Syrien Jesuitmunkens mod 4 Etiopien Jesu dop från första bänk 14 Stockholm Rabbinen söker dialog 22. en tidskrift från lunds missionssällskap

en tidskrift från lunds missionssällskap nr 2 2012 årgång 166 45 kr Syrien Jesuitmunkens mod 4 Etiopien Jesu dop från första bänk 14 Stockholm Rabbinen söker dialog 22

De fyra elementen ger oss liv Kära läsare! Jorden runt på 32 sidor. Det är en resa som vi tar er med på i det här numret. De fyra elementen jord, luft, eld och vatten är ett återkommande tema även med symboliska tolkningar. Berättelsen om munken Paolo Dall Oglio från klostret i Syrien, projektet i Uganda som hjälper byborna att odla citroner, Jesu dop-festen i Etiopien och Europas unga kopter som kommer på fredskonferens till Stockholm. Det är en händelserik resa! Marie Bosund Hedberg Redaktör Sintra väntar sitt andra barn. Idag kommer hon på ett vanligt barnmorskebesök. Vi kommunicerar med varandra på engelska. De vanliga kontrollerna utför jag på Sintra och barnet i magen. Allt förefaller normalt. Besöket är slut för idag och vi säger hej då till varandra. fn:s femte milleniemål är att uppnå bättre mödravård och minska mödradödligheten. Sverige har kanske väldens bästa mödra- och förlossningsvård. Vi pratar om fosterdiagnostik, psykoprofylax och att partnern ska vara så delaktig som möjlig. Under sin graviditet gör kvinnan cirka tio besök hos sin barnmorska. Besöken går ut på att finna och undvika komplikationer. Under förlossningen får den födande kvinnan uppbackning av en barnmorska. Smärtlindring och bad erbjuds. Den tekniska utrustningen är i en klass för sig. När något förefaller onormalt tillkallas en läkare. Efter förlossningen tas familjen om hand av barnmorskor som övervakar eventuella problem och som stöttar amningen. Detta kan ställas i relation till de kvinnor som föder hemma på sitt jordgolv där både en utbildad barnmorska och rent vatten saknas. Ofta är de hygieniska förhållandena minimala. När barnet föds kokas maten över den öppna elden som brinner strax utanför huset. Vattnet i den gravida kvinnans mage är förutsättningen för att fostret ska utvecklas. I vattnet växer och rör sig barnet. Utan vattnet blir det inget liv. Luften omger oss alla. Samma luft som virvlar i mitt hår ger det livsviktiga syret till det nya livet på jordgolvet. Hur hade situationen för Sintra sett ut om hon hade befunnit sig i sitt hemland Afganistan? Detta funderar jag på när jag tar en fika i personalrummet på Rosengårds barnmorskemottagning. 4 Vårt land är i fara Paolo Dall Oglio förestår Den helige Moses kloster, Mar Musa, nära staden Nabk norr om Damaskus. Han är en stark röst i det oroliga Syrien. gunilla kristiansson Barnmorska Suppleant i Lunds Missionssällskaps styrelse 8 De fyra elementen ger liv Jord, luft, eld och vatten står i fokus i några av Svenska kyrkans internationella projekt. krönikan Egypten blir nytt Pakistan I samband med en konferens vid Swedish Culture Center i Kairo i oktober fick svenska politiker, bland andra Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Socialdemokraternas Inger Segelström, frågan vilket stöd Sverige kan ge till demokratiförespråkarna i Kairo när de konfronteras med militären. De svenska politikerna svarade allt stöd. Några dagar senare deltog jag och mina vänner i en demonstration mot militären där vi krävde säkerhet för den kristna minoriteten, skydd av kyrkorna och att militären ställer islamister som bränner kyrkor inför rätta. Demonstrationen slutade med 27 dödsoffer varav 17 mejades ner av militärfordon och resten dödades med skott och svärd. En delning av makten mellan islamisterna och militären planeras nu i Egypten. Militären och det gamla maktskiktet får straffrihet medan islamisterna får makt över parlamentet. Demokratiseringsprocessen har tagit fel väg och revolutionen är på väg att tömmas på sitt innehåll. Istället kommer det muslimska brödraskapet och salafisterna att ersätta Mubaraks gamla system och skapa en pakistansk modell med ett islamistiskt parlament och en stark militär som styr bakom kulisserna. När demokratiförespråkarna på Tahrirtorget krävde Mubaraks avgång i januari förra året visade den svenska regeringen återhållsamhet. Utrikesminister Carl Bildt (M) framhöll i Aktuellt att han litade på Europa och på Amr Moussa. Detta är anmärkningsvärt då Amr Moussa ägnade hela sitt liv åt att arbeta som utrikesminister för Mubarak och som sekreterare för Arabförbundets diktaturer. Samtidigt krävde demokratiförespråkare att hela det diktatoriska systemet ska upphöra. Jag hoppas att svenska politiker och det svenska folket den här gången lyssnar på demokratiförespråkarna och reagerar starkt och bestämt. Ett fritt Egypten är bra för Egypten, Sverige och hela världen. sameh egyptson direktör för Swedish Culture Center i Kairo 14 Jesu dop i Etiopien Anna Karin Hammars stipendierapport från Addis Abeba om firandet som kan påverka handboksarbetet i Svenska kyrkan. 22 Dialogen präglar mitt liv! David Lazar är rabbin i den judiska församlingen i Stockholm och han vill överföra de gamla skrifterna till det liv vi lever idag. Alltid 3 Krönikan 19 Betraktelsen 20 enkäten 28 läst sedan sist 30 Stipendiaten Det nya missionsuppdraget, internationell rättvisa, solidaritet, interreligiösa möten, försoning, mångfald och integration. Uppdrag Mission berör många aktuella frågor. Men egentligen handlar alltihop om en enda sak: Vad innebär det att leva evangeliet idag? Uppdrag Mission www.uppdragmission.se Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap www.lundsmissionssallskap.se Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt S Promenaden 7B, 211 29 Malmö 0733-60 87 54 red@uppdragmission.se Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation] Prenumeration www.uppdragmission.se pren@uppdragmission.se 0733-60 87 54 Annonser annons@uppdragmission.se 0704-81 80 85 Tryck Ljungbergs, Klippan 2012 ISSN 1102-0105 Omslag Illustration: Charlotte Swidén, swiden.com.au 2 uppdrag mission nr 2 2012 illustration: charlotte swidén uppdrag mission nr 2 2012 3

Munken som utmanar Syriens stridande parter text: samuel rubenson foto: inga-lill rubenson Vårt land är i fara, säger fader Paolo, jesuitmunken i klostret Mar Musa norr om Damaskus. Hans vädjan om samförstånd klingar fortfarande ohörd men han har vigt sitt liv åt brobyggande och försoning. yrien blöder. I städerna avlöser gatudemonstrationer och begravningståg varandra, ja flyter samman. Upprorets kistor blir demonstrationsplakat. Den syriska arméns artillerield är verkningslös, den kväser inget uppror, den driver bara på en våldsspiral. De folkliga protesterna mot korruption, polisvälde och ofrihet blev här ingen vår som övergick i sommar. Den blev en vargavinter som sliter sönder ett land vars enhet är skörare än de flestas. Den vackra mosaiken av religiösa traditioner och flertusenåriga kulturer krackelerar. Omvärlden står lamslagen. Ingen vet vad som skall eller kan göras. Arabförbundet och västvärlden kräver, för att själva framstå som handlingskraftiga, presidentens avgång, som om våldet då plötsligt skulle upphöra, som om all vrede och allt hat, alla undertryckta konflikter, alla egenintressen och all utländsk inblandning skulle försvinna bara för att landet saknar ledning. Vid randen av den stora syriska öknen, långt från gatustrider, diplomatkorridorer och tidningsredaktioner, i klostret Mar Musa, arbetar och ber en liten kommunitet för fred och försoning och tar samtidigt emot strömmar av flyktingar och skadade, av förföljda och traumatiserade. Kommuniteten leds av fader Paolo dall Oglio, en orädd jesuit, som fjärran från all bekvämlighet och medial uppmärksamhet, vigt sitt liv åt försoning och enhet. Men även om öknen ligger vid sidan av, och klostret är litet och fattigt, tränger hans röst fram. Det gamla klostret, bortglömt i århundraden, har blivit ett rättvisans och försoningens tecken, en röst som inte vill tystna, men som många vill tysta. Budskapet om försoning, kritiken av egenintressen, vare sig det är kyrkliga, politiska eller ekonomiska, och budet att älska sina fiender har blivit ett hot för dem som har makt eller kräver den. När våldet mot demonstranterna tilltog och allt fler började beväpna sig utlyste fader Paolo förra sommaren en för muslimer och kristna gemensam vecka av fasta, bön och rannsakan. Mer än andra förstod han den explosiva kraft som låg i upproret, den ilska och det hat mot de styrande som pyrde, liksom de välbeställdas och inte minst minoriteternas rädsla för politiskt sönderfall och en vardag präglad av terror och attentat. I klostret fördes samtal om fredliga vägar ut ur krisen, om hur försoning skulle kunna komma till stånd, om hur ett nytt demokratiskt och öppet Syrien skulle kunna födas fram. Till stöd för en genuin dialog mellan alla parter och för att visa på möjligheten till en fredlig väg mot frihet, rättvisa och demokrati, skrev fader Paolo under veckan en appell till de styrande med konkreta förslag på vägar ut ur krisen. Men varken de styrande eller oppositionen ville lyssna. Resultatet blev att hans uppehållstillstånd i Syrien drogs in. Men inte bara internationella protester, utan kanske framför allt det stöd han fick från både muslimer och kristna i landet, har gjort att han tills vidare kan stanna kvar. Efter många månader av osäkerhet är han nu uppmanad att i det tysta försöka få igång fredssamtal. Men kärnan i hans budskap är klar och tydlig, till exempel i hans julbrev, där han skriver: Vårt land är i fara. Några av oss har valt den ena sidan, andra den andra. Men låt oss fråga oss själva: Vilken är vår uppgift som en gemenskap under evangeliet? Är det inte att stå i försoningens och samverkans tjänst? Många förutser ett snabbt slut på de nuvarande dramatiska händelserna genom antingen den ena eller den andra sidans seger, andra ser en ökning av våld och en permanent delning av vårt land med hundratusentals offer, förlust av enhet och oberoende. Vi står solidariskt med alla våra landsmän, oberoende av åsikt, tro, etnicitet eller språk och vi vägrar att göra skillnad på våra grannar. Låt Den vackra mosaiken av religiösa traditioner och flertusenåriga kulturer krackelerar. Syrien Yta 185 180 km 2 (ca 40 procent av Sveriges yta) folkmängd (2011) 22 457 763 Huvudstad Damaskus Invånare (2010) 2 600 000 Andra större städer (2010) Aleppo 1 700 000, Homs 890 000, Hama 546 000 Officiellt språk Arabiska Statsskick Statsbärande parti/republik President Bashar al-assad 4 uppdrag mission nr 2 2012: syrien uppdrag mission nr 2 2012: syrien 5 Klostret Mar Musa i morgonsol

