De mätvärden som EEM har tagit fram skiljer sig mycket från SMHI:s och ska lämnas utan avseende.



Relevanta dokument
L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 29:2

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:5

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:2

DOM Stockholm

29:16. Bolaget yrkade förpliktande för kommunen att till bolaget utge kr jämte ränta.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:6

gade läckaget, dvs. skruvade åt den koppling som läckte. Därefter har det inte läckt någonting.

DOM Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 449/12 Stockholm

66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:3

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (40)

DOM Stockholm

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 29:1

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 675/12 Stockholm

29 va-lagen. G S och A S yrkade, som de slutligt bestämt sin talan, att kommunen är skyldig att ersätta dem med kr jämte ränta.

Dagvattenseminarium Svenskt Vatten 27 januari 2015

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

29: Samtliga fastighetsägare yrkade ränta på respektive belopp

Översvämningar och regresser. Med: Hans Frank, Länsförsäkringar Skåne Ulf Thysell, NSVA

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:13

Kommunen bestred yrkandet och yrkade för egen del förpliktande för bolaget att till kommunen utge sammanlagt = kr.

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 67/13 Stockholm

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:17

Yrkanden: Kommunen yrkade förpliktande för GB att till kommunen betala kr 75 öre.

DS och CS yrkade att Va-nämnden ska fastställa att de inte ska förpliktas betala anläggningsavgift för dagvatten. Kommunen bestred yrkandet.

Markavvattning ur ett VAperspektiv

Översvämningarna 4 augusti. Informationsträff

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 59/13 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 2/11 Stockholm

8 va-lagen. I J bestred kommunens yrkande men vitsordat kapitalbeloppet och ränteberäkningen i och för sig.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:1

Vetenskap till verklighet

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 179/13 Stockholm

Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg?

Information för nyanslutning

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 629/12 Stockholm

Avtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 37:1

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning

29 va-lagen. Hedemora Energi bestred yrkandet. Beloppet liksom yrkad ränta har dock vitsordats i och för sig.

LJ äger fastigheten Landvetter Östergård 6:290, som är belägen inom verksamhetsområdet för Härryda kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 504/12 Stockholm

AN och SB äger tillsammans fastigheten Lund Kollekten 6 som är belägen inom verksamhetsområdet för Va Syds allmänna vatten- och avloppsanläggning.

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 88/13 Stockholm

Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening

Nordeuropa Försäkring AB

Advokatfirman Credo. Med stöd av tidigare ingiven fullmakt får jag härmed komplettera svaromålet och utveckla talan.

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:9

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 2 29:1

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 410/12 Stockholm

DOM Stockholm

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 37:1

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 523/12 Stockholm

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

DOM Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan Stockholm

tipsade om. Ligger stoppet inom kommunens ledning ersätts fastighetsägaren alltid för sina utlägg vilket också skett i detta fall.

Kommunen bestred yrkandet. Inget belopp vitsordades som skäligt i och för sig.

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 416/13 Stockholm

Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 595/12 Stockholm

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 28:2. Villkor om anslutningsavgift i två anslutningsavtal från 1947 ansågs kunna lämnas utan avseende.

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 640/12 Stockholm

FASTIGHETSÄGARNAS ANSVAR OCH MÖJLIGHET ATT FÖREBYGGA ÖVERSVÄMNINGSSKADOR

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

Utredning Va-nämnden yttrade:

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

AVGÖRANDEN I VA-MÅL DEL 6 29:6

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 301/11 Stockholm

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning

ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Sundbybergs stads allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

Antagna av kommunfullmäktige att gälla från och med 1 januari Dessa bestämmelser ersätter tidigare bestämmelser från juli 1986.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:7

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 13:1

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.

AVGÖRANDEN I VA-MÅL - DEL 2 13:3

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Senast införda ändring (2010:917)

AVGÖRANDEN I VA-MÅL DEL 5 26B:8. Fråga om nedsättning av brukningsavgift på grund av bristfälligt vatten.

