Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Diskmaskiner, Förslag efter remiss 12 feb 2007

Bakgrundsdokument för Svanmärkning av Diskmaskiner, Förslag efter remiss 12 feb 2007

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Introduktion...3 Förslag till struktur på kriteriedokument...3 Kravförslag...3 1 krav...3 Krav på Normalprogram...3 1.1 miljökrav...4 K1 krav på energi...4 K2 Vattenförbrukning...6 K3 krav på diskmedel...6 K4 buller...7 K5 Märkning av plastdelar...7 K6 Materialdelar (förut Plastdelar)...8 K7 Flamskyddsmedel...8 K8 Design...10 1.2 Krav på effektivitet...10 K9 Diskeffekt...10 K10 Torkeffekt...10 Sammanfattning av miljö- och prestandakrav...10 1.3 Övriga krav...11 K11 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö...11 K12 Bruksanvisning...11 K13-15, Konstruktion, garanti, reservdelar...11 K16-17 Miljö- och kvalitetssäkring, marknadsföring...11 2 Analyser och kontroll...11 Registrering, miljömärkets utformning, kriteriedokumentets giltighetstid, kommande kriterier...11 Bilagor...11 Saker som inte tagits upp i kriterieförslaget till Diskmaskiner...12 Referenser...13 Bilaga 1...15 Bilaga 2...16 Bilaga 3...17 2

Introduktion I dagsläget finns det ett aktivt kriteriedokument för Diskmaskiner /1/ inom Blomman och ett nedlagt dokument inom Svanen /2/. Samtal med producenter och inventering av den svenska diskmaskinmarknaden visar att: Svanens gamla kriterier inte längre är aktuella. Kraven är överlag för slappa och anses därför oseriösa från marknadens sida. Blommans kriterier är också ganska slappa men har ett energikrav som är för tufft. Blommans kriterier fastställdes i augusti 2001 och går ut i augusti 2007. Det finns inga planer på revidering just nu, vilket gör att nuvarande kriterier troligen kommer att förlängas med flera år /3/. Det finns generellt en problematik i att man kan välja att utföra sina tester (för att uppfylla kraven till energimärkning mm) på ett lågenergiprogram som generellt är mycket tidskrävande. Dvs. det finns risk för att man testar en diskmaskin på ett program som sällan används. Som bakgrundsmaterial har samtliga ca 378 diskmaskiner på konsumentverkets (Sverige) hemsida inventerats i maj 2006. I tillägg har information hämtats från produkt-broschyrer från Electrolux, Bosch och Cylinda. Förslag till struktur på kriteriedokument Det finns idag ett kriteriedokument för tvättmaskiner. Diskmaskiner och tvättmaskiner påminner mycket om varandra när det gäller materialinnehåll och miljöpåverkan. Dessutom har flera producenter både tvättmaskiner och diskmaskiner i sitt sortiment. Det kan därför vara önskvärt att göra ett kriteriedokument för diskmaskiner med samma struktur och typ av krav så att producenterna känner igen sig i båda. Det gör också att vi utåt ser mera stringenta ut och att man eventuellt i framtiden kan samköra revidering av båda produktgrupperna, eftersom det är samma aktörer som ska involveras och samma frågor om material och miljö som dyker upp i båda dokumenten. Kriterierna föreslås ha samma giltighetstid som för tvättmaskiner. Orsaken är att dessa två produkter har samma typ av krav på det omgivande skalet, och det blir mycket lättare (och resurssparande för oss) att kommunicera vår krav till branschen om de utarbetas parallellt. Detta betyder att kraven på diskmaskiner kommer utvärderas snabbare än vanligt. Detta är dock rimligt med tanka på att kriterierna tagits fram lite otraditionellt. Kravförslag 1 krav Krav på Normalprogram De senaste åren har produktutvecklingen av diskmaskiner lett till minskningar av både energi- och vattenanvändning. Detta har skett på bekostnad av disktiden, som blivit 3

