Innehållsförteckning Sida 1 Arbetsmiljöverkets inledning (Svensk anpassning) 3

Bowlinganläggningar Detta är ett särtryck och översättning till svenska av den tyska informationsskriften Kegel- und Bowlinganlagen, 8689, med tillstånd från DGUV, Deutsche Gesetzliche Unfallsversicherung. 1

Innehållsförteckning Sida 1 Arbetsmiljöverkets inledning (Svensk anpassning) 3 2 Med den här informationen är du på den säkra sidan 3 4 Vad bör du tänka på avseende bowlinganläggningar med 3 kägelresningsmaskiner? 4.1 Svepet 4 4.2 Kägelhjul 6 4.3 Kägelhiss 7 4.4 Kägelfördelnings- och kägeluppställningssystem 8 4.5 Klotretur 11 4.6 Arbetsplatser och tillträdesvägar 12 4.7 Klotlyft 13 5 Hur använder man en bumper på ett säkert sätt? 15 6 Vad ska man alltid beakta? 17 6.1 Utbildning av personalen 17 6.2 Skötsel av banor 17 6.3 Arbete med kägelresningsmaskinen 18 6.4 Val av skyddsanordningar 18 6.5 Krav på skyddsanordningar 19 6.6 Störningar i energiförsörjningen 19 6.7 Bullerskydd 19 6.8 Märkning, information, hänvisningar 20 6.9 Kontroller 20 7 Ordlista 21 Bilaga 1 Vad måste jag tänka på innan jag köper en 22 kägelresningsmaskin och innan jag tar den i drift? Bilaga 2 Exempel på skyddsåtgärder för kägelresningsmaskiner 24 Bilaga 3 Hur ser en driftinstruktion Arbeta med kägelresningsmaskiner ut? 25 Bilaga 4 Bestämmelser och regler (svensk anpassning) 26 2

1 Arbetsmiljöverkets inledning Bowlingmaskiner har sett likadana ut i väldigt många år. Efter att ett antal svåra olyckor inträffat både i Europa och USA har det uppmärksammats att maskinerna inte uppfyller de minimikrav som gäller enligt den europeiska arbetsmiljölagstiftningen. I flera Europeiska länder pågår ett arbete för att uppgradera befintliga anläggningar till lagstiftningens krav. DGUV, Deutsche Gesetzliche Unfallsversicherung, har tagit fram förlagan till denna informationsskrift som ett medel att underlätta för anläggningsägare och arbetsgivare att vidta korrekta åtgärder. Arbetsmiljöverket har låtit översätta relevanta delar av denna informationsskrift. Skriften kan ses som en vägledning för svenska hallägare och arbetsgivare vid tillämpning av relevanta svenska regler, i första hand AFS 2006:4, Användning av arbetsutrustning. Fortsättningen av denna skrift är en översättning från tyska och DGUV är ansvarig för innehållet. Bilaga 4 är dock anpassad till gällande svenska regler och titlar på standarder. 2 Med den här informationen är du på den säkra sidan Inom ditt företag förekommer faror och risker som du måste kunna identifiera och åtgärda. Om detta finns det bestämmelser som är giltiga för alla. Ofta har man inte formulerat de här bestämmelserna på ett vardagligt språk på grund av den rättssäkerhet som krävs. Därför frågar sig ofta den person som arbetar praktiskt med de här frågorna vilka bestämmelser som gäller för just honom, var han kan hitta dem och hur de ska tillämpas. Svaren på de här frågorna ger vi här. Här önskar vi klarlägga de åtgärder, som du behöver vidta för att vara på den säkra sidan i det dagliga arbetet. Texten är uppdelad enligt maskinernas och anordningarnas typiska arbetsförlopp. Allmänna krav på hälsa och säkerhet vid din anläggning för bowling hittar du i avsnittet Vad ska man alltid beakta?. Den här sammanställningen av enkla tips kompletteras av tillhörande information om de lagbestämmelser som gäller. I anläggningar för bowling använder man sig av olika maskiner (t.ex. kägelresningsmaskiner, klotlyftar, bumpers), vilka var och en för sig, eller som en total anläggning, ska vara märkta med CE-märket (fr.o.m. tillverkningsår 1995). Med CE- märkningen, som gäller i hela Europa, bekräftar tillverkaren att han har iakttagit alla relevanta bestämmelser vid konstruktionen och tillverkning av maskinen. För att kunna använda maskinen på ett säkert sätt är det nödvändigt att både du själv och dina medarbetare noga följer informationerna i driftinstruktionen. 4 Vad bör du tänka på avseende bowlinganläggningar med kägelresningsmaskiner? Särskilda risker kan orsakas av - Svepet - Kägelhjul - Kägelhiss - Kägelfördelnings och kägelplaceringssystem (t.ex. däck, torn, magasin), - Klotretur - Högt placerad arbetsstation och tillträdesväg - Klotlyft 3