Kumla kommun PM ledningskapacitet 10-årsregn. Datum Uppdragsnr: 16150

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 16:2

Allmänna bestämmelser för brukande ab Robertsfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Skaderapport från Part

Transkript:

En fastighetsägare fick p.g.a. återkommande översvämningar ersättning för en backventil. Tillika andra i samband med översvämning uppkomna ersättningsfrågor. Bakgrund: LA och DE äger tillsammans fastigheten Eskilstuna Gnagaren 10 vilken är belägen inom verksamhetsområdet för Eskilstuna Energi och Miljö AB:s (EEM) allmänna vatten- och avloppsanläggning. I det aktuella området har EEM ett kombinerat ledningsnät som är dimensionerat för att klara en nederbördsmängd med en återkomsttid på fem år. Fastigheten har drabbats av ett antal översvämningar och den översvämning som nu är aktuell inträffade den 29 juli 2010. Yrkanden: LA och DE yrkade att Va-nämnden skulle förplikta EEM att till dem betala 148 000 kr. Yrkandet motsvarade en i målet ingiven faktura. Vad delbeloppen närmare har avsett framgår av en skriftlig redogörelse. EEM medgav att betala 37 600 kr. Fastighetsägarna: EEM ska svara för den dämningsskada som inträffade den 29 juli 2010 på deras fastighet. Skadan är följden av brister i underhåll, tillsyn och dimensionering av den allmänna anläggningen. Bolaget ska ersätta dem för de skador översvämningarna har inneburit. Vid skadetillfället trängde vatten genom två öppna golvbrunnar i källaren. Den ena fanns i pannrummet och den andra i tvättstugan. Vatten trängde också in genom golvplattan som sprack/trycktes isär av påfrestningarna. På samma sätt har även skarvarna i ledningsändar (muffar) spruckit och förstörts. Efter den 29 juli 2010 har fastigheten drabbats av baktryck vid minst ytterligare två tillfällen, den 19 oktober 2010 och den 15 november 2010. Dämningsnivån ligger klart över källargolvsnivån redan vid mindre regn än 10 år och kravet om att ledningarna ska klara av 10-årsregn uppfyller inte EEM:s ledningar. De anser att ledningsnätet inte ens skulle klara en nederbörd med kortare återkomsttid än ca 2 år och trots att de hade påtalat bristerna för EEM har bolaget inte åtgärdat dessa. Fem översvämningar under loppet av drygt ett år visar att kraven inte uppfylldes. Med anledning av att den allmänna anläggningen inte uppfyller gällande säkerhetskrav har en bakvattenventil nu lagts till. Oavsett vad EEM hävdar om deras medansvar gäller att en fastighetsägare inte ska behöva vidkännas källaröversvämningar efter nederbörd som har varit obetydlig. Även om den enskilda installationen var behäftad med vissa brister ska detta inte leda till sådana översvämningar och skador. De mätvärden som EEM har tagit fram skiljer sig mycket från SMHI:s och ska lämnas utan avseende. De vill ha ersättning för uppbilnings- och igengjutningsarbetena i golvet eftersom golvskadan varit en följd av översvämningen. Även ledningsinstallationen har skadats av dämningen. Att det varit nödvändigt att lägga om ledningarna i dess helhet både in- och utvändigt ända fram till förbindelsepunkten är en

