Boendekostnadsutredning 2007

Transkript

1 Boendekostnadsutredning 2007

2 1. Sammanfattning och slutsatser 3 Små men stigande marginaler i barnfamiljernas ekonomi... 3 Hur ser det ut för familjerna inför 2008?... 4 Rapporten i korthet Familjens boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften a. Familjens boendeutgifter: lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader... 8 Amortering b. Familjens boendeutgifter: driftskostnader c. Familjens boendeutgifter: skatter Totala boendeskatter Fastighetsskatt Skatt på driftskostnaderna Disponibel inkomst Disponibel inkomst minus boendeskatter Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Kvar att leva på Känslighetsanalys Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent Vad händer om en förälder arbetar 75 procent Möjlighet för familjen att köpa hus idag Förutsättningar Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj)

3 1. Sammanfattning och slutsatser Nio av tio barnfamiljer vill helst bo i ett eget hus, det visar en undersökning som genomförts av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). För fjärde året i rad undersöker Villaägarnas Riksförbund möjligheterna för barnfamiljer runt om i Sverige att förverkliga detta. Liksom förra året har Villaägarna gjort studien för två familjetyper med två barn var. Den första är en tjänstemannafamilj där den ena föräldern är lärare och den andra sjuksköterska och den andra är en LO-familj där den ena föräldern arbetar inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Studien visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villafamiljernas ekonomi. Små men stigande marginaler i barnfamiljernas ekonomi Den ekonomiska situationen för de två barnfamiljerna har förbättrats under 2007 jämfört med året innan. Orsaken till detta är främst att den disponibla inkomsten ökat genom jobbavdraget, men även lägre energipriser har bidragit till att stärka privatekonomin under året. Båda dessa positiva effekter har kompenserat för stigande räntekostnader i alla kommuner utom i Danderyd för tjänstemannafamiljen och i Danderyd, Lidingö, Solna och Sundbyberg för LO- familjen. I dessa kommuner är familjerna högst belånade. Trots detta har LO-familjen fortfarande för små marginaler i nästan alla kommuner. För att låna till husköp behöver familjerna ha mellan och kronor över varje månad beroende på lånebehov, efter att boendekostnader och hushållsavgifter är betalda. För tjänstemannafamiljen är marginalerna för små i sex kommuner vilket är tre färre än förra året. Även om en tjänstemannafamilj kan glädjas åt en viss marginalförstärkning är de ytterst känsliga för räntehöjningar, stigande energikostnader eller effekterna av om någon i familjen inte längre kan arbeta heltid. För LO-familjen är dessa händelser uteslutna redan i utgångsläget på grund av nära obefintliga marginaler. Om räntan stiger med 1 procentenhet ökar lånekostnaden med upp till kronor per månad för tjänstemannafamiljen, därmed får de för små marginaler i 10 kommuner. Räntehöjningar slår hårdast i kommuner med höga huspriser där familjen tvingas till större lån. Kostnaden för att värma villan med el påverkar däremot alla lika. Om elkostnaden stiger med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på mellan ca 700 och kronor per månad och att marginalerna blir för små i 10 av landets kommuner för tjänstemannafamiljen. Möjligheterna att frivilligt eller ofrivilligt, kunna gå ner i arbetstid är också mycket begränsade ekonomiskt för tjänstemannafamiljen. Familjen hamnar på en marginal som understiger 4000 kronor i 48 kommuner om den ena parten går ner till 75 procents arbetstid. Denna beräkning gäller vid oförändrad ränte- och elkostnadsnivå. Denna rapport följer en familj som köpt hus till den prisnivå som låg till grund för taxeringen Situationen skulle bli en helt annan om man i stället gjort sitt husköp till dagens avsevärt högre prisnivå. För den familj som skulle köpa samma hus idag skulle krävas en mycket större kontantinsats än 10 procent för att de allt annat lika skulle kunna leva med samma ekonomiska marginal som den familj som köpte sitt hus till 2001 års prisnivå. I 28 kommuner skulle tjänstemannafamiljerna hamna under kronorsgränsen om de köpte huset idag. 3

