"Om du är Messias, så säg oss det!" De omringade Honom i templet, i Salomos pelarhall, och krävde svar. "Om du är Messias, så säg oss det rätt ut!



Relevanta dokument
Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

Spår Tredje samlingen Bygga gemenskap

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

Vittnesbörd om Jesus

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

En ledare efter Guds hjärta

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Bibeln för barn presenterar. Berättelse 54 av 60

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Bibeln för barn presenterar. Den första påsken

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Bibeln för barn. presenterar. Den första påsken

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Sjätte Påsksöndagen - år A

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Guds Närvaro & Terminsintro. Umeå Vineyard

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Evangelietexter för Palmsöndag och Påsk Källa Palmsöndagens evangelium 28/ Johannesevangeliet 12:1-16

Bibeltexter till predikan

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Dopgudstjänst SAMLING

Ordning för dopgudstjänst

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Välkommen med på resan.

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

KALLADE ATT VARA VITTNEN. För den här världens skull

Sjätte Påsksöndagen - år B

Vilja lyckas. Rätt väg

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Fjärde Påsksöndagen - år C

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, Se sista sidan!)

Evangeliet enligt Johannes

Sångpostillan - Andra söndagen i Fastan

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Tunadalskyrkan Den kämpande tron Mark 14:3-9

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI Klag 3:26

Texter till Predikan

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

Fakta om kristendomen

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara

22 söndagen under året år A

Vem är Jesus enligt Jesus?

Andra söndagen i advent år B

Leif Boström

Femte söndagen i fastan - år C

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria

Tredje Påsksöndagen - år B

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

Fjärde Påsksöndagen - år B

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Så får vi under en termin läsa M arkusevangeliet och hans berättelser om Jesus.

Texter till predikan långfredagen

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

Fjärde Påsksöndagen - år A

SOTERIOLOGI Frälsning & Dop

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

4 söndagen 'under året' - år B

Tunadalskyrkan Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

10 söndagen 'under året' - år B

Tunadalskyrkan, påskdagen Mark 16:1-14

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den?

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vem ser vi när vi ser på Jesus?

1. Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta.

1. Skapad till Guds avbild

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

24 söndagen 'under året' - år A

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Ge inte upp! Ty ingenting är omöjligt för Gud." Lukas 1:37. Är då något så underbart, att Herren inte skulle förmå det?

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Bikt och bot Anvisningar

Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

Transkript:

Tema: Den gode Herden, 3 söndagen i påsktiden Text: Jer. 23:3-8, 1 Pet. 5:1-4, Joh. 10:22-30 Episteltext: 1Till era äldste riktar jag nu denna maning, jag som själv är en av de äldste och kan vittna om Kristi lidanden, jag som också skall få dela den härlighet som kommer att uppenbaras: 2Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet. 3Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. 4Då skall ni, när den högste herden träder fram, krönas med ärekransen som aldrig vissnar. Evangelietext: 22Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, 23och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. 24Då omringade judarna honom och sade: "Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet." 25Jesus svarade: "Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. 26Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 27Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. 28Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. 29Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. 30Jag och Fadern är ett." Predikan: "Om du är Messias, så säg oss det!" De omringade Honom i templet, i Salomos pelarhall, och krävde svar. "Om du är Messias, så säg oss det rätt ut!" Messias - den man väntade på... Messias - den man hade förväntningar på... Messias - en ledare Gud skulle sända, en ledare att följa... En stark ledare som skulle kunna ena folket, en militär ledare som skulle kunna kasta ut romarna och upprätta en fri och självständig stat. En man med svärdet i ena handen och bönboken i den andra. Messias. Allas behov och önskningar projicerades till krav som måste uppfyllas för att man skulle vilja följa. För att man skulle erkänna att här är den Gud har sänt: Messias.