följd av försäkringsvillkoren som innebär att en skadad ledning inte får repareras med annat än fullt ut typgodkända komponenter. Den omlagda sträckan i huset uppgår till mellan 8-10 m. Utöver ledningarna har en särskild bakvattenventil installerats. En sådan backventil av det slag som det talas om i mäklarens frågeformulär hade inte kunnat förhindra skadan eftersom deras källargolvsnivå ligger under dämningsnivån i den allmänna ledningen redan vid 2,5 årsregn. Huvudmannen: EEM anser att man inte har åsidosatt skyldigheten att driva Va-anläggningen eller att informera fastighetsägarna om hur fastigheten skyddas mot inträngande avloppsvatten. Både huvudmannen och fastighetsägarna har ansvar för att förhindra uppkomsten av källaröversvämningar. EEM medger ersättning för förråd (24 000), hyllplan i förråd (8 000) och sopsortering, transport och maskiner (5 600) som sammantaget blir 37 600 kr. EEM vitsordar att ledningen inte varit riktigt dimensionerad vid skadetillfället och att man därför, i och för sig, är skyldig att ersätta uppkomna skador. Således medger man att ersätta fastighetsägarna för de skador som orsakats av dämningstillbudet den 29 juli 2010 vilket motsvarar medgivet belopp, men däremot inte för annat. För det fall LA och DE förmår visa att bolaget är skadeståndsskyldigt i större omfattning än vad som svarar mot medgivandet, ska dock skadeståndet jämkas på grund av medvållande bestående i att fastighetsägarna varit införstådda med bristerna i va-installationen utan att ha åtgärdat dem. Beträffande övriga yrkade ersättningsposter anser bolaget att de avser åtgärdanden av tidigare brister i installationen; brister som av huvudmannen påtalats för den tidigare fastighetsägaren. Bristerna har framförallt bestått i en svacka på servisledningen som förhindrat fritt genomflöde, en spricka i en golvbrunn samt nedsatt funktion i backventilen. Förhållandena har dokumenterats av bolagets tekniker Göran Eriksson i samband med ett besök på fastigheten i oktober 2009. Att sprickorna i golvet skulle ha uppstått till följd av den nu aktuella översvämningen framstår som helt osannolikt. Detsamma gäller att ledningarna, vilka legat fixerade i gjutna betongschakt, skulle ha rubbats ur sina lägen och glidit isär. I den mån en betongkonstruktion rör på sig är det vanligen beroende på sättningar hänförliga till grundförhållandena och inte tillfälliga ledningsöversvämningar. I oktober 2009 drabbades fastigheten av källaröversvämning trots att nederbörden endast var 10 mm. Fastigheten besöktes av huvudmannens personal och en rad brister konstaterades i fastighetens installation. En spricka runt golvbrunnen upptäcktes, den befintliga bakvattenventilen fungerade inte och servisledningen hade en svacka. Bedömning gjordes av huvudmannen som ansåg att bristerna låg på fastighetens sida och att ersättning därmed inte skulle utgå. Huvudmannen ansåg att dessa brister skulle åtgärdas av fastighetsägaren för att skydda fastigheten i framtiden. Sökandena förvärvade fastigheten den 1 juni 2010. I juli samma år drabbades återigen verksamhetsområdet av nederbörd på mellan 42-49 mm och EEM

konstaterade att backventilen inte slagit till och skyddat fastigheten. Bolaget kan inte avgöra om förre ägaren åtgärdade bristerna som påtalades i oktober 2009. Dock har de nuvarande fastighetsägarna under oktober 2010 åtgärdat servisledningar och påbörjat monteringen av en bakvattenventil. Efter att bakvattenventil m.m. åtgärdats av sökandena har säkerhetssystemet fungerat. Oavsett Va-nämndens bedömning av ansvarsfrågan anser sig EEM inte ha någon skyldighet att ersätta skador hänförliga till brister i den enskilda installationen eller förbättringsarbeten som i sig höjer standarden på fastigheten. Spillvattenledningen kommer att separeras från det kombinerade systemet. Detta har redan gjorts på ett antal gator under 2010 och 2011. Under 2012 kommer arbetet att fortsätta. EEM vitsordar att det inte finns några särskilda föreskrifter i ABVA eller taxan om hur fastighetens anslutning ska vara utförd. Inte finns det heller någon formell dokumentation om krav på backventil. Däremot är det genom en av mäklaren upprättad frågelista inför försäljningen år 2010 klarlagt att de nya ägarna känt till att golvbrunnarna behövt åtgärdas. Vad gäller skillnaderna mellan DHI:s och SMHI:s mätdata kan endast framhållas att den digitala mätutrustning som DHI använt i sin utredning uppfyller alla krav på hög kvalitet och korrekt mätning som används frekvent för kalibrering av modeller i vissa fall. EEM kan vidare konstatera att DHI:s utredning visar att det i vart fall varit fråga om mer än ett tioårsregn och att ledningsnätet uppenbarligen inte tålde belastningen från denna nederbördsmängd vilket i förlängningen lett till en översvämning i fastighetens källare. Utredning: Sökandena har åberopat skiss med åtföljande kommentarer till en filmning av servisledningen den 8 oktober 2009, utvisande fastighetens anslutningsförhållanden med antecknade iakttagelser från filmen och dessutom att vattnet i servisledningen berott på att huvudledningen varit full. De har även pekat på att det av dokumentationen framgår att skarvarna på huvudledningen varit dåliga och att rötter trängt in i ledningen på ett ställe. Därtill har de åberopat ledningsritningar. Med handlingarna vill de visa att svackan på ledningen inte varit avgörande för skadefallet. De har även åberopat vissa fotografier. EEM har åberopat den av mäklaren upprättade frågelista som sökandena gav in i samband med ansökan till Va-nämnden. EEM har anfört att det av frågelistan framgår vilka upplysningar som sökandena fick av säljaren i samband med fastighetsköpet rörande va-installationernas skick. EEM har även åberopat en skrivelse från advokat Bengt Qvigstad enligt vilken LA och DE av säljaren blivit underrättade om behovet att byta avloppsventil. Med handlingarna ska visas att fastighetens va-installation varit felaktig vid skadetidpunkten och att fastighetsägarna varit införstådda med bristerna. Va-nämnden yttrade: EMM har vidgått att bolagets ledningar har varit underdimensionerade vid översvämningstillfället den 29 juli 2010 och medgett att ersätta sökandena för skador på förråd och hyllplan i förråd samt för sopsortering, transport och maskiner med yrkat belopp om totalt 37 600 kr.

