t KARNVAPEN EN OAVSLUTAD HISTORIA DE MASTE FORSVINNA Maj Briu Theorin tidigare nedrustningsambas sador Goteborg2maj 2007 Inter armas silent leges. N?ir vildet talar, tiger lagarna. Och ju brutalarc vildet iir, desto tystare blir lagarna. Tystnaden var fbrodande ndr overgreppen pe Hiroshima och Nagasaki begicks. Niir oskyldiga civila mdnniskor i flera generationer blev offer for militiira teknologiska framgin gar.forst minga 6r efter den 6 augusti 1945 borjade sanningen nfl inte bara hibakusha - atombombens offer - utan ocksi oss i viistvzirlden. Och ett globalt arbete mot kzirnvapen viixte fram. VetenskapsrnZin, forsk are) forfattare, liikare, kulturarbetare borjade anviinda sina erfarenheter och kunskaper i kampen mot atomvapen. Journalister avslojade i vilka stiider militiirer i ost och viist tiinkt sig placera ut s k medeldistanskdrnvapen, som pe 5 minuter kunde ni fienden. Stiider som skulle bli omedelbara mil for fiendesidan. Journalisterna avslojade ocksi neutronbomben; ett atomvapen som sparade byggnader och material och effektivt dodade levande varelser. Och folkopinionen vdxte och 100.000-tals miinniskor i Europa stoppade siviil neutronbomben som utplaceringen av medeldi stanskiirnvapen. Debatten gick hird mellan de politiker som kriivde att kiimvapen skulle forsvinna och de som trodde pi "avskriickningens" teorier. Sjiilv sktilldes jag ut av Carl Bildt for att sitta i Gorbatjevs knti niir jag kriivde ett stopp for utvecklingen av nyakiirnvapen. Gorbatjev ltirde jag kiinna lingt senare i arbete med internationella Grona Korset. En klok politisk ledare som oppnade for internationell kontroll och avskaffande av kemiska vapen men framforallt trodde och tror pi andra losningar dn kdrnvapen. Nu iir det tyst i folkopinionen och bland politikerna om kiirnvapen. Di lyckades vi alltsi att avskaffakiirnvapen? Eller?! Nej, tyvdrr! Kiirnvapen dr en oavslutad historia. Vi miste pi nytt viicka en stark folkopinion for ett totalt avskaffande av alla krirnvapen. Niir vildet talar tystnar lagarna. Nu talar USAs ledare om och planerar for att anvf,nda krirnvapen mot nationerna man inte gillar dven om de inte har kiirnvapen, utan att viirldsopinionen reagerar. Nu kan USA trots forbud i inter-
"1 t nationell lag utan starka reaktioner bland politiker eller folkopinion utveckla nya penetreringskiirnvapen, sk bunker-busteryapen. Land skall med lag byggas. Detta gtiller ocksi det internationella samfundet. Utan lagar giiller den starkes rtitt med forodande konsekvenser. Det liirde vi oss av andra viirldskriget. Diirflor miste den internationella rdtt som FN-stadgan utgor uppriitthillas inte minst mot den uppluckring av internationell lag som framfor allt Bush-administrationen gor sig skyldig till. Preventive attack eller forebyggande anfall finns i den nya amerikanska doktrinen och tilliimpades i Irak-kriget. Men forebyggande anfall stir i klar strid med FN-stadgans vars viktigaste princip iir forbudet att starta k ig. Sverige och andra liinder m6ste krtiva att FN-stadgan foljs och fordoma varje brott mot den. Utan att rodna sa Richard Perle - en av hokarna som utformat den nya amerikanska politiken att forebyggande anfall var inte n6got konstigt; det var biittre att sli till forst innan nigon annan hann! Men det var just det viirlden underkiinde n?ir FN skapades 1945. FN forbjod den starke riitten att sl6 till ftjrst och bestiimde att ktig skulle vara forbjudet. Endast fbrsvar om man anfolls till dess att siikerhetsradet sammantrddde. Land skall med lag byggas. Det gziller ocksi for kiirnvapen. Kiirnvapen kan bara minskas och helt forsvinna genorn internationella avtal och kontroll. Varje vapen som tillverkas kommer forr