Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010



Relevanta dokument
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning

RAS Uppföljning

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

Utvärdering av RAS 2017 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar.

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Utvärdering av RAS 2017 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR BULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Avelsstrategi för Australisk terrier

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Kleiner münsterländer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

Framtidsplan för Svensk lapphund

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard.

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

Noteringar från Svenska Terrierklubbens Avelskonferens med rasklubbarnas avelsråd lördagen den 4 oktober söndagen den 5 oktober 2014

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Tabeller för den late från Avelsdata.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Avelspolicy & avelsstrategier

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Rapport från projektarbete avseende cavalier. Helena Skarp och Sofia Malm SKK, Avdelningen för avel och hälsa

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

RAS 2012 IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER ALLMÄNT. Historiskt perspektiv.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Rasspecifika avelsstrategier

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden

Minnesanteckningar från mötet om Ras

Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer. Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström

Mycket information i nyhetsbrevet.

Motion nr 1

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

Rasspecifik avelsstrategi för rasen prazsky krysarik

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars

R.A.S. Innehåll. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer)

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet

SPHK rasklubb för Alaskan Malamute

RAS Griffon Fauve de Bretagne

Rasspecifika Avels Strategier

Inavelsgrader beräknat på svenskfödda kullar under respektive år.

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per

Avelspolicy & avelsstrategier

Hälsoenkät Irländsk varghund 2011

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier

Föreläsning SLBK MH som verktyg i RAS arbetet

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Rasspecifika Avels Strategier 2004

Svenska Australian Shepherdklubben RAS Avelsråd/Styrelse

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Verksamhetsberättelse

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet

Strategi - Rasklubben ska aktivt söka upp nya och äldre uppfödare som medlemmar till rasklubben.

Rasspecifik Avelsstrategi för Sealyhamterrier

Rasspecifik Avels Strategi för Sealyham Terrier Sammanställt av Charlotta Mellin

Transkript:

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och ska utvärderas 2013. Lite grundläggande statistik från Avelsdata (se även Bilaga 1, Tabeller för den late från Avelsdata 2009) Bullterrier: År 2009 har 111 hundar registrerats varav 7 st är importhundar (101 st varav 5 importer år 2008). 104 valpar är således fördelade på 18 kullar. (96 st fördelat på 23 kullar år 2008). År 2009 visar avelsdjursanvändningen att 18 tikar resp. 14 hanar användes i avel. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder att ett fåtal hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 19 månaders ålder och uppåt. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att öka. År 2009 var den 5,6 mot 4,8 år 2008. Under 90-talet var kullstorlekarna genomgående under 5 valpar. Inavelsgraden har med få undantag legat under den rekommenderade 2,5 %, sedan medvetandet väcktes hos uppfödarna år 2004. Inavelsgraden år 2009 var 2,6 % och 1,7 % år 2008. Ingen överanvändning av avelshane/tik har inträffat det sista året. Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. Den enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning. De undersökta djur som blivit inskickade till SKK sedan 2003 är alla utan anmärkning. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK. MH: Antal beskrivna hundar 2009-03-04 var 211st (källa Genetica), och 13 hundar beskrevs under 2009. Att notera: 3 nya uppfödare har registrerats i rasen sedan 2009-01-01. Miniatyrbullterrier: År 2009 har 50 hundar registrerats varav 7 st är importhundar. (39 st varav 3 importer år 2008). 43 valpar är således fördelade på 7 kullar. ( 36 st fördelade på 11 kullar år 2008). Att notera: Miniatyren särskiljer sig från Bullterriern ifråga om avelsdjursanvändningen i jämförelsen mellan tik och hane genom att det ofta under

