PROTOKOLL från den 2007-09-04 2007-09-05

Malmö högskola / Hälsa och samhälle Claes Mether Utredare, sekreterare i utbildningsnämnden 1(10) PROTOKOLL från den 2007-09-04 2007-09-05 Närvarande Ledamöter: Jonas Alwall Ordförande Pelle Hallstedt Universitetslektor Ellis Janzon Universitetslektor Ulf Ljungberg Utbildningssamordnare, Malmö stad Kristoffer Arvidsson Studeranderepresentant Elisabeth Dejin-Karlsson Universitetslektor Lisbeth Karlsson Universitetsadjunkt Övriga: Berndt Hjälm Sekr Kvalitetsgruppen adj Yvonne Olsson Facklig representant Solvig Falk Facklig representant Claes Mether Sekreterare Frånvarande Ledamöter: Ann-Britt Gröning Universitetslektor Ärende Beslut eller annan åtgärd 1 2 3 4 Sammanträdet öppnas Val av justeringsperson Föregående protokoll Rapporter Ordföranden hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat Pelle Hallstedt utses till justeringsperson Ad Acta - Ordföranden informerar om läget vid terminstarten och Kristoffer Arvidsson berättar om studentinformationen. - Sekreteraren informerar om att nämnden kommer att få ta del av uppföljningen av antalet studenter (HST) i program och kurser som görs i varje månadsskifte på Dekanus uppdrag. - Berndt Hjälm informerar om att den av nämnden begärda idealkursplanen enligt Bolognadirektiven sannolikt blir klar i mitten av oktober. Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola UMAS, ing 49 040-665 7425 040-665 81 00 www.mah.se claes.mether@mah.se Hälsa och samhälle S-205 06 Malmö

2(10) 5 6 7 8 9 10 11 När kan student kräva att få ECTS-betyg? Regler för 7-gradig betygsskala enligt ECTS. Rapport från Kursplanegruppen Rapport från Kvalitetsgruppen Diskussion utifrån förslaget Om ny Masterutbildning inom området funktionshinder och åldrande Diskussion utifrån önskemålet att förändra praktikens tidsmässiga förläggning på sociaonomprogrammen Utbildningens internationalisering vid HS Fastställande av kursplaner Enligt rektors beslut ska studenter på engelskspråkiga kurser och program ha ECTS-betyg. Beträffande kurser/program på svenska är det varje område/fakultet som själv bestämmer om student har rätt att få ECTS-betyg. HS har inte fattat beslut i frågan varför studenter ej kan kräva ECTS-betyg i nuläget. På Berndt Hjälms förslag ska rektors beslut läggas ut på HS hemsida och Berndt får med sig frågan om ECTS-betyg till Kvalitetsgruppen för vidare diskussion. Ordföranden redogör för Kursplanegruppens första möte och begär mandat att kunna återremittera ofärdiga kursplaner utan att dessa först passerar Utbildningsnämnden. Nämnden beslutar i enlighet med denna begäran. Ordföranden rapporterar från Kvalitetsgruppens första möte. Nämnden diskuterar hur kvalitet kan implementeras och fås att genomsyra verksamheten. Protokoll från Kvalitetsgruppens första möte bifogades. (Bilaga 1) Ordföranden redogör för bakgrund och tänkt uppläggning. Nämnden diskuterar förslaget och uppdrar åt ordföranden att vidareutveckla underlaget för utbildningen i enlighet med uppkomna förslag. Utbildningsplanen tas upp på ett senare möte. Frågan återkommer på ett senare möte eftersom ingen skrivelse från socialt arbete hunnit inkomma. Frågan återkommer på nästa sammanträde då underlaget inte är klart Nämnden fastställer bilagda kursplaner. I fortsättningen ska alla kursplaner som kommer till nämnden ha passerat Kursplanegruppen.

3(10) 12 13 14 15 16 Övriga frågor. Masterutbildning i materialvetenskap Övriga frågor Studentinflytandeprojektet Övriga frågor Skrivelse angående revidering av utbildningsplan Övriga frågor Bolognaanpassade kursplaner Övriga frågor Utbildningsplan för Psykiatriskt omvårdnadsprogram till Fakultetsstyrelsen Ordföranden lämnar ordet till Berndt Hjälm som redogör för bakgrund och fakta kring utbildningen. Utbildningsnämnden har svårt att ta ställning till förslaget att masterutbildningen ges i HS:s regi så länge det inte är tydliggjort hur kopplingen till ämnen och tänkbara studentgrupper ser ut samt hur kompetensen på HS kan knytas till utbildningen. Det rimligaste är att det skrivs ett nytt förslag som beskriver samverkan med såväl HS som OD avseende ämnesanknytning, studentgrupper, tillgänglig kompetens samt relevant teknologi. Nämnden menar att förslaget till utbildningsplan bör omarbetas med utgångspunkt i dessa synpunkter och ställer frågan om utbildningsplanen därefter inte bör göras till föremål för en ny prövning av Högskoleverket. Ordföranden redogör för studentinflytandeprojektet. Projektet Student på HS startar 19 september och består av Jonas Alwall, Berndt Hjälm, två lärarrepresentanter som ska utses av nämnden, en representant för fakultetens administrativa personal samt fem studeranderepresentanter. Nämnden får i uppdrag att till nästa möte föreslå två lärarrepresentanter. Ordföranden redogör för skrivelse till Fakultetsstyrelsen om att revidera utbildningsplanen för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård. Nämnden bifaller skrivelsen. (Bilaga 2) Frågan diskuteras och nämnden hänskjuter frågan till nästa möte för beslut (Bilaga 3) Sekreteraren redogör för Utbildningsplanen för Psykiatriskt omvårdnadsprogram. Utbildningen är en uppdragsutbildning från Kansliet för psykiatrisamordning/socialstyrelsen. Nämnden beslutar att skicka utbildningplanen för fastställande i