eller senare att anvdncias. Si ocks& ktirnvapen, som har anvdnts mot Hiroshima och Nagasaki med florodande konsekvenser ocksi mot kommande generationer. Alla kanske inte kan 6ka till Hiroshima for att mota hibakusha eller ge pi museet och beskida de forodande konsekvensern av den med dagens mitt lilla atombomb som f;illdes diir. De sorn giort det glommer aldrig den ganska stora sten vari skuggan av en miinniska d'r inbriind - man eller kvinna vet vi inte - men skuggan iir allt som blev kvar vid den fruktansviirda hettan. Eller den hoptryckta och briinda lilla trehjulingen som Zir allt som blev kvar av den lilla grabben niir bomben f?illdes. TANWVAPEN Visste ni att just nu i detta ogonblick finns det tusentals kiirnvapen pi stridsspetsar, ubitar, fartyg eller flyg, omedelbart ftirdiga for avforning". Fiirdiga att inom en minut skickas ivzig mot mdnniskor i bide ost och v?ist? Visste ni att det finns ktirnvapen som tir si smi att de kan bziras i en vanlig resvziska? Omkring7}} i USA och flera hundratals i Ryssland utanfor varje avtal eller kontroll. Visste ni att viirldens lager av ktirnvapen idag har 700 ginger den
4.,1 spriingkraft som anviindes under fbrra seklets alla tre krig, vilka dodade 44 miljoner mdnniskor? 7a0 ginger mer spriingkraft! Visste ni att kostnaderna for ktirnvapnen 1945-2000 var 8 trillioner dollar? (8000000000000) Och de ar inte kostnaderna lor deras forstorelse eller for deras avfall inriiknat. De kostnaderna har overhuvudtaget inte rtiknats med, vilket vi fhr erfara i Barents hav och andra kiirnvap.nplutr... Det finns inte pengar att ta hand om sonderrostade ktirnvapenubitareller rensa forstorda provplatser. Visste ni att taktiska kiirnvapen, som iir konstruerade att anviindas i ijirekt krigforing utan nigra restriktioner kan bli utplacerade i de nya NATo-liinderna runt om Rysslands grdnser? Ett NATO som minga talar sigvarma for att Sverige skall gi med i. Ett NATO vars frrsvar vilar pi de lranska och engelska kiirnvapen. Visste ni att det fortfarande finns minga tusentals strategiska och medeldistansk?irnvapen runt om i viirlden, som av misstag kan avfuras och diirigenom starta ett kiirnvapenkrig, som dodar varje levande miinsklig varelse pi joiden? Endast kackerlackor och rittor kommer att overleva denna nukletiru uint.r. I Niir Bush och Putin for nigra tr sedan skrev under avtalet om minskning av kiirnvapenarsenalerna med 60% borde det skapa upprymdhet och till och med firande. Antligen ror vi oss i riitt riktning kunde man tycka. Och visst har de strategiska kiirnvapnen minskat. Men innan vi firar miste vi faktiskt liisa det finstilta. Vad doljer sig bakom den massiva marknadsforingen av en storstilad kiirnvapennedrustning? Verklig vilja eller en skenmanov.r for att dolja en upprustning av nya ktirnvapen? Jag menar att Alva Myrdals kritik i "spelei o- tt.orustning.rr,' pi nytt iir bertittigad. Bush ljuger ndr han siiger att vi *.0 detta a6al lagt dit kalla kriget bakom oss, menar forskaren Stephen Young, frin Federation of American Scientist och Union of Concerned Scientist. Voung har kritiskt granskat den amerikanska kdrnvapenpolitiken. Bush-Putin civerenskommelsen kriiver att strategiska ktirnvap en on alert dvs i omedelbar stridsberedskap skall minskar frin omkring 6.00d vardera till mellan 1700 till 2200 till tr 2012 dvs om fem 6r. Det l6ter bra men det tir vikti g att komma ihig att 1700 kiirnvapen per sida iir tillriickligt for att utplina :.OOO stdder. Det tir inte tillriickligt att ha kvar 1700 omedelbart stridsberedda. Ala kiirnvapen skall naturligtvis tas ur omedelbar stridsberedskap. Fordraget, i stiillet for det handslag som Bush ville noja sig med, har allvarliga^brister.