Denna kärlek innebär för fader Paolo inte bara att lära känna islam och dess fromhet på djupet utan att verkligen bli ett med islam. Mar Musa För mer information om Mar Musa och texter av fader Paolo dall Oglio, se klostretrs hemsida: www.deirmarmusa.org Där står även om hur man kan ge en gåva. I nuvarande situation ökar behoven dagligen, medan inkomsterna från gästande grupper helt fallit bort. oss förbereda oss genom att ge vår nästa skydd. I tid av fara är det ändå bara vår nästa som kan skydda oss. Vår roll är dialogens, samtalets, brobyggandets och försoningens tjänst. Rädsla har präglat oss för länge och som en följd av denna har en del av oss fortsatt att stödja en politik som undertrycker frihet och vägrar att genomföra nödvändiga reformer. Är detta befrielsens och sanningens väg? Går den hoppets och frihetens väg som väljer att diskriminera, kidnappa och förtrycka? Är det han som drivs av rädsla och svaghet? Ger religiös eller ideologisk iver rätt att inkräkta på andras värdighet genom exkommunikation eller marginalisering? Det är inte bara självklart för tanken utan också en djup erfarenhet för fader Paolo att försoning sker mellan fiender, inte mellan vänner, att djupet i tron inte handlar om att älska sina vänner utan sina fiender. Men verklig försoning har sina villkor utan vilka det bara blir underkastelse. Hit hör åsiktsfrihet och yttrandefrihet, samt respekt för varje människas värdighet och integritet, ja erkännande av att varje människa är en Guds avbild. Utan att ha mött honom, utan att ha besökt klostret, är det svårt att förstå den oerhörda sprängkraft som finns i den kallelse, den mission, som fader Paolo tagit emot och gått in under. Kallelsen att vara ett Kristustecken inte bara i, utan präglat av, den arabiska islamiska kulturen. Frågar man honom efter drivkraften berättar han om sin uppväxt i den italienska vänsterrörelsen, hur han blev jesuit och bestämde sig för att försöka gå längre än andra i att integrera kristen tro i den arabiska muslimska kulturen. Hans studier, som ledde fram till en doktorsexamen om hoppets plats i islamisk teologi, förde honom till Syrien och till den tomma pelare där en gång pelarhelgonet Symeon stod. De samtida berättelserna om Symeons liv ser han som ett tecken rest för att kalla människor till tro, och särskilt lyfts här öknens arabisktalande nomader fram. Dessa blev vägledande för fader Paolo och för återuppbyggandet av Moses etiopierns kloster i en klippskreva åtta mil nordost om Damaskus. Det räcker inte att ha respekt för varandra, säger fader Paolo i en intervju med anledning av att han 2006 fick ett pris av The Anna Lindh Euro-Mediterranean Foundation for the Dialogue between Cultures, Genom att vara en annan är jag, liksom min nästa, en ikon, en bild som förkroppsligar den andre, vilket för varje troende betyder Gud själv. I Guds namn tar vi emot den andre och ser i henne eller honom Guds ansikte. Det är mer än respekt. Det är en kärlek denna världen bara kan ana. Denna kärlek innebär för fader Paolo inte bara att lära känna islam och dess fromhet på djupet utan att verkligen bli ett med islam. Betyder det att jag ser mig själv som muslim, frågar han retoriskt i ett brev till jesuiter involverade i dialogen med islam. Ja, jag tror det, genom evangeliets nåd och i lydnad för detta. Jag är en muslim på grund av Guds kärlek till alla muslimer och till islam. Jag kan inte vara annat än muslim, muslim i Anden, inte efter bokstaven, så som jag i Jesu och apostlarnas efterföljd är jude genom Anden. Men är ett sådant dubbelt medlemskap möjligt? Fader Paolos svar är tydligt: Jag önskar inget efterapande, och definitivt inte något avfall i en suspekt infiltration in i kristen tro. Men jag bekänner det Guds levande mysterium att Gud är verksam i islams religiösa värld med Maria som moder, och jag ser att muslimer faktiskt kan acceptera mig på detta sätt, en enkel munk, en Jesu lärjunge som kommit att älska islam. Gudstjänsten firas barfota Fader Paolo dall Oglio i samtal med en besökande 6 uppdrag mission nr 2 2012: syrien Klosterkyrkan med medeltida målningar Fredsduvan är formad av orden: I Guds den barmhärtige förbarmarens namn

Internationella projekt gör drömmar till verklighet Det finns mycket kraft och engagemang i de projekt som Svenska kyrkans internationella arbete deltar i just nu på ett hundratal platser över hela världen. I många av dem står de fyra elementen i fokus eld, luft, jord och vatten. texter: sanna bülow, maria sandell och ulrika lagerlöf illustrationer: charlotte swidén Varje by behöver skog som skyddar Mauretanien är ett av de länder i världen där klimatförändringarna märks allra mest. 70 procent av landet täcks av Saharaöknen och svåra torkperioder orsakar regelbundet en förändring och försämring av miljön. Sanden sprider sig alltmer och förvandlar odlingsbar mark till tom öken. Sedan 1960-talet har Saharaöknen expanderat tjugo mil söderut och regnen har minskat mer i Mauretanien under de senaste hundra åren än någon annanstans. Befolkningens kamp för att få de knappa naturresurserna att räcka blir allt hårdare. Genom skydd av vattenkällor, utbildning, mikrolån och människors egen delaktighet stärks det lokala samhället. Jag märkte att de gröna träden är mindre viktiga. Människor som flyr öknen vandrar söderut och på vägen förstör de miljön, förklarar programsamordnare Houleye Tall. De hugger ner träd till ved, husbyggen och för att kontrollera boskapen. Det finns fortfarande ett enormt behov av miljömedvetenhet. Varje by kunde ha ett område inhägnat med skyddad skog. Alla borde vara medvetna om att öknen växer men att vi kan stoppa det genom att plantera träd. Akaciaträd är bra, de behöver lite vatten och producerar gummi som kan säljas. Svenska kyrkans arbete är rättighetsbaserat, vilket innebär att människor själva ska vara med och bestämma över sin utveckling och formulera sina behov. Det ökar engagemanget hos människor och ger bättre förutsättningar för att projekten ska bli långlivade. Och trots att öknens tillväxt kan verka omöjlig att stoppa så går det faktiskt att mota tillbaka sanden. Genom att stoppa ner torra buskruskor i marken stabiliseras sanddynerna. Efter några år är sanden hårdare och det går att plantera i den. I början trodde ingen av byborna att det var möjligt att stoppa sanden, men nu när de ser resultatet engagerar de sig för att motverka ökenspridningen. men nu när de ser resultatet engagerar de sig för att motverka ökenspridningen. 8 uppdrag mission nr 2 2012 70 procent av Mauretaniens yta täcks av Saharaöknen. Foto: Marc Simbizi/IKON uppdrag mission nr 2 2012 9

