1. Sammanfattning och slutsatser Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften a. Lån och finansiering...

Transkript

1 1. Sammanfattning och slutsatser Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader... 8 Amortering b. Driftskostnader... 9 Energi... 9 El Nätavgifter Vatten och avlopp (VA) Sophämtning Försäkring Underhåll c. Skatter Fastighetsskatt Skatt på energi och övriga driftskostnader Disponibel inkomst Disponibel inkomst minus boendeskatter Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Kvar att leva på Känslighetsanalys Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Vad händer om en arbetar 75 procent? Förutsättningar Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3 Disponibel inkomst minus boendeskatter Tabell 4 Kvar att leva på

2 2 1. Sammanfattning och slutsatser Nio av tio barnfamiljer i Sverige vill helst bo i eget hus. Det visar en undersökning som FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, gjort på uppdrag av bl.a. Villaägarnas Riksförbund. Så ser det alltså ut om svenska barnfamiljer själva får välja. Men vilka möjligheter har en barnfamilj att förverkliga sina drömmar? I hur många kommuner kan en barnfamilj med normala inkomster bo i eget småhus? VILLAÄGARNAs boendekostnadsutredning ger svaren. I undersökningen har vi utgått ifrån en ganska typisk småbarnsfamilj med två vuxna som arbetar heltid i vanliga yrken; en är sjuksköterska och en gymnasielärare. Familjen har två barn och bor i en eluppvärmd villa med ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet för kommunen. Boendeutgiften en stor del av familjens ekonomi Boendeutgifterna, som grovt kan delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt, varierar mycket mellan kommunerna. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar också från kommun till kommun. De högsta boendeutgifterna har familjen i Danderyd som betalar kronor per månad medan familjen i Bräcke har lägst boendeutgifter, kronor per månad. Det är en skillnad på hela kronor per månad. Boendeutgiften varierar mellan 13 och 54 procent av familjens disponibla inkomst. Den största driftskostnaden är elkostnaden (uppvärmning och hushållsel). De familjer som har högst elkostnad betalar kronor per månad medan den som har lägst elkostnad betalar kronor; en skillnad på 578 kronor per månad. Stora prisskillnader och stora skillnader i lånebehov Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Vi har antagit att familjen betalar 10 procent av köpeskillingen kontant och lånar till resten. I kommuner med höga villapriser utgör finansieringen (räntor och amorteringar) upp till 2/3 av den totala boendeutgiften. I kommuner med låga villapriser svarar finansieringskostnaden endast för ca 15 procent. Skillnaden mellan de som har högst respektive lägst utgifter för finansiering uppgår till drygt kronor per månad. Fastighetsskattens inverkan på boendeekonomin Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Fastighetsskatten är en mycket tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. De som betalar högst fastighetsskatt betalar kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 138 kronor. Skillnaden är kronor per månad. Medianvärdet för fastighetsskatten ligger på 358 kronor per månad. Vi har i beräkningarna tagit hänsyn till dämpningsregeln och begränsningsregeln. Begränsningsregeln för fastighetsskatten hjälper emellertid inte vår barnfamilj eftersom regeln inte tar hänsyn till försörjningsbörda. Det är bara i de tre högst taxerade kommunerna som vår