\ Minga av de kiirnvapen, som skall tas ur hogsta stridsberedskap ska inte forstoras - bara lagras s6 att de pi nytt skall kunna siittas in igen. Bushadministrationen planerar att behilla minst 2400, som 6ter kan siittas i funktion inom veckor och 4600 som inom tre 616ter kan anviindas. DAftill planerar USA att behilla flera tusen fler, som efter en liingre tid kan utplaceras. Totalt kommer USA att behilla mojligheten att utplacera omkring 15.000 kiirnvapen Sven om det skulle ta nigra hr att uppni denna niv6, s?iger Young. Fordraget giiller bara strategiska ktirnvapen; dvs lingdistanskiirnvapen p& land, ubitar och flygplan avsedda for mil i USA respektive Ryssland och begriinsar inte de tiotusentals taktiska kortdistanskiirnvapen, som?ir det verkliga hotet flor Sverige och andra icke-kiirnvapenliinder. Bakom Bush storstilade utspel om nedrustning av strategiska kiirnvapen doljer sig emellertid planer pi s6viil en upprustning i rymden - ocks6 av kiirnvapen - som utveckling av en ny typ av kiirnvapen. Bida visserligen forbjudna i internationella avtal, men det tycks inte stora den amerikanska administrationen. USA:s kiirnvapenplan NPR (Nuclear Posture Review) avslojar planer pi nya kzirnvapen, som kiirnvapenlaboratorierna i skuggan av den 11 september snabbt fbtt stod for. Tvi senatorer har redan ffiu genom sina krav att utveckling och produktion av sm&, anvdndbara bunker busters typ arz kiirnvapen skall studeras. Dessa bunker-busters eller djuppenetrerande ktirnvapen kallas ibland for minikdrnvap o, men det iir en forriidisk term - bn enda bomb dodar visserligen inte hundratusentals mdnniskor, men viil tiotusentals. En utveckling och anvdndning av denna typ av k?irnvapen iir ett brott mot siviil icke-spridningsfordraget som provstoppsavtalet som USA skrivit under. Det kanske mest allvarli ga i NPR ar attusa forbereder sig flor fors ta ghngen att anvcinda kiirnvapen mot 7 utpekade l?inder- Kina, Ryssland, Irak, Libyen, Nordkorea,Iran och Syrien - av vilka fem sivitt vi vet tir k?irnvapenftia. I USAs fbrsvarsbudgetbr 20041yfte Bush forbudet att forska om s.k. l6gstr6- lande ktirnvapen och anslog 15 miljoner dollar for fortsatt forskning om s.k. bunker-bustervapen. Det tio 6r gamla forbudet om forskning av lagstrilande kiirnvapen upphiivdes for ett 6r sedan med argumentet att man m6ste behilla teknologin for att utveckla nya keirnvapen for att mota hot av massforstorelsevapen. Siviil USA som Ryssland har i icke-spridningsfordraget utlovat att avsk affa alla ktirnvapen, inte att liigga gamla kzirnvapen i lager lor att utveckla nya.
USAs planer pi utplacering av keirnvapenramper i Polen och andra osteuropeiska stater utgor ett verkligt hot mot Ryssland och verkar i rakt motsatt riktning mot en krirnvapenkapprustning. Putin talade 2005 om att Ryssland utvecklar en ny typ av kiirnvapen, som ingen annan har, vilket i sig ocksi kan leda till en ny kiirnvapenkapprustning. Bush- Putin avtalet och planern a pe nya k?irnvapen uppfuller pi intet siitt fltagandet i icke-spridningsfordraget. Har den svenska regeringen protesterat mot detta? Och IJSAs milittirer hotar med s.k. mini-ktirnvapen. Nu utreder man mojligheten att anvdnda s.k. bunker-buster kiirnvapen niista ging de far siiker infoimation om var ljsama bin Ladin finns. Bin Ladin anses gomma sig i griinsomridet mellan Afganistan och Pakistan. Och hittills har man ju funnit honom minga ginger. Att anvdnda kiirnvapen i den jakten dr huvudlost och siirskilt i omr6den grdnsande till de bida ktirnvapenl?inderna Kina och Indien. Hela Mellanostern kan exploderar. Har den svenska regeringen protesterat mot detta? NPT - icke-spridningsfordraget- iir det viktigaste internationella avtal vi har mot kiirnvapen. I det fordraget forbinder sig icke-ktirnvapenliinde r att