Ett liv i fred och försoning gör luften lätt att andas Min dröm är en gård full med citrusträd Vi vill bryta våldsspiralen, för annars tar den aldrig slut. Det var vi själva som hade sönder vårt land. Trots att inbördeskriget i Liberia är slut lever konflikterna mellan människor kvar. De lutherska kyrkorna samlar människor till seminarier om konfliktlösning och försoning. De når inte bara kristna utan människor från alla religioner. Också polis, säkerhetstjänst och lokala ledare deltar i dem. Det finns omkring tjugo ledare inom kyrkan som är utbildade i freds- och konfliktlösning. De i sin tur utbildar andra utbildare. Pastorerna har ett mycket medvetet förhållningssätt mot dem som deltagit i kriget. De vill visa förövarna kärlek även om de är aggressiva. Deras erfarenhet är att den som visat hat ofta blir ställd när han väntat sig anklagelser för övergrepp men får värme och kärlek som gensvar från pastorn. I grupperna är det en del som bryter ihop. Då får vi ta dem åt sidan och hitta ett sätt att prata med dem. Det är människor som har varit med om hemska saker, berättar Lazarus Flomo, chefsutbildare på lutherska kyrkan i Liberias program för traumabearbetning och försoning. Svenska kyrkans internationella arbete stöder kyrkan i deras fredsbyggande. Ett vanligt sätt att arbeta med försoning är att anordna fotbollsmatcher mellan byar som ligger i konflikt med varandra. Det kan också handla om en så enkel sak som att bygga en klinik mitt emellan två byar som är i konflikt. På så sätt tvingas människor att praktiskt taget mötas på mitten. Lazarus Flomo berättar om två byar som efter programarbetet bestämt sig för att bygga upp bron som länge varit raserad mellan dem. En viktig del av kyrkans arbete är att återuppväcka människors initiativförmåga. Lazarus Flomo berättar om hur paralyserade människorna blir av sina traumatiska upplevelser. De sitter och väntar på att hjälpen ska komma till dem. Det vi gör är att väcka människor ur passiviteten, säger han. Vi vill bryta våldsspiralen, för annars tar den aldrig slut. Det var vi själva som hade sönder vårt land. Det var vi själva som plockade upp vapnen och sköt varandra. Rose och hennes man Alex Okeny Opee lever i norra Uganda, i Kitgumdistriktet som gränsar mot Sudan. Här härjade rebellgruppen Lords Resistance Army mellan 1986 och 2006 och många unga flickor kidnappades av rebellerna. De tvingades att leva som deras fruar och föda deras barn. Bara fjorton år gammal och med ett spädbarn på ryggen hamnade Roses och Alex dotter i skottlinjen mellan militär och rebeller. Men trots alla svårigheter under kriget går livet vidare. För två år sedan kunde Rose och Alex Okeny Opee flytta hem från flyktinglägret. Men deras liv saknar inte utmaningar. Den svåra torkan våren 2009 förstörde mycket av grödorna. Det som inte förstördes helt växer dåligt och skörden kommer att bli liten. Jag plöjde och planterade ett helt fält med jordnötter. Det borde ge mig en skörd på 500 kg, men det blev bara ynka 30 liter. Det är ingenting! Alex Okeny Opee gräver upp några jordnötter ur marken och visar. Projektet har hjälpt familjen med frön, kassavasticklingar och sättpotatis och några teakplantor. Rose Okeny Opee är ordförande i byns lantbrukargrupp som ligger i startgroparna för att börja ett gemensamt sparande. Svenska kyrkan stöder Lutherska världsförbundet som organiserar grupper av bönder runt om i hela Kitgum- och det näraliggande Paderdistriktet. Grupperna får frön och plantor. De får utbildning i nya jordbrukstekniker, småsparande och i vattenoch sanitetsfrågor. Svenska kyrkan finansierar också plantering av träd och borrar och lagar brunnar så att tillgången till vatten ska vara säkrad för alla de familjer som nu flyttar hem från lägren. Alex och Rose Okeny Opee tänker starta en kompost för växtavfall och hönsspillning. Men det viktigaste av allt är planerna på en citrusodling. Min dröm är att bruka jorden och ha en gård full med citrusträd. När vi blir gamla kan vi sitta här och njuta. Då kan vi skörda frukter, sälja på marknaden och få en god inkomst, säger Alex Okeny Opee. Då kan vi skörda frukter, sälja på marknaden och få en god inkomst. 10 uppdrag mission nr 2 2012 Människor i Liberia möts under gudstjänst Foto: Magnus Aronson/IKON uppdrag mission nr 2 2012 11

Fattiga bönder får utbildning och stöd En central del av Svenska kyrkans arbete i Centralamerika är att säkra tillgången på rent vatten. Genom att borra brunnar, dra bevattningskanaler och bygga vattencisterner som byborna äger och sköter om själva stärks också samhällena i sin självständighet och sitt oberoende. Svenska kyrkan arbetar i flera länder i Centralamerika. I Honduras, Guatemala och Nicaragua är den totala fattigdomen fortfarande mycket hög. I Guatemala arbetar Centralamerikaprogrammet med att hjälpa ursprungsbefolkningen som bor i de fattigaste delarna av landet. De ges möjlighet att förbättra sina skördar genom ökade resurser och genom att lära sig strategier för ett hållbart jordbruk. Situationen i Centralamerika är nämligen allt annat än enkel. Samtidigt som ekonomin vuxit stadigt de senaste åren och siffror visar att folkhälsan blir allt bättre växer klyftorna mellan fattiga och rika och frustrationen är stor över att multinationella företag exploaterar miljön. De mänskliga rättigheterna respekteras inte och särskilt ursprungsbefolkningarna utsätts ständigt för våld och andra övergrepp. På många platser ökar fattigdomen och det händer allt oftare att landsbygdsområden drabbas av hungersnöd. Svenska kyrkan stöder lokala organisationers kamp mot rasism och orättvisor. Arbetet utgår alltid från invånarnas egna behov. Fattiga bönder får utbildning och stöd för att kunna bedriva ett hållbart jordbruk och försörja sig. I deltagarnas familjer märks en förändring i att man nu hjälps åt att fatta beslut, till exempel vad man ska investera sina pengar i eller vad man ska plantera. I byn San Antonio utanför staden Coban i Guatemala berättar kvinnorna om hur nöjda de är med att ha rik tillgång till vatten. Vattencisternen samlar upp regnvatten från hustaket och rymmer cirka 8000 liter. Foto: Anders Lindow/ikon I Centralamerika arbetar Svenska kyrkan för att stärka den fattiga landsbygdsbefolkningen. Tillgången till rent vatten är en central del av arbetet. Foto: Magnus Aronson/IKON Invånarna i den här byn i Honduras har fått en egen brunn som de äger och sköter om själva. Foto: Katarina Inkanen/IKON 12 uppdrag mission nr 2 2012 uppdrag mission nr 2 2012 13

stipendierapport Vi bevittnade Jesu dopfirandet från första bänk text: ann karin hammar foto: lars-ove sjöstedt 14 uppdrag mission nr 2 2012: etiopien uppdrag mission nr 1 2012: etiopien 15

Vi upplevde dop i såväl Mekane Yesus-kyrkan som i den Etiopisk Ortodoxa kyrkan, så olika som just protestantisk och ortodox tradition är. Det skriver Anna Karin Hammar, i stipendierapporten från hennes och åtta kollegors resa från Uppsala stift till Addis Abeba. Den första firningsdagen vandrade de kyrkliga processionerna med Taboterna, symbolen för arken och för Kristi närvaro i världen, från sina respektive kyrkor till Jan Meda-fältet i Addis Abeba. Taboterna (Tabot =ark) är en hybrid mellan judiskt och kristet specifik för den etiopisk ortodoxa kyrkan. Den är en otroligt intressant sammansmältning av judisk och kristen tro med rötter i den kristna kyrkans tidiga skikt. Förekomsten av Tabot och Taboter visar på samröret med Sinaiförbundets stentavlor. Den rörliga arken i det Äldre förbundet med stentavlorna förvarade i sig, är nu gestaltad som en symbol för Kristi uppståndelse och den Treeniga Guds närvaro, i formen av en sten- eller träskiva som inte får ses av andra prästen (och i andra hand möjligen av prästens fru) och som eukaristin, mässoffret, firas på. Taboten utgör varje kyrkas identitet som kyrka. Om denna flyttbara och rörliga fyrkantiga sten/träskiva inte finns, så är det inte längre någon kyrka. Det innebär också att kyrkans identitet blir rörlig, den ledsagas av Jesus Kristus i glädje och trångmål, och därför bärs Tabot symboliskt till Jordan vid Jesu dop festen, Timqät. Taboterna har också utgjort inspiration och närvaro i de olika krig som Etiopien utkämpat. Man är mycket stolt över sitt icke-koloniala arv och Taboterna utgör därför en markör av Guds trofasthet och närvaro i etiopiernas frihet och självständighet. Menelik och arken Berättelsen om Menelik är levande än i dag. Menelik var enligt legenden son till drottningen av Saba och kung Salomo. Vid 22 års ålder begav sig Menelik till sin pappa i Jerusalem och ville få med sig arken hem till Etiopien. Salomo tillät det inte varför Menelik enligt berättelsen i hemlighet gjorde en exakt kopia av arken i templet, lät kopian ersätta originalet, och tog med sig originalet till Etiopien. Ingen vet vart arken tagit vägen men enligt legendens berättelse kom den till Axum. Denna gamla berättelse ljuder emellertid med i de nutida vandringarna med Taboterna. Guds trofasthet till Etiopiens folk ljuder med i gestaltningen av den närvarande Kristus. Med hundratusentals människor på gatorna åtföljande vandringen med Taboterna från de olika kyrkorna, aktualiserades alltså Jesu Kristi vandring till Jordan för att låta sig döpas. Under natten övernattade präster och kyrkofolk med Taboterna vid dopstället. Timqät dopfesten Nästa dag var alltså dagen inne för studiernas mål Jesu dopfesten Timqät eller Epifania manifestationen av den Treeniga Gudens kärlek till världen. Redan vid 7-tiden kom vi till det stora fältet Jan Meda och den lilla inhägnade platsen med en vattenbassäng och med statyn av Jesu dop. Här fanns en mängd präster och biskopar och diakoner och förstås patriarken Abouna Paulos och ambassadörer och utländska gäster från olika kyrkor. Olika gäster steg så småningom fram och hälsade på patriarken och några fick platser strax intill. Israels ambassadör satt nära patriarken, katolska biskopen från Amsterdam var närvarande, grekiska patriarken i Alexandria satt också nära patriarken. Stor dramatik utspelades då poolen fortsatt fylldes med vatten efter att ha haft tillströmning hela natten, nu med en stor slang som var så kraftfull i trycket att den först slog en person till marken och efter en stund slungades en person som höll i slangen ner i dammen av denna vattendrake. Allt gick väl och personen återkom snart i ny overall. Så fortsatte vattenpåfyllningen med en mindre slang som förorsakade viss muntration då den träffade präster och biskopar på andra sidan! Ett alltför tidigt bestänkande. Patriarken i röd mantel Jag har aldrig sett så mycket guldbrokad i mitt liv, underbara diakon-, präst- och biskopskåpor, mantlar, huvudbonader med kors och mycket guld, också patriarken förstås i röd mantel och i huvudbonad i rött och guld med stor imponatorkraft. Detta är verkligen motsatsen till reformationens mest radikala delar, och kanske finns även här en begynnande protest som hördes i en av familjerna jag besökte att kyrkan genom sitt system av huspräster, av soul fathers för varje familj, inte bara skapar trygghet utan också utgör en ekonomisk belastning för familjerna. Samtidigt så oerhört vackert, vilken skönhet, som ytterst gäller Guds gåva av sig själv till världen. Så börjar välsignelse av vattnetliturgin, olika präster sjunger fantastiskt. Gudstjänstböckerna vandrar från person till person. Så småningom läses evangelierna av biskopar, först Matteus 3, sedan Markus 1, sedan Lukas 3 och sist läser Abouna Paulos, patriarken, hela Johannesprologen och Johannes vittnesbörd om Jesu dop. Unga människor stack sina händer frimodigt fram och hoppade, dansade och jublade då vattenstrålen träffade dem och när den träffade någon av gästerna! 16 uppdrag mission nr 2 2012: etiopien Patriarken Abouna Paulos i röd mantel och huvudbonad i rött och guld. uppdrag mission nr 1 2012: etiopien 17

