Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma www.naturvardsverket.se/bokhandeln ISBN 91-620-8260-4 Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm www.naturvardsverket.se Skogsstyrelsen Tel: 036-15 56 00 E-post: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Postadress: Skogsstyrelsen, SE-551 83 Jönköping www.skogsstyrelsen.se Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2006 Tryck: Elanders Tofters Omslagsfoton: Tore Hagman/Naturfotograferna (framsida) Jan Schützer/Naturfotograferna (baksida) Grafisk form: Press Art Upplaga: 10 000 ex
Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur tillståndet i miljön bör vara. Målet för skogen antogs 1999 och kallas Levande skogar. Målet formuleras på följande sätt: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Delmål 1 i Levande skogar innebär att 400 000 hektar skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog ska ges ett formellt skydd under perioden 1999-2010. Denna areal är fördelad på naturreservat 320 000 ha, biotopskyddsområden 50 000 ha och naturvårdsavtal 30 000 ha. Därutöver förväntas skogsägarna frivilligt avsätta 500 000 ha skogsmark. 3
Den Svenska modellen Det finns idag en bred samsyn i det svenska samhället att gemensamma åtgärder krävs från myndigheternas och skogsägarnas sida för att bevara skogslandskapets värdefulla miljöer med dess djur och växter. Denna samsyn har resulterat i målen om det statliga formella skyddet och i skogsbrukets åtaganden om såväl frivilliga avsättningar av områden som generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Samsynen och de gemensamma insatserna för naturvård brukar kallas den Svenska modellen. Markägarna är viktiga samarbetspartners Markägarna är viktiga samarbetspartners i arbetet att bevara och utveckla skogslandskapets värden. Det är viktigt att tillvarata markägarnas vilja att bevara skyddsvärd skog. En övergripande strävan är att skogar med höga biologiska värden antingen avsätts frivilligt eller skyddas formellt. Strategins anda innebär att myndigheterna i sitt arbete ska bjuda in till samverkan mellan olika aktörer så att den svenska modellen med dess olika komponenter ska fungera på ett bra sätt. De centrala och regionala myndigheterna ska vara ett aktivt stöd för kommunerna i arbetet med naturreservat. Staten och statligt ägda bolag väntas ta ett stort ansvar för att bevara naturvärden på den egna marken. 4
Den nationella strategin Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har med utgångspunkt från delmål 1 fastställt en nationell strategi för arbetet med formellt skydd av skog. Strategin, som redovisades till regeringen i maj 2005, är vägledande för motsvarande länsvisa strategier som fastställs av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Strategierna avser myndigheternas arbete men riktar sig även till kommuner, markägarorganisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer samt andra berörda. Områden som prioriteras för formellt skydd Enligt strategins grundkrav ska ett skogsområde som prioriteras för formellt skydd utgå från en skogsbiologisk värdekärna, dvs. ett område med höga befintliga naturvärden. Områdena värderas och prioriteras efter tre typer av biologiska bevarandevärden med likvärdig tyngd: 1. Mycket höga naturvärden på beståndsnivå. 2. Goda förutsättningar till bibehållna naturvärden genom geografiskt läge eller stor areal. 3. Förekomst av skogstyper som Sverige har internationellt ansvar att bevara, till exempel ädellövskogar, skärgårdsnaturskogar och kalkbarrskogar eller förekomst av skogstyper som är underrepresenterade i formellt skyddade områden, t ex skogar med hög bonitet. 5
4,5 % 4,0 % 3,5 % Formellt skyddad produktiv skog 2003 (%) Formellt skyddad produktiv skog 2010 (%) 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Nordboreal Sydboreal Boreonemoral Nemoral Landet Mest skyddsvärda är områden med höga värden i samtliga tre avseenden. Andra bevarandevärden, t ex i vattenmiljöer eller för friluftsliv och kulturmiljövård ska också vägas in i områdesurvalet. Vidare ska praktiska prioriteringsgrunder beaktas, t.ex. andelen nyckelbiotoper inom berörd brukningsenhet. Viktiga underlag för formellt skydd är bland annat nyckelbiotopsinventeringen, inventeringsunderlag för naturreservat samt inventeringar av rödlistade arter. Tillsammans visar underlagen bland annat var det finns värdetrakter, dvs. landskapsavsnitt med en särskilt stor förekomst av värdekärnor. Värdekärnor i värdetrakter prioriteras ofta för formellt skydd. 6 Skyddsformer Tre olika skyddsformer används beroende på; värdekärnornas storlek, sammansättning av olika naturtyper samt behov av aktiv skötsel. Samtliga skyddsformer innebär att mark-