"Om du är Messias, så säg oss det!" Jesus viker inte undan, för Han vet vem Han är och Han vet vilket uppdrag Han har fått. "Jag har sagt er det, men ni tror det inte." Han kunde ha stannat där. Han kunde ha begärt att de skulle tro Honom på Hans ord. Många ledare gör så, begär att det ska räcka att de har sagt det. Att det inte behövs några andra bevis, inga andra argument. Men Jesus fortsätter. "Gärningarna som Jag gör i Min Faders namn vittnar om Mig." För evangeliernas författare är det självklart att Jesus är Messias. Framför allt Matteus evangelium är uppbyggt så att det visar hur Jesu liv och handlingar på alla sätt överensstämmer med den bild som texter i Gamla Testamentet förmedlar. I Lukas evangelium berättar Jesus alldeles i början av Sin verksamhet att Han är Messias. I Lukas 4:16-21 står det: 16Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet: 18Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19och förkunna ett nådens år från Herren. 20Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. 21Då började han tala till dem och sade: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig." De ord Han läste kom från Jes. 61:1-2 och tolkades ofta som messianska, alltså att det var modellen för Messias verksamhet. I hela Lukas evangelium kan vi sedan se hur Jesus gör just de här sakerna: ger de fattiga hopp, befriar de fångna, helar de sjuka, upprättar de förtryckta och talar om Guds rike som något nära och närvarande. I Johannes evangelium kallas de gärningar som Jesus utförde för tecken. Vad Han sa och gjorde, och hur Han sa och gjorde det, var tecken på att Han var Messias.

Messias betyder "Den Smorde". I Gamla Testamentet smordes man till tre olika ledaruppgifter: för att bli kung, präst eller profet. I Nya Testamentet ser vi olika vinklar av Jesu messianska gärning. I de synoptiska evangelierna: Matteus, Markus och Lukas, är det mest den profetiska messias-bilden. I Hebreerbrevet är det den prästerliga och i Johannes Uppenbarelsebok ser vi Jesus som Kungen. Men det finns också andra bilder av ledarskap i Bibeln. En fjärde sådan bild, som säger något helt annat än den ganska hierarkiska bilden av kungen, är herden. Att vara herde var ett hårt och slitsamt yrke. Man levde med fåren dag och natt, man mötte dagens hetta och nattens kyla tillsammans med dem. Man måste ständigt få tag på tillräckligt med vatten och bete. Att vara herde gav inte så hög vinst att man hade råd att låta några i varje kull gå under. Därför var man tvungen att se till att det fanns mat och vatten åt alla. Med hjälp av en enkel stav höll man ihop fåren så att inget sprang bort och sprang vilse. När rovdjuren kom måste man ställa sig mellan rovdjuret och fåren och med risk för eget liv driva bort det. Man hade inte råd att låta några får bli rivna och gå till spillo. Om ett lamm blev skadat fick man bära det tills det kunde gå igen. Man hade inget val. Uttrycket: "lite svinn får man räkna med", gällde inte. I vårt slit-och-släng-samhälle kan det här vara oerhört provocerande. Men lika provocerande kan vår slit-och-släng-mentalitet vara. Särskilt som den inte bara gäller materiella ting eller ens djur, utan alltför ofta även färgar vårt sätt mot andra människor. När Jesus talar om Sitt ledarskap, använder Han gärna bilden av Herden. I Matt. 9:35-38 står det att Jesus såg människorna, och de var illa medfarna, som får utan herde, och Han fick medlidande med dem, och Hans herde-hjärta drev Honom att undervisa och bota dem, men också att inse Sin egen otillräcklighet och be lärjungarna att be att Gud skulle resa upp fler människor som skulle kunna hjälpa. I Lukas 15 berättas om hur fariséerna och de skriftlärda inte uppskattade att Jesus umgicks med "tullindrivare och syndare". Jesus berättar då tre olika liknelser för att förklara varför Han gör som Han gör, och den första av dem är liknelsen om det förlorade fåret. Där säger Han att det blir större glädje i himlen över en enda syndare, som omvänder sig, än över 99 som inte behöver omvända sig. En aning provocerande, kan tyckas, för den som i hela sitt liv har försökt att leva efter Guds vilja. Men i sitt sammanhang handlar det inte om att Gud inte skulle uppskatta Sina barn, utan igen: "lite svinn får man räkna med" gäller inte.

