Vägen mot FRIHET! DEL 3 av Carl-Henrik Larsson Sedan den amerikanska flottan lyckats sänka fyra japanska hangarfartyg under slaget vid Midway i juni 1942, hade Japan använt all sin militära kraft till att försvara sitt imperium. Att genom - föra en invasion av de japanska huvudöarna skulle medföra enorma förluster för amerikansk del. Detta var en viktig orsak till varför USA i augusti 1945 släppte atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. T idigt på morgonen den 6 augusti 1945 lyfte tre ame - rikanska bombplan av ty - pen B-29 från den lilla ön Ti ni - an, belägen i Nordmarianerna i västra Stilla havet, drygt 200 mil sydöst om det japanska fast - landet. Tinian som är av vulkaniskt ursprung, erövrades av amerikanerna efter mycket hårda stri der i slutet av juli 1944, efter att ha varit i japansk besittning sedan 1919. Erövring - en av Tinian erbjöd USA en stra tegiskt viktig bas inför det fortsatta kriget mot japanerna i Stilla havet. Den amerikanske flygöversten Paul Tibbets flög en av dessa tre B-29:or som lämnade Ti - nian. Ombord på hans flygplan som bar namnet Enola Gay, namngivet efter hans mor Eno - la Gay Tibbets, fanns atombom - ben Little Boy, som skulle fällas över den japanska staden Hi roshima. Little Boy hade en sprängverkan på uppskattningsvis 15 megaton vilket motsvarar inte mindre än 15 000 ton trotyl! Ombord på de två andra flyg - planen som lyfte tillsammans med Enola Gay, fanns bland annat fotoutrustning och mätinstrument för att dokumentera och studera den första atombombningen som utförts mot en stad. Varför just Hiroshima? Det fanns flera bakomliggande orsaker till varför just Hiroshi - ma valts ut som mål för den första atombombningen. Sta - den var sedan tidigare för sko - nad från amerikanska bomb - anfall, vilket inte var fallet med exempelvis Tokyo. Den japanska huvudstaden var kraftigt sön derbombad 1945. Den 9 10 mars 1945 släppte amerikaner - na ner inte mindre än en halv 6 NORDISK FILATELI September 2015
Bomplanet Enola Gay som den 6 augusti 1945 släppte den atombomb som dödade uppskattningsvis 120 000 människor i Hiroshima. Här på ett frimärke som gavs ut av Marshallöarna 1995. Bakgrundsbilden: Förödelsen blev omedelbart näst intill total i Hiroshima efter att atombomben fällts. (foto United States National Archives) miljon brandbomber över To - kyo, i historiens kanske mest förödande bombanfall, då mer än 100 000 civila dog. Hiroshima var alltså ett per - fekt mål, eftersom man där skulle kunna se de fullständiga skadeverkningarna efter atom - bomben. Dessutom fanns det flera fabriker i Hiroshima, som var av stor vikt för den japanska militärmakten. Den 16 juli 1945 prov sprängde ame rikanerna den första atombomben, som var framtagen inom det så kallade Man - hattanprojektet, som var namnet på USA:s atomvapenprogram. Manhattanprojektet led - des av fysikern Julius Robert Oppenheimer, även kallad för atombombens fader. Provsprängningen som ägde rum i Alamogordoöknen i New Me xico, visade den amerikanska militärledningen vilken oer - hörd förödelse en atombomb orsakade. Denna bomb hade en kärnladdning bestående av plu toni - um, likt den som senare skulle fällas över den japanska staden Nagasaki. I atombomben Little Boy som fanns ombord på Paul Tibbets flygplan, utgjordes kärnladdningen emellertid av uran. Det var med andra ord ett oprövat vapen som skulle fällas över Hiroshima. Allt liv upphörde existera! Det japanska luftskyddet hade registrerat de tre amerikanska bombplanen, som flög in över japanskt luftrum med riktning mot Hiroshima. Eftersom det en dast rörde sig om tre flygplan samt att staden tidigare för skonats från amerikanska bombningar, så antog de japan - ska flygobservatörerna att det endast rörde sig om något slags spaningsuppdrag, och blåste faran över. NORDISK FILATELI September 2015 7
