Naturgasprojektet 2005-04-28 1(16) Organisation av systemansvaret för naturgas 1. Uppdraget Regeringen uppdrog den 14 oktober 2004 åt Svenska Kraftnät att göra de förberedelser som krävs för att Svenska Kraftnät skall kunna fungera som systemansvarig för naturgasmarknaden senast den 1 april 2005. Enligt uppdraget träder Svenska Kraftnät i funktion som systemansvarig under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag att regeringen bemyndigas utse den systemansvarige för naturgas. Uppdraget skall, i relevanta delar, bedrivas i samråd med Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet. Vidare anges att Svenska Kraftnät skall fortlöpande till Näringsdepartementet redogöra för hur uppdraget fortskrider och att uppdraget skall redovisas senast den 15 februari 2005. Regeringen beslutade den 17 februari 2005 en proposition innehållande bl.a. förslag till ny naturgaslag (prop. 2004/2005:62). Enligt propositionen föreslås lagen träda i kraft den 1 juli 2005. Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 17 februari 2005 att förlänga redovisningstidpunkten för Svenska Kraftnäts uppdrag till den 29 april 2005. 2. Arbetets bedrivande Svenska Kraftnät inbjöd i oktober 2004 samtliga naturgas-leverantörer och naturgasdistributörer i Sverige samt Svenskt Näringsliv och Svenska Gasföreningen att ingå i en referensgrupp för att bistå Svenska Kraftnät i arbetet att organisera system-ansvaret för naturgas. Fyra möten har hittills hållits med referensgruppen. Avgränsningsfrågor och samarbetsfrågor mellan de transmissionsansvariga och den systemansvarige har genomgåtts vid ett flertal bilaterala möten mellan Svenska Kraftnät och de två transmissions-företagen, Nova Naturgas och Sydkraft Gas Transmission. Vidare har möten genomförts med Gastra A/S, som är såväl transmissionsansvarig som systemansvarig i Danmark, för att klarlägga hur det kommande samarbetet bör utformas.
Under arbetet har flera avstämningsmöten genomförts med Energimarknadsinspektionen, som därvid också informerat om sitt arbete med bl.a. framtagande av mätningsföreskrifter. Svenska Kraftnät har fortlöpande för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet redogjort för hur uppdraget fortskridit. Arbetet har inom Svenska Kraftnät organiserats inom ramen för ett projekt, naturgasprojektet. Projektet har innefattat tre delprojekt: Balanstjänst och systemövervakning, Balansavräkning samt Föreskrifter och avtal. Projektgruppen har bestått av Björn Hagman, Hagman Energy AB (projektledare), Ulrika Formgren, Björn Forsberg, Jenny Fridström, Östen Gidlund och Per-Ivar Sigelfeldt. Naturgasföretagen på den svenska marknaden har i ett samverkansprojekt, GasMarknadens Avregleringsprojekt (GMA), tidigare arbetat fram förslag till hur de nya förutsättningarna för naturgasmarknaden skall uppfyllas i den praktiska hanteringen. Projektgruppen tog under november-december del av GMAs förslag till lösningar och har därefter haft en löpande dialog med GMP-Ö (GasMarknadsPlattformen Övergångsfas) och tagit del av det fortsatta arbetet inom GMP-Ö. 2(16) 3. Planerat utförande av uppgifter ingående i systemansvaret Uppdraget till Svenska Kraftnät angav sju uppgifter som bör ingå i systemansvaret för naturgas. I det följande anges planerat utförande för var och en av dessa sju uppgifter. Vidare anges den övergångslösning som planeras tillämpas under juli och augusti 2005. En huvudfråga har varit om systemansvaret för naturgas bör genomföras i Sverige så likartat som möjligt med genomförandet i andra länder eller om systemansvaret för naturgas och system-ansvaret för el bör utföras så likartat som möjligt i Sverige. Svenska Kraftnät har funnit att såväl marknads- som effektivitetsskäl talar för att systemansvaret för naturgas och systemansvaret för el bör utföras likartat i Sverige utom i de avseenden där det finns särskilda skäl för skillnader. En sådan skillnad är exempelvis att elsystemet alltid måste vara i momentan balans medan naturgassystemet är ett trögt system eftersom gastrycket i ledningarna kan varieras inom vissa gränser utan problem för användarna. De allra flesta naturgasanvändarna i Sverige är också användare av el. Även leverantörerna/distributörerna av naturgas är ofta leverantörer/distributörer av el. För aktörerna på den svenska naturgasmarknaden bör det därför vara en fördel om reglerna för naturgasmarknaden och elmarknaden är likartade. Det är också en fördel för aktörerna om de kan tillämpa likartade kommunikations-lösningar med såväl den systemansvarige för naturgas som den systemansvarige för el. En likartad utformning av systemansvaret för naturgas och systemansvaret för el innebär också att systemansvaret för naturgas blir