På engelska sa patriarken att Timqät betyder att vi alla är Guds barn, bröder och systrar, och att vi är kallade till fred. Anna Karin Hammar Ålder 61 år Yrke Stiftsadjunkt för församlingssjälavård i Uppsala Familj Ninna Edgardh Så alla evangeliernas vittnesbörd om Jesu dop reciteras. Därefter förflyttade sig patriarken med biskopar till Jesu dop-statyn och bad den stora konsekrationsbönen för välsignelse av vattnet. En duva hade så stillsamt satt sig på bågen över dopstatyn och satt där under evangelierna och konsekrationsbönen. Tre ljus tändes och flöt på vattnet vid Jesu dop-statyn som symbol för Treenighetens närvaro vid Jesu dop. Så kom det högtidliga ögonblick då patriarken med en liten slang bestänkte de troende, the faithful. Stora slangar hållna och administrerade av präster stänktes över folkmassorna utanför staketet. Hela området var fullt av människor, lekfolket på ena sidan verkade det och på den andra Taboterna och alla som hade följt med dem av kyrkokörer, debteras med flera. Nu sträckte sig människor efter vatten från slangarna och kastade in tomma plastflaskor till oss innanför stängslet med förhoppningen att vi som var innanför skulle fylla dem från poolen. Några av oss hjälpte till med denna syssla en stund, en härligt meningsfull sysselsättning och kanske inte helt riskfri då poolvattnet ganska snart blev missfärgat, verkade det som. Men att se människors längtan efter levande välsignat vatten var enormt. Kvinnorna trängdes med männen och sträckte sig efter vattnet. Unga människor stack sina händer frimodigt fram och hoppade, dansade och jublade då vattenstrålen träffade dem och när den träffade någon av gästerna! Vi är alla Guds barn Så vändes hela gudstjänsten 180 grader och patriarken med följe satte sig mitt emot Taboterna som funnits på fältet under natten och som bars av präster och biskopar och ledsagades av körer, ungdomsgrupper, diakoner och präster. Nu vidtog mera bön, men också en predikan och tal av patriarken med en särskild del på engelska för alla utländska gäster. Det engelska talet var väldigt välkomnande, kom åter, låt oss alla arbeta för development och peace. På amarinja sa patriarken: Ni som åker utomlands, se till att ni kommer tillbaka. På engelska sa patriarken att Timqät betyder att vi alla är Guds barn, bröder och systrar, och att vi är kallade till fred. Efter Abounas tal bad vi Fader vår och sedan avslutades hela gudstjänsten och riten med att Abouna gav Välsignelsen till oss alla, det vill säga kanske en och en halv miljon människor. Fantastisk ekumenisk gästfrihet från patriarkens sida och hans stab. Sedan tågade Taboterna hem med jublande deltagare och folket började alltmer ta till sig vattnet från slangar och pool. Nästa dag vandrade Taboterna återigen från sina kyrkor till en särskild kyrka till minnet av bröllopet i Kana. Denna den tredje dagens vandring och kyrkliga firande manifesterade bröllopet i Kana, det första under som Kristus gjorde efter sitt dop (enligt Johannesevangeliet). Denna del av festen har också sin folkliga förankring januari är den absolut främsta bröllopsmånaden i Etiopien. Erfarenheter för Svenska kyrkan Med erfarenheten av Jesu dop-festen i Etiopien som referensram kan nya iakttagelser göras i Svenska kyrkan. Med nya ögon för Jesu dopmotivet blir det uppenbart att det är ett starkt motiv på många ofta medeltida dopfuntar, både i Skåne och i Uppland. Det blir även noterbart att den tidiga kyrkan, bland annat i Etiopien, hade i sina trosbekännelser med Jesu dop som en särskild punkt, oftast i den andra trosartikeln. Ett fortsatt studium av den Etiopisk Ortodoxa kyrkan kan uppenbara fler rikedomar för oss i Svenska kyrkan. Den rika motivkretsen knuten till Jesu dop och mottagandet av Anden bör i det pågående handboksarbetet i Svenska kyrkan få resultera i att dels läsning av Jesu dop-berättelse blir åtminstone fakultativ vid dop och gärna obligatorisk läsning jämte evangelieläsningarna om Jesus välsignar barnen och dopbefallningen. Bönen om Anden omedelbart efter vattendopet bör få utföras med ett korstecknande med olja omedelbart i anslutning till bön och handpåläggning. bara jord Idag påstår många att vi är färdiga med Gud, med alla dessa irrationella idéer om någonting större och ogripbart som dessutom skulle ha inkarnerats i en människa av kött och blod. Gud är död, sägs det. Gud är kanske bara jord under våra fötter. Under husgrunder, cykelbanor och trafikleder genomkorsad av rör, kablar och tunnlar, mumlar denna jord full av minnen. Urberg, lera, mylla, sankmark jorden har många namn. Avloppsvatten och elektriska impulser rusar genom ledningarna i myllan. Den har genomborrats gång på gång av pål- och murverk men andas ännu, den växer där nere, det gror. Gud lever. Gud stiger. Som en bärande kraft stiger Gud ur jorden vi andas och luften vi går på. maria küchen Ur Ett liv i din dag Ett år 366 reflektioner Libris 2010 18 uppdrag mission nr 2 2012: etiopien uppdrag mission nr 1 2012: betraktelse 19 illustration: charlotte swidén