4.1 Svepet Riskområde för svepet Kläm-, skär- och indragningsställen kan förekomma t.ex. - mellan svepet när det sänks ner och banan (bild 13) - vid svepets drivninganordningar (bild 14) och - mellan svepet när det rör sig och fasta konstruktionsdelar (bild 15), särskilt vid tillträdesvägar Däck Svep Bana Bild 13 Framsida av kägelresningsmaskin med oskyddat svep. Bild 14 Oskyddad kedjedrift vid svep. 4

Svep Grön pil = tillträdesväg Fasta konstruktionsdelar Bild 15 Oskyddade riskområden mellan ett svep i rörelse och fasta konstruktionsdelar Skyddsåtgärder svep Lämpliga skyddsåtgärder mellan svep som sänks ner och banan kan t.ex. vara - att man använder skyddsbarriärer i form av fotoceller (bild 17) - att man begränsar den effektiva energin till maximalt 150 N (t.ex. genom att begränsa motorns kraft eller att enbart sänka med en egenvikt understigande 150 N) Lämpliga skyddsåtgärder för att säkra kläm- och skärställena mellan svepet och de fasta konstruktionsdelarna är sidoskydd med tillräckliga dimensioner. (bild 16). Skydd Tillträdesväg Bild 16 Skyddade riskområden vid tillträdesvägar 5

Säkerhetsbarriär som utgörs av en fotocell med ljusstråle Bild 17 Säkring av riskområden på framsidan av kägelresningsmaskinen genom en säkerhetsbarriär som utgörs av en fotocell: montread cirka 35 cm över banan 4.2 Kägelhjul Riskområde kägelhjul Kägelhjulets drivelement och hjulets rörelser i förhållande till de fasta konstruktionsdelarna kan utgöra farliga indragnings-, kläm- och skärställen (bild 18). Dessutom kan det finnas ytterligare riskområden som kan nås genom kägelhjulets öppning. Röd pil = Kägelhjulets rotationsriktning Kilremmar Fasta konstruktionsdelar Kägelhjul Bild 18 Baksida på kägelresningsmaskinen med drivet kägelhjul. 6

Skyddsåtgärder kägelhjul Typiska skyddsåtgärder för säkring av riskområden är lämpligt dimensionerade skydd (bild 19). Fastskruvat fast skydd Öppningsbart skydd elektiskt förreglat Bild 19 Skydd av riskområden vid kägelresningsmaskinens sida 4.3 Kägelhiss Riskområde kägelhiss Kägelhissens drivelement och skopornas rörelser i förhållande till fasta konstruktionsdelar kan utgöra farliga indragnings-, kläm- och skärställen (bild 20). Bild 20 Kägelhiss med oskyddade riskområden 7