kostnadseffektivare eftersom det kan bygga på de system och rutiner och den kompetens som utvecklats för systemansvaret för el. Det blir också bättre möjligheter att beakta och tillgodogöra samspelet mellan gas- och elmarknaderna för marknadsmässig hantering av ansträngda driftsituationer på såväl gas- som elmarknaden. Gas till kraftvärmeverk är det tydligaste exemplet på denna interaktion mellan de två marknaderna. Dessa synergieffekter mellan naturgas och el var betydelsefulla inför det danska beslutet att sammanföra Gastra med Eltra och Elkraft till Energinet.dk. Det är därför troligt att utformningarna av system-ansvaret för naturgas och systemansvaret för el även i Danmark blir mer likartade. Det norska Stortingets principbeslut rörande statlig finansiering av gasledningar kan också innebära en liknande utveckling i Norge. Detta skapar en grund för en parallell och delvis integrerad utveckling av de nordiska gas- och elmarknaderna. På lite längre sikt bör en nordisk gasmarknad och ett gassamarbete mellan oberoende systemansvariga företag utvecklas. Ett särskilt marknadsråd för naturgas kommer att organiseras av Svenska Kraftnät. De två transmissionsansvariga företagen har inbjudits att delta i en samordning av de transmissionsansvarigas eventuella behov av marknadsråd med den systemansvariges marknadsråd. Svenska Kraftnäts hemsida kommer att utvecklas så att den också innehåller naturgasinformation och information om systemansvaret för naturgas. Särskilda kontaktpersoner för systemansvaret för naturgas kommer att anges. 3(16) 3.1 Systemövervakning Den systemansvarige har det övergripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag i det svenska naturgassystemet. Systemansvaret innefattar inte att svara för den direkta driften av naturgassystemet. Det är innehavarna av naturgasledningar som är ansvariga för drift och underhåll av sina respektive ledningssystem. I förhållande till de transmissions- och distributionsansvariga företagen kommer Svenska Kraftnät att ha en övervakande och samordnande roll. För systemövervakningen krävs tillgång till uppgifter från den driftplanering och drift-övervakning som sköts av respektive ledningsinnehavare. Svenska Kraftnät lämnar i avsnitt 5.1 förslag till föreskrift om detta. En viktig utgångspunkt för Svenska Kraftnäts systemövervakning kommer att vara sammanställning av de balansplaner som rapporteras av de balansansvariga inför kommande dygn. Balansavtalet kommer att innefatta regler om hur rapportering av balansplan skall ske. Vidare avser Svenska Kraftnät att som stöd för sin system-övervakning upphandla ett antal tjänster. En anbudsinfordran har sänts ut beträffande följande tjänster: - Systemövervakning av tryck och flöden i mät- och reglerstationer i stamnätet och larm till Svenska Kraftnät vid behov.
- Systemsäkerhetsplanering, prognoser av tryckförändringar för kommande vecka och rådgivning angående lämpligt tryck i nätet. - Beräkning av acceptabelt totalt intervall för gastrycket för kommande vecka, givet driftrestriktioner och driftsäkerhetsbedömningar. - Beräkning av acceptabelt totalt intervall för gastrycket avseende kommande dygn, givet driftrestriktioner och driftsäkerhets-bedömningar. - Utföra tryckberäkning efter det att balansansvarigas planer för kommande dygn inkommit och vid behov komma med förslag till åtgärder. - Bistå i kontakter med Gastra A/S när de vill förändra fastställda planer i Dragör. - Uppföljning av mätvärden från Gastra A/S avseende gaskvalitet, volymer, energiinnehåll och informera om misstänkta felaktigheter. - Dagligen informera Svenska Kraftnät om läget i naturgasnätet samt förse Svenska Kraftnät med lämplig information och statistik/historiska värden som är av vikt för den systemansvarige. Utvärdering av inkomna anbud avseende dessa tjänster pågår f n. Systemövervakningen av naturgassystemet avses bli samordnad med systemövervakningen av elsystemet inom Svenska Kraftnäts Driftavdelning. Utveckling avseende anpassning av kommunikationssystem och system för övervakning och handelsrapportering har påbörjats. 