3 3 familj får en viss begränsning av fastighetsskatten. Familjen måste ändå betala kronor per månad och om någon av de vuxna i de högst taxerade kommunerna skulle gå ner på 75 procent deltid skulle fastighetsskatten ändå bli kronor per månad. Slopad fastighetsskatt skulle avsevärt förbättra situationen för barnfamiljer i högtaxerade områden. För att hålla tillbaka prisutvecklingen på småhus så att fler barnfamiljer kan välja småhusboende krävs dessutom ökat byggande till lägre kostnader. Kommunerna måste också ta fram fler byggbara småhustomter. Skatt på energi och övriga driftskostnader De övriga skatter som villaägarna betalar för sitt boende är knutna till olika typer av förbrukning. Den ojämförligt största av dessa är skatten på energi (energiskatt på el, elcertifikat och moms på el, nätavgifter, energiskatt och elcertifikat). Utöver skatten på energi utgår även moms på VA, sophämtning och underhåll (såväl tjänster som material). Uppvärmningskostnaden tar en allt större del av familjens disponibla inkomster. Det beror både på att den obefintliga konkurrensen på elmarknaden lett till höga elpriser och på den gröna skatteväxlingen som drabbat villaägare oproportionerligt hårt. Av övriga boendeskatter svarar skatten på energi i genomsnitt för 2/3 och momsen på övriga driftskostnader för 1/3. Medianvärdet för övriga skatter ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta övriga skatter är 294 kronor per månad. Skillnader i skattebelastning Den totala skattebelastningen för vår barnfamilj är högst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det framgår om man drar av boendeskatterna från familjernas disponibla inkomst. skattebelastning har barnfamiljen i Vaxholm. Det är alltså inte så att höga boendeskatter i kommuner med höga taxeringsvärden kompenseras av lägre kommunalskatter. Kvar till övrigt Posten kvar till övrigt visar vilka marginaler familjen har. Storleken på posten Kvar till övrigt varierar mycket mellan kommunerna. I Örkelljunga har familjen kronor kvar varje månad. I Danderyd går familjen kronor back varje månad. Skillnaden är alltså kronor per månad. Barnfamiljens möjlighet att välja småhusboende Studien visar att en sjuksköterska och en gymnasielärare med två barn inte kan köpa ett småhus i ett stort antal av landets kommuner om familjen inte har en stor kapitalinsats och därmed kan sänka sina lån. Studien visar också att de som redan bor i småhus är ytterst känsliga för kostnadsökningar i form av stigande ränta, höjda energikostnader eller minskade inkomster. För att familjen skall kunna bo i småhus räcker det inte med ett litet överskott varje månad. Familjen måste ha marginal för att klara de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader och kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk. Familjen måste också ha marginaler för att klara exempelvis höjda ränte- och energikostnader. Detta framgår tydligt av känslighetsanalysen. Känslighetsanalysen visar att om räntan stiger med 1 procentenhet ökar kostnaden för de högst belånade barnfamiljerna med upp till kronor per månad. Familjer med små lån påverkas däremot endast med några hundralappar i månaden.

4 4 Höjda elkostnader påverkar alla familjer. Om elkostnaden skulle öka med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på ca kronor per månad. Känslighetsanalysen visar också att det heller inte finns utrymme i ekonomin för någon att, frivilligt eller ofrivilligt, gå ner i arbetstid. Familjen kan inte arbeta 75 procent deltid i en stor del av landets kommuner eftersom marginalen då minskar med upp till ca kronor per månad.

5 5 2. Familjens boendeutgifter Bakgrund Studien utgår från en vanlig barnfamilj. Den ena föräldern är sjuksköterska och den andra gymnasielärare. De har två barn. Familjen bor i en eluppvärmd villa som familjen köpte Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjen har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler. De är dessutom inte offentliga. För att få låna till husköp skulle vår familj troligen behöva ha mellan och kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs mer kvar att leva på. Anledningen är att familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. De tio kommunerna som har högst respektive lägst total boendeutgift: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Stockholm Sollentuna Värmdö Bräcke Ragunda Övertorneå Strömsund Gullspång Dorotea Norsjö Filipstad Nordanstig Berg Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är kronor per månad. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden.

6 6 I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 122 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Försäkr. 5% Sopor 3% VA 10% Underh. 16% Fast.skatt 6% Låneränta 17% El 37% Amortering 6% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Ljungby, Bjuv, Kiruna och Sala. Bräcke kommun, vars boendeutgift är lägst (4 042 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna: Fast.skatt 4% Försäkr. 6% Sopor 4% Underh. 21% VA 9% Låneränta 12 % El 40% Amortering 4% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst ( kronor per månad), har den här fördelningen: Sopor 1% VA 3% El 10 % Försäkr. 2% Underh. 5% Fast.skatt 13 % Amortering 16 % Låneränta 50%

7 7 2a. Lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan förvärvades år Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet detta år (2002), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. De tio kommuner där man har de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2002: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Dorotea Ånge Åsele Pajala Bräcke Strömsund Arjeplog Ljusnarsberg Kramfors Medianvärdet ligger på kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset är kronor. Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstår 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den konstantinsats som måste betalas. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst kontantinsats: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Dorotea Ånge Åsele Pajala Bräcke Strömsund Arjeplog Ljusnarsberg Kramfors En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i någon av de tio kommuner där man har lägst villapriser.