tron är grunden för våra handlingar och vi måste ständigt fråga oss hur vi lever. Vår tro är relationell det är kärleken till vår nästa som är det viktigaste. Vi följer försoningens och kärlekens väg. Drygt 1 200 kyrkligt aktiva, forskare och debattörer kom till årets upplaga av Teologifestivalen, som arrangerades av Uppsala stift i början av februari. Seminariet Tro och politik i samspel för världens överlevnad lockade en stor publik och skapade vidare frågeställningar. Kanske kan vi inspirera idag när egot har fått så stor betydelse i vårt samhälle. Genom att tjäna Gud behöver jag inte se mina egna behov och jag blir fri från att söka mitt egos tillfredsställelse. Den första Mariadottern, Paulina Mariadotter, sade att Nöden idag är: det kalla människohjärtats, det självtillfredställande hjärtats nöd. Det var för sextio år sedan men det gäller även idag. syster Teresa och Syster Bodil Mariadöttrarna av den Evangeliska Mariavägen, Mariagården, Enköping kyrkan är inne i en förändringsprocess och det behövdes en förnyelse. Därför har jag engagerat mig inom kyrkopolitiken, i det politiskt obundna POSK. Jag är överygad om att man som aktivt troende kan ta bort barriärer som hindrar samhällsutvecklingen. Tron kan påverka. Jag håller inte inne med mitt engagemang och jag utgår från de värderingar jag har fått med mig i politiken och som tidigare verksam inom näringslivet. Kyrkans utgångspunkt är det diakonala och fler behöver känna delaktighet. Men idag klarar inte kyrkans resurser av att ta hand om de utslagna så nu har vi byggt en diakonal bro genom att bilda Västerås Stadsmission. Ingemar Egelstedt ordförande Västerås Stadsmission, ordförande kyrkorådet, domkyrkoförsamlingen, Västerås Jag tror att många svenska politiker är präglade av sekularismen. Man förstår inte religionens betydelse och roll. Det går att tala om teofobi! Tron tar sig konkret handling i det diakonala arbetet. I mötet med andra människor, då bröd ges till en annan, synliggörs närvaron och värmen. Men tro är också att våga stå upp och säga sin mening om vad som är rätt och fel. Att vara både en hjälpande hand och en tydlig röst inspirerar och motiverar. Vi lever i en tid med intresse för andlighet, då gäller det att visa på det som finns bortom det privatreligiösa. Nuet och evigheten är båda realiteter för människan. Alla kulturer och civilisationer brottas med tanken på döden och förgängligheten. Så även vår egen. Där kan troende människor skänka hopp och trygghet. Hur kan tron inspirera samhällsutvecklingen? Hans Wallmark (M) Riksdagsman, Ledamot Moderaternas partistyrelse Ledamot i kyrkomötets styrelse för Lunds stift att vara församlingspedagog innebär en fördjupning i frågor som gäller kunskap och lärande. Jag möter ungdomar som är vana vid att reflektera och värdera det som de ser och upplever och det är viktigt att ta vara på deras engagemang och intressen, till exempel i miljöfrågor. Våra möten blir ofta spännande eftersom de ofta är så omedelbara, de har ingenting emot att gå utanför ramarna och föreslå att vi ska göra saker och ting på helt andra sätt än vi hade tänkt från början. Vi ordnar ofta studiebesök för att ungdomarna ska se hur andra människor har det och de får en möjlighet att berätta vad de ser, genom att skriva i församlingsbladet eller på hemsidan. Vi har bland annat besökt riksdagen och då var det intressant att diskutera vilka politiska förebilder vi ger. Jag möter många barn och unga i olika situationer i livet nyfikna konfirmander, barn i sorg och människor i den öppna sociala verksamheten och där är mitt uppdrag verkligen diakonalt. Simon Minnhagen Församlingspedagog, Trångsund-Skogås församling, Huddinge innan jag kan svara på den frågan måste jag besvara frågan: Vill jag att tron ska inspirera samhällsutvecklingen? Är inte sekulariseringen en frisk, naturlig reaktion mot att kyrkan och makten gått hand i hand, som KG Hammar uttryckte det under Teologifestivalen? Vill jag då att kyrkan återtar makten? Nej, det vill jag inte. Jag vill att makten framförallt ska påverkas av enskilda människor, även troende människor. Människan är en helhet, det går inte att dela upp livet i en del som är tro och en del som är något annat. Tron är en del av mig, det som inspirerar mig och påverkar mitt sätt att handla det hjärtat är fyllt av talar munnen. Min tro påverkar mig att försöka se alla människors lika värde, vilket i sin tur påverkar mig i mitt samhällsengagemang, i de sammanhang där jag får vara med och påverka samhällsutvecklingen, genom att möta andra människor och se dem som samarbetspartners i den långsiktiga strävan att göra världen bättre. Sara Sandelin lärare på Vasaskolan i Göteborg och förtroendevald i Göteborgs stifts styrelse för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. 20 uppdrag mission nr 2 2012: enkäten uppdrag mission nr 2 2012: enkäten 21

Rabbi David Lazar: Dialogen präglar mitt liv! 22 uppdrag mission nr 2 2012: stockholm David Lazar är rabbin i Stockholm sedan snart två år. Uppvuxen liberalt, gjorde han revolt under tonårstiden, men har nu återvänt till en teologi som präglas mer av dialog än bokstavstroende. uppdrag mission nr 2 2012: stockholm 23

Staten Israel är en vagga för judisk kultur, teater och litteratur ett reellt land och inte något akademiskt påfund! David Lazar är rabbin i Stockholm och han är starkt engagerad i att förklara de gamla skrifterna och att överföra dem till det liv vi lever idag. text och foto: lars micael adrian Lars Micael Adrian är kanslichef på Svenska kyrkan i Malmö. Han ingår också i redaktionsrådet för Uppdrag Mission och är suppleant i Lunds Missionssällskap. illsammans med sin fru har han bott och arbetat i Stockholm under snart två år och han ansvarar för den judiska församlingen där. Till hans uppgifter hör, förutom att leda gudstjänster och att undervisa, också socialt arbete och mycket administration. Dialog står högt upp på dagordningen i allt vad David Lazar gör. Så var det även när jag bodde i Israel. Jag var en av de första rabbinerna som på 1990-talet började föra dialog med hbt-rörelsen (homo, bi och trans) och jag har varit flitigt anlitad som föredragshållare hos den israeliska motsvarigheten till Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (rfsl). Israel är ett öppet samhälle för homosexuella, inte minst Tel Aviv. Och här i Sverige var den mest välbesökta gudstjänsten vår fredagsbön under Pridefestivalen i somras med över 400 besökare, berättar David Lazar nöjt. Torah skrevs som dialog Efter den 11 september-attentatet i New York fick dialogen ökad betydelse för David Lazar. Hela min teologi handlar om dialog, inte monolog, sammanfattar rabbinen sina grundvärderingar. Skillnaden mellan oss som kallas liberala och de ortodoxa, är att vi menar att Torah (lagen) har kommit till genom dialog, och inte som de ortodoxa säger, att Gud talat till Mose som skrev ner lagen. Och så utvecklar Lazar sin teologi: För mig som rabbin handlar det om att förstå, tolka och omtyda skrifterna. Visst handlar skrifterna om Gud och om den tidens människors sätt att förstå Gud. Men det är inte Guds ord i bokstavlig bemärkelse. När folk säger till mig att Gud har sagt det eller det, så frågar jag alltid: Hur vet du det? Dialog under ockupation Men det är de ortodoxa judarna som sätter reglerna i samhället. För trots att David Lazar är rabbin, räknar inte de ortodoxa de äktenskap han välsignat, vare sig det är heteropar eller homosexuella han viger. Rabbinatet i Jerusalem befolkas enligt honom av de ortodoxa: Det känns ibland, säger David Lazar, som om judar är mer toleranta mot andra trostolkningar än mot sina egna! Men förhållandet till muslimerna är mer komplicerat, menar rabbinen. Att föra dialog i Israel, där den andra parten lever under ockupation, är svårt. Inställda möten på grund av att palestinierna stoppats i vägspärrar, eller att det skett något politiskt som det står att läsa om i tidningarna, gör att dialogen med muslimer och kristna fungerar bättre utomlands. Jag för lättare dialog med kristna som inte är palestinier. Varje år tillbringar David Lazar ett antal dagar i det franska klostret Taizé. Han är personlig vän med många av bröderna. Här i Sverige är han också en välkänd person, inte minst i Svenska kyrkan. Biskop Eva Brunne och domprost Åke Bonnier är personliga vänner, liksom växjöbiskopen Jan-Olof Johansson. Tillsammans firade biskopen Johansson och rabbinen Lazar gudstjänsten vid riksdagens öppnande i september förra året och de har invigt utställningar gemensamt. Och i vår kommer David Lazar att vara predikant i flera stockholmskyrkor. Frustrerade över Israels politik Jag frågar om han märkt av antisemitismen under sin tid i Sverige. Personligen har jag inte märkt något sådant. Antingen har jag inte varit utsatt för den, eller så har jag inte märkt det. Jag går med min kippa på gatorna på Östermalm och på andra ställen. Däremot har jag märkt att många är frustrerade över hur Israel bedriver politik. Och det är för mig inte antisemitism. Det finns en skillnad på begreppen sionism och semitism. Sionism har med landet att göra, semitism handlar om folken. Jag frågar om David Lazar, som from jude, ser bildandet av staten Israel som något som har med uppfyllelse av profetior att göra. Sionismen (längtan till berget Sion Israel) i dag är mer sekulär än religiös, och så har det varit ända sedan staten bildades 1948. Det finns dock de, främst ortodoxa judar, som menar att bildandet av staten är början på den messianska tidsåldern. För mig är staten Israel platsen där vi judar utvecklar och lever vår kultur. Som rabbin i Stockholm ser jag det som min uppgift att visa på de positiva sidorna av detta, sprida kunskapen om det judiska. Finns det någon skillnad på judisk kultur och judisk religion? Man kan inte ställa de två mot varandra. Kultur och religion vad är skillnaden? Det finns de judar som säger att de inte tror på Gud. Men Gud finns, vare sig vi tror det eller ej. Gud finns i kulturen, i böckerna, som begrepp. Att då säga att man inte tror på en gud, vart leder det? När folk säger till mig att Gud har sagt det eller det, så frågar jag alltid: Hur vet du det, säger David Lazar. 24 uppdrag mission nr 2 2012: stockholm uppdrag mission nr 2 2012: stockholm 25