4(16) 3.2 Planering och vid behov vidtagande av åtgärder för ändrad in/utmatning Obalanser som identifieras i samband med systemövervakningen kan oftast hanteras inom ramen för de variationer av gastrycket i transmissionsnätet som kan medges. När sådana obalanser iden-titifieras som kräver åtgärder härutöver kommer Svenska Kraftnät att så långt som möjligt använda marknadsmekanismer. Balans-ansvariga och vid behov också större förbrukare kommer att kon-taktas beträffande möjligheter till förändring av förbrukning, lager eller införsel till Sverige. Den flexibilitet som härvid kan erhållas är i betydande utsträckning en följd av vilken planering och vilka förberedelser som företagen har gjort. Svenska Kraftnät kommer därför att genomföra en dialog med företagen i syfte att utveckla den flexibilitet som kan erhållas genom marknadsmekanismer. De systemansvariga för el i Norden har slutit ett gemensamt systemdriftavtal. Målet med avtalet är att ta till vara de fördelar som en samordnad drift av det nordiska elsystemet kan innebära. Bl.a. skall kostnaderna för balansreglering minimeras genom att de systemansvariga utnyttjar varandras reglermöjligheter när detta är tekniskt och ekonomiskt lämpligt. Sedan september 2002 är hela den nordiska elmarknaden en gemensam marknad för reglerkraft. Svenska Kraftnäts vision är att ett motsvarande samarbete skall kunna utvecklas inom gasområdet. Överläggningar har påbörjats med Gastra A/S om framtagande av ett samarbetsavtal för systemdriften. Om situationen är så allvarlig att den anpassning av balansen som kan uppnås genom marknadsmässiga avtal inte bedöms vara tillräcklig, kommer Svenska Kraftnät att härutöver tvingas beordra innehavare av naturgasledningar att begränsa eller avbryta överföring av naturgas till kunder. Regler härom är föreslagna i 7 kap. 2 naturgaslagen. Svenska
Kraftnät har inte identifierat behov av några närmare föreskrifter härutöver i naturgasförordningen. Svenska Kraftnät kommer att utarbeta en intern instruktion beträffande hur beordring av begränsad eller avbruten överföring skall ske. Avsikten är att fördela den förbrukningsminskning som är nödvändig mellan de ledningsinnehavare som är berörda av balansstörningen. Det blir sedan nätinnehavarnas uppgift att avgöra på vilket sätt de lämpligast genomför den beordrade förbrukningsminskningen, d.v.s. avgöra vilka kunder som skall få begränsad eller avbruten överföring. 5(16) 3.3 Drift- och planeringssamarbete med systemansvariga i angränsande länder Det svenska naturgassystemet är sammankopplat med det danska i Dragör utanför Köpenhamn. För att säkerställa att den kvantitet gas som en leverantör tar in till Sverige är samma kvantitet som en dansk leverantör levererar i Dragör görs en avstämning av anmälda planer. I balansavtalet kommer att införas regler om att den balansansvarige i balansplanen skall ange för varje timme handelsplan per motpart i Dragör för den planerade handel som den balansansvarige har balansansvar för. Gastra A/S begär in motsvarande uppgifter om danska handelsplaner i Dragör. Den gashandel i Dragör som fastställs i avstämningen mellan Gastra och Svenska Kraftnät är fast för handelsparterna. Eventuella skillnader mellan det fysiska flödet och det avtalade flödet påverkar inte handelsparterna utan kommer att avräknas mellan de systemansvariga Gastra och Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät har som nämnts i det föregående avsnittet påbörjat överläggningar med Gastra A/S om framtagande av ett samarbetsavtal för systemdriften. Även Nova Naturgas AB deltar i dessa överläggningar eftersom avtal också behöver utarbetas kring sammankopplingen av Novas och Gastras transmissionsledningar. I överläggningarna diskuteras också behovet av rutiner för planeringssamarbete. 3.4 Balansavräkning Balansavräkningen innebär en ekonomisk hantering av de obalanser som kommer att förekomma mellan in- och utmatning av naturgas. De föreslagna reglerna i naturgaslagen liknar i mycket de regler som i dag gäller för elmarknaden. För varje uttags- och inmatningspunkt skall det finnas en balans-ansvarig. Endast den som har ingått avtal om balansansvar med den systemansvariga myndigheten kan vara balansansvarig. Balansansvarig åtar sig gentemot den systemansvariga myndigheten det ekonomiska ansvaret för att det nationella naturgassystemet tillförs lika mycket naturgas som den balansansvarige tar ut. Ansvaret för att det finns en balansansvarig ligger på den aktuelle naturgasleverantören, som skall underrätta ledningsinnehavaren om vem som är balansansvarig. Detta innebär att en leverantör som vill leverera eller mata in naturgas i en viss punkt själv måste åta sig balansansvaret eller genom avtal se till att någon annan åtar sig balansansvaret. Naturgaslagen innehåller också bestämmelser om när byte av leverantör och byte av balansansvarig får ske.
