Boendekostnadsutredning 2005

Transkript

1 Boendekostnadsutredning 2005

2 1. Sammanfattning Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader... 8 Amortering b. Driftskostnader c. Skatter Totala boendeskatter Fastighetsskatt Skatt på driftskostnaderna Disponibel inkomst Disponibel inkomst minus boendeskatter Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Kvar att leva på Känslighetsanalys Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Vad händer om en arbetar 75 procent? Förutsättningar Bilagor Tabell 1a Boendeutgifter (Tjänstemanna-familj) Tabell 1b Boendeutgifter (LO-familj) Tabell 2a Boendeskatter (Tjänstemanna-familj) Tabell 2b Boendeskatter (LO-familj) Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänstemanna-familj) Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj) Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemanna-familj) Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj)

3 2 1. Sammanfattning Nio av tio barnfamiljer i Sverige vill helst bo i eget hus. Det visar en undersökning som FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, gjort på uppdrag av bl.a. Villaägarnas Riksförbund. Så ser det alltså ut om svenska barnfamiljer själva får välja. Men vilka möjligheter har en barnfamilj att förverkliga sina drömmar? I hur många kommuner kan en barnfamilj med normala inkomster bo i eget småhus? VILLAÄGARNAs boendekostnadsutredning har undersökt detta för andra året i rad och ger svaren. Årets undersökning är två studier som visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villaägarnas ekonomi. Den studie, som genomfördes 2004, exemplifierades av en tjänstemannafamilj med två barn där den ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Denna studie, följer upp samma familj men har även med en LO-familj för att kunna göra jämförelser familjerna emellan. I LO-familjen arbetar den ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. För att få låna till husköp skulle båda familjerna behöva ha mellan och kronor över varje månad. Differenserna beror framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs mer kvar att leva på. Anledningen är att familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Boendeutgiften en stor del av familjens ekonomi Boendeutgifterna, som grovt kan delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt, varierar mycket mellan kommunerna. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar också från kommun till kommun. De högsta boendeutgifterna har familjen i Danderyd som betalar kronor per månad medan familjen i Ragunda har lägst boendeutgifter, kronor per månad. Det är en skillnad på hela kronor per månad. Boendeutgiften varierar för tjänstemannafamiljen med mellan 12 och 46 procent av familjens disponibla inkomst. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 58 procent av familjens disponibla inkomst. Kontantinsats och lånebehov Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Vi har antagit att familjen betalar 10 procent av köpeskillingen kontant och lånar till resten. I kommuner med höga villapriser utgör finansieringen (räntor och amorteringar) upp till 2/3 av den totala boendeutgiften. I kommuner med låga villapriser svarar finansieringskostnaden endast för ca 10 procent. Skillnaden mellan de som har högst respektive lägst utgifter för finansiering uppgår till drygt kronor per månad. Tack vara det extremt låga ränteläget har finansieringskostnaderna sjunkit sedan förra året. Detta gäller dock inte de familjer som har bundna lån på en i många fall betydligt högre nivå.

4 3 Fastighetsskattens inverkan på boendeekonomin Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Fastighetsskatten är en mycket tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. De som betalar högst fastighetsskatt betalar kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 133 kronor. Vi har i beräkningarna tagit hänsyn till dämpningsregeln och begränsningsregeln. Begränsningsregeln för fastighetsskatten hjälper emellertid inte våra barnfamiljer eftersom regeln inte tar hänsyn till försörjningsbörda. Det är bara i de två högst taxerade kommunerna som vår tjänstemannafamilj får en viss begränsning av fastighetsskatten. Familjen måste ändå betala kronor per månad. För LO-familjen är det bara i sex av de högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. Trots begränsningsregeln blir fastighetsskatten för LO-familjen hela kronor per månad. Skatt på driftskostnader De övriga skatter som villaägarna betalar för sitt boende är knutna till olika typer av förbrukning. Den ojämförligt största av dessa är skatten på energi. Här ingår energiskatt, elcertifikat och moms på energiskatt, elcertifikat, el och nätavgifter. Utöver skatten på energi utgår även moms på VA, sophämtning och underhåll (såväl tjänster som material). Av skattekostnaderna för driften är i genomsnitt tre fjärdedelar skatt på energi och en fjärdedel moms på övriga driftskostnader. Disponibel inkomst minus boendeskatter Disponibel inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom skatterna varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Barnfamiljernas disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. Skillnaden mellan de högsta och lägsta kommunal- och boendeskatterna är kronor per månad för tjänstemannafamiljen. För LO-familjen är skillnaden mellan de högsta och lägsta totala skatterna kronor per månad. Kvar till övrigt Posten kvar till övrigt visar vilka marginaler familjen har. Storleken på posten Kvar till övrigt varierar mycket mellan kommunerna. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen kronor kvar varje månad. I Danderyd har familjen 13 kronor kvar varje månad. LO-familjen i Örkelljunga har kronor kvar varje månad medan familjen skulle ha gått back med kronor varje månad i Danderyd. Barnfamiljens möjlighet att välja småhusboende Studien visar att barnfamiljerna i vår studie inte kan köpa ett typiskt småhus i ett stort antal av landets kommuner om familjen inte har en stor kapitalinsats och därmed kan sänka sina lån. Studien visar också att de som redan bor i småhus är ytterst känsliga för kostnadsökningar i form av stigande ränta, höjda energikostnader eller minskade inkomster. För att familjen skall kunna bo i småhus räcker det inte med ett litet överskott varje månad. Familjen måste ha marginal för att klara de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader och kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk.