stipendierapport Religion skapas i en speciell kontext I Sverige har det blivit vanligare att prata om Svenska kyrkans sjunkande medlemsantal. Samtidigt har röster höjts om att religionen visst inte är på utdöende utan att intresset för religion ökar globalt. I Kina, Afrika och Sydamerika vinner kristendomen ständigt ny mark. Jag ska ärligt erkänna att jag ofta har tyckt att det är ett dumt resonemang. Självklart är det roligt att kyrkan ökar världen över, men vad spelar det för roll i mitt liv, i min församling? Trötta och jetlaggade klev vi in i en värld av blinkande skyltar med obegripliga tecken och stånd med färgsprakande frukt, oidentifierbara godsaker och levande krabbor, prydligt bundna med ett rep av gräs. Det är en värld som känns som en film och där naturen ser ut som en tavla på kinarestaurangen hemma. I denna värld var vi främlingar. Men vi tog oss upp till det kristna centret Tao Fung Shan, beläget på ett berg i utkanten av Hong Kong, inbjudna till en konferens om Kristendomens framtid och Framtidens kristendom. Centret grundades 1930 av den norske missionären Karl Ludvig Reichelt, som närde en dröm om att ha ett kristet tempel för buddhistmunkar. Dialogen mellan buddhismen och kristendomen ligger invävd i centrets historia parallellt med att kopplingen till Skandinavien alltid har funnits där. Under konferensens tre dagar blev vi matade med intryck från olika håll. Skandinaviska teologer redogjorde för sina tankar. Teologer, forskare, präster och kristna från Hong Kong såväl som från Kinas inland berättade för oss om sin syn på religion och tro. Konferensen genomsyrades av insikten att teologi skapas i en specifik kontext och att varje besök till ett främmande sammanhang bör ske med ödmjukhet och nyfikenhet. Paradoxen att det mest universella är det partikulära blev tydlig i våra diskussioner, liksom att vårt uppdrag i livet är att arbeta för en rättvisare värld. Det uppdraget kräver att vi samarbetar över nations- och religionsgränser, liksom att vi erkänner vår egen sårbarhet. Vissa av våra inlärda fakta om Kina fick stryka på foten under konferensen. I Kina växer kristendomen visserligen drastiskt, framförallt frikyrkorna. Men de nyvunna själarna är inte alltid kvar i församlingen mer än ett par år. Likaså diskuterades situationen för de kristna i Kina, som självfallet påverkas av diktaturen. Denna situation varierar från att på vissa ställen vara i det närmaste oproblematisk medan på andra innebära ständigt hot och förtryck för de kristna. För mig som jobbar i Malmös Rosengård är det extra spännande att möta minoritetskyrkor som står inför helt andra utmaningar än de vi har i vårt område och som ändå känns bekanta. Det står också klart att Hong Kong-kyrkorna brottas med konsumism och att vara en medelklasskyrka, något som även är en av Svenska kyrkans tuffaste utmaningar. På ett sätt blir kontrasterna mellan vår tid i den lugna, andliga miljön på Tao Fung Shan och storstadspulsen bland Hong Kongs affärsskyskrapor och trånga marknadsgränder en allegori över kyrkans ständiga pendel mellan andligt sökande inåt och vårt liv i verkligheten. En pendel som svingar mellan vår oro för sjunkande medlemstal och insikten att det viktiga är något djupare än så. Det är på ett sätt det som är behållningen av konferensen: Denna galna blandning mellan forskare och lekmän, kineser och skandinaver, evangelisering och sekularisering, andlighet och ekonomi, kristna och buddhistiska traditioner. I myllret och kaoset skymtar något större förbi, något som vi ständigt söker, någon som också ständigt söker oss, den som jag kallar Gud. malin pihlgren Präst i Västra Skrävlinge församling, Malmö. 26 uppdrag mission nr 2 2012: blänkaren kina uppdrag mission nr 2 2012: kina 27 foto: malin pihlgren