Skyddsåtgärder kägelhiss Typiska skyddsåtgärder för säkring av riskområden är lämpligt dimensionerade skydd (bild 21). Kägelhiss med skydd Bild 21 Kägelhiss med skydd 4.4 Kägelfördelnings- och kägelplaceringssystem (t.ex. däck, torn, magasin) Riskområde kägelfördelnings- och kägelplaceringssystem (t.ex. däck, torn, magasin) Kläm-, skär- och indragningsställen kan uppträda t.ex. mellan - rörliga och fasta konstruktionsdelar (bild 22) - det roterande tornet och fasta konstruktionsdelar i kägelresningsmaskinen (bild 23) - ett däck som körs upp och tornet - ett däck som sänks ner och banan (bild 13, 24) - drivremmar och remskivor. Arbetsplattform Bild 22 Bild sedd uppifrån av två uppställningsmaskiner med invändig arbetsplattform och talrika kläm- och skärställen på grund av rörliga konstruktionsdelar 8

Fördelare Torn Bild 23 Oskyddade riskområden vid området för fördelaren och tornet orsakade av rörliga delar Bild 24 Möjliga riskområden mellan rörliga och fasta konstruktionsdelar och/eller banan vid kägelresningsmaskinens framsida Skyddsåtgärder kägelfördelnings- och kägelresningssystem (t.ex. däck, torn, magasin) Typiska skyddsåtgärder för att skydda riskområden vid kägelresningsmaskinernas överdel omfattar - skydd av lämplig storlek (bild 25) - frånkoppling av alla drivningar genom elektriskt förreglade luckor (bild 26) 9

Skydd (galler) med elektrisk förregling Bild 25 Användning av skydd för att säkra kägelresningsmaskinens överdel. Handtag Dörrförregling (t.ex. säkerhetsbrytare kategori 2) Trappstege Dörr förreglad med den elektriska drivningen (dörr av genomskinligt material) Bild 26 Säkring av riskområden, t.ex. vid kägelresningsmaskinens övre och bakre delar, genom användning av en elektriskt förreglad dörr som bryter strömmen till drivningen. 10

4.5 Klotretur Riskområde klotretur Indragningssträllen kan t.ex. finnas mellan driv remmen och styrrullarna i klotetreturen (klotaccelerator) samt i området för drivelementen (t.ex. remdrift). Klotretur (med klotaccelerator) Brythjul Klotaccelerator (sedd uppifrån) Bild 27 Riskområden vid klotetretur (klotaccelerator) Skyddsåtgärder klotetretur Beprövade skyddsåtgärder är t.ex. lämpligt dimensionerade skydd som är förreglade med den elektriska drivningen eller ett fast monterat skydd (vid sporadiskt behov av tillträde) (bild 26, 28). Uppfällt skydd (galler) Brythjul klotaccelerator Bild 28 Säkring av riskområden vid klotreturens överdel (klotaccelerator) 11

4.6 Arbetsplatser och tillträdesvägar Det får inte vara möjligt att komma åt farliga områden från arbetsplatser och tillträdesvägar. Detta innebär även att man måste förhindra att man från frånkopplade maskiner kan komma åt farliga områden i maskiner som fortfarande är i drift. För att det inte ska vara möjligt att falla ner från arbetsplatser och tillträdesvägar på kägelresningsmaskinen är ett räcke nödvändigt fr.o.m. en fallhöjd på 0,5 m (som regel med ledstång och mellanledare). Räcket måste ha en höjd på minst 1,1 m. För att man ska kunna arbeta på ett säkert sätt behövs plattformar och gångvägar som är minst 50 cm breda och är utrustade med halkskydd. Och naturligtvis behövs säkra anordningar för att ta sig upp och ner (Figur 26). Gångbana Bild 29 Gångbanor utan skydd mot fall, placerade på kägelresningsmaskinerna, fallhöjd ca. 2 m, gångbanorna är endast ca. 30 cm breda Typiska skyddsåtgärder mot fall är tillräckligt stabila och ordentligt fastsatta räcken med ledstång och mellanledare (bild 30) Ledstång Mellanledare Bild 30 Gång- och arbetsområde ovanför uppställningsmaskinerna med fallsäkring (ledstång och mellanledare) 12