5 4 Familjen måste också ha marginaler för att klara exempelvis höjd fastighetsskatt och höjda ränte- och energikostnader. Hur höjd ränta, höjda elpriser och deltidsarbete påverkar familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen. Känslighetsanalysen visar att om räntan stiger med 1 procentenhet ökar kostnaden för de högst belånade barnfamiljerna med upp till kronor per månad. Familjer med små lån påverkas däremot endast med några hundralappar i månaden. I endast fem kommuner skulle LO-familjen klara av en räntehöjning med 1 procentenhet. Höjda elkostnader påverkar alla familjer. Om elkostnaden skulle öka med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på ca kronor per månad. Känslighetsanalysen visar också att det heller inte finns utrymme i ekonomin för någon att, frivilligt eller ofrivilligt, gå ner i arbetstid. Tjänstemannafamiljen kan inte låta en arbeta 75 procent deltid i en stor del av landets kommuner eftersom marginalen då minskar med upp till ca kronor per månad. För LO-familjen blir marginalerna för små i samtliga av landets kommuner om en arbetar deltid 75 procent.

6 5 2. Familjernas boendeutgifter Bakgrund Studien genomförs nu för andra gången. Första gången var Det blir nu möjligt att följa hur förändringar i löner, skatter och avgifter från förra året påverkar villaägarnas ekonomi. I år har två parallella studier genomförts som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer. Den ena familjen samma som i fjol - är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa som köptes Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inte något enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler. De är dessutom inte offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan och kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov mellan kommunerna. Med större lån krävs mer kvar att leva på. Anledningen är att familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Observera att hushållens inkomster påverkar deras boendeutgifter endast vad avser fastighetsskatten. De tio kommunerna som har högst respektive lägst total boendeutgift: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Sollentuna Täby Stockholm Värmdö Ragunda Norsjö Bräcke Överkalix Malå Pajala Åsele Gullspång Filipstad Dorotea Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är kronor per månad. Rangordningen mellan kommunerna med de högsta boendeutgifterna är oförändrad mot föregående år. Sju av de tio kommuner med de lägsta boendeutgifterna är samma som föregående år. Nya på listan är Malå, Pajala och Åsele.

7 6 Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 003 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Underh. 17% Fast.skatt 8% Försäkr. 5% Låneränt a 20% Sopor 3% VA 7% Amortering 8% El 32% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Sala, Skara och Härnösand. Ragunda kommun, vars boendeutgift är lägst (4 045 kronor per månad) har en annan fördelning av kostnaderna: Underh. 21% Fast.skatt 3% Låneränt a 8% Amortering 3% Försäkr. 6% Sopor 4% VA 10 % El 45% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst ( kronor per månad), har den här fördelningen: Sopor 1% VA 3% El 11% Försäkr. 2% Underh. 5% Fast.skatt 16 % Amortering 17% Låneränta 45%

8 7 2a. Lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan förvärvades år Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet år 2003, dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. De tio kommuner där man har de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk Medianvärdet ligger på kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset är kronor. Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstår 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst kontantinsats: 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa kontant i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser.