T.v.: Japanernas primära mål i maj 1942 var att besätta sydöstra delen av Pa pua Nya Guinea, där huvudstaden Port Moresby är belägen. Slaget i Ko - rall ha vet den 4 8 maj 1942, utkämpades endast med flygplan från hangarfartygen. Även om japanerna lyckades sänka det amerikanska hangarfartyget USS Lexington och skada hangarfartyget USS Yorktown, vilket sänktes en månad senare vid Midway, så slutade slaget med en amerikansk seger. Detta var en vändpunkt i kriget i Stilla havet till USA:s fördel. Detta frimärke gavs ut av Australien 1992. T.h.: Saint Vincent och Grenadinerna uppmärksammar slaget vid Midway den 4 7 juni 1942, på detta frimärke från 1990. Efter att japanerna misslyckats med att besegra den amerikanska flottan i Ko rall - havet i maj 1942, hoppades de japanska befälhavarna att ett anfall mot Midwayöarna, skulle kunna locka den amerikanska Stilla havs - flottan i en fälla. Amerikanerna hade dock knäckt den krypterade japanska radiotrafiken och var förberedda på anfallet. Under slaget som slutade med en stor amerikansk seger sänktes bland annat fyra japanska hangarfartyg. Klockan kvart över åtta den 6 augusti 1945 släppte Enola Gay atombomben från 10 000 me ters höjd. Den var inställd att detonera 600 meter över de centrala delarna av Hiroshi ma, vilket den gjorde 45 sekunder efter att den lämnat flygplanet. Flygplansbesättningarna om bord på de tre amerikanska bombflygplanen kunde på sä - kert avstånd bevittna när det väldiga svampformade molnet efter bom ben tornade upp sig över staden nedanför. Explosionen och tryckvågen efter bomben var så enorm, att människor som befann sig mer än 20 mil från nedslaget uppfattade kraftiga skakningar i marken. I Hiroshima upphörde livet att existera i det ögonblick som bomben detonerade. Värmen i och omkring explosionens epicentrum var så hög, att de som befann sig där blev kremerade. Tryckvågen och den efter följan de eldstormen som drog genom staden, ödelade merparten av all bebyggelse. Troligtvis omkom 120 000 människor i den direkta explosionen. Ytterligare tusentals dog inom de närmaste timmarna och dagarna, till följd av den höga dos av radioaktiv strålning som de utsatts för. Siff rorna vad gäller antal döda i Hiro - shima kan variera mellan olika källor. Krav på ovillkorlig kapitulation Den amerikanske presidenten Harry S. Truman, som efterträdde Franklin D. Roosevelt efter dennes död i april 1945, informerades samma dag om den ödeläggelse som atombomben mot Hiroshima hade gett upphov till. Truman som var på väg hem till USA efter att ha medverkat i Potsdamkonferensen utanför Berlin, lät meddela omvärlden, och inte minst Japan, att en för - störelse utan dess like skulle drabba landet, om inte den japanska militärledningen omedelbart gick med på en ovillkor - lig kapitulation. Under Potsdamkonferensen (17 juli 2 augusti 1945) hade president Truman tillsammans med den brittiske premiärmi - nistern Win ston Churchill och den sovjetiske ledaren Josef Sta lin, utarbetat den så kallade Potsdamöverenskommel sen, i vilken de bland annat kom överens om hur Tyskland skulle förvaltas samt att endast en ovillkorlig japansk kapitulation skulle accepteras. I det starkt nationalistiskt präglade Japan, där kejsaren Hi rohito uppfattades som en gu domlighet värd att offra sitt liv för, ansågs en ovillkorlig kapitulation som det mest förned - rande landet kunde drabbas av. Därför såg heller inte den ja - panska militärledningen en kapitulation som ett alternativ. Den japanska militärregimen, som innehade den egentliga mak ten i landet, använde kejsarens gudomliga ställning som ett sätt att få civilbefolkningen att inte ifrågasätta systemet. Att de civilas liv sattes på spel tog militären ingen hänsyn till, och manade istället till fort - satt kamp mot USA och dess allierade! Nagasaki bombas Atombomben mot Hiroshima fick alltså inte det resultat som den amerikanske presidenten hade hoppats på, och de japan - På detta märke visas en australiensisk rekryteringsaffisch från 1943, riktad till den kvinnliga befolkningen. Som en del av det Brittiska imperiet drogs Austra lien in i andra världskriget, och troligtvis stupade 30 000 australiensiska soldater under kriget, både i Europa och i Stillahavsområdet. Japa - ner na ha de långt gångna planer på att invadera Australien 1942, men dessa blev aldrig verklighet efter de japanska nederlagen i Korallhavet och vid Midway i maj och juni 1942. Australien gav ut frimärket 1991. 8 NORDISK FILATELI September 2015