4.7 Riskområde klotlyft Det kan finnas riskområden vid elektriskt drivna klotlyftar, t.ex. - indragningsställen i området för remdriften (bild 31, 33) - kläm-, skär och indragningsställen mellan rörliga och fasta delar (bild 32) - kläm- och skärställen mellan det transporterade klotet och fasta maskindelar (bild 34) Bild 31 Indragningsställe mellan flatrem och brythjul Bild 32 Indragningsställe mellan driven rulle och fasta konstruktionsdelar (bild sedd uppifrån) Bild 33 Indragningsställen i området för remdrift Bild 34 Klämställe mellan klot och tvärstag Skyddåtgärder klotlyft Lämpliga skyddsåtgärder för säkring av remdriftens indragningsställen och kläm-, skär- och indragningsställena mellan rörliga och fasta konstruktionsdelar är en kåpa (bild 35) tillsammans med en skyddstunnel (bild 37). Skyddstunnelns längd kan minskas genom ytterligare åtgärder, t.ex. genom en klaff som automatiskt fälls ner i skyddsposition. 13

Om det inte är möjligt att montera en skyddstunnel så måste man genom en konstruktion säkra kläm-, skäroch indragningsställena eller genom enskilda skyddsåtgärder, såsom - en klaff som med elektrisk förregling stoppar driften(bild 36) - genom att säkerställa ett avstånd på maximalt 4 mm (indragningsställe se bild 32) Klotlyften startar helautomatiskt när ett klot har kastats. För att personer, som genomför servicearbeten med klotlyften, inte ska skadas, måste den vara utrustad med en elektrisk frånskiljare. Bild 35 Kåpa över klotlyften Klaff (denna skyddar dock endast indragningsstället mellan rullen och den fasta konstruktionsdelen) Bild 36 Skyddsåtgärd: Rörlig klaff (elektriskt förreglad med drivningen) Bild 37 Skyddsåtgärd: skyddstunnel 14

Inspektionsluckor måste alltid vara stängda. Det får endast vara möjligt att öppna dem med ett verktyg (bild 39). Öppningar måste vara mindra än 6 mm. Klotlyft Bild 38 När inspektionsluckan är öppen föreligger det en fara på grund av klotet som rullar i riktning mot klotlyften Bild 39 Inspektionslucka som öppnas med ett verktyg (t.ex. en sugkopp) 5. Hur använder man en bumper på ett säkert sätt? Riskområde bumper När man sänker ner en driven bumper kan det uppstå kläm- och skärställen - mellan bumperns sidostyrningar och underlaget (banan eller rännan) och - mellan fästena och styrningarna (bild 40). Ränna Röd pil = Bumperns rörelseriktning Fästen Sidostyrning Bild 40 Riskområden vid en driven bumper när den sänks ner 15

Skyddsåtgärder bumper Skyddsåtgärder för drivna bumpers är t.ex. - begränsning av den effektiva energin till maximalt 75 N eller nersänkning endast genom egenvikt understigande 75 N - inklädning av hela ytan mellan fästena Om man använder manuellt ansatta bumpers (bild 41) eller om man använder rullar som läggs i manuellt (bild 42) så behöver man inte använda ytterligare skyddsanordningar. Bild 41 Manuellt ansatta bumprar Bild 42 Bumper manuellt ilagda rullar 16

6 Vad ska man alltid beakta? 6.1 Utbildning av personalen För att din personal ska kunna genomföra alla arbeten med kägelresningsmaskinerna på ett korrekt och säkert sätt måste de informeras om riskerna och de åtgärder som kan förebygga olyckor. Information ska ges vid behov, dock minst en gång om året. Den måste alltid dokumenteras. 6.2 Skötsel av banor Om man behandlar banorna med medel som är klassade som hälsofarliga så måste din personal sköta banorna med iakttagande av skyddsåtgärder. Exempel på rengöringsmedel som är skadliga för hälsan är sådana med irriterande eller frätande egenskaper. Skyddsåtgärder omfattar användning av personlig skyddsutrustning som t.ex. skyddshandskar samt hudskyddsmedel, kompletterat med hudrengörings- och hudvårdsmedel. Lämpliga skyddsåtgärder återfinner du i säkerhetsdatabladet till det medel som används och som tillverkaren måste ställa till förfogande samt i tillverkarens bruksanvisning. Kontrollera om den maskin som ska användas för rengöring av banan (inoljningsmaskin) står så att den inte kan välta (bild 43). Om detta inte är fallet ska du säkra maskinen mot att välta, t.ex. med hjälp av kedjor. Om inoljningsmaskinen arbetar utan uppsikt (den drivs utan sladd med ett batteri), så måste den vara utrustad med en frånkopplingsanordning, om den skulle stöta mot en person och kollisionskraften uppgår till mer än 75 N. Vi rekommenderar att du ställer hjälpmedel till förfogande för att lägga ner eller resa upp inoljningsmaskinen (bild 44). Bild 43 En maskin för banskötseln som står på högkant och inte har säkrats riskerar att välta Bild 44 Hjälpmedel (lyftdon) för placering av inoljningsmaskiner i rätt position 17