9 8 Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent placerats som bottenlån och 15 procent som topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 3,0 procent. Enligt uppgift från några banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 3,0 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst pris, median pris och lägst pris för en villa Median Kont.insats Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. De familjer som betalar mest för sina lån betalar kronor (8 435) i månaden (netto efter skatt) medan de som betalar minst endast betalar 333 kronor (426). Det är en skillnad på mer än kronor per månad. (Kursiva siffror inom parentes avser 2004 års siffror) De tio kommuner där man betalar mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Förändr 1 Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Förändr 1 Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk

10 9 Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Likväl som årets låga räntor har en positiv inverkan tär stigande räntor på ekonomin. (se Känslighetsanalysen sid. 17) Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar kronor medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs-) sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. De tio kommunerna med den högsta respektive den lägsta totala driftskostnaden (kronor per månad): 1 Tanum Munkfors Ånge Eda Kiruna Värmdö Bjurholm Nordmaling Sunne Kil Lidköping Tibro Jönköping Trollhättan Ljungby Skövde Halmstad Falkenberg Partille Östersund Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta driftskostnaden är 928 kronor per månad. Jämfört med föregående år är det kostnaden för el som visar på den största variationen. Flera kommuner har fått sänkningar på några tior i månaden medan några kommuner har fått höjningar på som mest 400 kronor i månaden.

11 10 2c. Skatter Totala boendeskatter Villaägarnas boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): 1Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Sollentuna Täby Stockholm Värmdö Ragunda Bräcke Malung Ljusdal Älvdalen Strömsund Orsa Norsjö Överkalix Berg Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeskatten är kronor per månad. De tio kommuner där LO-familjen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): 1Danderyd Vaxholm Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Sollentuna Täby Stockholm Värmdö Ragunda Bräcke Malung Ljusdal Älvdalen Strömsund Orsa Norsjö Överkalix Berg Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeskatten är kronor per månad. Fastighetsskatt Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Vi har tagit hänsyn till dämpningsregeln när den blir tillämplig. Vi har också tagit hänsyn till begränsningsregeln, men det är bara i två kommuner som den leder till sänkt fastighetsskatt för vår tjänstemannafamilj. De som betalar högst fastighetsskatt betalar kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 133 kronor.

12 11 De tio kommuner där tjänstemannafamiljen betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): 1Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Nacka Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda Åsele Munkfors Pajala Norsjö Ånge Överkalix Kramfors Strömsund Jokkmokk 163 Medianvärdet är 363 kronor (358) per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta fastighetsskatten är kronor (2 000) per månad. I de kommuner där man betalar högst fastighetsskatt slår begränsningsregeln igenom i två kommuner. Ser vi på hur fastighetsskatten slår för vår LO- familj, blir bilden något annorlunda. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): 1Danderyd Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Täby Sollentuna Stockholm Värmdö Ragunda 133 2Åsele 139 3Munkfors 143 4Pajala 147 5Norsjö 151 6Ånge 153 7Överkalix 153 8Kramfors 157 9Strömsund Jokkmokk 163 Medianvärdet är 363 kronor (359) per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta fastighetsskatten är kronor (1 511) per månad. I de kommuner där man betalar högst fastighetsskatt slår begränsningsregeln igenom i sex kommuner. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Den ojämförligt största är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av skatterna på driftskostnaderna och består av energiskatt, elcertifikatsavgift (som egentligen är en skatt) och moms på nätavgiften, elen och de tidigare nämnda skatterna. Dessutom utgår moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material.

13 12 De tio kommunerna där man betalar mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Förändr 1Ånge Kramfors Sollefteå Härnösand Örnsköldsvik Värmdö Timrå Munkfors Eda Nykvarn Förändr 1Malung Ljusdal Lidköping Tibro Mora Orsa Älvdalen Jönköping Östersund Ljungby Medianvärdet för skatt på energi och övriga driftskostnader ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta skatt är 301 kronor per månad. 3. Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster är resp kronor per månad. En beräknad ökning med ca 4 procent jämfört med utfallet Den andra familjen tillhör LO-kollektivet. Där arbetar den ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster är respektive kronor per månad. En beräknad ökning med ca 3 3,5 procent jämfört med utfallet De regionala skillnaderna är försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således i huvudsak enbart kommunalskatt. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen har högst respektive lägst disponibel inkomst (kronor per månad): 1Kävlinge Örkelljunga Ängelholm Vellinge Lomma Halmstad Solna Staffanstorp Laholm Höganäs Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge Medianvärdet för tjänstemannafamiljen ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta disponibla inkomst är kronor per månad.