USA:s president Harry S. Truman (1884-1972) är avbildad på detta frimärke från Marshallöarna 1995. I egenskap av vicepresident valdes Truman till USA:s president efter Roosevelts bortgång i april 1945. Det var Truman som fattade beslutet att släppa atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, eftersom han delade den amerikanska militärledningens uppfattning om att en invasion av det japanska fastlandet skulle kräva tiotusentals amerikanska soldaters liv. Truman undertecknade även FN:s stadgar 1945, vilket uppmärksammas på detta frimärke. tet att fortsätta mot Na - gasaki. Även Nagasaki var till stora de lar täckt av moln, men i detta läge fanns det ingen återvändo. Bomben släpptes från Bocks - car klockan 11.01, men den dåliga sikten gjorde att den inte detonerade över de centrala de - larna av Nagasaki, där nästan 200 000 människor bodde, utan över ett industriområde i stadens utkant. Följden av detta blev att betydligt färre männi - skor dog i Nagasaki än i Hiro - shi ma. Dagen innan atombomben fälldes över Nagasaki förklarade Sovjetunionen krig mot Ja - pan, en händelse som tillsammans med de två atombomberna mot Hiroshima och Nagasa - ki, gjorde ett fortsatt japanskt motstånd meningslöst. Röda armén avancerade sedan snabbt in i Manchuriet, och de japanska försvararna hade ska reaktionerna uteblev. Följ - den av detta blev att Truman beordrade att en andra atombomb skulle släppas över en japansk stad. Det primära målet var denna gång den dåvarande staden Kokura (som sedan 1960-talet är en del av staden Kitakyu - shu), där japanerna förlagt en ansenlig vapenarsenal. Det sekundära målet var staden Na - gasaki, som bland annat var platsen för företaget Mitsubi - shis rustningsindustrier. Strax efter klockan tre på mor gonen den 9 augusti lyfte återigen tre B-29:or från ön Ti - nian, och ombord på piloten major Charles W. Sweenys flygplan, döpt till Bockscar, fanns atombomben Fat Man, som var betydligt mer kraftfull än den som fällts över Hiro shi ma. Ett ymnigt molntäcke hade lagt sig över Kokura, varför Sweeny snabbt fattade besluinte mycket att sätta emot den sovjetiska anstormningen. Japan kapitulerar Trots dessa atombombers fruk - tans värda effekt och Sovjet unionens anfall, var man i den japanska militärledningen långt ifrån överens huruvida en kapitulation var att föredra. Kej - sar Hirohito hade dock i samråd med sina civila rådgivare kommit fram till att en kapitulation var enda utvägen för att rädda landet undan en fullstän - dig katastrof. Det stora flertalet av de hö - ga japanska militärerna accepterade motvilligt kejsarens beslut. Men en grupp av dem beslutade i detta läge att genomföra en statskupp, för att på så vis avlägsna de kejserliga rådgivare som manade till fred. Kejsaren skulle tvingas till att T.v.: Detta frimärksblock från Marshallöarna 1995 visar när befälhavaren för USA:s Stilla - havsflotta, Chester W. Nimitz (1885 1966), den 2 september 1945 undertecknar den japanska kapitulations förklaringen ombord på slagskeppet USS Mis souri i Tokyobuk ten. Do kumentet hade först undertecknats av Japans utrikesminister och en delegation av japanska politiker. Bakom Nimitz står bland annat den femstjärninge generalen Doug las MacArthur, som även han undertecknade dokumentet. Den japanske kejsaren hade redan den 15 augusti proklamerat vapenstille - stånd. T.h.: Den amerikanske generalen Douglas MacArthur (1880 1964) visas här på ett frimärke från Maldiverna utgivet 1991. Till vänster syns konturerna av Filippinerna, som stod under USA:s kontroll fram till den japanska ockupationen 1941. MacArthur utsågs till befälhavare över den filippinska armén under 1930-talet. Han ledde försvaret mot den japanska ockupationsmakten men tvingades kapitulera. Efter att ha tagit sig till Aus - tralien ledde han sedan framgångsrikt kriget mot Japan i egenskap av hög ste befälhavare för de allierade styrkorna i sydvästra Stilla havet. NORDISK FILATELI September 2015 9