6.3 Arbete på kägelresningsmaskinen Tillträde till kägelresningsmaskinen ska endast ske via de vägar som är avsedda för ändamålet. Tillträde till kägelresningsmaskinen via kastöppningen är inte en avsedd tillträdesväg. Tillträde till kägelresningsmaskinen måste vara möjlig utan att man korsar andra banor. Den lösning som har visat sig fungera i praktiken är för det främre området av kägelresningsmaskinen är - en gångbana som är tillräckligt stor och halkfri (minst 50 cm bred) tvärs över alla och ovanför banorna (bild 45) eller - masker om kan fällas upp eller skjutas upp (bild 46). Mask Gångbana Bild 45 Gångbana i maskinens framkant Bild 46 Mask som går att fälla upp Starta aldrig en kägelresningsmaskin förrän du har konstaterat att det inte befinner sig några personer i riskområdet. Om du under arbeten med kägelresningsmaskinen befinner dig på banan eller på kägeluppställningsytan, så måste man kunna undvika inkommande klot. Du kan undvik ett inkommande klot t.ex. genom åtgärder som - att placera en skyddsbock vid masken - att ha svepet nedsänkt. Det kan även vara av värde att ställa upp en förbudsskylt vid utslagsplatsen. Underhålls- och reparationsarbeten får endast utföras av personer, som har genomgått en lämplig och specifik utbildning. 6.4 Val av skyddsanordningar Vid valet av lämpliga lösningar ska man tillämpa följande principer i den nedan angivna ordningsföljden: 1. Åtgärda eller minimera riskerna (t.ex. begränsa de krafter som kan påverka personer) 2. Vidta nödvändiga skyddsåtgärder mot riskkällor som inte kan elimineras (t.ex. montera fast iskruvade skydd eller rörliga skydd som är elektriskt förreglade med drivningen) 3. Informera användaren om kvarvarande risker i de fall då tillräckliga skyddsåtgärderna inte kan vidtas (t.ex. genom informationsskyltar). 18