allt längre. Flera diskmaskiner har idag specialprogram (lågenergi) som tar mycket lång tid. Tillverkaren väljer själv vilket program maskinen ska testas med för att få en energideklaration. Det kan bli missvisande om en diskmaskin enbart uppfyller ställda krav om ett specialprogram används. Ett program som konsumenten troligen kommer att använda sällan pga. de långa disktiderna /4/. Därför föreslås det här att det program som alla krav testas mot ska vara ett så kallat rekommenderat normalprogram från försäljarens sida. Det ska klart framgå vid försäljningen att det är vid detta program Svanens krav uppfylls och tidsåtgången för diskprogrammet ska tydligt redovisas. En inventering har gjorts av 30 diskmaskiner /5/ när det gäller disktider, disktemperatur och med vilket program som testerna genomförts. 13 av dessa maskiner var från Cylinda och alla testades på normalprogrammet. Av de 17 andra (test från Råd & Rön) var 6 maskiner testade på normalprogrammet och 11 på specialprogram. Den genomsnittliga disktiden för alla ligger på 150 minuter och disktemperaturen strax över 50 grader. Energiförbrukningen ligger runt 1,1 kwh per disk. Det är dock ingen signifikant skillnad på de olika programmen i disktid, temperatur eller energiförbrukning oavsett om det kallas normalprogram eller specialprogram. Skillnad finns dock för maskiner som diskar vid 45 grader där disktiden är 180 minuter. 1.1 miljökrav K1 krav på energi Svanens tidigare krav på diskmaskiner motsvarar en klass B eller C med dagens energimärkning (EU-direktiv 92/75/EEG). Det har räknats med en egen formel där E<0,07kWh*(k+6), där k står för antalet kuvert. I den Europeiska energieeffektivets-klassningen räknar man med två formler beroende på om maskinen tar mer eller mindre än 10 kuvert. Det föreslås här att man använder energiklassningens system som branschen känner igen, och därmed direkt kan se hur deras produkt ligger till. Kravet är ett energiindex E som ska vara under 0,64 för att vara klass A. Formeln äre=c/cr där C är den aktuella energianvändning i kwh för en diskning och där Cr räknas fram enligt följande: Cr= 1,35+0,025*S Cr= 0,45+0,09*S S är 10 eller mera (S= antal kuvert) S är 9 eller mindre (S= antal kuvert) För en 12-kuvertsmaskin betyder detta att Cr blir 1,65 och därmed ska energiförbrukningen vara under 1,05 kwh per disk för att maskinen ska bli klass A. Det finns ingen bättre klass än A i dagsläget. Blomman har ett krav på E<0,58 (10 kuvert eller mera) vilket är ett mycket hårt krav idag. En inventering av 358 golvmaskiner har gjorts. Flertalet av dessa är maskiner för 12 kuvert, se tabell 1 4

Tabell 1 kuvertantal Antal diskmaskiner 8 6 9 21 10 3 11 2 12 301 13 8 14 9 15 8 Summa 358 Energifaktorn E har beräknats för alla maskiner ut från producentens data. I tabell 2 visas resultatet Tabell 2 Energi E Antal diskmaskiner Energiklass 0,55 4 A 0,58 2 A 0,61 19 A 0,62 5 A 0,63 20 A 0,64 248 A 0,67 1 B 0,73 2 B 0,75 39 B 0,76 1 B 0,79 1 C 0,81 1 C 0,82 1 C 0,85 2 C 0,87 5 C 0,91 2 D 0,99 5 D Summa 358 Som det ses har flertalet maskiner kalibrerats till att klara nivån på E=0,64 för att uppnå energiklassningen A. Kravet på 0,58 enligt Blommans krav klaras enbart av 1,7 % av maskinerna och kan anses för tufft för dagen marknad. Däremot klarar 83 % (298) av maskinerna klass A. Detta verkar vara ett område där Miljömärkningen inte kan styra så mycket. Förslagsvis ställs det krav på att maskinen ska klara kraven till klass A med energimärkningen enligt Metod i EN 50242, men att det ska vara en opartisk 3.part som gör testet, samt att det ska vara vid diskmaskinens Normalprogram. Maskinerna i tabell 2 är testade av företagen själv och det framgår inte om det är normal- eller specialprogram. 5