En japansk soldat ur den s.k. Nankai Shitai-styrkan, visas på detta frimärke utgivet av Papua Nya Guinea 1992. Nankai Shitai (södra havsstyrkan) var den japanska infanterienhet som bland annat besatte norra delarna av Papua Nya Guinea 1942. De japanska soldaterna drevs av en otrolig stolthet och lojalitet mot sitt land och sin kejsare, vilket bidrog till att många japanska soldater och officerare hellre tog sina liv än att kapitulera och hamna i fångenskap, vilket uppfattades som vanhedrande. fortsätta driva kriget vidare! De sammansvurna misslyckades, och kejsaren kunde den 15 augusti genomföra det radiotal till nationen, i vilket han bad alla japaner att acceptera kapitula - tionen. Två veckor senare påbörjades den amerikanska ockupationen av det japanska fastlandet. Den 2 september 1945, sex år och en dag efter att andra världskriget bröt ut, hölls den officiella kapitulationsceremonin ombord på det amerikanska slagskeppet USS Missouri, som låg för ankar i Tokyobuk - ten. Omdiskuterade bomber En vanligt förekommande upp - fattning i den historiska litteraturen, är att den amerikanske presidenten Truman beordrade att atombomber skulle fäl - las över Hiroshima och Naga - sa ki för att snabbt avsluta kriget. En markinvasion av de japanska huvudöarna hade medfört att tiotusentals amerikan - ska soldater mist livet. Utan tvekan så förhåller det sig på det viset. Den japanska kampviljan var trots åren av krig och massiva amerikanska bomb ningar mot städer obruten. Detta hade inte minst de ame rikanska soldaterna erfarenhet av. Under slaget om vul - kanön Iwo Jima (19 februari 26 mars 1945), som brukar räk - nas som andra världskrigets näst sista slag, stupade nästan 7 000 amerikanska soldater. De japanska soldaterna slogs till sis ta man, och av de 20 000 japanska soldaterna på Iwo Ji - ma överlevde endast 200! Efter att Iwo Jima intagits fanns det bara en ö kvar att erövra förutom de japanska hu - vudöarna, och det var Okina wa. I slaget om Okinawa (1 april 22 juni 1945) valde både japanska soldater och civila att ta sina liv hellre än att kapitulera. I ett försök att förinta den amerikanska flottan som understödde soldaterna på Oki - na wa, satte japanerna dessut - om in hundratals kamikazepiloter, vars uppdrag var att stör - ta sina flygplan in i amerikan - ska fartyg med sina egna liv som insats. I detta slag stupade närmare 13 000 amerikanska soldater. De japanska förlusterna var betydande, och så många som 100 000 kan ha stupat. Därtill lika många civila, som antingen tog sina liv eller dog under det intensiva bombardemang som ön utsattes för. En annan tolkning av atombombningarna som förekommer, är att de helt och hållet var ett led i maktspelet mellan USA och Sovjetunionen. Tru - man hade under Pots dam kon - ferensen informerat Stalin om att USA tagit fram ett nytt vapen utan tidigare motstycke. Truman, liksom Churchill, förstod att Stalin inte hade några planer på att ge upp sin nyvunna maktställning i Östeuropa, och att situationen i Europa med lätthet kunde övergå i ett nytt storkrig. Atombombningarna var enligt denna tolkning ett maktmedel riktade mot Sovjetunio - nen och Stalin. T.v.: Efter att amerikanerna landstigit på Guadalcanal, som tillhör Salo - mon öarna, den 7 augusti 1942, pågick striderna på ön fram till februari 1943. Japanerna gav inte upp kampen, utan skickade ständigt nya för - stärkningar till ön. Den 13 februari 1943 lämnade de sista japanerna Gua - dalcanal efter månader av hårda och blodiga strider. Totalt hade mer än 7 000 amerikanska soldater stupat under striderna. De japanska förlusterna uppgick till det femdubbla! Frimärket är utgivet av Norfolk Island 1992. T.h.: Under slaget vid Leytebukten vid Filippinerna, som pågick den 23 26 oktober 1944, drabbade USA:s flotta, bestående av bland annat 8 hangarfartyg, 12 slagskepp och ett tjugotal kryssare, samman med den japanska flottan, vars styrka uppgick till 3 lätta hangarfartyg, 9 slagskepp samt 6 kryssare. Slaget som slutade med en amerikansk seger blev känt för att det var första gången som japanerna använde sig av kamikazepiloter (självmordspiloter) i strid. Frimärket gavs ut av Saint Vincent och Grenadinerna 1990. 10 NORDISK FILATELI September 2015