Det har i praktiken visat sig vara så, att det absolut inte är en tillräcklig skyddsåtgärd att endast koppla från anläggningen. Inom områden, där frekventa ingrepp är nödvändiga ska man använda rörliga skyddsanordningar (t.ex.anordningar med elektrisk förregling av drivningen). Frekventa ingrepp kan förväntas i områden där det kan uppträda störningar under arbetsdagarna (t.ex. stockning av klot eller käglor). Fastskruvade skydd är totalt opraktiska inom områden med frekventa störningar på grund av att det går åt mycket tid när dessa ska monteras på och av. 6.5 Krav på skyddsanordningar Om du monterar skydd i efterhand ska du använda dig av genomskinligt material (t.ex. polycarbonat), så att du fortsatt kan iaktta arbetsförloppen bakom skydden. Dock är plexiglas helt olämpligt eftersom det kan gå sönder redan vid en lätt stöt. Vi rekommenderar galler som skyddsanordningar. Se då alltid till att gallrets maskvidd är så tät att det inte går att nå riskområdet genom galleröppningarna. Skyddens fästelement (t.ex. skruvar/bultar) får endast gå att lossa med ett verktyg. När fästelementen har lossats får skydden inte längre befinna sig i skyddsposition. Som skyddsanordningar kan man även använda trampmattor och fotoelektriska ljusridåer. Maskinrörelser som kan ge upphov till risker stoppas när man går på en trampmatta eller när man passerar en ljusridå I stället för att säkra flera enskilda riskområden kan du vid behov använda maskinrummet som en skyddsanordning. Detta dock under förutsättning att den avsedda tillträdesvägen (t.ex. en dörr) till maskinrummet är elektriskt förreglad med uppställningsmaskinens drivning. Den här lösningen kan naturligtvis bara användas till maskinrum med en eller två kägelresningsmaskiner. 6.6 Störningar i energiförsörjningen Efter ett energibortfall, får inte maskinen återstarta automatiskt när elektriciteten kommer tillbaka. Detta måste tillverkaren se till genom en ändamålsenlig elektrisk utrustning. Annars kan följderna t.ex. bli - att en rörlig maskindel (t.ex. däck) faller ner, eller - att farliga maskindelar plötsligt och oväntat börjar röra sig när störningen har åtgärdats. 6.7 Bullerskydd Tänk på att ett undre värde på 80 db (A) principiellt måste iakttas för den anställdes skydd när du anskaffar kägelresningsmaskiner och när du utformar maskinrummet. En åtgärd mot en icke önskad bullerutveckling är att man klär maskinrummet med ett bullerabsorberande material (t.ex. mineralull, skumgummi med öppna porer, så tjocka material som möjligt). Du måste tillämpa följande åtgärder om de angivna övre och nedre värdena uppnås: 19 - en handlingsplan för reducering av bullret måste upprättas (fr.o.m. 85 db (A) - skyltar ska placeras vid ingången till maskinrummet (markering som bullerområde) (fr.o.m. 85 db (A) - lämpliga hörselskydd ska ställas till förfogande (fr.o.m. 80 db (A) - skyldighet att bära hörselskydd (fr.o.m. 85 db (A), och - man ska sörja för förbyggande yrkesmedicinska undersökningar (fr.o.m. 85 db (A),

6.8. Märkning, information, anvisningar Kontrollera att maskinen är försedd med en typskylt som innehåller minst följande uppgifter: tillverkarens / leverantörens namn och adress, maskinbeteckning (fr.o.m. tillverkningsår 2010), maskintyp, byggnadsår, CEmärkning (fr.o.m. tillverkningsår 1995). Kontrollera att du av tillverkaren har erhållit en driftinstruktion på svenska. Beakta tillverkarens råd i driftinstruktionen och iaktta alla skyddsåtgärder som är beskrivna i denna. Har tillverkaren / leverantören även överlämnat en försäkran om överensstämmelse (fr.o.m. tillverkningsår 1995)? Med CE märkningen och försäkran om överensstämmelse försäkrar tillverkaren / leverantören att han vid konstruktionen (t.ex. av kägelresningsmaskinen) har iakttagit alla säkerhetsrelevanta bestämmelser. Finns det en förbudsskylt Obehöriga äga ej tillträde, placerad väl synlig vid tillträdespunkterna till maskinrummet (bild 47). Bild 47 Förbudsskylt - Obehöriga äga ej tillträde Se AFS 2008:13, Skyltar och signaler 6.9 Kontroller Låt kontrollera alla maskiner (kägelresningsmaskiner, klothissar, klotreturer, bumpers etc.) av en kompetent person - före det första idrifttagandet - när maskinen åter tas i drift på en ny plats - därefter med regelbundna intervaller. Du bestämmer själv med vilka intervaller kontrollerna ska genomföras. En kontrollintervall på ett år har visat sig lämplig i praktiken. Den regelbundna kontrollen är i allt väsentligt en okulär kontroll och en funktionskontroll. Den omfattar i synnerhet: - en kontroll av konstruktionsdelarnas och anordningarnas tillstånd, även ett fastställande av huruvida några ändringar har gjorts - en kontroll av att skyddsanordningarna är fullständiga och effektiva (t.ex. skydd, fästelement, lås, lägesbrytare) - en kontroll av den elektriska säkerheten (t.ex. skydd mot direkt beröring av spänningsförande delar). Se till att resultaten av kontrollerna dokumenteras och spara resultaten minst fram till följande kontroll. 20