Frågan är om sökandena har rätt till ytterligare ersättning. EMM har bl.a. ifrågasatt att sprickorna i golvet kan ha orsakats av översvämningen. Sökanden har redovisat att vid översvämningen så sprutade vattnet ur golvbrunnarna i tvättstuga och pannrum. De satte då in en pump vid varje brunn och en vid två hål i bottenplattan. Ändå steg vattennivån och räddningstjänsten kom med ytterligare två pumpar som sattes i tvättstuga och rensbrunnen. Trots att fem pumpar kördes var spillvattennivån i husets rörsystem över nedre bottens golvnivå till ungefär kl. 22 då nivåerna började sjunka. Golvbrunnen var proppad med cirka 8 cm betongplatta. Trots detta orsakade det höga bakvattentrycket två "spruthål". Vidare trycktes betongplattan runt golvbrunnen i tvättstugan sönder. Om de befintliga manuellt stängbara golvbrunnarnas funktion har de inte kunnat uttala sig, med hänvisning till att de vid tillfället var upptagna av att åtgärda spillvattnet som stod cirka 30 cm högt vid upptäckt och att det då gällde att pumpa för att rädda värmeväxlaren i pannrummet. De har med hänvisning till Va-nämndens beslut BVa 38/98 hävdat att en fastighetsägare inte kan anses medvållande om avstängbara golvbrunnar står öppna och tillagt att det i annat fall i praktiken skulle betyda att man måste vara hemma så fort det regnar. Sökandenas uppgifter vinner visst stöd av fotografier och övrig utredning. Enligt Va-nämndens mening saknas det anledning att ifrågasätta att sökandena har lämnat korrekta uppgifter. Visserligen kan det i förstone framstå som svårförklarligt att hålen kan ha åstadkommits eller att bottenplattan m.m. skulle ha förstörts av det inströmmande vattnet. En faktor som kan förklara detta är dock att byggnaden är uppförd på 1930-talet. Efter vad som är Va-nämnden bekant kan normalt slitage i kombination med vattentryck i en sådan byggnad göra att, såsom sökandena har beskrivit, bottenplatta m.m. går sönder och att det bildas hål i samband med stora mängder på fastigheten (på grund av övertryck) inträngande vatten. Några alternativa skadeorsaker har inte heller presenterats. Sökandenas uppgifter om vad som hände vid översvämningstillfället får vid angivna förhållanden godtas. Va-nämnden utgår därför från sökandenas beskrivning av händelseförloppet. Det inträngande vattnet har således orsakat skador i golvet. Sökandena är berättigade till ersättning för åtgärdande av detta. I denna del har de yrkat ersättning för uppbilning av golv med 12 900 kr och igengjutning av golv med 10 800 kr. Beloppen i sig har inte ifrågasatts och framstår som skäliga. När det gäller rörens isärglidningar så har EEM gjort gällande att dessa snarare skulle kunna förklaras av sättningar i marken. Det framgår också av protokoll från filmning under 2009 att rören redan då i viss utsträckning hade glidit isär. Någon utredning som visar att fogarna gled isär vid det nu aktuella tillfället finns inte. Sannolikheten att så skulle ha varit fallet är svår att uppskatta. Att så skulle ha skett i någon mån framstår visserligen som troligt under förutsättning att inte alla isärglidningar hade skett redan innan detta tillfälle. Fastigheten har också innan den nu aktuella översvämningen utsatts för ett flertal översvämningar.