8 8 Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent placerats som bottenlån och 15 procent som topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 3,7 procent. Enligt uppgift från några banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 3,7 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa Median Kontant Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. De familjer som betalar mest för sina lån betalar kronor i månaden (netto efter skatt) medan de som betalar minst endast betalar 426 kronor. Det är en skillnad på mer än kronor per månad. De tio kommuner där man betalar mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Mest 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Minst 1 Ragunda Dorotea Ånge Åsele Pajala Bräcke Strömsund Arjeplog Ljusnarsberg Kramfors 496

9 9 Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar medan de som amorterar minst betalar 137 kronor. Här är skillnaden så stor som kronor per månad. En amortering är visserligen ingen kostnad utan ett långsiktigt (tvångs)sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. De tio kommuner där man amorterar mest respektive minst på sina villalån (kronor per månad): Mest 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Minst 1 Ragunda Dorotea Ånge Åsele Pajala Bräcke Strömsund Arjeplog Ljusnarsberg Kramfors 160 Medianvärdet ligger på 347 kronor per månad. Skillnaden mellan de högsta och de lägsta amorteringarna är kronor per månad. 2b. Driftskostnader Energi Kostnaden för energi (uppvärmning och hushållsel) består av två huvuddelar; kostnad för själva elen och nätavgifter, där skatter i båda fallen utgör en betydande del. De tio kommunerna med den högsta respektive den lägsta totala energikostnaden (kronor per månad): 1 Nordmaling Robertsfors Storuman Bjurholm Sorsele Vännäs Vilhelmina Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Lidköping Tibro Skövde Ljungby Alingsås Mariestad Trollhättan Varberg Partille Västervik Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta energikostnaden är 578 kronor per månad.

10 10 El Förbrukningen (antal KWh/år) bygger på statistik från SCB på uppdrag av Statens Energimyndighet. Statistiken presenteras för s.k. NUTS-områden. NUTS är den regionala indelning av Sverige som inom EU används för statistikredovisning. Man kan på goda grunder anta att förbrukningen på kommunnivå är ungefärligen densamma inom ett NUTS-område. Genom antagandet får man en uppskattning av den verkliga förbrukningen. Energipriset (öre/kwh) har beräknats utifrån medelpriset på el på Spotmarknaden under augusti månad Till detta har lagts elhandelns påslag, certifikatavgiften, energiskatten samt moms. Energiskatten har på kommunnivå beräknats med hänsyn tagen till de differentierade energiskattesatserna. Nätavgifter Uppgifter om nätavgifter har samlats in från samtliga kommuner. Förbrukningsdelen av avgiften har beräknats på samma sätt som för elen. De tio högsta respektive lägsta nätavgifterna (kronor per månad): Kil 721 Eda 721 Torsby 721 Hammarö 721 Munkfors 721 Forshaga 721 Sunne 721 Tanum 703 Ydre 676 Hultsfred 665 Sollentuna 248 Luleå 251 Lidköping 272 Tibro 275 Trelleborg 278 Skövde 280 Boden 302 Ljungby 310 Alingsås 314 Täby 315 Medianvärdet är 510 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta nätavgiften är 473 kronor per månad. Vatten och avlopp (VA) Uppgifter om genomsnittlig kostnad för VA, 150 m³ per år, har insamlats från samtliga kommuner genom Svenskt Vatten och Villaägarnas Riksförbund. De tio kommunerna med den högsta respektive den lägsta kostnaden för VA (kronor per månad): 1 Tanum Kramfors Örnsköldsvik Högsby Värmdö Sotenäs Tjörn Lilla Edet Munkedal Rättvik Botkyrka Tibro Burlöv Jönköping Solna Sigtuna Båstad Järfälla Östersund Gävle 212