7 Ordlista Tillverkare är den som är ansvarig för konstruktion och tillverkningen av en maskin och som saluför denna under sitt namn inom EES. Hit räknas även säljare som under sitt eget varumärke säljer maskiner samt befullmäktigade representanter som agerar på uppdrag av en tillverkare. Tillverkare är också någon som - tillverkar en maskin för eget bruk - på ett väsentligt sätt förändrar en maskin i sådan utsträckning att den är att betrakta som en ny maskin - sätter samman individuella maskiner till en total maskin (t.ex. kägelresningsmaskin och klothiss). Kompetent person är någon som förfogar över nödvändiga tekniska fackkunskaper. Fackkunskaperna förvärvas genom - en yrkesutbildning (t.ex. maskinreparatör, industrimekaniker el. dyl.) - yrkeserfarenhet (särskilt kunskaper om kägelresningsmaskinernas funktions- och driftsätt samt om den praktiska hanteringen av de här maskinerna), och - yrkesverksamhet som inte ligger långt tillbaka i tiden (t.ex. en person som har praktisk erfarenhet av kontroller, kunskaper om aktuell teknik och om tillhörande bestämmelser, lämplig vidareutbildning). Den kvalificerade personen måste kunna genomföra alla kontroller korrekt och kunna bedöma, om anläggningen är säker. 21

Bilaga 1 Vad bör jag tänka på innan jag köper en kägelresningsmaskinen och innan jag tar den i drift? Procedursteg Råd 1 Att lägga en order och köpekontrakt 1.1 Val av leverantör Är leverantören tillförlitlig och kan han ange referenser (t.ex. har han redan levererat flera anläggningar?) Om flera olika leverantörer är inblandade ska man i kontraktet fastlägga vem som har säkerhetstekniskt ansvarar för hela anläggningen. 1.2 Fastställ leveransomfånget Fastställ ansvaret för den kompletta säkerheten och för överensstämmelsen (CE märkning). Fastställa utbildningsbehovet och definiera och överenskomma om utbildningsåtgärder för betjäningspersonalen från tillverkarens / leverantörens sida. 1.3 Integrera arbetsskyddet i kontraktstexten Förslag till en formulering i ordern: Kägelresningsmaskinen måste vara konstruerad i överensstämmelse med alla bestämmelser som ska tillämpas för maskinen, i synnerhet måste EG:s maskindirektivet vara uppfyllt. 1.4 Reglering av överlämnandet Anlita ett oberoende kontrollföretag. 2 Idrifttagande 2.1 Teknisk dokumentation Kontrollera att det finns bruksanvisning, kopplingsscheman, instruktioner avseende idrifttagande, underhåll, rengöring och reparationer (på svenska) 2.2 Bruksanvisning Innehåller bruksanvisningen nödvändiga uppgifter? T.ex.: - användning för avsett ändamål - beskrivning av de arbetsplatser som finns för betjäningspersonalen - information om de faror som inte går att undvika på grund av anläggningens konstruktion och uppgifter om begränsningar - uppgifter om hur man åtgärdar driftstörningar - information om luftburet buller från maskinen 2.3 Försäkran om överensstämmelse, CE märkning Kontrollera att det finns en EG försäkran om överensstämmesle och att maskinen är försedd med CE-märkning. 22

2.4 Skyddsanordningar Är alla nödvändiga skyddsanordningar och utrustningar med skyddsfunktion kompletta, är de lämpligt dimensionerade och fungerar de korrekt? 2.5 Tillträde Finns det säkra anordningar för tillträde till alla arbetsplatser, även för åtgärdande av störningar? 2.6 Frånkoppling Kontrollera att alla energier kopplas från och att eventuella kvarvarande energier avlastas på ett säkert sätt när strömmen bryts. 2.7 Verktyg Krävs specialverktyg och finns de i så fall tillgängliga? 23