K2 Vattenförbrukning Svanens gamla krav på vattenförbrukning är 6,6 liter+ 1,1 liter per kuvert vilket ger ca 20 liter per disk för 12 kuvert (eller 1,7 liter per kuvert). Blommans krav är 9,25 liter +0,625 liter per kuvert vilket ger 16,75 liter per diskning för 12 kuvert (eller 1,4 liter per kuvert). En inventering av de 358 maskinerna visar att ett medelförbruk idag ligger runt 1,23 liter per kuvert eller 13-16 liter per disk. Det verkar som att kravet kan stramas upp lite här. I Tabell 3 visas en sammanställning av vattenförbrukningen Tabell 3 Liter per kuvert Antal diskmaskiner 0,66 2 0,79 1 0,83 11 0,87 2 0,92 5 0,93 6 1 21 1,08 21 1,11 2 1,17 113 1,25 41 1,27 2 1,3 3 1,33 69 1,38 6 1,44 15 1,5 14 1,56 2 1,58 8 1,63 6 1,67 6 2 1 Summa 357 Förslagsvis kan man lägga kravet på 1,2 liter per kuvert. Det betyder att en vanlig diskmaskin för 12 kuvert ska ned på ca 14 liter per diskning. K3 krav på diskmedel Det har inte funnits något underlag för användning av diskmedel. Dock utförs testerna enligt EN 50242 med standardiserat diskmedel. Rekommenderad dos ska användas, vilken är 2,5 g per kuvert om maskinen har 10 eller flera kuvert, och 3 g per kuvert om maskinen har 9 eller färre kuvert. I Blommans krav ska det finnas en tydlig doseringsmarkering och i Svanens gamla krav finns ett krav på max 8,4 gram + 1,4 gram per kuvert. Det ger 25 gram för en 12 kuverts maskin. 6

Som minimum kan krav ställas på tydlig doseringsmarkering i diskfack. Idag går utvecklingen mot att konsumenten använder disktabletter. Därmed blir doseringsmarkeringen kanske onödig? Förslaget är ändå att ha det som minimikrav. K4 buller Svanens tidigare krav var 51dB för inbyggda diskmaskiner och 57 db för fristående. För Blomman är motsvarande krav 50 db för inbyggda och 53 db för fristående. En inventering av 359 diskmaskiner har gjorts mht buller, se tabell 4. Tabell 4 Decibel Antal diskmaskiner 41 10 42 20 43 14 44 24 45 12 46 21 47 67 48 30 49 81 50 8 51 10 52 24 53 14 54 17 55 2 56 1 57 4 359 Medelvärdet ligger runt 48 db. Det framgår dock inte av inventerade data om det är frågan om fristående eller inbyggda diskmaskiner. Förslagsvis görs ett krav på 48 db oberoende av om den är inbyggd eller inte. När man är nere på denna nivå (48) ger det inget mervärde att skärpa kravet ytterligare /6/. K5 Märkning av plastdelar Både Blomman och Svanen har krav på att plastdelar över 50 gram ska märkas. Det krav som står för tvättmaskiner idag är likadant varför det kan användas rakt av. Ett önskemål är dock att harmonisera kravet med mera uppdaterade kriteriedokument som persondatorer. Därför har en nivå på 25 gram valts. Det är osäkert hur detta krav slår för diskmaskiner. En anmärkning är att det i Blommans krav finns ett undantag för delar av pressad plast. Inventering som gjorts mht märkning av plastdelar visar att av 378 diskmaskiner är det 354 som märker plastdelar över 50 gram. 7