14 13 De tio kommuner där LO-familjen har högst respektive lägst disponibel inkomst (kronor per månad): 1 Kävlinge Örkelljunga Ängelholm Vellinge Lomma Halmstad Solna Staffanstorp Laholm Höganäs Dals-Ed Ragunda Sollefteå Norsjö Malå Härnösand Ånge Smedjebacken Mora Borlänge Medianvärdet för LO-familjen ligger på kronor ( )per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta disponibla inkomst är kronor (1 689) per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Beräkningen visar att barnfamiljens disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det är alltså i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. De tio kommunerna där tjänstemannafamiljen har mest respektive minst kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): 1Örkelljunga Kävlinge Laholm Ängelholm Hörby Sjöbo Halmstad Falkenberg Klippan Ydre Lidingö Danderyd Vaxholm Värmdö Sundbyberg Huddinge Sigtuna Nacka Dals-Ed Tyresö Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan de som har mest och minst kvar efter skatter är kronor per månad.

15 14 De tio kommunerna där LO-familjen har mest respektive minst kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): 1Örkelljunga Laholm Kävlinge Hörby Sjöbo Klippan Falkenberg Ängelholm Ydre Hylte Lidingö Danderyd Vaxholm Sundbyberg Värmdö Solna Nacka Huddinge Sigtuna Sollentuna Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan de högsta och de lägsta totala skatterna är kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. De tio kommuner där boendeutgiften tar den högsta respektive den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för vår tjänstemannafamilj: 1 Danderyd 46% 2 Lidingö 42% 3 Solna 38% 4 Sundbyberg 35% 5 Vaxholm 34% 6 Nacka 34% 7 Sollentuna 31% 8 Täby 31% 9 Stockholm 30% 10 Värmdö 29% 1 Bräcke 12% 2 Överkalix 12% 3 Ragunda 13% 4 Norsjö 13% 5 Pajala 13% 6 Malå 13% 7 Filipstad 13% 8 Arvidsjaur 13% 9 Åsele 13% 10 Dorotea 13% Medianvärdet ligger på 15,1 procent.

16 15 De tio kommuner där boendeutgiften tar den högsta respektive den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för vår LO-familj: 1 Danderyd 58% 2 Lidingö 53% 3 Solna 48% 4 Sundbyberg 45% 5 Vaxholm 44% 6 Nacka 43% 7 Sollentuna 40% 8 Täby 40% 9 Stockholm 38% 10 Värmdö 36% 1 Bräcke 16% 2 Överkalix 16% 3 Ragunda 16% 4 Norsjö 16% 5 Pajala 16% 6 Malå 16% 7 Filipstad 16% 8 Åsele 16% 9 Dorotea 16% 10 Arvidsjaur 16% Medianvärdet ligger på 19,2 procent. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket vår familj har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnads- och bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet. Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen har mest respektive minst kvar att leva på (kronor per månad): Mest kvar 1Örkelljunga Övertorneå Sjöbo Klippan Hylte Jokkmokk Boxholm Hörby Ydre Överkalix Minst kvar 1Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den familj som har mest kvar och den som har minst kvar är kronor per månad.

17 16 De tio kommuner där LO-familjen har mest respektive minst kvar att leva på (kronor per månad): Mest kvar 1Örkelljunga Övertorneå Överkalix Jokkmokk Pajala Hylte Sjöbo Vara Arvidsjaur Klippan Minst kvar 1Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Medianvärdet ligger på kronor per månad. Skillnaden mellan den som har mest kvar och den som har minst kvar är kronor per månad. Studien visar att det är omöjligt för våra barnfamiljer att bo i någon av de tio kommuner där familjen har minst kvar såvida familjen inte har en stor kapitalinsats. Även om tjänstemannafamiljen i Sollentuna, Täby, Värmdö och Stockholm enligt beräkningen har drygt kronor kvar är det inte en tillräcklig marginal. För LO-familjen är det i princip omöjligt att bo i någon av kommunerna även om man kan se en viss förbättring jämfört med föregående år. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon, mobiltelefon- och Internetabonnemang. Även andra kanske mera lustbetonade aktiviteter som att bjuda vänner på middag, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk.