åren används lika många tikar som hanar. Detta kunde ha varit en fördel, men då antalet avelsdjur är så få, innebär det liten vinst i fråga om inavelsgraden. År 2009 visar avelsdjursanvändningen att 7 tikar resp. 6 hanar användes i avel. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder år 2009 att inga hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 2-3 års ålder. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att minska. Då bör man som referens beakta, att endast enstaka kullar fötts fram under hela 90-talet. Kullstorleken tycks minska med att antalet kullar ökar, vilket kan tyda på att de enstaka kullar som fötts tidigare snarare har en kullstorlek över genomsnittet. År 2009 var kullstorleken 5,7 fördelat på 7 kullar, mot år 2008 = 4,3 fördelat på 11 kullar. Under 90-talet var som jämförelse kullstorlekarna genomgående runt 6. Jämfört med inavelsgraden ser det ut som de år som har extra små kullar, också är förknippade med extra hög inavelsgrad (2002 samt 2005) Inavelsgraden har oftast legat under de rekommenderade 2,5 % under hela 2000- talet. Inavelsgraden år 2009 var 2,6% och 1,7 % år 2008. Ingen överanvändning av avelshane/tik har inträffat det sista året Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. De enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning och PLL-undersökning. Under 2009 är 16 hundar patellaundersökta varvid 1 st har haft grad 1, lateralt. Resterande är u.a. Av 39 ögonlysta hundar har ingen med 2 PLL påvisats under 2009. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK. MH: Antal beskrivna hundar under 2009 var 11 st. Då underlaget av beskrivna hundar fortfarande är för litet finns inget medelvärde att presentera. Att notera: 2 nya uppfödare har registrerats sedan 2009-01-01. Vad har hänt under 2009 i förhållande till RAS? Mål för exteriör: Att utöka antalet hundar som exteriörbeskrivs. Enligt förra årets redovisning till SvTeK kommer SvBtks Avelskommitté att under en försöksperiod av två år använda sig av de kritiker som vi får oss tillsända från SvTeK samt det kritikunderlag vi själva får årligen på vår Open Show. Meningen är att vi i stället för att anordna geografiskt spridda och kostsamma fysiska beskrivningar, i stället kan utvärdera kritikerna och därmed se om exteriöra anmärkningar inom raserna existerar. Underlaget ska gå att utvärdera i datorn och tanken är att man koncentrerar sig på ÖKL-hundar för att få ett moget material att utvärdera. Om försöket inte slår väl ut, avbryts det, och man får då överlägga om den gamla metoden med fysiska beskrivningar, bör återupptas (eller andra typer av alternativ). Förslag på hur denna typ av utvärdering kan se ut kommer att presenteras på SvBtks uppfödarträff 2010-04-11. Att öka uppfödarnas kunskap inom det exteriöra område. En exteriör utbildningsdag anordnades den 3-4/10 med hjälp av SKKs konferensbidrag 2009.

Mål för hälsa: Att aktivt medverka till att flytta raserna från höga till lägre försäkringspremieklasser. Tyvärr är detta ett mycket långsiktigt mål, där vi för att kunna sänka premierna måste kunna påvisa att hälsan hos våra raser är bättre. Att kontinuerligt inventera, kartlägga och utvärdera hälsotillståndet i Sverige. SvBtk skickade, med hjälp av olika forum, ut en digital hälsoenkät 2009. Enkäten vände sig till alla bull- och miniatyrbullterrier födda mellan 1997-2009. Den är under utvärdering och kommer att presenteras på uppfödarträffen 2010-04-11. Det har även under 2009 framtagits en DNA-test för PLL, vilket SvBtk har bett SKKs DNA-grupp att validera. Vi avvaktar SKKs svar i frågan. Att medverka till att utöka kunskapen inom hälsoområdet i Sverige och internationellt. Arbetet med att motverka sjukdomar som inverkar på hundens livskvalitet (se ovan) bör prioriteras. Avelskommittén har för detta ändamål adjungerat Marianne Duchwaider, som har stora kontakter internationellt. Information till uppfödare/hundägare kommer att förmedlas genom kommande nyutgivning av klubbens hemsida. Information har kontinuerligt under 2009 förmedlats till Avelskommittén. Mål för fertilitet: Att klargöra i vad mån problem föreligger i raserna och därefter ta ställning till om rekommendationer behövs. I den digitala hälsoenkäten finns även frågor om avel, som vi hoppas kan hjälpa till att ge ett första underlag för att klargöra situationen. Att utöka avelsbasen och att arbeta förebyggande mot inavelsdepression. Se statistik från Avelsdata för båda raserna. Mål för mentalitet: Att öka kunskapen om hundars mentalitet hos uppfödare och medlemmar. SvBtk arbetar kontinuerligt för att öka medvetandet hos både hundägare och uppfödare. Att öka antalet mentalbeskrivna hundar. Se statistik från Avelsdata för båda raserna. Att bibehålla rasernas goda egenskaper i form av stabilitet och godmodighet. Denna utvärdering kommer vi låta vänta att slutligt utvärdera är 2013. Under tiden håller vi uppsikt på mentalt svaga hundar både genom kritiker och vad vi ser ute i det verkliga livet. Mål för population: Att öka avelsbasen genom att använda fler och mer obesläktade djur i avel. Se statistik från Avelsdata. Vad gäller Bullterrier ser vi att uppfödarna anammat RAS budskap och att förändringar har inträffat. Detta gläds vi mycket åt. Vad gäller Miniatyrbullterrier måste man ta i beräkning att arbetet kommer att ske långsammare då rasen är så pass numerärt liten i vårt land, även om den växer oerhört fort. Korsavelsprogrammet kommer också förhoppningsvis att ge effekt i aveln, både då det gäller exteriör och inavelsgrad. Att begränsa användandet av avelsdjur.