K6 Materialdelar (förut Plastdelar) I Svanens gamla krav får inte plastmaterial tillsättas ämnen baserade på bly, kadmium eller kvicksilver. Det krav som står för tvättmaskiner idag är likadant varför det kan användas rakt av. Dock har RoHS direktivet tillkommit nyligen där dessa tungmetaller ändå förbjuds, och det gäller inte enbart för plast. Därför har kravet utvidgats till att gälla för materialdelar generellt. Detta krav kan tas bort i framtiden när RoHS direktivet är inarbetat i Norden. En anmärkning är att detta krav inte finns i Blomman. En undersökning av 378 diskmaskiner visar att 342 är utan bly (gäller inte lödningar). Information om kadmium och kvicksilver saknas. Anslutningskabel för starkström omfattas av RoHS direktivet enligt Kemikalieinspektionen (Sverige). K7 Flamskyddsmedel Kraven på flamskyddsmedel är ganska snarlika för Blomman och Svanens gamla diskmaskinkriterier, samt Svanens kriterier för tvättmaskiner. Senaste tiden har det dock skett en utveckling mht. RoHS direktivet mm, som gör det mera lämpligt att använda kraven från det senare kriteriedokumentet för persondatorer inom Svanen. Anmärkningsvärda skillnader mellan Svanens gamla kriterier för diskmaskiner, Blommans krav samt Svanens krav på tvättmaskiner är att: För Svanens gamla diskmaskinkriterier omfattas all plast (även under 25 g) men med undantag för mönsterkort. För Blomman gäller kravet för plastdelar över 25 gram. För tvättmaskiner gäller krav på bromerade flamskyddsmedel (förbudslista) för alla plastdelar. Krav på riskfraser gäller enbart delar över 25 gram. Både Blommans och Svanens (gamla) kriterier för diskmaskiner listar upp 12 specifika ämnen, medan det i tvättmaskinernas kriterier generellt nämns PBB, PBDE och klorparaffiner. När det gäller riskfraser har Blomman med 45,46,50,51,52,53,60,61 medan tvättmaskiner inte har 50-53 (miljöskadlighet) med. Svanens gamla kriterier på diskmaskiner har inget krav på riskfraser alls. Både i Blommans krav och Svanens tvättmaskinkrav finns ett undantag med avseende på riskfraser för flamskyddsmedel, som kemiskt ändrar struktur till ofarliga ämnen efter applicering. Inventeringen av 378 diskmaskiner på konsumentverkets (Sverige) hemsida visar att 218 säger sig vara utan klorparaffiner och 216 utan bromerade flamskyddsmedel (gäller inte kretskort). En närmare undersökning indikerar dock att det är ganska stor osäkerhet i denna fråga och flera inte vet vilka flamskyddsmedel de egentligen har i sina produkter. När det gäller kraven på flamskyddsmedel föreslogs de nu gällande kriterierna för Persondatorer i remissutkastet (dvs förbud mot halogenerade flamskyddsmedel), men som dokumentationskrav föreslogs det som nu finns för tvättmaskiner. Det visade sig dock att det på nuvarande tidpunkt är för stor en uppgift för tillverkarna att både kolla upp vilka flamskyddsmedel de har och samtidigt substituera alla som är halogenerade. Stora resurser har lagts på att säkerställa att man inte använder de ämnen som nämns i RoHS-direktivet men utöver detta finns det kanske ett stort antal andra ämnen som nu ska inventeras. Det ska här tydliggöras at vi med förbud av PBDE även menar deka-brom som varit omtvistat inom RoHS-direktivet. Strategin 8

från tillverkarnas sida verkar ha varit att göra förbud mot specifika ämnen (i t.ex leverantörsavtalen), men utan att ha koll på vilka ämnen som faktiskt finns i plastdelarna. Tillverkarna ställer i första hand tekniska krav till plastproducenterna (brandsäkerhetskrav, hållfasthetskrav mm), men inte krav på innehållet i materialet. Därför är det ett stort steg att tillverkarna ska inventera vilka flamskyddsmedel som faktiskt används i materialet. Informationen om flamskyddsmedel finns normalt hos leverantören av plast-granulat som sedan används av plastdels-producenten. Plastproducenten har sällan data om vad hans produkt innehåller mht flamskyddsmedel. Egenskaperna brukar specificeras men inte kemiskt innehåll. Med hänsyn till riskfraserna som vi förbjuder, gäller det inte bara i ansökansögonblicket. Om ett ämne blir klassad med en av riskfraserna R45, R46, R60 eller R61 efter ansökan, ska detta ämne tas bort från den svanmärkta produkten. Rimligheten i detta krav anses ligga i att proceduren med att klassa flamskyddsmedel är tidskrävande och en plastproducent borde veta om en sådan omklassning i god tid till att hinna substituera ett sådant ämne med ett annat som uppfyller våra krav. Sådana avtal bör vara möjliga att upprätta mellan en licensinnehavare av vitvaror och en plastdels-leverantör. Eventuellt får avtalet gå helt till plastråvaruproducenten. 9