I Johannes 10 talar Jesus om Sig Själv som en Herde som känner sina får, som en omsorgsfull Herde som tar hand om Sina får så väl att de tyr sig till Honom, kommer när Han ropar och följer Honom. Han jämför sitt ledarskap med en god Herde, som inte springer undan när vargen kommer, utan tvärtom hellre ger Sitt liv för fåren. I Johannes evangelium kommer passionshistorien ett bra stycke efter dagens predikotext, men vi som samlas här idag har precis haft tillfälle att fira påsk. Under påsken har vi påmints om hur Jesus gav Sitt liv för oss, och vi skall kika lite närmare på vad det är som händer i passionshistoriens början. I Johannes 18 läser vi att Jesus är i Getsemane trädgård tillsammans med Sina lärjungar, när Judas, fariséerna, översteprästerna och vaktstyrkan kommer dit för att anhålla Honom. Han möter dem och säger: "Vem söker ni?" De svarade: "Jesus från Nasaret." Och Han säger till dem: "Det är Jag." Detta upprepas och i vers 8 säger Han: "Jag har ju sagt er att det är Jag. Om det är Mig ni söker, så låt de andra gå!" Ty det som Han hade sagt skulle uppfyllas: "Av dem som Du har gett mig har Jag inte låtit någon gå förlorad." Så när de kommer, vargarna, vakterna med sina vapen, ställer Sig Jesus framför Sina lärjungar och säger: Det är Mig ni söker. Låt de andra gå. Han försöker skydda de andra genom att lämna över Sig Själv direkt istället för att gömma Sig bakom dem eller springa iväg och låta de andra klara sig bäst de kan. Det är ett typexempel på hur Hans ledarskap är en Herdes ledarskap. Herden, har vi sagt, delade fårens livsvillkor. Och i Jesus stiger Gud ner och blir människa. En människa som känner hunger och törst och som blir trött och sliten av långa vandringar och ändlösa arbetsdagar. Och på vilka villkor? Gud stiger ner och blir människa! Vilken familj väljer Han då att födas in i? Översteprästens familj, så att Han kan få en religiös plattform? Ståthållarens familj, så att Han kan få en snygg plattform för världslig makt? Lite bekvämlighet, lite lyx Nej, Han kommer till en jordlös snickare och hans unga hustru. Han lever hela Sitt jordiska liv i relativ fattigdom. Det kan man tolka på två sätt: det ena är att vi duger som vi är, vi behöver inte göra oss fina för att Gud skall komma till oss, vi behöver inte vara någon annan än de vi är. Det andra är att fattigdomen i sig blir ett ideal. Under kyrkans historia har det varit en vanlig tolkning, men den är mindre vanlig idag. Och personligen tror jag inte att vi måste bli fattiga för att duga inför Gud. Vårt överflöd kan däremot ha skapats av vår bristande omsorg om vår nästa, men det är en annan sak.