6(16) Svenska Kraftnät har i möten med referensgruppen diskuterat utkast till balansavtal. Ett slutligt förslag till balansavtal har nu remitterats till naturgasföretagen, Svenskt Näringsliv och Svenska Gasföreningen. Balansavtalet innehåller krav på vilken information som balansansvarig skall lämna i sin balansplan. Balansplan skall lämnas senast kl 12.00 dagen före leveransdygnet. Därefter får förändring av balansplan rapporteras fram till kl 16.00, varefter ingen ändring får ske för timmarna 06.00-18.00. Ändring av balansplanen avseende timmarna 18.00-06.00 får rapporteras senast kl 15.00 samma leveransdygn. Eftersom gastrycket i transmissionsnätet kan varieras inom vissa gränser utan problem för användarna kommer Svenska Kraftnät att tillåta vissa obalanser. Varje balansansvarig kommer i balans-avräkningen att ha ett konto, balanskonto, där obalanser ackumuleras. På morgonen dagen före leveransdygnet kommer Svenska Kraftnät att fastställa tillåtet intervall för summan av de balansansvarigas balanskonton vid utgången av leveransdygnet. Detta intervall motsvarar acceptabelt högsta respektive lägsta tryck i transmissionsledningarna och beräkningen görs utifrån driftrestriktioner och driftsäkerhetsbedömningar. Varje balansansvarig erhåller en viss procentandel av detta intervall. Procentandelen beräknas inför varje leveransmånad utifrån nätinnehavarnas rapportering av bedömd maximal månadsmedeleffekt per balans-ansvarig och kommer därigenom att motsvara den balansansvariges kunders bedömda maximala månadsmedeleffekt i förhållande till samtliga kunders bedömda maximala månadsmedeleffekt. Det bör i sammanhanget noteras att Nova Naturgas, som äger en del av transmissionsnätet för naturgas i Sverige, anser att de också äger flexibilitetsutrymmet i nätet. En konsekvens härav skulle kunna vara att de säljer detta utrymme till någon aktör, vilket skulle förhindra att Svenska Kraftnät ställer detta utrymme till förfogande för övriga aktörer/balansansvariga. Svenska Kraftnät delar inte denna syn. Enligt Svenska Kraftnäts uppfattning är det naturgassystemets karaktär och sammanlagringen av aktörernas gas som skapar flexibilitetsutrymmet i gasnätet. Energimarknads-inspektionen avser att vidare utreda frågan och påbörja detta arbete under hösten 2005. Det andra transmissionsföretaget i Sverige, Sydkraft Gas Transmission, anser i likhet med Svenska Kraftnät och referensgruppen att flexibilitetsutrymmet utan någon extra ersättning skall stå till förfogande för den systemansvarige och de balansansvariga. Balansavräkningen kommer av Svenska Kraftnät att utföras på dygnsbasis och baseras på balansplanerna och erhållna mätvärden från nätinnehavarna. Skillnaden mellan vad en balansansvarig har tillfört naturgassystemet och vad han har tagit ut adderas med ingående balans på den balansansvariges balanskonto och jämförs med den fastställda tillåtna maximigränsen respektive minimi-gränsen. Om den på så sätt ackumulerade obalansen överstiger maximigränsen eller understiger minimigränsen blir den överstigande eller understigande mängden balansgas. Principerna för prissättningen av balansgas motsvarar de principer som Gastra tillämpar i Danmark. Det av Platts publicerade day-ahead priset i
Zeebrügge i Belgien omräknas till kr/mwh med ett tillägg om 30 kr/mwh. Balansgas som försäljs av den balans-ansvarige prissätts med 50 % av detta balansgrundpris medan balansgas som köps av den balansansvarige prissätts med 150 % av detta balansgrundpris. Avsikten är att denna prisschablon skall ge de balansansvariga incitament att söka göra en sådan planering att ackumulerade obalanser alltid ligger inom tillåtet intervall. När en fungerande reglergasmarknad utvecklas på sikt bör den nu tillämpade prissättningsschablonen ersättas av prissättning på balansgas som är baserad på reglergaspriset. Skillnader kan uppstå mellan de preliminära mätvärden som rapporteras av nätinnehavarna efter leveransdygnet och de slutliga värden som nätinnehavarna rapporterar efter leveransmånaden. Summan av dessa skillnader benämns korrektionsgas. Priset på korrektionsgas är det ovan beskrivna balansgrundpriset. Priset är detsamma för såväl såld som köpt korrektionsgas eftersom mängden korrektionsgas inte kan påverkas av de balansansvariga genom bättre planering. Mängden korrektionsgas är i stället beroende av skillnader mellan nätinnehavarnas preliminära och slutliga rapportering. Fakturering kommer att ske en gång per månad och avser balansgas, korrektionsgas och förbrukningsenergiavgift under leveransmånaden. Balansansvariga företag skall ställa säkerhet för den kreditexponering som kan uppstå enligt balansavtalet till följd av företagets löpande aktiviteter. Kraven på grundsäkerhet och tilläggssäkerhet beräknas enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer för säkerhetskrav på balansansvariga företag. Svenska Kraftnät avser att utföra balansavräkningen av naturgas inom samma organisation inom Marknadsavdelningen som balans-avräkningen av el. Härigenom erhålls synergieffekter. Det nya system, Nytta, som nu utvecklas för balansavräkningen av el kompletteras med funktionalitet för balansavräkning av naturgas. Den meddelandehantering som nu är etablerad mellan elaktörer, EDIEL, kompletteras så att den också kan hantera gasmeddelanden. 