planeten. Lerums gymnasium köpte in kassar med kaffe, te, tvål och choklad från Solen i julklapp till alla sina anställda. Efter jul kom många för att fylla på förråden och skolans elevkafé har börjat använda rättvisemärkta produkter. Ett exempel på den positiva påverkan som Jan gärna talar om. Varför väljer de då att lägga så mycket tid och kraft i föreningen Solen? Jag är typen som engagerar mig. Det spelar ingen roll vad jag ger mig in i, jag vill vara med och påverka. Jag gör det för att må bra själv och den sociala biten är förstås viktig. Så det är ju lite egoistiskt också, säger Jane Jonsson. Jan Boström håller med och tillägger: Och då är det bra när det inte sker på någon annans bekostnad. Jag skulle kunna göra något annat, men väljer detta, konstaterar Jane. TEXT OCH BILD: NINA JANSSON 8 KRISTET PERSPEKTIV