4 Den kontantinsats som skulle krävas för att ha kronor kvar i dessa kommuner är mellan 11 och 66 procent av köpeskillingen. Hur ser det ut för familjerna inför 2008? Våra familjer kommer att få ytterligare inkomstförstärkningar nästa år genom jobbavdragets andra steg. Dessutom kommer högt taxerade hus att få kraftigt sänkt fastighetsskatt genom att skatten maximeras till kronor per år. Så långt ser det bra ut. Men det finns också orosmoln. Hur mycket stiger räntorna? Vad händer med energikostnaderna? Hur mycket stiger kommunala avgifter? Villaägarnas boendekostnadsutredning 2008 kommer att ge svar. Rapporten i korthet Boendeutgifterna (finansiering, drift och skatter) varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Det beror främst på olika lånebehov men också på varierande avgifter och skatter. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 12 och 53 procent beroende på kommun. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 68 procent av familjens disponibla inkomst. Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen (10 procent) räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Finansieringens del (räntor och amorteringar) av de totala boendeutgifterna varierar mellan 15 och 72 procent. Fastighetsskatten är fortfarande en tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. De som betalar högst fastighetsskatt betalar kronor i månaden och de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 119 kronor per månad. En annan stor skattekostnad är skatten på energi (energiskatt på el, elcertifikat samt moms på el, nätavgifter, energiskatt och elcertifikat) som varierar mellan 659 och 914 kronor Dessutom betalas moms på vatten- och avlopp, sophämtning och underhållskostnader. Disponibel inkomst är vad som finns kvar av efter avdrag för skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom boendeskatterna varierar mellan kommunerna, fås ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om också dessa skatter dras bort. Barnfamiljernas verkligt disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst. Posten kvar till övrigt visar vilka ekonomiska marginaler som familjen har. Det varierar kraftigt i landet. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen kronor kvar varje månad. I Danderyd saknar familjen kronor kvar varje månad. LO-familjen i Övertorneå har kronor kvar medan familjen i Danderyd saknar kronor varje månad. 4

5 2. Familjens boendeutgifter Bakgrund I studien, som genomförs för fjärde året, följer vi hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villaägarnas ekonomi. Även i år har vi genomfört två parallella studier som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer. Den ena familjen är en tjänstemannafamilj där en förälder är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar en förälder inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa och taxeringsvärdet motsvarar genomsnittet i kommunen. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har följt samma familj alla fyra åren för att kunna jämföra hur förändringar av inkomster skatter, räntor och avgifter påverkar familjernas privatekonomi. Situationen blir en annan för dem som köpt sitt hus under senare år. Vi har därför kompletterat studien med en analys av hur räntekostnaderna påverkas för dem som köpt hus under senare år. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den normalt inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inget enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler, som dessutom inte är offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan och kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs större marginaler. Anledningen är att familjer med stora lån i första hand är mer räntekänsliga Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar: finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Kommuner med högst respektive lägst total boendeutgift per månad samt skillnaden jämfört med föregående år (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Diff 06/07 Ragunda Norsjö Överkalix Åsele Pajala Malå Strömsund Ånge Hultsfred Sorsele

6 Medianvärdet ligger på kronor - en minskning med 174 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är kronor per månad. De tio kommuner med de högsta boendeutgifterna är samma som Rangordningen mellan kommunerna är också densamma. Även kommunerna med de lägsta boendeutgifterna är desamma som förra året med undantag av Sorsele som är nu på listan. Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. Försäkr. 5% Sopor 3% Vatten 10% Underh. 15% Fastskatt 6% Låneränta 22% Amortering 5% I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 676 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren till vänster. Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Sunne och Skellefteå. El 34% Underh. 20% Fastskatt 3% Låneränta 13% Amortering 3% Ragunda kommun (t. h.), vars boendeutgift är lägst (4 265 kronor per månad), har en annan fördelning av kostnaderna Försäkr. 6% Sopor 4% Vatten 10% El 41% Vatten 2% Försäkr. 2% Sopor 1% El 9% Underh. 4% Fastskatt 9% Amortering 14% Danderyds kommun (t. v.), vars boendeutgift är högst ( kronor per månad), har den här fördelningen Låneränta 59% 6