läst sedan sist Simon Sebag Montefiore Jerusalem En biografi Norstedts förlag 2011 När jag fick denna tjocka, tunga lunta om Jerusalems historia i min hand så tänkte jag att vad nytt kan man säga om denna 3000 år gamla stad? Själv boende och arbetande i det så kallade Heliga Landet med kontor mitt i hjärtat av Gamla Stan hade jag inga större förväntningar. Hur mycket litteratur det finns om Jerusalems historia vet nog ingen. Predikarens ordspråk, Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut, känns relevant. Samtidigt är det ett imponerande verk Montefiore har skrivit. Själv jude och sökande efter sina rötter har han på ett mycket personligt sätt gett sin tolkning av den heliga staden, vilket gör boken mer passionerad och fascinerande än många andra och svår att lägga ifrån sig även under den sena timmen. Att läsa boken är lite som att sitta och lyssna på farfar när han berättar om släktens historia, helt ocensurerad: År 384 anlände en melankolisk romersk lärd man vi namn Hieronymus till Jerusalem med ett följe av förmögna kristna kvinnor. Trots att de var fanatiskt fromma omgavs de inte desto mindre av ett moln av sexuella skandaler. I en mustig berättarstil drar Montefiore genom Jerusalems historia från David till våra dagar och verkar inte lämna en enda sten orörd. Herdekungen David, judarikets kungar, perser, makedonier, mackabeer, romare, herodianer, bysantier, araber, umayyader, abbasider, fatimider, korsfarare, Saladin, mamluker, osmaner, de koloniala härskarnationerna, sionister och palestinier och nu den israeliska staten, sätter alla sina våldsamma blodiga fotspår på de urgamla stengatorna i Jerusalem. Hans skildring domineras i väl hög grad av grymma beskrivningar av hur härskare och upprorsmän slaktar varandra och civila på ett hejdlöst sätt och hur vanligt folk desperat söker överleva den ena invasionen efter den andra. Montefiore tolkar sina källor på ett fantasifullt sätt och speciellt de få bristfälliga källor som finns före vår tideräkning. Det hade varit spännande att höra hans spekulationer kring Jerusalem redan 5000 f.kr. då de första kända invånarna i landet, kananeerna, levde bland kullarna och dalarna i det som är Jerusalem idag. Redogörelsen av Jerusalem under muslimskt styre en viktig och avgörande era som ofta glöms bort i skildringen av den bibliska historien, korsfarartiden och efterkrigstidens strävanden att bygga en israelisk stat är välgörande lärorik och ger en god insikt till den politiska och religiösa situationen idag. Beskrivningen av de olika härskarnas och revolutionärernas motiv och levnadsöden kan ibland kännas lite väl oempatisk, misstänkliggörande och cynisk. Jag saknar en analys av de olika politiska och religiösa orsakssammanhangen men kanske hade Montefiore då tappat sin underhållande ton och boken bara blivit en i mängden av torra Jerusalemskildringar. Likaså saknas berättelserna om vanliga människors liv på Jerusalems gator och torg. Jag tänker mig att detta hade kunna öka mustigheten i skildringen ännu mer men också tyvärr tjockleken på boken. Rolf Pearson Internationell Ekumenisk Sekreterare i The Evangelical Lutheran Church in Jordan and the Holy Land, ELCJHL Yiyun Li Be för mig i tusen år Norstedts förlag 2011 Författaren skildrar en stor del av Kinas moderna historia genom en sammanhållen väv av noveller. Det är ur den lilla människans perspektiv som hon synliggör det historiska skeendet utan att värdera. De flesta miljöer hämtas från landsbygden. De skildrar familjer och de inbördes starka band som knutits av generationers tysta koder och en, för oss svårförståelig, plikt att alltid behålla ansiktet. Kvinnor lider under männens tillsynes egoistiska livsstil, männen lider under konventioner. Konventioner som kollektivismen skapar genom system som avlöser varandra men som alltid är någon form av diktatur där människan alltid är rädd för att göra fel och medlöparna alltid villiga att straffa dem som inte lyder. Ett monumentalt dåligt självförtroende fortplantas generation för generation och detta utnyttjas av makthavare. De starka banden blir till nackdel. I några av novellerna, exempelvis Persimoner, skildrar författaren ett komplicerat skeende genom en lysande dialog. Nästan hela handlingen i novellen rullas upp i ett samtal mellan bönder som inte kan arbeta på grund av en lamslående torka. Novellerna speglar eftertänksamhet, tillbakablickar på individers och familjers uppväxt och liv och hur det påverkas av tidsströmningar och pålagor. Människor hakar i varandra i små familjeklaner. Vi möter män som heroiskt avsäger sig kärlekar för familjeheder och den förutsägbara risken att bli paria i samhället om de överger sin hustru och kvinnor som inte hittar ett livsmönster eftersom de blir förskjutna av familjen och byn om de inte fogar sig i traditionens och mannens regler. Svårigheter att använda språket, orden, av rädsla för att synliggöra sina känslor och inte veta var man ska göra av reaktioner skapar komplikationer mellan makar och mellan föräldrar och barn. Rädslan att säga fel och göra fel handlingar reser murar runt människorna. Man vill inte stöta sig med familjen eller arbetskamrater och chefer eller Mao eller polisen eller grannarna. Konsekvenserna var fatala visar nästan varje berättelse. Det blir spännande och nästan overkligt när de nya västliga influenserna och den nya tekniken från Japan smärtsamt krockar med gamla miljöer, tänkesätt och traditioner. De unga fogar sig och för mönster vidare eller emigrerar. De som utvandrar till Amerika gör sitt bästa för att komma ifrån den totala underdånighet som barnen ska visa sina föräldrar när de fortfarande bor kvar hemma i byn. En otroligt välskriven bok, en spännande resa att följa människor som är precis som vi och ändå så väldigt olika. Maje Althin Specialpedagog Helsingborg Klas Grinell Islam och jag Om förnuft tolerans och vår gemensamma framtid. Sekel bokförlag 2011 Klas Grinell är doktor i idéhistoria och har genom åren fördjupat sig i islam, eller snarare Turkiet och den speciella läromiljö som uppstått kring predikanten Fethullah Gülel. I ett kapitel av sin nya bok Islam och jag diskuterar Grinell poeten Mohamed Omar från Uppsala. Grinell var (liksom jag själv) en av dem som gladdes åt Omars underfundiga vardagsmystik. Omar var fullt kapabel att åstadkomma intressanta kommentarer till samtidens och framtidens Sverige, ungefär som Oscar Levertin hundra år tidigare. Grinell konstaterar att när Omar öppet svängde och blev Hamasanhängare och förintelseförnekare kunde det få många att tänka att Jaha, såna är de, muslimerna. De låtsas vara demokratiskt sinnade och humanistiska, men i grund och botten skiter de i mänskliga rättigheter. Islam och jag är en personlig bok samtidigt som den är full av lärdom. Författaren redovisar öppet sina egna erfarenheter; visioner och tvivel. Han introducerar Fethullah Gülel som en intressant tänkare, rotad i islams egna traditioner och med öppenhet för Västerlandet. Grinell kallar sin egen metod för kunskapsantropologi. Han hämtar sin kunskap från läsning, observationer, egen reflektion och deltagande i konferenser. Jag skulle önska mer observation. När det gäller Gülels tankar hade jag gärna läst lite fältstudier om hur idéerna fungerar i praktiken eller snarare i pedagogiken. Som i varje världsreligion är det skillnad mellan akademisk islam från konferenserna och den levda islam från byarna. I de västerländska samhällena samlever islamtraditioner av olika slag. När jag på 90-talet kom i kontakt med Svenska kyrkans islamprojekt och Payandé Ahlbäck fanns det en vision att framtiden skulle betyda Euroislam. Det talades om falukorv och rödmålade minareter. Den typen av islam finns idag och den berör i första hand högutbildade svenskar med rötter i Iran. Euroislam är snarast en islamtolkning för en grupp, bland många andra gruppers islamtolkningar. De trovärdiga alternativen för islam i Europa verkar vara djupt grundade i islams egna traditioner. Det kan vara så att Fethullah Gülel öppnar en väg att gå för muslimer i framtidens Europa. Då behövs böcker som Islam och jag. Mikael Mogren Stiftsadjunkt i Västerås stift notiser Fadimepriset utdelat för tionde gången I år är det tio år sedan den unga Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. Stiftelsen Fadimes Minnesfond, som grundades av vänner från Fadimes engagemang i ssu, har delat ut Fadimepriset och ett ekonomiskt stipendium på 20 000 kronor årsdagen av mordet på Fadime. 2012 års Fadimepris har delats ut till Varken hora eller kuvad, en gräsrotsrörelse som bildades 2005. I motiveringen nämner stiftelsens styrelse att rörelsen gör ett viktigt arbete med att stärka unga tjejer där de möter social press i hederns namn och att de gör killar mer medvetna om könsroller och hedersförtryck. Lönepengar för palestinsk stabilitet Sida har beslutat att gå in med ytterligare 20 miljoner kronor till den palestinska myndighetens verksamhet. Premiärminister Salam Fayyad har varnat för att myndigheten får svårt att genomföra sitt arbete då pengar som utlovats av det internationella samfundet uteblivit. Pengarna går till löner inom den offentliga sektorn inkomster som utgör en ekonomisk motor i Palestina. Premiärministern har vädjat om mer finansiering till myndigheten efter att internationella åtaganden om stöd till den palestinska reform- och myndighetsplanen inte uppfyllts. Sverige har sedan 2006 bidragit med direktstöd till den palestinska myndigheten genom eu-programmet pegase (Mécanisme Palestino-Européean de Gestion et d Aide Socio-économique). Stödet hanteras och följs upp av eu. Den palestinska myndigheten har en mycket utsatt ekonomisk situation och utbetalningen av löner är oerhört viktig för både den ekonomiska och politiska situationen i Palestina. När arbetslösheten uppgår till mellan 20 och 25 procent utgör de 170 000 personer som arbetar inom vård, skola och omsorg en avgörande ekonomisk faktor, säger Peter Lundberg, som är ansvarig för Sidas utvecklingssamarbete i Palestina. Minskar köpkraften bland dessa lärare, läkare och sjuksköterskor kan ekonomin lamslås och det kan få en destabiliserande effekt i en redan känslig situation. Israel har förbundit sig att varje månad betala ut momsutbetalningar för de varor som förs in i Palestina via Israel. Men flera gånger har dessa utbetalningar hållits inne. Detta konstanta hot av uteblivna palestinska skatteinkomster minskar förutsättningarna för långvarig stabilitet i det palestinska statsbygget och därmed också för förutsättningarna för fred, säger Peter Lundberg. www.sida.se Återinvigning i Jerusalem Den 22 mars blir det storslagen återinvigning av sti, Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem, efter ett halvt års renovering. Det omfattande arbetet har övervakats av myndigheterna i Jerusalem eftersom huset, Beit Tavor, på Profeternas gata, är k-märkt och har klassats som ett av de vackraste i staden. Vid invigningen medverkar bland andra Jerusalems lutherske biskop, Munib Younan, rektorn för Lunds universitet, stis styrelse samt internationella forskare. Svenska kyrkan finansierar driften och tillsammans med Lunds Missionssällskap, lms, finansierar man en professur i religionsteologi vid Svenska Teologiska Institutet. 28 uppdrag mission nr 2 2012: läst sedan sist uppdrag mission nr 2 2012: notiser 29