En god herde har omsorg om alla sina får. Och Jesus vänder sig till alla. Jesus besökte både fattiga och rika, både människor med makt och människor i samhällets utkant. De som följde Honom och som Han tog hand om var både kvinnor och män, gamla och unga. Han tog den spetälske i handen och dömde inte kvinnan som begått äktenskapsbrott. Så visade Han att Gud älskar alla människor, och vill ha gemenskap med varje människa. Oavsett vilken situation vi är i, i livet. Oavsett om vi levt som goda kristna eller inte, så vill Gud alltid möta oss med Sin kärlek. Den kärlek som älskar oss, inte för vad vi gör, men för att vi är. Den kärlek som levde, dog och uppstod, för vår skull. Det var typiskt för hela Jesu gärning att Han inte bara vände Sig till de rika eller fromma etc, utan undervisade alla som kom i Hans väg. Han åt och drack med prostituerade och tullindrivare, med dem som människor betraktade som brottslingar och landsförrädare och allt möjligt. Han åt och drack även med fariséer och skriftlärda. Ett exempel i Johannes evangelium är Jesu nattliga samtal med Nikodemus i kapitel 3. Men än tydligare är det i Luk. 7:36ff En av fariseerna bjöd hem honom på en måltid, och han gick dit och tog plats vid bordet. 37Nu fanns det en kvinna i staden som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséens hus kom hon dit med en flaska balsam 38och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. 39Fariséen som hade bjudit honom såg det och sade för sig själv: "Om den mannen vore profet skulle han veta vad det är för sorts kvinna som rör vid honom, en synderska." 40Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." - "Säg det, mästare", sade han. 41"Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. 42När de inte kunde betala efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest?" 43Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." - "Du har rätt", sade Jesus, 44och vänd mot kvinnan sade han till Simon: "Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. 46Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek." 48Och han sade till henne: "Dina synder är förlåtna." 49De andra vid bordet sade då för sig själva: "Vem är han som till och med förlåter synder?" 50Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."

Här ser vi att Jesus även besökte fariséer. Även i Luk. 11:37ff är Jesus hembjuden till en farisé och går dit. Om man går igenom texter i de synoptiska evangelierna kan man se att ungefär en tredjedel av textmassan om Jesu verksamhet handlar om hur Jesus skäller på de skriftlärda och fariséerna. Man kan läsa det på två olika sätt. Antingen som att Jesus alltid var arg på de religiösa ledarna, att Han hatade dem, eller så kan man läsa det som att Han visserligen tyckte att de gjorde fel, men att tonen och syftet var att vinna dem, att med gråten i halsen försöka få dem att förstå att de inte kunde förlita sig på sina positioner, utan att även de måste omvända sig. Man kan alltså se det som att Jesus kämpade hårt för att även de skulle komma till tro på Honom, även om det blev konfrontationer för att de inte kunde acceptera att Han valde att arbeta på ett sätt som de inte kunde förstå, t ex att Han åt och drack med vem som helst, att Han botade på sabbaten, att Han inte prioriterade människors regler och tolkningar av Guds bud framför vad som skulle göra det möjligt för människor att kunna ha en Gudsrelation och ett religiöst liv. Det mest karaktäristiska för Jesu sätt att bemöta människorna omkring Sig var den omsorg Han visade. När Jesus uppväckte änkans son i Nain var det inte för att vara spektakulär, utan för att det var hennes hopp om överlevnad. När Jesus botade de spetälska var det för att ge dem en möjlighet att åter komma in i gemenskapen, till och med brödundret var för att människorna som lyssnat till Hans undervisning inte skulle stupa av hunger på vägen hem. Och det är Jesu omsorg som är nyckeln till även dagens episteltext, i 1 Pet. 5:1-4. Petrus vänder sig till församlingens ledare och uppmanar dem att inte uppträda som herrar över församlingen utan att vara herdar över de som kommit på deras lott. Det är därför att Jesus har fortsatt omsorg om oss alla som Han ber människor att vara ledare, men inte hur som helst, utan som en god och omsorgsfull herde. Och vad innebär det att som ledare vara en herde idag? Att man blir ledare för att man bär på en äkta omsorg om människorna, inte för att man vill ha makt eller uppmärksamhet. Att man i allt man gör, gör det med ett herdehjärta. Att man hela tiden har omsorgen om varje människa i fokus, så att man inte begär saker av människor som de inte har någon som helst möjlighet att leva upp till. Att man inte ger en bild av det kristna livet som något som är fullständigt ouppnåeligt, så att människor hela tiden känner sig misslyckade. Istället bör man visa på Jesus i ord och gärning, vare sig man är ledare som pastor i en församling,

eller som politiker i ett land eller som förälder i en familj. Alla har vi någon form av ledarskap och alla kan vi i det ledarskapet ha Jesus som föredöme, eftersom Han är Den Gode Herden. Amen.