7 2a. Familjens boendeutgifter: lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan köptes till den prisnivå som låg till grund för 2003 års taxering. Villans pris antogs vara 1,33 x taxeringsvärdet detta år (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Kommuner med de högsta respektive lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: Högst Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk Medianvärdet låg på kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset var kronor. Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstod 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. Kommuner där man betalade högst respektive lägst kontantinsats 2003: Högst Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser. 7

8 8 Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent finansierats med bottenlån och 15 procent med topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 5,02 procent. Enligt uppgift från ett antal banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 5,02 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst, lägst samt medianpriset för en villa Högst Median Lägst Kont.insats Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. I förra årets studie låg räntan på 4,22 procent medan den i år har stigit till 5,02 procent. Detta gör att räntekostnaden har stigit kraftigt i de kommuner som har de högsta priserna. De familjer som betalar mest för sina lån betalar kronor i månaden (netto efter skatteavdrag) vilket är en höjning med kronor jämfört med förra året. För dem som bor i områden med de lägsta priserna betyder räntehöjningen mindre. Där betalar familjen betalar 539 kronor, en höjning med 82 kronor per månad (netto efter skatteavdrag). Kommuner där man betalar mest respektive minst ränta (netto efter skatteavdrag) på sina villalån (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Lägst Diff 06/07 Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk

9 9 I räntekostnadsjämförelsen har tagits hänsyn till att familjerna under åren amorterat något (1/20 per år) på sina topplån vilket till en liten del kompenserat för räntehöjningarna. Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Många experter förväntar sig att räntan ska fortsätta att stiga. Hur detta kommer att påverka familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen på sidan 17. Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs-)sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Familjens boendeutgifter: driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. Driftskostnaderna har stigit kraftigt det senaste året. Kommuner med högst respektive lägst total driftskostnad (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Munkfors Ljusnarsberg Tanum Sunne Eda Värmdö Kiruna Karlskrona Storfors Kil Lägst Diff 06/07 Lidköping Tibro Jönköping Trollhättan Ljungby Skövde Falkenberg Halmstad Östersund Partille Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta driftskostnaden är 978 kronor per månad. Den största delen av driftskostnaden utgörs av elkostnaden. Elkostnaden består av el, elskatt, elcertifikat och nätavgifter samt moms på alla delar. Sänkta elpriser är den främsta anledningen till sänkta driftskostnader jämfört med föregående år. 9

10 10 Kommuner med högst respektive lägst elkostnad (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Övertorneå Timrå Kil Eda Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Sunne Hagfors Lägst Diff 06/07 Skövde Ljungby Lidköping Tibro Mariestad Falkenberg Trollhättan Alingsås Varberg Halmstad Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta elkostnaden är 556 kronor per månad. 2c. Familjens boendeutgifter: skatter Totala boendeskatter Barnfamiljens boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. Kommuner där familjen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): Högst Diff. 06/07 Danderyd* Lidingö Solna Vaxholm Värmdö Nacka Ekerö Sundbyberg Sollentuna Täby Lägst Diff. 06/07 Ragunda Malung Ånge Strömsund Norsjö Sollefteå Överkalix Ljusdal Åsele Bräcke Skillnaden mellan kommunen med den högsta och den lägsta boendeskatten är kronor per månad. * För LO-familjen är boendeskatten något lägre i Danderyd eftersom begränsningsregeln för fastighetsskatten ger något lägre skatt. Se fastighetsskatten. Fastighetsskatt Fastighetsskatten är fortfarande en stor utgiftspost i kommuner med höga taxeringsvärden trots att den sänktes kraftigt år Skatten 2007 är densamma som Den gamla begränsningsregeln kvarstår, men den hjälper få av våra barnfamiljer. Inte i någon av kommunerna omfattas vår tjänstemannafamilj av begränsningsregeln. För LO-familjen är det bara i den högst taxerade kommunen som begränsningsregeln får någon inverkan. 10