7(16) 3.5 Övervakning av försörjningstryggheten Regeringen angav i prop. 2004/2005:62 att Energimyndigheten bör få i uppdrag att övervaka frågor om försörjningstrygghet för naturgas och att uppgiften bör resultera i en årlig rapport till regeringen. Enligt artikel 5 i naturgasmarknadsdirektivet skall övervakningen särskilt omfatta balansen mellan tillgång och efterfrågan på den inhemska marknaden, förväntad framtida efterfrågan och tillgängliga leveranser, ytterligare kapacitet som planeras eller håller på att anläggas, nätets kvalitet och underhållsnivå samt åtgärder för att täcka efterfrågetoppar och hantera brister i leverans från en eller flera leverantörers sida. I propositionen angavs vidare att eftersom regeringen avser att utse Svenska Kraftnät att vara systemansvarig myndighet bör Energi-myndigheten utföra uppgiften i samråd med Svenska Kraftnät. EGs direktiv om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning (gasförsörjningsdirektivet) antogs den 26 april 2004. Direktivet innebär att medlemsstaterna skall utarbeta normer för försörjningstrygghet och
definiera ansvarsfördelningen mellan marknadsaktörerna. Vidare skall medlemsstaterna utarbeta beredskapsplaner. Normerna och beredskapsplanerna skall publiceras. Direktivet anger vidare att den årliga rapporteringen av åtgärder för försörjningstryggheten skall kompletteras med uppgifter om vidtagna åtgärders påverkan på marknaden, bl.a. i konkurrenshänseende, lagringskapacitet, omfattningen av långsiktiga kontrakt och incitament för nyinvesteringar. Direktivet etablerar vidare en krismekanism på gemenskapsnivå som träder ikraft vid betydande försörjningsavbrott eller om en medlemsstat påkallar det. Regeringen uppdrog den 17 februari åt Energimyndigheten att i samråd med Svenska Kraftnät utreda och lämna förslag till lagstiftning och regelverk i övrigt som krävs för att genomföra gasförsörjningsdirektivet i svensk rätt. Inriktningen bör enligt uppdraget vara att åstadkomma ett regelverk som klart och tydligt fastställer marknadsaktörernas roller och ansvarsområden samt en väl fungerande konkurrensutsatt marknad för naturgas i enlighet med EUs krav. I uppdraget ingår att föreslå rutiner för genom-förandet av de rapporteringar som krävs enligt direktivet. Vidare ingår att ta fram en konsekvensbeskrivning samt förslag till finansiering om föreslagna åtgärder kräver tillkommande sådan. Uppdraget skall redovisas senast den 14 oktober 2005. Svenska Kraftnät avser att i samband med redovisningen av uppdraget återkomma till frågan om hur den systemansvariga myndigheten för naturgas bör arbeta med övervakning av försörjningstryggheten. 8(16) 3.6 Främjande av konkurrensen Det förhållandet att de nordiska länderna haft oberoende systemoperatörer med uppgift att främja konkurrensen på elmarknaden har varit av avgörande betydelse för elmarknadens utveckling. Svenska Kraftnät har i arbetet med att förbereda systemansvaret för naturgas sökt ta till vara erfarenheterna från arbetet med att främja konkurrensen på elmarknaden. Referensgruppen har innefattat samtliga leverantörer och distributörer av naturgas i Sverige och representant för Svenskt Näringsliv. Företag som tidigare uttryckt oro för konkurrensen på naturgasmarknaden har beretts tillfälle att ge synpunkter på förberedelsearbetet. Främjande av konkurrensen är enligt Svenska Kraftnäts erfaren-heter från elmarknaden en långsiktig och dynamisk process. Hur systemansvaret utformas är därvid av stor betydelse men inte ensamt tillräckligt för att skapa en effektiv energimarknad med reell konkurrens. Myndigheter, systemansvariga och marknadsaktörer har skilda roller och påverkansmöjligheter. Andra avgörande frågor än systemansvarets utformning är företagsstrukturen och de fysiska och institutionella förutsättningarna för en med grannländerna integrerad marknad. En väl utvecklad naturgas-marknad i konkurrens bör långsiktigt innefatta möjligheter till börshandel med naturgas, helst i internationell samverkan. Svenska Kraftnät föreslår i det följande i avsnitt 5.2 att instruktionen skall kompletteras så att det klart framgår att konkurrensen skall främjas såväl på elmarknaden som på naturgasmarknaden.