4(10) Fakultetsstyrelsen (Bilaga 4) 17 Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat Claes Mether Sekreterare Jonas Alwall Ordförande Pelle Hallstedt Justeringsperson

5(10) Bilaga 1 Närvarande: Jonas Alwall (ordf), Else-Maj Rosenlöf, Agneta Bjuväng, Carin Alm Roijer, Elisabeth Dejin-Karlsson, Lupita Svensson, Peter Stoltz, Berndt Hjälm (sekr) Frånvarande: Ann-Charlotte Pålsson, studentrepr Minnesanteckningar från kvalitetsgruppens möte den 21/8 2007 1. Ordförande Jonas Alwall hälsar ledamöterna välkomna till Kvalitetsgruppens konstituerande möte. 2. Ordförande och sekreterare presenterar bakgrunden till arbetsgruppens bildande och arbetsuppgifter samt de diskussionsunderlag om kvalitetsarbetet vid Hälsa och samhälle som skickats ut inför mötet. Kvalitetsgruppen arbetar på uppdrag av fakultetens Utbildningsnämnd och utgör ett särskilt organ för beredande av frågor som rör kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Den första arbetsuppgiften är att utarbeta ett förslag till kvalitetsplan för perioden 2008-2010. Det ligger i Kvalitetsgruppens uppdrag att lämna förslag på vilka kvalitetsfrågor i övrigt som arbetsgruppen skall behandla. De diskussionsunderlag som presenterades vid mötet; Kvalitetsarbete vid Hälsa och samhälle resp. Kvalitetsarbete vid Fakulteten för Hälsa och samhälle skall, tillsammans med Högskoleverkets plan för kvalitetsarbetet (se länk i det andra dokumentet ovan), diskuteras vid nästa möte. 3. Gruppen diskuterade olika frågor av kvalitetsdrivande karaktär som bl.a. utvärderingar och uppföljningar. Gruppen var enig om värdet av att göra uppföljande studier av ALUMNI-karaktär där både studenters och avnämares synpunkter redovisas. En annan slutsats var att kvalitetsarbete bör bygga på samverkan; både internt inom fakulteten och externt i förhållande till det omgivande samhället. 4. Vid nästa möte skall förutom behandling av de tidigare nämnda dokumenten frågan om verksamhetens omvärldskontakter ytterligare diskuteras. 5. Mötestider under hösten: 18/9, 16/10, 22/11 samt ev. ett decembermöte (diskuteras nästa gång). Varje möte är 14.00-16.00. 6. Mötet avslutas under vänliga former. Berndt Hjälm Sekreterare

6(10) Bilaga 2 Fakultetsstyrelsen Hälsa och samhälle Önskan om Fakultetsstyrelsens beslut avseende revidering av utbildningsplan, Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård Undertecknad, ordförande i Utbildningsnämnden vid Hälsa och samhälle, ber härmed om - att Fakultetsstyrelsens genom beslut bifaller den förändring i utbildningsplanen för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård, 60 högskolepoäng, som återges i ordförandebeslut 2007-08-28. Den önskade förändringen avser texten under rubriken Översikt (sid. 3 i nuvarande utbildningsplan). Bakgrunden till önskemålet om förändring är att programmet beslutats ges som såväl helfarts- som halvfartsvariant. Texten i utbildningsplanen behöver därför beskriva innehållet i programmet utan att fixera respektive kurs till en viss termin. I förslaget till ny text har dessutom tidigare felaktiga kurskoder korrigerats. Bifogas: - Ordförandebeslut / Underlag för Utbildningsnämndens förslag om revidering av utbildningsplan vid Hälsa och samhälle, 2007-08-28 - Nuvarande utbildningsplan Malmö, dag som ovan Jonas Alwall Utbildningschef