11 11 Kommuner där familjen betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Danderyd* Lidingö Solna Vaxholm Nacka Göteborg Värmdö Täby Ekerö Sollentuna Lägst Diff 06/07 Åsele Ragunda Överkalix Norsjö Ånge Pajala Kramfors Sorsele Munkfors Jokkmokk Skillnaden mellan den kommun som har den högsta och den lägsta fastighetsskatten är kronor. * Siffrorna i tabellerna gäller tjänstemannafamiljen. För LO-familjen i Danderyd är fastighetsskatten kronor på grund av begränsningsregeln. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Förutom skatt på el (se nedan) utgår dessutom moms på vatten och avlopp, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material. Kommuner där man betalar mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Kramfors Värmdö Härnösand Timrå Munkfors Nynäshamn Sunne Eda Karlskrona Nykvarn Lägst Diff 06/07 Malung Lidköping Ljusdal Tibro Östersund Orsa Jönköping Älvdalen Mora Ljungby Skillnaden mellan den kommun som betalar den högsta och lägsta skatten på driftskostnaderna är 272 kronor per månad. Skillnaden är i det närmaste lika stor som förra året. Den ojämförligt största delen av skatten på driften är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av den totala skatten på driftskostnaderna och består av energiskatt, certifikatsavgift (som egentligen är en skatt) samt moms på nätavgiften, elen, energiskatten och elcertifikatsavgiften. 11

12 12 Kommuner där man betalar mest respektive minst i elskatt (kronor per månad): Högst Diff 06/07 Timrå Härnösand Kramfors Ekerö Sundsvall Norrtälje Stockholm Värmdö Huddinge Botkyrka Lägst Diff 06/07 Malung Ljusdal Orsa Älvdalen Mora Torsby Ljungby Skövde Lidköping Tibro Disponibel inkomst Föräldrarna i våra två familjer antas vara mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster beräknas till respektive kronor per månad vilket är en beräknad ökning med drygt 3 procent jämfört med utfallet Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster har beräknats till respektive kronor per månad vilket är en beräknad ökning med drygt 3 procent jämfört med utfallet De regionala skillnaderna uppges vara försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således enbart kommunalskatt i våra beräkningar. Ökningen av den disponibla inkomsten kan till stor del tillskrivas det s.k. jobbavdraget som införts under året. Kommuner där familjerna har högst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Vellinge Kävlinge Örkelljunga Staffanstorp Ängelholm Lomma Solna Danderyd Halmstad Laholm LO-familj Diff 06/07 Vellinge Kävlinge Örkelljunga Staffanstorp Ängelholm Lomma Solna Danderyd Halmstad Laholm

13 13 Kommuner där familjerna har lägst disponibel inkomst (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge LO-familj Diff 06/07 Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge För tjänstemannafamiljen skiljer det kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Vellinge och Dals-Ed. För LO-familjen är skillnaden kronor per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Då blir resultatet ett annat. Barnfamiljens verkliga disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden och/eller hög kommunalskatt. Kommuner där familjerna har mest kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 16/07 Örkelljunga Kävlinge Staffanstorp Laholm Ängelholm Hörby Halmstad Vellinge Sjöbo Falkenberg LO-familj Diff 16/07 Örkelljunga Laholm Kävlinge Hörby Sjöbo Klippan Staffanstorp Ängelholm Falkenberg Halmstad