inte skaffa kiirnvapen mot att ktirnvapenmakterna forbinder sig att steg for steg avskaffa sina kdrnvapen. Den internationella domstolen i Haag har klargiort att hot om eller anvdndning av kiirnvapen inte st6:r i overensstdmmelse med internationell lug; dvs det?ir forbjudet att hota med eller anvdnda kiirnvapen. Hur lyckades vi med detta? Detta beslut iir ett utmiirkt exempel pi hur folkrorelser med stor kunskap kan piverka politiska beslut. Olof Palme var den forsta som vid FN:s 40-6rsjubileum tog upp tanken att olagligflorklara kiirnvapen. I borjan av 9O-talet arbetade Internationella Jurister mot Kiirnvapen fram en pm med allamotargument mot regeringarnas vilja att beh6lla ktirnvapen och forslag till hur ett forbud skulle formuleras. Vid tvi tillftillen i FN:s generalflorsamling fordes frigan fram av alliansfria liinder; dock inte av Sverig". Den forsta gingen sig jag sjiilv hur USAs representanter gick in i de alliansfrias moten och bokstavligt talat hotade forslagsliinderna bl a med att dra tillbaka ekonomiskt stod. Niista ir hade liinderna organiserat sig och lyckades driva genom ett beslut att frigan skulle foras till den internationella domstolen i Haag for att hora deras synpunkter. Nu var det politikernas sak att agera genom att drivape sina regeringar. Domstolen i Haag viinde sig till sina medlemsltinder med samma forfrigan innan den sjiilv skulle fiilla utslaget och den divarande svenska regeringen - Bildts regering - ville inte svara. Sjalv hade jag lagt en flerpartimotion i riksdagetr,
b agerat i utrikesutskottet med hjalp av Jurister Mot Kiirnvapens promemoria och fbtt hela riksdagen utom moderaterna att siiga att anvdndning av kiirnvapen var ett brott mot internationell lag. Niir endast tvi dagar Aterstod tills svaret skulle vara inne, viinde jag mig till vir gruppledare Ingvar Carlsson, som gav mig i uppdrag att formulera ett brev till Carl Bildt som for kiinnedom skulle tillst?illas de andra partiledarna. I brevet pimindes Bildt om riksdagens stdllningstagande och florutsattesvara i enlighet diirmed. Sa skedde ocksi nhgratimmar innan tidsfristen lopte ut. Vi var uppenbart tillriickligt m6nga som agerade och domstolen ftillde utslaget att hot om eller anvdndning av kiirnvapen inte stir i overensstiimmelse med, internationellag. Utslaget frin den Internationella Domstolen i Haag kom i slutarbetet med Canberra-kommissionen och fordes in i vir rapport. CANBERRA-KOMMISSIONEN, Minga forslag har forts fram for att minska och si sminingom avskaffa alla kiirnvapen. Ett helhetsgrepp togs av den s.k. Canberrakommissionen, bestiende av 16 miin och en kvinna; jag sjiilv. Bland oss fanns t.ex.forre fbrsvarsministern i USA Robert Mc Namarq som helt iindrat uppfattning, forre statsministern i Frankrike Michel Rochard och professor Joseph Rotblat, grundare av Pugwash och mottagare av Nobels Fredspris 1995 och tidigare ffrstjiirnige generalen Lee Butler, ansvarig for den amerikanska marinens k?irnvapenarsenaler. Lee Butler iir vtird sin egen mdssa. Genom sitt ansvar for den amerikanske marinens kiirnvapenarsenaler och den som hade tummen pe avtryckaren, hade han bokstavligen talat insett hur fullstiindigt omojliga kiirnvapen var. Han beriittade hur vi flera ginger varit mycket ndra ett fullstiindigt k?irnvapenkrig pi grund av misstag. NZir fiendes kiirnvapen pi vag i sista stund upptiicktes vara en misflock eller ndr uttrottade soldater gjorde missbedomningar av florodande art. Han var fullstiindigt overtygad om att alla k?irnvapen miste bort och talade starkt, ja niistan snubblande om varfor. Det enda fiirsvar som finns mot kdrnvapen 5r att avskaffa alla kdrnvapen! Niir han beriittade att han skulle tala for 10.000 vetenskapsmdn gav jag honom - en ffrstjiirning general -tips om hur han skulle tala. Jag som var en van talare hade fbtt samma r8d av min man, som var organisator av mycket stora mciten ndr jag skulle tala vid jiittemotet 1982 i Goteborg. Mitt rid var: snubbla inte i viig. Du iir inte det viktigaste - det iir publiken och dom miste fb reagera. Andas, stanna upp och l6t publiken reagera., ',