Lunds missionssällskap: Ett globalt nätverk stöder ekumeniskt arbete framtid och vågar se över kultur- och religionsgränser, säger Samuel Rubenson. Oftast söker de resebidrag för olika slags volontärinsatser. Vi stödjer även utbytesverksamhet av olika slag och vill gärna uppmuntra till en mångfald av uttrycksformer med projekt som innehåller musik, konst och film. Lunds Missionssällskap grundades 1845 och är Sveriges äldsta. Verksamheten står på tre bärande pelare: Övertygelsen om att vi som kristna fått ett uppdrag, beredvilligheten att dela med oss av vår tro och våra liv, samt en önskan att lära sig av mötet med andra. Lunds Missionssällskap har dessutom fyra noder över världen Hongkong, Johannesburg, Jerusalem och Malmö. Vi lånar erfarenheter från varandra och ställer frågor som vad Malmö kan lära av Johannesburg, Hong Kong eller Jerusalem. Eller tvärtom vilka erfarenheter och frågor kan Malmö bidra med. I Hong Kong har vi gett stöd till ett centrum för studiet av mötet mellan kristen tradition och kinesisk kultur, och genom detta till utbyten med universitet i Kina, men också till teologisk utbildning för de små minoritetskyrkorna i Sydostasien. I Johannesburg bidrar vi till finansieringen av en professur avsedd att främja ett arbete i Desmond Tutus anda. I Jerusalem stöder vi Svenska Teologiska Institutet och dess arbete med religionsdialog och religionsteologi genom bidrag till en professur i religionsteologi. I Malmö stöder vi Västra Skrävlinge församlings arbete tillsammans med moskén och olika nätverk för en förståelse mellan olika religiösa traditioner, framför allt islam och kristendom. Lunds Missionssällskap har alltid varit fristående och varken varit styrt av kyrka eller stat även om stadgarna fastställts av kung Oscar I, förklarar Samuel Rubenson, ordförande i Lunds Missionssällskap. Biskopen i Lund är hedersordförande och det finns ett nära samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete. Vi verkar utifrån de breda nätverk som styrelseledamöterna har både här hemma och utomlands. Starka band finns även till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet och särskilt till ämnena missionsvetenskap och religionsteologi. Ekumenisk prägel Det är viktigt att få verka självständigt och redan från början har sällskapet betonat den ekumeniska och interreligiösa prägeln på verksamheten. Vi ger bidrag till andra kyrkliga samfund och organisationer och det är inte allt som kopplas till Sverige. Det har hänt att stipendier från oss knutit ihop studenter från Etiopien och Hongkong via Jerusalem. Ett 50-tal ungdomar från den koptiska ortodoxa kyrkan i Stockholm är engagerade inför sommarens stora konferens när ca 700 unga kopter från olika delar av Europa kommer på besök. stipendiaten Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Nora Nashed, medlem i den koptiska ortodoxa kyrkans församling i Stockholm, har fått 100 000 kronor för att ordna en konferens för ungdomar i koptiska vänkyrkor i Europa. Mötet sker i Stockholm i augusti och drygt 700 deltagare från bland annat Italien, Österrike, England, Frankrike, Holland, Tyskland, Belgien, Schweiz och Irland väntas komma. Det är tolfte året i rad som den koptiska kyrkan i Europa genomför en sådan här internationell konferens, men första gången i Sverige, berättar projektledaren Soheir Beshara. Ungdomarna är födda i Europa men har sina rötter i den koptiska ortodoxa kyrkan i Egypten. Vi vill hjälpa dem att bevara sitt kulturarv men också få dem att känna gemenskap och få en balans till det västerländska sättet att leva. Vi har ett övergripande tema som handlar om ödmjukhet som en väg till glädje. Hur har ni förberett konferensen? Vi har hållit på i snart ett år på olika plan. Vi har skickat ut inbjudningar och ungdomarna har ansökt om pengar, bland annat hos Lunds Missionssällskap, för att så många som möjligt ska kunna komma hit. Sverige ligger lite avsides så de flesta måste flyga hit när det var möte i Tyskland förra året kunde många samsas om stora bussar i stället. De har också sålt kläder och kakor och fått in lite mera pengar. De drygt 50 ungdomar som är med och arbetar med konferensen har delats in i sju olika grupper, alltifrån registreringsgrupp, programtemagrupp till gruppen som skapat en hemsida med information kring allt som gäller konferensen. Jag blir rörd när jag ser hur engagerade ungdomarna är och jag blir påmind om min egen uppväxt i Egypten, fortsätter Soheir Beshara. Jag arbetade på samma sätt och kände hur jag växte. Vi gör hela den här resan tillsammans och samtidigt så skapar det mera samhörighet med kyrkan. Kan de dramatiska händelserna i Egypten öka intresset för ungdomskonferensen? Det är svårt att säga. Men den koptiska kyrkan i Norden växer det finns två församlingar i Stockholm och en församling i Södertälje, Göteborg, Malmö och Gävle. Det finns mindre församlingar även i Danmark, Norge och Finland och Anba Abakir är biskop för alla församlingar i Norden. Även han kommer at delta i konferensen tillsammans med några andra biskopar och präster. Övriga stipendiater hittar du på www.lundsmissionssallskap.se Du kan anmäla dig antingen genom att maila till red@uppdragmission.se eller genom att skriva till redaktionen, se adress sid 3. Ange namn, adress, mailadress och telefonnummer. Du kan också kontakta redaktionen på 0733-60 87 54. Lunds Missionssällskap förvaltar avkastningen på de gåvor som testamenterats till sällskapet och fyra gånger om året delas rese- och projektbidrag ut till några av de många sökande från hela landet. Ungdomar viktiga I första hand stöder vi ungdomar, de är viktiga för oss eftersom de har en Resan ska vara väl förberedd och ingå i en långsiktig informations- eller utbildningsverksamhet och ansökan ska innehålla en realistisk budget för genomförandet. Numera kan stipendieansökan bara göras via Lunds Missionssällskaps hemsida, www.lundsmissionssallskap. se/stipendier. Fyll i det elektroniska formuläret enligt anvisningarna och skicka det per e-post till stipendium@lundsmissionssallskap.se Skicka in din ansökan i god tid! Sista datum för att söka stipendierna är 15 februari, 15 maj, 15 september och 15 november. Räkna med att du kan få svar på din ansökan några veckor senare. När resan eller projektet har avslutats ska stipendiaten/stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission och/eller på hemsidan. Maila in text och bilder till rapport@lundsmissionssallskap.se pendium ansökan om resestismissionssallskap.se 0805.pdf epost till: stipendium@lund Ansökan skickas per datum, t.ex: Hans_Hansson_10 ditt namn och dagens Namnge pdfen med Beslut (fylls i av LMS) Datum (fylls i av LMS) ansök an om en tidskrift från lunds missionssä llskap Halva sanningen finns på den andra sidan nr 1 2011 årgång 165 en tidskrift från lunds missionssällska p nr 1 2012 årgång 166 45 kr ) Resans längd, alternativt datum för utresa och hemresa (obligatoriskt) E-post (obligatoriskt ) Samarbetspartner på resmålet (obligatoriskt) Privat initiativ eller genom Projektets längd (obligatoriskt) en organisation (obligatoriskt) Samarbetspartner Resans budget (obligatoriskt) Privat initiativ eller Syfte med resan (obligatoriskt) Projektets budget (obligatoriskt) genom en organisation (obligatoriskt) (obligatoriskt) Syfte med projektet (obligatoriskt) nr 2 2012 årgång 166 45 kr www.lundsmissionssallskap.se nästa nummer ute 26/4 Vill du prenumerera? Lutherska kyrkan i Costa rica: Vi vill vara en sten i skon anens rike i världen TrappMitt syrien Jesuitmunkens mod 4 etiopien Jesu dop från första bänk 14 stockholm rabbine n söker dialog 22 or i Kina KyrKorna växande maktfakt Redeemed ChRistian ChuRCh of God klättra kyrkliga revolutionen 8 ) Adress (obligatoriskt nr 5 2011 årgång 165 nr 3 2011 årgång 166 global förståelse 10 EtiopiEn Pilgrimsresa för till självhjälp 22 indien framgångsrik hjälp jag skämmas nu? 3 KröniKan k g hammar: måste (obligatoriskt) Telefon (obligatoriskt E-post (obligatoriskt) nr 4 2011 årgång 166 en tidskrif t från lunds missions SällSka p hjälper invandrarkvinnor Sökandes namn Adress (obligatoriskt) nr 2 2011 årgång 166 Missionssällska p en tidskrift från lunds Yalla Telefon (obligatoriskt) 1 (2) en tidskrift från lunds missionssällskap missionssällska p en tidskrift från lunds projektbidrag Ansökan skickas per epost till stipendium@ Namnge pdfen lundsmissionssallskap.se med ditt namn och dagens datum, Eventuella bilagor t.ex: Maria_Larsso ska skickas per n_20110214.p post Box 32, 221 00 Lund. Märk försändelsentill Lunds Missionssällskap, Stiftskansliet, df med Ansökan Projektbidrag. i av LMS) Beslut (fylls i av LMS) Beslutsdatum (fylls 1 (2) en tidskrift från lunds missionss ällskap Kina Den gästarbetare 16 16 Hong Kong en fristad för vågar kritisera kina? 3 KröniKan ola Wong: vem 30 uppdrag mission nr 2 2012: stipendiaten Tidskriften kommer ut fem gånger om året (inklusive ett tjockare temanummer under sommaren). En helårsprenumeration kostar 200 kr inom Sverige, 300 kr inom Europa och 350 kr i övriga världen. Lunds Missionssällskap delar varje år ut resestipendier till i första hand ungdomar under utbildning för tjänst i kyrkan och missionen och grupper vars resa är en del av ett ömsesidigt utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer. Sökandes namn (obligatoriskt) Text: Marie Bosund Hedberg Stipendiater 2012 Vill du prenumerera på Uppdrag Mission? Sällskapet satsar främst på utbildning och på olika former av möten och dialog, allt som bidrar till att människor växer och frimodigt på djupet vågar möta och lära av varandra. En annan viktig del är opinionsbildning och att ge röst åt dem som är nedtystade. Så söker du Lunds Missionssällskaps stipendier De sjunger Herrens lov i främmandeland Västra Jerusalem Rabbinen på barrikaderna 14 Östra Jerusalem det lilla huset i sheikh JaRRah 24 analys sören Wibeck om den historiska konflikten 6 Studenter utfo rskar sina rötter I AbrAhAms fotspår IndIen De ovälk omna Döttr arna 14 etiopien Yeshis jordbruk blir lönsamt med KrönIKAn johan en ko 22 ehrenberg: religi onens instäl lda DöD 3 kontakta marie bosund hedberg, 0733-60 87 54 pren@uppdragmission.se malmö Försoning i praktiken 14 enkäten kan man Förlåta alla brott? 18 KRÖniKan Den arabiska våren är inte över 3 Växjö Missionen förändrade deras uppdrag 10 EnkätEn Vad tänker du när andra firar jul? 16 krönikan grekisk t drama i perspek tiv 3 uppdrag mission nr 2 2012: lunds missionssällskap 31

ck SMS:a 0 e S:a besöka toaletten esöka oaletten 0 kr tala genom att SMS:a UGO till 72950 besöka toaletten prima smoothie 60 kr SEXTIO till 72950 posttidning b Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg Den 19/2 börjar 60 kr SEXTIO till 72950 fastekampanjen! Baka bullar, rensa vinden, sjung upp med kören och samla in pengar. Varje bulle räknas. I år ska vi bli ännu fler och göra ännu mer. Vi ska göra ALLT för att utrota hungern tack för att du är med! För mer information: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete eller ring Informationsservice, 018-16 96 00. SEXTIO till 72950 4 1 1 1 8 6 3 0 0 prima smoothie besöka toaletten Betala genom att SMS:a TJUGO till 72950 kaffe och betala 60 kr tack Betala genom att S kaffe och bulle prima smoothie TJUGO till 72950 besö toa 20 k Betala ge TJUGO ti :a assage ör 60 kr besöka toaletten ala genom att SMS:a TIO till 72950 60 kr SEXTIO till 72950 ala r tack enom att SMS:a till 72950 Lycka till i fastekampanjen 2012! SEXTIO till 72950 kaffe och bulle besöka toalet Betala genom att S ka bu kr bes toa 20 Beta TJUG massage för 60 kr Betala genom att SMS:a SEXTIO till 72950 betala 60 kr tack kaffe och kaffe och bulle betala 60 kr tack SE be to 20 Beta TJUG Betala TJUGO