14 14 Kommuner där familjerna har minst kvar när man betalat både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): Tjänstemannafamilj Diff 06/07 Värmdö Dals-Ed Vaxholm Umeå Sigtuna Härnösand Borlänge Falun Huddinge Norrtälje LO-familj Diff 06/07 Värmdö Vaxholm Sigtuna Umeå Dals-Ed Lidingö Göteborg Huddinge Nykvarn Södertälje För tjänstemannafamiljen skiljer det kronor per månad i disponibel inkomst mellan familjen i Örkelljunga och Värmdö. För LO-familjen är skillnaden kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. Sedan 2006 har boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten minskat i samtliga kommuner. Boendeutgiftens andel av tjänstemannafamiljens disponibla inkomst varierar mellan 12 och 53 procent. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 68 procent av familjens disponibla inkomst. Kommuner där boendeutgiften tar den högsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen Danderyd 53 % 52 % Lidingö 48 % 46 % Solna 44 % 43 % Sundbyberg 40 % 39 % Vaxholm 39 % 38 % Nacka 38 % 38 % Täby 35 % 35 % Sollentuna 35 % 35 % Stockholm 33 % 33 % Värmdö 33 % 33 % LO-familjen Danderyd 68 % 66 % Lidingö 61 % 59 % Solna 56 % 54 % Sundbyberg 51 % 50 % Vaxholm 49 % 49 % Nacka 49 % 48 % Täby 45 % 44 % Sollentuna 44 % 44 % Stockholm 43 % 42 % Värmdö 42 % 42 % 14

15 15 Kommuner där boendeutgiften tar den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för våra familjer: Tjänstemannafamiljen Ragunda 12 % 14 % Överkalix 13 % 14 % Pajala 13 % 14 % Norsjö 13% 14 % Åsele 13 % 14 % Jokkmokk 13 % 15 % Strömsund 13 % 15 % Hultsfred 13 % 14 % Malå 13 % 15 % Arvidsjaur 13 % 15 % LO-familjen Ragunda 16 % 18 % Överkalix 16 % 18 % Norsjö 16 % 18 % Pajala 16 % 18 % Åsele 16 % 18 % Strömsund 17 % 19 % Malå 17 % 19 % Jokkmokk 17 % 19 % Hultsfred 17 % 18 % Arvidsjaur 17 % 19 % Skillnaden mellan den högsta och den lägsta relativa boendeutgiften för tjänstemannafamiljen är 41 procentenheter. För LO-familjen är skillnaden 52 procentenheter. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket våra familjer har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnadsoch bilomkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet (se exempel på sidan 16). Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. Kommuner där familjerna har mest kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 06/07 Örkelljunga Övertorneå Jokkmokk Pajala Överkalix Arvidsjaur Klippan Vara Boxholm Ödeshög LO-familjen Diff. 06/07 Övertorneå Jokkmokk Överkalix Pajala Örkelljunga Arvidsjaur Vara Älvsbyn Ödeshög Boxholm

16 16 Kommuner där familjerna har minst kvar att leva på (kronor per månad): Tjänstemannafamiljen Diff. 06/07 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm LO-familjen Diff. 06/07 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Skillnaden mellan de kommuner där barnfamiljen har mest respektive minst kvar att leva för per månad har ökat mellan 2006 och Skillnaden beror främst på de kraftigt höjda räntekostnaderna i kommuner där familjen är högt belånad. Skillnaden mellan den tjänstemannafamilj som har mest kvar och den som har minst kvar är kronor. Skillnaden har ökat med nästan kronor per månad sedan förra året. För LO-familjen är skillnaden mellan den som har mest och den som har minst kvar kronor. Skillnaden har ökat med drygt kronor per månad. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för läkemedel, sjuk- och tandvård och glasögon. Även andra mer lustbetonade kostnader som att bjuda vänner på middagsbjudningar, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en vuxen är arbetslös eller sjuk. När banken beviljar lån kräver de ofta en marginal på mellan och kronor, bl a beroende på hur högt belånad man är. Studien visar att marginalerna är fortsatt för små för LO-familjen i samtliga kommuner. I 2005 års studie hade LO-familjen mindre än kronor kvar att leva på i 20 kommuner och i ytterligare 80 kommuner hade de en marginal som låg mellan och kronor. År 2006 försämrades marginalerna kraftigt, den var inte högre än drygt kronor i någon kommun. År 2007 har familjens marginal förstärkts något jämfört med 2006 men är inte i någon kommun högre än kronor. För tjänstemannafamiljen har förutsättningarna också förstärkts något. Familjen hamnar under kronorsgränsen i sex av landets kommuner, vilket är tre bättre än förra året. 16