9(16) 3.7 Deltagande i internationellt harmoniseringsarbete Processen mot en europeisk naturgasmarknad i konkurrens förutsätter ett omfattande internationellt harmoniseringsarbete. I detta arbete deltar många organisationer representerande olika roller på naturgasmarknaden. Gas Infrastructure Europe (GIE) bildades i mars 2005 som en intresseorganisation representerande Europas gasinfrastruktur-ansvariga. GIE har 45 medlemmar från 26 länder (nästan samtliga EU-länder samt Norge, Schweiz, Rumänien och Serbien-Montenegro). GIE är indelad i tre underorganisationer: Gas Transmission Europe (GTE), Gas Storage Europe (GSE) och Gas LNG Europe (GLE). Åtminstone en medlem i GTE är systemoperatör utan att äga transmissionsledningar, nämligen Gas Transport Services B.V. i Nederländerna. The European Association for the Streamlining of Energy Exchange-gas (EASEE-gas) bildades 2002 för att främja förenkling och standardisering av fysisk överföring och handel med gas i form av s.k. Common Business Practices. Arbetet bedrivs f.n. inom ramen för nio arbetsgrupper. Flera av dessa arbetsgrupper berör den systemansvariges arbete. Medlemmarna i EASEE-gas är indelade i segment svarande mot olika led i gasmarknaden inkluderande slutkunder och tjänsteleverantörer. Svenska Kraftnät avser att söka finna lämpliga former att medverka i den europeiska harmoniseringen. Omfattningen av insatserna kommer att anpassas till Svenska Kraftnäts ambition att bedriva en kostnadseffektiv systemansvarsverksamhet avseende en internationellt sett begränsad naturgasmarknad. 3.8 Övergångslösning under juli och augusti 2005 Punkt 8 i de föreslagna övergångsbestämmelserna till naturgas-lagen föreskriver att samtliga gasleverantörer senast den 31 juli 2005 skall underrätta berörda innehavare av naturgasledning om i vilka uttags-punkter de levererar naturgas. Underrättelsen skall även innehålla uppgifter om vem eller vilka som åtagit sig balansansvaret i uttagspunkterna. Den systemövervakning genom sammanställning av dagliga balansplaner och det system för daglig balansavräkning som beskrivits i det föregående förutsätter att det för varje inmatnings- och uttagspunkt är entydigt bestämt vem som är balansansvarig. Konsekvensen av punkt 8 i övergångsbestämmelserna är dock att detta inte behöver vara helt klart beträffande uttagspunkterna förrän den 31 juli. En övergångslösning måste därför utformas. Tillsammans med referensgruppen har Svenska Kraftnät diskuterat hur en övergångslösning lämpligen bör utformas. Det konstaterades att punkt 8 i övergångsbestämmelserna inte omfattar inmatnings-punkter. För inmatningen till det svenska naturgassystemet gäller därför redan den 1 juli att det måste vara helt klart vem som är balansansvarig. Det konstaterades vidare att DONG direkt eller indirekt svarar för den ekonomiska
balanseringen av alla de nu gällande take-or-pay avtalen. Merparten av dessa löper ut till den 1 oktober. Den nya naturgaslagens tidsgränser för leverantörsbyten är sådana att de första leverantörsbytena enligt den nya lagen kan träda i kraft den 1 september. Det avgörande för konkurrensen på naturgasmarknaden är därför vilka balansansvarsregler som gäller från och med september inte vilka regler som gäller under juli och augusti. En pragmatisk övergångslösning, som inte innebär risk för störningar vid oklarheter om balansansvar, bör därför utformas avseende juli och augusti. Svenska Kraftnät arbetar för närvarande med att utforma ett tilläggsavtal avseende juli och augusti 2005 till det förslag till balansavtal som nu har sänts ut på remiss. Den dagliga balans-avräkningen ersätts under dessa månader av en månadsavräkning i efterhand. I stället för de dagliga balansplanerna behöver balansansvariga endast sända in rullande veckoprognoser för förbrukningen och underlag för avstämningen av handelsplaner i Dragör. Systemövervakningen kan begränsas om DONG under juli och augusti sörjer för att på dygnsbasis tillföra det svenska naturgassystemet så mycket gas att det alltid är acceptabelt tryck i transmissionsledningarna. I så fall kan driftstarten av det dagliga informationsutbytet mellan balansansvariga, nätinnehavare och Svenska Kraftnät samt driftstarten av systemövervakningsstödet senareläggas. Till följd härav kan den systemansvariges kostnader bli lägre under juli och augusti och de balansansvarigas avgifter för juli och augusti kan därför begränsas. 