18 17 Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att vår familj redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjen skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser tjänstemannafamiljens Kvar att leva på ut om räntan går upp en procentenhet? Mest kvar Örkelljunga Övertorneå Jokkmokk Överkalix Klippan Hylte Sjöbo Pajala Arvidsjaur Vara Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Familjerna i de tio kommuner som har minst kvar skulle få en försämring med i medeltal kronor per månad om räntan steg med en procentenhet. Familjerna i de tio kommuner där familjen har mest kvar skulle få en försämring med i medeltal 190 kronor per månad. Hur ser LO-familjens Kvar att leva på ut om räntan går upp en procentenhet? Mest kvar Förändr Örkelljunga Övertorneå Överkalix Jokkmokk Pajala Arvidsjaur Vara Hylte Boxholm Klippan Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Stockholm Värmdö Familjerna i de tio kommuner som har minst kvar skulle få en försämring med i medeltal per månad om räntan steg med en procentenhet. Familjerna i de tio kommuner där familjen tidigare hade mest kvar skulle få en försämring med i medeltal 189 kronor per månad.

19 18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent, skulle villkoren för många familjer försämras betydligt. De som har stor förbrukning skulle naturligtvis påverkas mest men, hur skulle tjänstemannafamiljens Kvar att leva på se ut om elkostnaden stiger med 50 procent? Mest kvar Örkelljunga Sjöbo Hylte Klippan Laholm Övertorneå Hörby Boxholm Vara Tibro Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Värmdö Täby Stockholm Om elkostnaden skulle stiga med 50 procent, skulle familjerna i kommuner med hög elförbrukning och/eller höga nätavgifter få en försämring på som mest 990 kronor per månad. Familjerna i kommuner med låg förbrukning eller låga nätavgifter skulle få en försämring med som mest 720 kronor per månad. LO-familjens Kvar att leva på skulle se ut på följande sätt om elkostnaden stiger med 50 procent. Mest kvar Örkelljunga Tibro Vara Hylte Övertorneå Sjöbo Boxholm Överkalix Klippan Ödeshög Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Om elkostnaden skulle stiga med 50 procent, skulle även familjerna i samtliga tio kommuner där man har mest kvar komma under fyratusenkronorsgränsen. I de kommuner där man har minst kvar skulle naturligtvis situationen bli än mer omöjlig. Vad händer om en arbetar 75 procent? Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Skälet kan exempelvis vara att man vill få mer tid för barnen eller att det inte finns något lämpligt heltidsarbete på orten. Inkomsterna kan också bli mindre vid sjukdom eller arbetslöshet. Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några margi-

20 19 naleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten att minska för denna föräldern med 25 procent. Hur ser tjänstemannafamiljens Kvar att leva på ut om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Mest kvar Örkelljunga Övertorneå Sjöbo Jokkmokk Klippan Överkalix Hylte Boxholm Vara Pajala Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Familjen i fyra av de tio kommuner som har minst kvar, skulle få ett underskott i sin budget om en av föräldrarna väljer att gå ner på 75 procent. Vi har tidigare konstaterat (sid. 5) att vår familj sannolikt skulle behöva minst kronor kvar till övrigt varje månad för att få låna till husköp. Enligt våra beräkningar skulle tjänstemannafamiljen i utgångsläget komma under denna gräns i fem kommuner. Om en av föräldrarna går ner till 75 procent arbetstid skulle hushållet komma under gränsen i 30 kommuner, dvs. i mer än en av tio kommuner. Hur ser LO-familjens Kvar att leva på ut om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Mest kvar Örkelljunga Överkalix Övertorneå Pajala Jokkmokk Arvidsjaur Vara Boxholm Hylte Ödeshög Minst kvar Danderyd Lidingö Solna Sundbyberg Vaxholm Nacka Sollentuna Täby Värmdö Stockholm Familjen i samtliga av de tio kommuner som har minst kvar, skulle få ett stort underskott i sin budget om en av föräldrarna väljer att gå ner på 75 procent. Enligt våra beräkningar skulle LO-familjen i utgångsläget komma under den ovan nämnda kronorsgränsen i 270 kommuner (93 %). Om en av föräldrarna går ner till 75 % arbetstid skulle hushållet komma under gränsen i samtliga kommuner.