7(10) Till utbildningsnämnden Hälsa och Samhälle Malmö högskola Bilaga 3 Som ansvariga för sjuksköterskeutbildningen anhåller vi om att använda alla de kursplaner som är omskrivna efter Bologna föreskrifterna i redan pågående kurser. I sjuksköterskeutbildningen har ett stort arbete lagts ner för att anpassa nuvarande utbildning till det sätt att skriva kursplaner efter Bologna som föreskrivs. Att inte ta dem i bruk för alla kurser är att misshushålla med det arbete som lagts ner. Anledningen till att ta dem i bruk är: Kursplanerna är omskrivna i en tydligare text där innehållet i studiehandledningen ingår i större utsträckning. Innehållet i kursen är detsamma som följs i befintlig utbildning. Lärargruppen som aktivt arbetat med kursplanerna behöver kunna utnyttja detta arbete med att komma vidare och finslipa nya studiehandledningar. Lärargruppen bör befinna sig i samma fas i arbetet med att införa Bologna. Konsekvensen bli att det kan ta över två år innan de som är ansvariga för den sista kursen får omsätta sina kunskaper avseende Bologna. Lärargruppen behöver arbeta mer med innehållet i kursplanerna och omsätta innebörden i t.ex. lärandemål och examinationsmål i det praktiska arbetet. Det är ur pedagogisk synpunkt lättare om det berör alla samtidigt. Ur studentsäkerhet kan vi inte se att det innebär något problem, tvärtom allt är tydligare uttryckt i de nya kursplanerna. Ur administrativ synpunkt bör det vara lättare att hantera om det bara finns en gällande kursplan i varje kurs. Att ändra i kursplanen för antagna studenter diskuterades med advokat Anders Stening i våras. Det framkom då att det viktigaste är att rättssäkerheten för studenten inte sätts ur spel. Enligt Anders Stening är det inget hinder att ändra i kursplanen om det innebär en förbättring för studenten. Det vore tvärtom ogenomtänkt att inte göra det i ett sådant läge. Malmö den 22/8 2007 Marianne Ahlner Elmqvist Carin Alm-Roijer, Ann-Chatrin Bramhagen

8(10) Psykiatriskt omvårdnadsprogram, 120 hp Bilaga 4 1. Fastställande och inrättande 2. Psykiatrisk omvårdnadsutbildning 120 hp (Mental Health Education) 3. Högskoleexamen, 120 hp/cr 4. Kod 5. Huvudområde Omvårdnad 6. Lärandemål Högskoleexamen Omfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Mål för Psykiatriskt omvårdnadsprogram, 120 hp Kunskap och förståelse För högskoleexamen inom omvårdnad skall studenten

9(10) - visa kunskap och förståelse för den normala psykologiska utvecklingen liksom för socialisationsprocessen - visa kunskap och förståelse för komplexiteten i orsaksmekanismer för de störningar som målgruppen uppvisar - visa kunskap och förståelse för diagnostik, bedömning av olika funktionsförmågor, behandlings- och rehabiliteringsinsatser - visa kunskap och förståelse för vården organisation, socialpolitiska och juridiska förutsättningar för vård och omvårdnad, stöd och rehabilitering för individen Färdighet och förmåga För högskoleexamen inom omvårdnad skall studenten - visa förmåga för intervjumetodik, samtalsmetodik, motivationssamtal, psykoterapeutiska påverkansmetoder samt överförings- och motöverföringsmekanismer - visa förtrogenhet med en uppsättning av metoder för strukturerade bedömningar av symtom, läkemedelsbiverkningar, självdestruktivitet och utagerande aggressivitet Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen inom omvårdnad skall studenten - visa kunskap om människosyn och ha förutsättningar för att hantera människor med psykiska störningar och psykiska funktionshinder på ett etiskt försvarbart sätt - visa kunskap om och ha förutsättningar för kommunikation med andra människor - visa kunskap om och ha förutsättningar för att ta del av kunskapsprocessen på området Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen inom omvårdnad skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom psykiatrisk omvårdnad. 7. Kurser inom programmet Termin 1. Omvårdnad med beteendevetenskap, 30 hp - Psykiatrisk omvårdnad, 7,5 hp - Psykisk ohälsa, 15 hp - Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp Termin 2.Omvårdnad med samhällskunskap, 30 hp - Etik, bemötande och kommunikation, 10 hp - Välfärdsstatens förutsättningar. Sociologi, socialpolitik och juridik, 15 hp - Psykiatrisk omvårdnad och fältförlagda studier, 5 hp Termin 3. Omvårdnad av psykiskt störda I, 30 hp - Kriminologi och psykisk ohälsa, 15 hp - Psykiatrisk omvårdnad och rehabilitering, 15 hp Termin 4. Omvårdnad av psykiskt störda II, 30 hp - Beroendelära och psykisk ohälsa, 7,5 hp - Riskbedömning och riskhantering, 7,5 hp - Psykiatrisk omvårdnad, fältförlagda studier och examensarbete, 15 hp 8. Uppläggning Programmet ges vid Mittuniversitetet i Sundsvall, vid Högskolan Väst i Vänersborg och vid Malmö högskola. Utbildningen bedrivs dels som campusutbildning på respektive lärosäte, dels som webbaserad utbildning. De tre högskolorna samarbetar och ansvarar för olika delar av utbildningen. 9. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet

10(10) 10. Examen Högskoleexamen (University Diploma in...) 11. Övrigt Övergångsbestämmelser, undervisningsspråk, mm Förslag på titel: Psykiatriomvårdare