17 17 5. Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att våra exempelfamiljer redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjerna skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid. Redan med hittillsvarande räntehöjningar och elkostnadshöjningar har LO-familjen för små marginaler (med antagna förutsättningar) för att klara av att bo i eget hus i samtliga landets kommuner. Känslighetsanalysen begränsas därför till tjänstemannafamiljens möjligheter att klara ytterligare kostnadshöjningar och inkomstminskning Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet Om räntan ökar med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Övertorneå Jokkmokk Pajala Överkalix Arvidsjaur Vara Klippan Älvsbyn Boxholm Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om räntan går upp en procentenhet? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm En räntehöjning med en procentenhet påverkar mest familjerna som redan tidigare har minst kvar. Antal familjer som hamnar på en marginal som understiger kronor ökar från 6 till 10 kommuner. Vid en räntehöjning med två procentenheter skulle antalet kommuner där familjen har en marginal som understiger kronor öka till 14 stycken. 17

18 18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent från dagens nivå skulle vår tjänstemannafamilj få en kostnadshöjning med mellan 711 och 988 kronor per månad. Antal kommuner där familjens marginal hamnar under kronors ökar då till 10. Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har mest kvar om elkostnaden stiger med 50 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Övertorneå Jokkmokk Vara Pajala Klippan Överkalix Boxholm Arvidsjaur Ödeshög Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om elkostnaden stiger med 50 procent. Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Värmdö Täby Stockholm

19 19 Vad händer om en förälder arbetar 75 procent Familjen måste även kunna klara perioder av lägre inkomster t ex vid arbetslöshet, sjukdom mm. Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några marginaleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten minska för denna förälder med 25 procent. Hur ser familjens kvar att leva på ut för dem som har mest kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Tjänstemannafamiljen Förändr. Örkelljunga Övertorneå Jokkmokk Pajala Överkalix Arvidsjaur Vara Älvsbyn Boxholm Klippan Hur ser familjens kvar att leva på ut för de familjer som har minst kvar om en av föräldrarna går ner på 75 procent arbetstid? Tjänstemannafamiljen Förändr. Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Om en av föräldrarna går ner till 75 procent arbetstid skulle familjens marginal understiga kronor i 48 kommuner. 19

20 20 6. Möjlighet för familjen att köpa hus idag Denna rapport följer en familj som köpt hus till 2001 års prisnivå d v s nivån som låg till grund för taxeringen Situationen skulle bli en helt annan om man i stället gjort sitt husköp till dagens avsevärt högre prisnivå. Vid beräkning utifrån dagens prisnivå har vi utgått från en prognos från SCB gällande taxeringsvärdena för Som underlag för denna taxering ligger i huvudsak genomförda köp från Om vi fortfarande räknar med att 10 procent av köpeskillingen betalas kontant och resten finansieras med lån, skulle tjänstemannafamiljens marginaler bli för små i 29 kommuner. Det är 23 kommuner fler än i huvudstudien där marginalen var för liten i kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Sundbyberg, Vaxholm och Nacka. Det skulle därför krävas en större kontantinsats än 10 procent för att allt annat lika dessa familjer skulle kunna leva med samma marginal som den familj som köpte sitt hus till 2001 års prisnivå. Beräkningarna är endast gjorda för tjänstemannafamiljen eftersom LO- familjens marginaler är för små redan i huvudstudien. De kontantinsatser som skulle krävas (i kronor och i procent av köpeskillingen) för att tjänstemannafamiljen därefter skulle ha en tillräcklig marginal framgår av tabellen: Kontantinsats % av köpeskilling Danderyd % Lidingö % Solna % Sundbyberg % Nacka % Vaxholm % Täby % Sollentuna % Stockholm % Vellinge % Värmdö % Tyresö % Göteborg % Malmö % Huddinge % Lomma % Ekerö % Sigtuna % Järfälla % Öckerö % Lund % Upplands Väsby % Partille % Kungsbacka % Haninge % Mölndal % Österåker % Helsingborg % Båstad % 20