K8 Design Materialåtervinningsgraden för tvättmaskiner är 75% (vikt) definierad enligt WEEEdirektivet. Detta krav föreslås vara samma för diskmaskiner eftersom det är samma typ av produkt och problematik. Även Blommans krav är mycket snarlikt det för tvättmaskiner. 1.2 Krav på effektivitet I energideklarationen ingår även testning av diskeffekt och torkeffekt som ska testas på samma program som energiförbrukningen. K9 Diskeffekt Disktesten utförs enligt EN 50242 med standardiserat diskmedel och smuts. Värdet som kommer ut enligt testmetoden är Pc och ju högre värde desto bättre. 1,12 motsvarar klass A, 1,0 klass B och 0,88 klass C. Blommans krav ligger på 1 (dvs. klass B) och Svanens gamla krav på 0,9 (dvs. klass C). Inventeringen av dagens diskmaskiner visar att 334 av 378 maskiner klara klass A. Klass A bör därmed vara en miniminivå. K10 Torkeffekt Torktesten utförs också enligt EN 50242 med standardiserat diskmedel och smuts. Värdet som kommer ut enligt testmetoden är Pl och ju högre värde desto bättre. 1,08 motsvarar klass A, 0,93 klass B och 0,78 klass C. Blommans krav ligger på 0,93 (dvs klass B) och Svanens gamla krav på 0,7 (dvs klass C-D). Inventeringen av dagens diskmaskiner visar att 224 av 378 maskiner klarar klass A. Klass A bör därmed vara en miniminivå. Sammanfattning av miljö- och prestandakrav Krav på energi, diskeffekt och torkeffekt är tre parametrar som idag mätts för den europeiska energiklassificeringen. De mäts vid samma program och enligt standard EN 50242. Det högsta betyget är A, har man A på alla tre områden kallas det en trippel A maskin i branschen. Ser man på dagens maskiner ser man att 221 av 378 maskiner klarar trippel A Förslagsvis ska testerna utföras av oberoende, kompetent tredjepart. I dagsläget är Energiklassningen baserad på producenternas egna tester. Ser man ytterligare på förslagen på krav på flamskyddsmedel, plast och vatten (14 liter per disk) är det ungefär 115 maskiner av 378 som klarar kraven, eller ganska exakt 30 %. Denna siffra är baserad på egenuppgifter från 25 företag som lämnat uppgifter på 378 diskmaskiner. Vid oberoende tredjeparts-kontroller kan det tänkas att 10

en hel del kommer gallras bort. Dessutom kan det påverka möjligheten mycket att bli trippel A märkt om det ska ske vid maskinens normalprogram. 1.3 Övriga krav K11 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Här har kraven tagits direkt från tvättmaskiner eftersom det är en standardtext K12 Bruksanvisning Relevanta delar från tvättmaskiner har tagits med. Denna punkt kan eventuellt komma att revideras efter ett remissförfarande. Punkt b om varmvattensanslutning har tagits bort och ersatts med ett krav till avhärdning som är mera relevant för diskmaskiner K13-15 Konstruktion, garanti, reservdelar Dessa 3 punkter är mycket snarlika för tvättmaskiner och diskmaskiner. Därför har samma krav föreslagits som för tvättmaskiner K16 Barnsäkerhet Efter remissvar från konsumentverkat verkar det vara befogat med ett krav på barnsäkerhet. Detta har införts som nytt krav 16 i förhållande till remissversionen K17-18 Miljö- och kvalitetssäkring, marknadsföring Detta är standardtext. Därför har samma krav föreslagits som för tvättmaskiner. 2 Analyser och kontroll Torkeffekt, diskeffekt energieffekt och vattenförbrukning testas alla efter testmetoden för diskmaskiner som är EN 50 242. Testerna ska utföras av en oberoende tredjepart. För bullertest gäller samma som för tvättmaskiner, dock är det EN 60704-2-3 och inte EN 60704-2-4 som ska användas. Registrering, miljömärkets utformning, kriteriedokumentets giltighetstid, kommande kriterier Här har valts samma text som för tvättmaskiner. Bilagor Bilaga 1 är hämtad ur dokumentet för tvättmaskiner. Den fungerar även för diskmaskiner, men har ändrats lite för att passa det nya kravet K7 på flamskyddsmedel. 11

Bilaga 2 är en standardbilaga som rör marknadsföring. Saker som inte tagits upp i kriterieförslaget till Diskmaskiner Svanens gamla krav: Restproduktsplan, enligt vanligt producentansvar är inte med eftersom diskmaskiner omfattas af WEEE-direktivet. Ytbehandling av plåt, är inte med för tvättmaskiner, och har inte heller tagits med för diskmaskiner. 12

Referenser /1/ Blommans kriterier för diskmaskiner, 2001/689/EG, se även www.blomman.se /2/ Miljömärkning av Diskmaskiner, Kriteriedokument 4 juni 1997-6 september 2002, version 2.4, Nordisk Miljömärkning /3/ Kerstin Sahlén, Blommankoordinator på SIS Miljömärkning /4/ Helena Nilsson, konsumentverket, Råd & Rön 1/04 /5/ 13 maskiner från Cylinda, 3 undersökningar från Råd & Rön 9/00, 1/04 och 3/05 /6/ Kommentar från Thomas Persson och Göte Härefors, Cylinda produktutveckling 13