11 11 Medianvärdet för kostnaden för VA ligger på 374 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta VA-kostnaden är 476 kronor per månad. Sophämtning Uppgifter om soptaxor har insamlats från samtliga kommuner. I de fall kommunen tillämpar olika taxor för osorterade och källsorterade sopor har vi använt taxan för osorterade sopor då detta uppges vara det vanligast förekommande. De tio kommuner med den högsta respektive den lägsta kostnaden för sophämtning (kronor per månad): 1 Surahammar Falun Sala Fagersta Ronneby Karlskrona Tanum Perstorp Sollentuna Bengtsfors Sundbyberg 53 2 Kumla 54 3 Götene 57 4 Lidköping 59 5 Tierp 59 6 Upplands Väsby 69 7 Askersund 70 8 Sigtuna 72 9 Järfälla Malmö 72 Medianvärdet för sophämtningskostnaden är 123 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta kostnaden för sophämtning är 286 kronor per månad. Försäkring Uppgifter om försäkringspremier har sammanställts av VILLAÄGARNA. Försäkringen avser VILLAÄGARNAs Villahemförsäkring, med fullvärdeförsäkrad byggnad, där lösöret är försäkrat med fullvärde till högst 1 miljon kronor. I standardomfattningen ingår reseskydd och försäkring mot hussvampangrepp. Samma premie gäller i de flesta kommuner. Det beror på att premien för detta typhus endast kan variera med fem olika premienivåer beroende på var i Sverige kommunen ligger, brottsstatistik etc. De som betalar mest för sin försäkring betalar 345 kronor per månad medan de som betalar minst betalar 237 kronor (i ca 2/3 av kommunerna). Skillnaden uppgår till 108 kronor per månad. Underhåll Det antas att kostnaden för löpande underhåll av villan uppgår till kronor per år i direkta utlägg. Det antagandet är förmodligen i underkant även om man tar hänsyn till villornas varierande ålder och kondition. 2c. Skatter Fastighetsskatt Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Vi har tagit hänsyn till dämpningsregeln när den blir tillämplig. Vi har också tagit hänsyn till begränsningsregeln, men det är bara i tre kommuner som den leder till sänkt

12 12 fastighetsskatt för vår familj. De som betalar högst fastighetsskatt betalar kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 138 kronor. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): 1 Danderyd Solna Lidingö Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Ånge Åsele Pajala Kramfors Strömsund Munkfors Ljusnarsberg Jokkmokk Dorotea 169 Medianvärdet är 358 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta fastighetsskatten är kronor per månad. Skatt på energi och övriga driftskostnader Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Den ojämförligt största är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av skatterna på driftskostnaderna och beslår av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) och moms på nätavgiften, elen och de tidigare nämnda skatterna. Dessutom utgår moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material. De tio kommunerna där man betalar mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Mest 1 Ånge Sollefteå Kramfors Örnsköldsvik Timrå Härnösand Värmdö Munkfors Tanum Eda Minst 1 Malung Ljusdal Lidköping Tibro Mora Orsa Älvdalen Jönköping Östersund Ljungby 977 Medianvärdet för skatt på energi och övriga driftskostnader ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta skatt är 295 kronor per månad.

13 13 3. Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. En arbetar som gymnasielärare och en som sjuksköterska. Lärarens lön är kronor per månad och sjuksköterskans kronor per månad (båda i 2004 års termer). Båda har fått en löneökning med 4 procent från De regionala skillnaderna är försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet och Vårdförbundet. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjens inkomster ligger under brytpunkten för statlig skatt. Familjen betalar således enbart kommunalskatt. De tio kommuner där man har högst respektive lägst disponibel inkomst (kronor per månad): 1 Kävlinge Örkelljunga Ängelholm Vellinge Lomma Halmstad Solna Staffanstorp Laholm Höganäs Dals-Ed Ragunda Sollefteå Härnösand Smedjebacken Mora Borlänge Säter Kramfors Vansbro Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta disponibla inkomst är kronor per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Beräkningen visar att barnfamiljens disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det är alltså i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för vår familj. De tio kommunerna där man har mest respektive minst kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Mest kvar 1 Örkelljunga Kävlinge Laholm Hylte Ängelholm Hörby Sjöbo Klippan Halmstad Falkenberg Minst kvar 1 Vaxholm Lidingö Sundbyberg Värmdö Danderyd Sigtuna Huddinge Nacka Österåker Solna Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan de högsta och de lägsta totala skatterna är kronor per månad.