n T Nigra veckor senare fick jag brev frin Butler, som overlycklig skrev,,det blev succ6". Tyviirr blev en tid efter att Canberra-kommissionens iapport presenterats, trycket mot den f.d. $rrstjiirnige generalen Butler for h6rt i USA och han orkade inte fortsetta kampen mot ktirnvapen. Det giorde emellertid Joseph Rothblat. Rothblat, fusiker och sjiilv jude, flydde Polen och stiillde upp ph att utveckla atombomben som si mingu urrdru foiskare for att forhindra Hitler att ffi viirldsherraviilde. Niir det var helt klart att Hitler inte klarat att framstiilla atomvapen, krdvde Rothblat att Manhaffan-projektet skulle stoppas. Nu behovdes det inga atomvapen. Men det ville inte varken militiirer eller politiker och Rothblat som enda vetenskapsman liimnade projektet, ftirnekades amerikanskt medborgarskap och nytuo. till England d?ir han omskolade sig till liikare. Diirifr6n forde han kampen i alla ir med fakta och argument mot ktirnvapen. En underbar forebild. Canberra-kommissionen fick nio minader pi sig att presentera vir ',baby" och till florvining for en del presenterade vi ett fullstandigt realistiskt progru- not totalt avskaffande av allakdrnvapen., Aven om k?irnvapen betecknas som kalla krigets vapen, finns de fortfarande kvar i stor omfattning och miste avskaffas. Detta tir ingen omojlighet och inte drommar frin fredsrorelsen, vilket Canberrakommissionen vi sade. Vi gav i Canberrakommissionen argument ftir vad som miste ske och foreslog att i de forsta omedelbara stegen miste vari att: 1) ta bort kiirnvapen frin omedelbar stridsberedskap (off alert) 2) skilj kiirnvapen frin kiirnvapenbdrarna 3) sluta utplacering av taktiska ktirnvapen 4) sluta med kiirnvapenprov 5) starta forhandlingar for att minska USAs och Rysslands ktirnvapen 6) overenskommelse mellan kiirnvapenmakterna att aldrig anvtinoa tcarnvapen florst och att aldrig anviinda kiimvapen mot icke-kiirnvapenmakter. Diirefter skulle en serie av tngarder vidtas; t.ex. stopp for produktion av klyvbart material och utarbetandet av ett avtal om en kiirnvapenfri viirld. OFF ALERT Det kan viil iindi inte vara sa att kiirnvapen ligger fullt stridsberedda, ftirdiga att omedelbart anvrindas, l6ngt efter att det kalla kriget dr slut, frfigar sig viin av ordning. Jo d6, hur vansinnigt det iin liter iir det fortfarande,a arr.n om en del av dessa i Bush-Putin planen avldgsnas. Risken for ett kiirnvapenkrig av
p w misstag genom dessa stridsberedda kiirnvapen var och iir uppenbar. Det liirde oss inte minst Lee Butler. Det iir absolut nodvtindigt att alla kiirnvapen tas ur stridsberedskap, var hans l?irdom SKILJ T{NXVAPEN FRAN KARNVAPENBANANXA For att forhindra att kiirnvapen snabbt stitts in miste kiirnvapen separeras frin sina robotar. Det kommer att ta en viss tid att gora robotar anvtindbarc och dtirmed ge utrymme for forhandlingar och samtal. STOPPA UTPLACERING AV TAKTISKA TINWVAPEN I Utplacering av kortdistanskiirnvapen eller s.k. taktiska kiirnvapen placerade utanfor USA och Ryssland miste upphora och befintliga kiirnvapen dras tillbaka. STOPP FOR ALLA ICTMTVAPENPROV,,,, I Ett krav som redan Alva Myrdal arbetat fram i en konvention i Geneve men som stoppades av bl a Storbritanniens premiiirminister i samtal med Tage Erlander. Om alla kiirnvapenprov stoppas kan inga nya kiirnvapen utvecklas. I stiillet for ett totalt provstopp fick man di ett stopp flor alla prov i atmosfdren, vilket ledde till att k2irnvapenmakterna forlade alla sina kiirnvapenprov