21 21 7. Förutsättningar Typfamiljerna De vuxna är i åldern år. I den ena familjen (tjänstemannafamiljen) arbetar en som gymnasielärare och en som sjuksköterska. Lärarens lön är kronor per månad och sjuksköterskans lön kronor per månad; båda lönerna i 2007 års termer. Båda har fått en löneökning med ca 3,8 procent från De regionala skillnaderna är försumbara. I den andra familjen (LO-familjen) arbetar den ena föräldern inom transportnäringen och den andra inom barnomsorgen. Transportarbetarens lön är kronor per månad och kommunalarbetarens lön är kronor per månad; båda lönerna i 2006 års termer. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet Vårdförbundet och LO. De två barnen är i åldern 5 och 8 år. Den yngsta vistas heltid på dagis och den äldre går på fritids. Det förutsätts att samtliga kommuner tillämpar maxtaxa i barntillsynen. Kommunal- och landstingsskatter har hämtats från SCB (Kommunala skattesatser 2007, kommunvis). Taxeringsvärden Taxeringsvärden för fastigheterna är genomsnittliga taxeringsvärden (2003) och har hämtats från SCB (Genomsnittligt taxeringsvärde för småhus för permanentboende, tkr). Villans pris Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet (2003), dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Belåning Villan antas vara belånad till 90 procent, dvs 10 procent har finansierats med egna pengar. Det antas vidare att inga amorteringar görs på bottenlånen. 75 procent av lånen är placerade som bottenlån. Lånet är bundet på 2 år till 5,02 procent ränta. Resterande 25 procent är placerat som topplån med samma ränta som på bottenlånet och med en rak amortering på 20 år. Energi Villan är eluppvärmd. Kostnaden för el (uppvärmning och hushållsel) består av två huvuddelar; nätavgift och själva elen. Uppgifter om nätavgifter har samlats in från samtliga kommuner. Förbrukningen (antal KWh/år) på kommunnivå baseras på uppgifter från SCB. Energipriset är ett genomsnitt (öre/kwh). På kommunnivå har hänsyn tagits till de differentierade energiskattesatserna. Vatten och avlopp (VA) Uppgifter om kostnad för vatten, 150 m³/år, har samlats in från samtliga kommuner. Sopor Uppgifterna baseras i huvudsak på Villaägarnas egen undersökning om soptaxor. För kommuner som inte deltog i undersökningen har den vanligast förekommande soptaxan valts. Försäkring Uppgifter om försäkringspremier har sammanställts av Villaägarna Riksförbund. Försäkringen avser Villaägarnas Villahemförsäkring för ett normalhus, med fullvärdeförsäkrad byggnad, där lösöret är försäkrat med fullvärde till högst 1 miljon kronor. I standardomfattningen ingår reseskydd och försäkring mot hussvampangrepp. Premien varierar bl a beroende på kommunens läge, brottsstatistik etc. Underhåll Det antas att kostnaden för löpande underhåll av villan uppgår till kronor per år. Hushållets kostnader enligt Konsumentverkets beräkningar Konsumentverket gör årligen beräkningar av skäliga levnadskostnader, som inte innebär någon miniminivå men heller ingen lyx. Enligt dessa skulle månadskostnaden för våra familjer uppgå till kr per månad. Vi förutsätter att föräldrarna äter lunch ute de dagar man arbetar. Bilkostnader enligt Konsumentverket Familjen har en vanlig, fem år gammal bil som man kör ca 1500 mil per år (Volvo V40 årsmodell 2002, bensinpris 11,89 kronor per liter). Enligt Konsumentverkets beräkningar uppgår kostnaden för en sådan bil till kr per månad. En vuxen åker kommunalt till arbetet och har för detta en kostnad på 620 kr per månad. 21

22 22 Bilagor Tabell 1 Boendeutgifter Tabell 2 Boendeskatter Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänsteman) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj) 22