En till avelskommittén adjungerad arbetsgrupp behandlar kontinuerligt avelsstrategier för miniatyren, samtidigt som situationen diskuteras med uppfödarna. Denna typ av upplysande verksamhet/diskussion gagnar båda raserna då det väcker till eftertanke och utökat kunnande. Att begränsa inavelsökningen för raserna som helhet och i enskilda parningar. Se statistik från Avelsdata. Att genomföra en ny undersökning DNA/genetisk variation om 5 år och då om möjligt för båda raserna. Avelskommittén har sedan början av 2009 haft kontakt med Tomas Bergström på SLU, angående möjlighet, både ekonomiskt och populationsmässigt, att utföra en dylik undersökning på i första hand miniatyren, och då inom en snar framtid. Tomas Bergström har meddelat att SLU i dag undersöker hur denna typ av analys ska genomföras, men att han ber att få återkomma.. Detta är ett prioriterat område eftersom genetisk variation är en förutsättning för rasernas fortlevnad och hälsa Utbildning: Avelskommittén har under 2009 deltagit med representant på SKKs Avelskonferens, Avelsråd steg 1 samt på SvTeKs Regionträffar i Stockholm och Göteborg.. Avelskommittén ämnar deltaga med representant på SvTeKs Avelskonferens vid TF samt på SKK kurs för Avelsråd steg 1 och 2 under 2010. Uppfödarträffar: SvBtk har under 2009 haft två uppfödarträffar. Övrigt: Svenska Bullterrierklubben har ansökt hos SKK om registrering av rastillhörighet i registreringsbevisen. Detta med anledning att vi för framtiden vill tillförsäkra oss kunskapen om korsavelsfrekvensen i olika avelskombinationer. Korsavel mellan miniatyrbullterrier används såväl i Sverige som utomlands och alla avkommor i korsavelskull registreras som miniatyrbullterrier. Registreringsavdelningen meddelar dock att det i dagsläget inte går att genomföra denna typ av registrering på SKK, då den är mer frekvent utomlands än vad man trott. Det finns inte vare sig personal eller programvara för en sådan åtgärd och den skulle även påverka Avelsdata. SvBtk arbetar vidare för att finna en lösning. Avelskommittén har inbjudit till ny uppfödarträff 2010-04-11. RAS-arbetet fortsätter sakta men säkert, och för att förbereda den kommande utvärderingen 2013, har SvBtk hört sig för om att engagera Maria Nordin (fd. kontaktman i SvTeK/AK och SKKs rashandledare) för att komma till ett av 2010 års uppfödarmöten i diskussion om RAS. Detta, då Maria har mångårig specialkunskap om våra raser och bl a har deltagit i såväl vårt RAS framställande som diskussionen om korsavel. Bilagor: Tabeller för den late, från Avelsdata Mötesanteckningar från SvBtks Avelskommittés möten samt uppfödarmöten

2010-03-04 SvBtks Avelskommitté Ann-Christin Granfos, sammankallande Lena Grundén Danielson Minna Vaattovaara Adjungerad: Tina Cederstrand Styrgruppen för miniatyrer: Linda Lindh, sammankallande