Bilagor 14

Bilaga 1 Svanens gamla krav på diskmaskiner (utgångna kriterier) 5.1 Prestanda Diskeffekt som B-C Torkeffekt som C-D 5.2 Driftdata (12 kuvert) Energiåtgång som klass B-C Vattenförbruk ca 20 l/disk Diskmedel ca 25 g per disk Buller 57 db för fristående och 51 db för inbyggd 5.3 Materialval + resthantering Plastdelar får ej innehålla ämnen baserade på Kadmium, Bly, Kvicksilver Ej innehålla FSK (lista på 12 värstingar), gäller ej mönsterkort Märkning av plastdelar över 50g Ytbehandling av plåt Restproduktplan 5.4 Apparatens utformning Diskmedelfack (utformat för rätt dosering) Sköljmedelsdosering (utformat för rätt dosering) Barnsäkerhet, säkerhetsspärr eller liknande 5.5 Miljöinformation Kallvattenanslutning Snålprogram, skrapa matrester (skölj ej) mm Svanmärkt diskmedel Lämna uttjänad maskin till återvinning 6 Myndighetskrav, kvalitet och miljösäkring, marknadsföring 7 Testmetoder Tolerans 6% på diskeffekt, 10% på övriga. Provning betalas av ansökare Lab: GLP-godkännande, EN 45 0001, ISO-IEC guide 25 Metod: EN 502 42 vid kallvattenanslutning, buller enligt EN 60 704-2-3/60 704-3 Efterkontroll: som provning, NM betalar om allt ok 8 Ansökan Standarduppgifter 15

Blommans krav på diskmaskiner Bilaga 2 1 Energieffektivitet E<0,58, S=10 eller över E<0,64, S mellan 6-9 E<0,76, S= 5 eller under Maskinen ska vara lämpad för varmvattenanslutning 2 Vattenförbrukning Wmax=(0,625*S)+9,25 (16,75 liter för S=12) 3 Diskmedel Tydlig doseringsmarkering 4 Buller Buller 53 db för fristående och 50dB för inbyggd 5 Återtagande och återvinning a) kostnadsfritt erbjuda att ta tillbaka b) plastdelar mer än 50 gram ska märkas (ej pressad plast) c) för delar mer än 25 g gäller lista på 12 värstingar FSK d) plastdelar mer än 25 g får ej innehålla FSK där riskfraser kan tilldelas eller kommer kunna tilldelas ( R45,46,50,51,52,53,60,61) gäller ej om FSK ändras till att bli snäll efter application e) Demonterbar 6 Livslängd 2 års garanti, 12 år på reservdelar 7 Konstruktion a) bäst resultat med standardprogram under 65C b) tydlig markering för inställningar c) indikator för saltpåfyllning 8 Diskeffekt Index >1, dvs. klass B 9 Torkeffekt Index >0,93, dvs. klass B 10 Bruksanvisning Standadttext 16

Inventering av marknad för diskmaskiner Bilaga 3 I tabellen redovisas tillverkarna av diskmaskiner på den svenska marknaden. Det gäller båda bänkmaskiner (x) och golvmaskiner (x). Bänkmaskin Golvmaskin Totalt Electrolux 8 46 54 Husquarna 6 28 34 AEG 0 27 27 Electro helios 2 8 10 Electro Helos 0 1 1 Zanussi 0 1 1 Bosch 1 38 39 Siemens 1 37 38 Cylinda 0 20 20 UPO 0 3 3 Whirlpool 0 42 42 Miele 0 26 26 Gaggenau 0 21 21 Gorenje 0 16 16 Fager 0 10 10 Baukneckt 0 9 9 Candy 0 5 5 Blomberg 0 4 4 Hoover 0 4 4 LG 0 4 4 Elvita 1 2 3 Ardo 0 2 2 Electro Scandia 0 2 2 Gagganau 0 2 2 Ignis 0 1 1 Totalt 19 100 378 Notera att de 6 översta (Electrolux, Husqvarna, AEG, Electro helios, Electro Helos och Zanussi), alla hör under Electrolux-koncernen. Siemens och Bosch hör under Bosch. UPO hör under Cylinda. Whirlpool är en av de största tillverkarna utanför Europa (USA). Miele är en tysk maskin som anses som exklusiv. Deras maskin har bl.a. utvalts som referensmaskin för alla disktester enl EN 50 242. Gaggenau är Italienskt och får anses som lite av en Rolls Royce (av de 6 maskiner som klarar Blommans hårda energikrav är 4 från Gaggenau!) 17