14 14 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. De tio kommuner där boendeutgiften tar den högsta respektive den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för vår barnfamilj: 1 Danderyd 54,1 procent 2 Lidingö 48,8 procent 3 Solna 43,5 procent 4 Sundbyberg 40,4 procent 5 Nacka 40,0 procent 6 Vaxholm 39,9 procent 7 Täby 36,3 procent 8 Sollentuna 35,0 procent 9 Stockholm 34,9 procent 10 Värmdö 32,6 procent 1 Bräcke 13,2 procent 2 Övertorneå 13,4 procent 3 Strömsund 13,8 procent 4 Ragunda 13,8 procent 5 Dorotea 13,9 procent 6 Överkalix 13,9 procent 7 Norsjö 13,9 procent 8 Storuman 14,0 procent 9 Pajala 14,0 procent 10 Sorsele 14,0 procent Medianvärdet ligger på 16,7 procent. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften är 40,8 procentenheter Kvar att leva på För att beräkna hur mycket vår familj har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnads- och bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet. Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. De tio kommuner där man har mest respektive minst kvar att leva på (kronor per månad): Mest 1 Örkelljunga Övertorneå Hylte Klippan Sjöbo Töreboda Markaryd Uppvidinge Vara Lessebo Minst 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är kronor per månad.

15 15 Studien visar att det är omöjligt för vår barnfamilj att bo i någon av de tio kommuner där familjen har minst kvar såvida familjen inte har en stor kapitalinsats. Även om Täby, Sollentuna-, Stockholms- och Värmdöfamiljen enligt beräkningen har mellan och kronor kvar är det inte en tillräcklig marginal. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon, mobiltelefon- och Internetabonnemang. Även andra kanske mera lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middag, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att vår familj redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjen skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjernas Kvar att leva på ut om räntan går upp en procentenhet? Mest kvar Förändr. Övertorneå Örkelljunga Hylte Jokkmokk Klippan Arvidsjaur Töreboda Arjeplog Uppvidinge Sjöbo Minst kvar Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Täby Sollentuna Stockholm Värmdö De familjer som tidigare hade minst kvar skulle få en försämring med i medeltal kronor per månad om räntan steg med en procentenhet. Familjerna i de tio kommuner där familjen tidigare hade mest kvar skulle få en försämring med i medeltal 190 kronor per månad. Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent, skulle villkoren för många familjer försämras betydligt. De som har stor förbrukning skulle naturligtvis påverkas mest men, hur skulle hushållens Kvar att leva på se ut om elkostnaden stiger med 50 procent?

16 16 Mest kvar Förändr. Örkelljunga Övertorneå Hylte Klippan Töreboda Sjöbo Tibro Vara Markaryd Uppvidinge Minst kvar Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Om elkostnaden skulle stiga med 50 procent, skulle familjerna i medeltal få en försämring med ca 840 kronor per månad. I några kommuner med hög elförbrukning och/eller höga nätavgifter skulle försämringen uppgå till som mest 969 kronor per månad medan familjerna i några kommuner med låg förbrukning eller låga nätavgifter skulle få en försämring med som mest 706 kronor per månad. Vad händer om en arbetar 75 procent? Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Skälet kan exempelvis vara att man vill få mer tid för barnen eller att det inte finns något lämpligt heltidsarbete på orten. Inkomsterna kan också bli mindre vid sjukdom eller arbetslöshet. Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om familjen arbetar 25 procent mindre kommer också nettoinkomsten att minska med 25 procent. Hur ser familjens Kvar att leva på ut om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Mest kvar Förändr. Övertorneå Örkelljunga Hylte Klippan Töreboda Uppvidinge Sjöbo Vara Markaryd Lessebo Minst kvar Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Familjen i alla tio kommuner som har minst kvar, skulle få ett underskott i sin budget om en av föräldrarna väljer att gå ner på 75 procent. Vi har tidigare konstaterat (sid. 5) att vår familj sannolikt skulle behöva minst kronor kvar till övrigt varje månad för att få låna till husköp. Enligt våra beräkningar skulle vår familj i utgångsläget komma under denna gräns i 16 kommuner. Om en av föräldrarna går ner till 75 % arbetstid skulle hushållet komma under gränsen i 125 kommuner, dvs i mer än fyra av tio kommuner.