Va-nämnden finner det vara övervägande sannolikt att rörens isärglidningar i allt väsentligt uppkommit redan innan den aktuella översvämningen, antingen p.g.a tidigare översvämningar eller sådana i kombination med sättningar. Ersättningsposten VS-arbete inklusive rör och golvbrunnar har avsett rör och rördelar samt två golvbrunnar från tomtgräns till husgrund samt källarledningar. Ersättning för rör och rörarbeten kan mot denna bakgrund inte utgå. Utredningen (t.ex. frågelistan) visar att det redan tidigare var nödvändigt att byta ut golvbrunnen i källaren. Nu har två brunnar bytts. I avsaknad av utredning angående de utbytta brunnarnas beskaffenhet innan översvämningen finner Va-nämnden, mot EEM:s bestridande, inte styrkt att det på dessa uppkommit ersättningsgilla skador. Motsvarande gäller för källarledningarna. Ersättning för dessa kan därför inte heller utgå nu. EMM har gjort gällande att beloppen överstigande 37 600 kr ska jämkas p.g.a. medvållande. En fastighets ägare anses normalt inte vara skyldig att installera och bruka backventiler, såvida detta inte föreskrivits t.ex. i samband med bygglov eller om det annars föreligger särskild anledning till det. Utredningen visar (se t.ex. frågelistan och brevet från advokaten Qvigstad) att de tidigare ägarna av fastigheten var medvetna om problemen och visste att avloppsbrunnen behövde bytas. Utredningen visar också att sökandena vid köpet av fastigheten fick del av denna kunskap. De vidtog dock inga åtgärder innan det aktuella översvämningstillfället. Om skyldighet förelegat att ha backventil så har underlåtenhet att installera sådan eller annan motsvarande anordning bedömts som medvållande till uppkomna översvämningsskador och föranlett jämkning av eventuellt skadestånd till hälften. (Se Vattenöverdomstolens domar DTVa 10 och 11/85). Avgörandena får anses vara ett uttryck för vad som alltjämt är gällande rätt. Av frågelistan framgår visserligen inte att det krävdes en backventil. Men enligt de lämnade uppgifterna krävdes att en brunn byttes för att översvämningar skulle kunna undvikas. Sökandena vidtog inte heller någon åtgärd för att komma tillrätta med problemen. Vid dessa förhållanden bör ersättningar överstigande 37 600 kr jämkas. En annan sak är rätten att få en backventil ersatt. P.g.a. de ständigt återkommande översvämningarna bör sökandena kunna ha rätt till ersättning för den backventil som varit nödvändig för att minimera riskerna för nya översvämningar. Sökandena har efter den aktuella översvämningen också installerat en ny backventil för att skydda sig mot nya översvämningar. Backventilen får anses ha ett sådant samband med den nu aktuella översvämningen att det får anses ligga inom ramen för sökandenas talan att kunna erhålla ersättning för en sådan. Ventilen utgör också del av den nu installerade brunn för vilken de yrkat ersättning. Kostnaden för ventilen får uppskattas. Ersättning bör utgå med ca 5 000 kr.

Beloppen 12 900 kr och 10 800 kr, dvs. 23 700 kr bör jämkas till ca hälften. Ersättningen för backventilen kan dock inte bli föremål för jämkning. Sökandena bör erhålla skäligen ansedda 55 000 kr. Beslut den 21 december 2012, BVa 88 Mål nr Va 17/11