ägaren kompenseras ekonomiskt. Områden som blir naturreservat kan även köpas av staten, genom Naturvårdsverket. Naturreservat används normalt för större områden och områden sammansatta av flera olika värdefulla naturmiljöer. Beslut om naturreservat ska innehålla föreskrifter om skydd och skötselplan. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar. Biotopskyddsområde används för mindre områden. Skogsstyrelsen beslutar om biotopskyddsområden på skogsmark. Naturvårdsavtal är ett frivilligt civilrättsligt avtal där markägare mot en begränsad ekonomisk ersättning avstår från till exempel skogsbruk. Avtalet sluts mellan markägaren och Skogsstyrelsen och Fjällregionen gäller ofta i 50 år. Naturvårdande skötsel finns ibland med som ett tillägg till avtalet. Så fördelas den skyddade arealen över landet Den nationella strategin fastställer arealmål för hur stor areal produktiv skogsmark som ska skyddas nedanför gränsen för fjällnära skog i varje län. Arealmålen innebär att en större andel produktiv skogsmark kommer att skyddas i den södra landsdelen jämfört med den norra. De länsvisa strategierna beskriver vilka typer av skogar som prioriteras och anger områden i länet med särskilt höga värden. GÖTEBORG LULEÅ Nordboreal UMEÅ HÄRNÖSAND Sydboreal STOCKHOLM Boreonemoral MALMÖ Nemoral 7
Länsvisa arealmål Riksdagens miljömål Levande skogar innebär att tillsammans med redan skyddade arealer kommer 2,6 % av den produktiva skogen nedanför gränsen för fjällnära skog vara formellt skyddad då miljömålet genomförts. I nedanstående tabell redovisas den areal (hektar) som ska skyddas inom olika län nedanför gränsen för fjällnära skog enligt den nationella strategin. Utgångspunkten är den totalareal som ska skyddas enligt delmål 1 i Levande skogar. Län Arealmål Naturreservat Biotopskydd & 1999-2010 Naturvårdsavtal Stockholm 16 400 12 300 4 100 Uppsala 12 800 9 600 3 200 Södermanland 8 600 6 450 2 150 Östergötland 13 800 10 350 3 450 Jönköping 7 400 5 550 1 850 Kronoberg 10 600 7 950 2 650 Kalmar 14 600 10 950 3 650 Gotland 6 800 4 420 2 380 Västra Götaland 24 600 18 450 6 150 Örebro 11 000 8 780 2 220 Västmanland 6 400 4 800 1 600 Blekinge 5 500 3 850 1 650 Skåne 7 400 5 180 2 220 Halland 9 100 6 370 2 730 Värmland 23 100 18 480 4 620 Dalarna 40 200 32 160 8 040 Gävleborg 21 900 17 520 4 380 Västernorrland 19 300 15 440 3 860 Jämtland 30 500 24 400 6 100 Västerbotten 40 000 34 000 6 000 Norrbotten 70 000 63 000 7 000 Landet nedan fjällregionen 400 000 ha 320 000 ha 80 000 ha 8
Genomförande och uppföljning av strategin Respektive myndighet ska länsvis och årligen ta fram en ettårig genomförandeplan för arbetet med formellt skydd. Den nationella strategin ska utvärderas i samband med en kontrollstation i anslutning till den fördjupade utvärdering av miljömålen som bedöms ske under åren 2007 2008. Andel skyddad produktiv skog av den totala skogsmarksarealen nedanför fjällnära skog Produktiv skog utanför skyddade områden 97,4% Kvar att skydda enligt miljömål 1,5% Skyddad produktiv skog (t.o.m. 2003) 1,1% Frågor Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen svarar på övergripande frågor om strategin. Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsens distrikt besvarar frågor om arbetet i respektive län eller inom en viss fastighet. 9
Läs mer Miljömålen på köpet! De Facto 2006. Miljömålsrådets årsrapport. ISBN 91-620-1250-9. Nationell strategi för formellt skydd av skog. 2005. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. ISBN 91-620-1243-6. Strategi för formellt skydd av skog länsvisa dokument. Kontakta Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen för mer information. Naturreservat i Sverige. Broschyr. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-8233-7. Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare. Broschyr. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-8234-5. Biotopskyddsområden. Folder. Skogsstyrelsen. Beställningnummer 1007. Beställs från Skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal. Folder. Skogsstyrelsen. Beställningsnummer 1004. Beställs från Skogsstyrelsen. Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur (FaSN) värdekärnor i skogsmark. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-5466-X. Bilaga 1 till den nationella strategin för formellt skydd av skog. Naturvårdsbiologisk forskning. Underlag för områdesskydd i skogslandskapet. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-5452-X. Bilaga 2 till nationella strategin för formellt skydd av skog. Beställning av publikationer: 08-505 933 40, fax 08-505 933 99 e-post:natur@cm.se www.naturvardsverket.se/bokhandel e-post:skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se www.skogsstyrelsen.se 036-15 56 00 10
Denna broschyr presenterar den nationella strategin för formellt skydd av skog enligt delmål 1 i miljökvalitetsmålet Levande skogar. Strategin riktar sig till länsstyrelser, Skogsstyrelsen, kommuner, markägare, markägarnas organisationer, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer och andra berörda.