under jord och i ett slag kraftigt okade alla ktirnvapenprov. Alva var mycket besviken. Dtirefter har ett stopp for kiirnvapenprov riverenskommit, nigot som inte till punkt och pricka efterlevs. FORHANDLINGAR MELLAN RYSSLAND OCH USA har sen Canberrakommissionen piborjats i den s.k. Bush-Putin planen och beror en del av deras kzirnvapen men inte alla. Vert forslag grundade sig pi att forst miste de stora ktirnvapeninnehavarna dra ner sina stora mzingder av kiirnvapen innan man kan borja stiilla krav pi de andra ktirnvapenmaktern att minska och avskaffa sina kiirnvapen. USA och Ryssland miste ta ytterligare steg i verklig kiirnv ap enn e dru stn ing. ALDRIG ANVAWOA KqRNVAPEN FORST ELLER MOT ICKE- TqNNVAPENMAKTER Detta iir ett forslag som Sverige och andra liinder tidigare drivit. Om kiirnvapenmakterna forskriver sig att aldrig anvdnda ktirnvapen forst minskar man risken pitagligt for ett kzirnvapenkrig. Att inte anvdnda kiirnvapen mot en icke-kiirnvapenmakt kan tyckas sjiilvklart men krriver ocksi det en klar utftistelse. Detta
inte minst mot den nya kiirnvapenstrategin frin USA dar 7 l?inder, varav 5 icke har kiirnvapen, utpekas som ttinkbara att anviinda kiirnvapen emot. Canberrakommissionen tillsattes av labourregeringen i Australien, som emellertid forlorade makten innan vir rapport var klar. Den senare borgerliga regeringen som varit kritisk till tillsiittandet av kommissionen presenterade tindi vir rapport till FN och till nedrustningskonferensen i Geneve, men ingen regering inte ens den svenska, som hade tvl representanter i kommissionen, har seriost drivit kraven vidare. Det giorde emellertid Irland till granskningskonferensen om NPT 6120A0 och lyckades med skickligt arbete fora in Canberra-kommissionens forslagi 13 punkter i form av ett handlingsprogram i slutdokumentet, som alla liinder stiillde upp p6, iiven k?irnvapenmakterna. Det giiller nu att sl6 vakt om detta beslut och kriiva att arbetet p6borjap. Den svenska regeringen genom Anna Lind tog initiativet till Blix-kommissionen om massforstorelsevapen. Men hjulet kan knappast uppfinnas pi nytt, si Blixkommissionen for fram i stort fram samma forslag som Canberrakommissionen. I Vad kan vi di gora och finns det nigot positivt att hiinvisa till? Forst av allt att lara oss mer. Sedan engagera oss och andra fibr att fb bort allakiirnvapen frin jordens Yta, hav och luft. Och hindra dem att placeras ut i rymden. Agera gentemot vir egen regering och stiilla krav pa att den agerar. Inget mer tassande - ett aktivt agerande kr?ivs. Kr?iva att internationell lag giiller ocksi fbr'v?irldens supennakt. Kr?iva att v rt eget lands regering inte tiger still utan aktivt forvaltar pundet frin Alva Myrdal och Olof Palme. Och engagera unga miinnisl.ot i detta arbete. Det dr deras framtid det handlar om. En kiirnvapenfri viirld iir inte en drom, den iir inte bara onskvtird utan fullt mojlig att genomfora. Vi behover inte tusentals kiirnvapen pi missiler, ubitar, fargyt eller flygplan som p6 nigon minut iir fullt stridsberedda. Vi vill inte ha smi okontrollerade kiirnvapen, som biirs omkring i resviiskor. Vi behover inte kiirnvapen utplacerade runtom Ryssland i de nya NATo-ltinderna. Vi behover inte ett missilforsvar - ett stjiirnornas ktig - mot inbillade fiender. Vad vi behover 6r en krirnvapenfri v?irld! Kunskap, fakta och forslag saknas inte. Politikerna - regeringar och riksdag ar - har fbtt redskap i sina htinder; Canberra-kommissionens och Blixkommissionens rapporter, ldkare mot kiirnvapens vetenskapliga rapporter, NPT-beslutet 2000. De m6ste tvingas att anvdnda dem. Vi miste tvinga dem att agera! Alla och envar av oss har ett personligt ansvar.
For Inter armas silent leges. Niir vildet talar, tystnar lagarna. Det dr vhr uppgift att inte tiga still. t I '