10(16) 4. Resursbedömning och finansiering Svenska Kraftnät startade i oktober 2004 ett projekt för att förbereda genomförandet av systemansvar för naturgas. Kostnaderna för systemanpassning och övriga förberedelser beräknas f.n. uppgå till ca 8 Mkr. För genomförandet av systemansvarsverksamheten har Svenska Kraftnät hittills rekryterat en person med naturgaskompetens. Ytterligare rekryteringar kan bli aktuella. I övrigt kommer medarbetare inom främst Marknadsavdelningen och Drift-avdelningen att på del av sin tid bli engagerade i genomförandet av systemansvaret för naturgas. Totalt beräknas de årliga drift-kostnaderna för systemansvaret för naturgas att uppgå till ca 10 Mkr. Härtill kommer årligen ca 3 Mkr under de tre första åren i fördelade kostnader för systemanpassning och övriga förberedelser. Eventuella kostnader hos den systemansvarige för genomförande av gasförsörjningsdirektivet har inte medräknats härvid. Till detta kommer ekonomiska risker i verksamheten och att verksamheten skall täcka en del av avkastningskravet på Svenska Kraftnät. Den i föregående avsnitt beskrivna utformningen av balans-avräkningen med balanskonton förväntas resultera i mycket begränsade mängder balansgas. Avräkningen av korrektionsgas förväntas inte heller innebära någon nettointäkt för Svenska Kraftnät. Kostnaderna för systemansvaret för naturgas måste därför nästan helt täckas av förbrukningsenergiavgiften. En förbrukning om ca 10 TWh per år innebär att förbrukningsenergiavgiften 0,13 öre/kwh bör vara tillräcklig.
Systemansvaret för naturgas kommer vid denna avgift att vara billigare än systemansvaret för el som kostar ca 0,2 öre/kwh. 11(16) 5. Förslag till författningsförändringar I enlighet med uppdraget lämnas i det följande förslag till förändringar av naturgasförordningen, instruktionen för Svenska Kraftnät och regleringsbrevet avseende Svenska Kraftnät. Någon förändring av förordningen om naturgasavgift behövs inte med hänsyn till den systemansvariga myndighetens verksamhet. Vidare lämnas förslag till författningsreglering av anvisad gasleverantör. 5.1 Ändring av naturgasförordningen För att säkerställa att Svenska Kraftnät får tillgång till de uppgifter som behövs för utövandet av det övergripande systemansvaret föreskrivs i naturgaslagen att den som bedriver överföring av naturgas är skyldig att lämna underrättelser enligt de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten meddelar. De föreskrifter som regeringen enligt lagen har rätt att utfärda bör ange att denna skyldighet omfattar uppgifter om temperatur, tryck och flöden samt indikeringar av ventillägen i mät- och regler-stationer. De bör också omfatta uppgifter om driftstörningar och planerade underhållsåtgärder i den mån dessa kan påverka driften av det svenska transmissionsnätet. Slutligen bör regeringens föreskrifter ange att ledningsinnehavarna är skyldiga att rapportera de uppgifter om inmatning i och uttag ur det egna nätet som är nödvändiga för att Svenska Kraftnät dagligen skall kunna utföra avräkning mellan de balansansvariga. Den närmare regleringen av uppgifterna, när och på vilket sätt dessa skall lämnas och i vilken form underrättelse skall ske, bör Svenska Kraftnät bemyndigas att föreskriva. Den närmare reglering som behöver göras av hur avräkningen mellan de balansansvariga skall utföras och av skyldigheten för de balansansvariga att lämna uppgifter som behövs för utövandet av systemansvaret kommer i sin helhet att bestämmas i de avtal som skall ingås mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att den reglering som behöver ske i förordning är av så pass begränsad omfattning att någon särskild förordning motsvarande den förordning som finns om systemansvar för el inte behöver införas. De bestämmelser om systemansvar som är nödvändiga kan istället införas under en ny rubrik i naturgasförordningen. Här bör också den bestämmelse som utser Svenska Kraftnät till systemansvarig myndighet införas. 5.2 Ändring av instruktionen för Affärsverket svenska kraftnät
Av instruktionen bör framgå att Svenska Kraftnät är system-ansvarig för det svenska naturgassystemet och att Svenska Kraftnät i denna verksamhet har att iaktta samma mål och intressen som angivits i instruktionen för motsvarande verksamhet på elområdet. Instruktionens 2 punkt 2 bör ändras så att det framgår att Svenska Kraftnät skall främja konkurrensen på elmarknaden och naturgasmarknaden. 