Bilaga 2 Exempel på skyddsåtgärder för kägelresningsmaskiner Inledande anmärkning: Ofta är det inte möjligt att genomföra skyddsåtgärder för varje individuell maskin på grund av maskinernas konstruktion i synnerhet om det finns en gemensam klotretur för två intill varandra liggande maskiner. Röd pil = säkerhetsfotocell med ljusstråle Bild 48 Bild framifrån av kägelresningsmaskiner 1. Installation av säkerhetsfotoceller i kägelresningsmaskinernas främre område (bild 48) 2. En lösning som går lätt att genomföra för nya och gamla anläggningar är att placera två uppställningsmaskiner som ligger intill varandra i en inhägnad cell (t.ex. uppställningsmaskin 1 och 2) Cellen har på en lämplig plats (som regel på maskinens baksida) en dörr som är lätt att hantera (blå pil) och som är elektriskt förreglad med drivningen och som stänger av båda uppställningsmaskinerna när man öppnar den, så att störningar kan åtgärdas utan fara och snabbt (bild 49) Bild 49 Bild bakifrån av kägelresningsmaskiner med tillträdesdörrar 24

Bilaga 3 Hur ser en driftinstruktion Arbeta med kägelresningsmaskiner ut? Företag: Driftinstruktioner Arbete med kägelresningsmaskiner Risker Ansvarig person: Datum - Kläm- och skärställen mellan rörliga och fasta konstruktionsdelar (t.ex. områden vid kägelhjul, kägelhiss, fördelare, däck, torn, svep, slid) - Indragningsställen mellan drivrem och rullar, styrrullar, kedjor och hjul (t.ex. områdena drivningar, fördelare, klothiss) - Fall från steg- och placeringsnivåer samt från gångbanor - Buller Skyddsåtgärder och förhållningsregler - Arbeten får endast genomföras av personer som är instruerade och som har i uppdrag att utföra uppgiften - Beakta tillverkarens uppgifter för säkert arbete kägelresningsmaskiner (infoga i förekommande fall uppgifter här) - Utför inga arbeten medan kägelresningsmaskinen är igång - Koppla i förekommande fall även från andra intilliggande maskiner som är igång - Utför arbetsuppgifter endast utifrån en säker position - Sätt tillbaka demonterade skyddsanordningar när arbetena är avslutade - Säkerställ före återstart av maskinen att det inte befinner sig några personer inom riskområdet - Bär alltid hörselskydd inom området för kägelresningsmaskiner Åtgärder vid driftstörningar / fel - Fortsätt inte att köra maskinen när det föreligger säkerhetstekniska fel - Meddela omedelbart chefen de fel som man har fastställt - Ta inte maskinen i drift förrän felet har åtgärdats Den här driftinstruktionen måste vid behov kompletteras med uppgifter som är relaterade till arbetsplatsen och verksamheten. 25

Bilaga 4 Bestämmelser och regler Nedan är bestämmelser och regler som är tillämpliga. 1. Lagar, förordningar Finns tillgänglig på www.av.se Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 2. Bestämmelser, regler och informationer för säkerhet och hälsa vid arbete Finns tillgängliga på www.av.se AFS 2008:3, Maskiner AFS 2004:4, Användning av arbetsutrustning AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2005:16, Buller AFS 2010:11, Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2008:13, Skyltar och signaler 3. Standarder Kan köpas via SIS Förlag, www.sis.se - SS EN 953: Maskinsäkerhet Skydd Allmänna krav för konstruktion och tillverkning av fasta och öppningsbara skydd - SS EN 1088: Maskinsäkerhet Förreglingsanordningar för kombinering med skydd Principer för konstruktion och urval - SS EN 60204-1: Maskinsäkerhet Maskiners elutrustning Del 1: Allmänna fordringar - SS EN ISO 13857: Maskinsäkerhet Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden - SS EN ISO 14122-2: Maskinsäkerhet Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner Del 2: Arbetsplattformar och gångbryggor - SS EN ISO 14122-3: Maskinsäkerhet Fasta konstruktioner för tillträde till maskiner Del 3: Trappor, trappstegar och skyddsräcken 26