17 17 Förutsättningar Typfamiljen De vuxna är i åldern år. En arbetar som gymnasielärare och en som sjuksköterska. Lärarens lön är kronor per månad och sjuksköterskans lön kronor per månad; båda lönerna i 2004 års termer. Båda har fått en löneökning med 4 procent från De regionala skillnaderna är försumbara. Löner, löneutveckling m m grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet och Vårdförbundet. De två barnen är i åldern 5 och 8 år. Den yngsta vistas heltid på dagis och den äldre går på fritids. Det förutsätts att samtliga kommuner tillämpar maxtaxa i barntillsynen. Kommunal- och landstingsskatter har hämtats från SCB (Kommunala skattesatser 2004, kommunvis). Taxeringsvärden Taxeringsvärden för fastigheterna är genomsnittliga taxeringsvärden (2002 och 2003) och har hämtats från SCB (Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus för permanentboende, tkr). Villaförvärvet Villan antas vara förvärvad år Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet (2002), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Belåning Villan antas vara belånad till 90 procent, dvs 10 procent har finansierats med egna pengar. Det antas vidare att inga amorteringar görs på bottenlånen. 75 procent av lånen är placerade som bottenlån. Lånet är bundet på 2 år till 3,70 procent ränta (enligt SBAB den 28 augusti 2004). Resterande 25 procent är placerat som topplån med samma ränta som på bottenlånet. Energi Villan är eluppvärmd. Kostnaden för el (uppvärmning och hushållsel) består av två huvuddelar; nätavgift och själva elen. Uppgifter om nätavgifter har insamlats från samtliga kommuner. Förbrukningen (antal KWh/år) på kommunnivå har beräknats med utgångspunkt i s.k. NUTS-områden. Energipriset (öre/kwh) på kommunnivå har beräknats med hänsyn tagen till de differentierade energiskattesatserna. Vatten (VA) Uppgifter om genomsnittlig kostnad för vatten, 150 m³/år, har insamlats från samtliga kommuner. Sopor Uppgifter om soptaxor har insamlats från samtliga kommuner. I de fall kommunen tillämpar olika taxor för osorterade och källsorterade sopor har vi använt oss av taxan för osorterade sopor då detta uppges vara vanligast förekommande. Försäkring Uppgifter om försäkringspremier har sammanställts av VILLAÄGARNA. Försäkringen avser VILLAÄGARNAs Villahemförsäkring, med fullvärdeförsäkrad byggnad, där lösöret är försäkrat med fullvärde till högst 1 miljon kronor. I standardomfattningen ingår reseskydd och försäkring mot hussvampangrepp. Samma premie återkommer i de flesta kommuner, då premien för detta typhus kan variera med olika premienivåer beroende på kommunens läge i Sverige, brottsstatistik etc. Underhåll Det antas att kostnaden för löpande underhåll av villan uppgår till kronor per år. Hushållets kostnader enligt Konsumentverket Konsumentverket gör årligen beräkningar av skäliga levnadskostnader, som inte innebär någon miniminivå men heller ingen lyx. Enligt dessa skulle månadskostnaden för vår familj uppgå till kr per månad. Vi förutsätter att föräldrarna äter lunch ute de dagar man arbetar. Bilkostnader enligt Konsumentverket Familjen har en vanlig, fem år gammal bil som man kör ca 1500 mil per år (Volvo V40 årsmodell 2000, bensinpris 10 kronor per liter). Enligt Konsumentverkets beräkningar uppgår kostnaden för en sådan bil till kr per månad. En vuxen åker kommunalt till arbetet och har för detta en kostnad på 600 kr per månad.

18 18 Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3 Disponibel inkomst minus boendeskatter Tabell 4 Kvar att leva på