12(16) 5.3 Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Affärsverket svenska kraftnät 1 VERKSAMHET Inom politikområdet Energipolitik tillkommer verksamhetsområdet Övrig energimarknadspolitik med verksamhetsgrenen Naturgasmarknad. Verksamhetsområde Övrig Energimarknadspolitik Målet är att energipolitiken skall utformas så att energi-marknaderna ger en säker tillgång på energi värme, bränslen och drivmedel till rimliga priser. Målet för naturgaspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgas-marknad med reell konkurrens kan uppnås. Verksamhetsgren Naturgasmarknad Affärsverket svenska kraftnät är systemansvarig myndighet och har det övergripande ansvaret för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag i det svenska naturgassystemet och ansvaret för den balansavräkning som krävs för en väl fungerande marknad. Affärsverket svenska kraftnät skall för verksamhetsgren Naturgas-marknad redovisa och kommentera mål samt resultat för området Systemansvar. 2 FINANSIERING Inga ändringar är erforderliga. 5.4 Förslag till reglering av anvisad gasleverantör I El- och gasmarknadsutredningens delbetänkande (SOU 2003:113) El- och naturgasmarknaderna europeisk harmonisering anfördes att det borde övervägas att införa en funktion som anvisad gas-leverantör senast i samband med att den svenska naturgas-marknaden öppnas fullt ut för samtliga kunder, dvs. den 1 juli 2007. I det förslag till ny naturgaslag som regeringen föreslagit skall träda i kraft den 1 juli 2005 finns inget förslag om att införa bestämmelser om anvisad naturgasleverantör i enlighet med den möjlighet till detta som naturgasmarknadsdirektivet innehåller. Erfarenheterna från elmarknaden är att behovet av en anvisad leverantör föreligger inte bara av hänsyn till konsumentskyddet utan också för att
säkra systemets funktion. Om ingen åtagit sig balansansvaret för en leverans så skall de problem som uppstår kring en utebliven eller otillåten leverans till kunden lösas på frivillig väg eller genom att tvisterna avgörs av domstol. Svenska Kraftnät anser att denna ordning inte ger en tillfreds-ställande förutsägbarhet för vare sig kunden, den systemansvariga myndigheten eller övriga inblandade aktörer. Bestämmelser om anvisad gasleverantör bör därför redan innan den 1 juli 2007 införas i naturgaslagen. Bestämmelserna bör innebära att i de fall en förbrukare saknar gasleverantör med rätt att leverera i förbrukarens uttagspunkt så skall innehavaren av den naturgasledning till vilken förbrukarens anläggning är ansluten anvisa en gasleverantör. Den sistnämnde leverantören skall gentemot ledningsinnehavaren ha åtagit sig att leverera till sådana förbrukare och själv eller genom avtal med annan ha åtagit sig balansansvaret för leveransen. 13(16)
14(16) Bilaga Förslag till ändring av naturgasförordningen (2000:673) Övergripande systemansvar 17 a Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) skall vara systemansvarig myndighet enligt 7 kap. 1 naturgaslagen (2005:XXX). 17 b Den som bedriver överföring av naturgas skall hålla Svenska kraftnät kontinuerligt underrättat om temperatur, tryck, flöde och ventillägen i mät- och reglerstationer och om sådana driftstörningar som kan påverka driften av det svenska naturgassystemet. Den som bedriver överföring av naturgas skall också underrätta Svenska kraftnät om sådana planerade åtgärder på de egna ledningarna som kan påverka driften av det svenska naturgassystemet. Svenska kraftnät meddelar närmare föreskrifter om underrättelser enligt första och andra stycket. 17 c Den som bedriver överföring av naturgas är skyldig att för avräkningen mellan de balansansvariga mäta och beräkna överförd naturgas och att rapportera resultaten av dessa mätningar och beräkningar till Svenska kraftnät i enlighet med de närmare föreskrifter som meddelas av Svenska kraftnät.
15(16) Förslag till ändring av förordning (1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät 1 a Svenska kraftnät har till uppgift att vara systemansvarig myndighet enligt 8 kap. 1 ellagen (1997:857) och 7 kap. 1 naturgaslagen (2005:XXX). 2 Svenska kraftnät skall därvid också 1. bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, 2. främja konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna. 3. främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydelse för verksamheten, 4. svara för den operativa beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under kris- eller krigsförhållanden, 5. bedriva tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde, 6. främja dammsäkerheten i landet, och 7. främja tele- och datakommunikation genom att installera och använda teleledningar, främst på stamnätet, samt genom att upplåta nätkapacitet i dessa.
Förslag till ändring av naturgaslagen (2005:XXX) 7 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar 12 Naturgasförbrukare som saknar leverantör med rätt att leverera naturgas skall av berörd innehavare av naturgasledning anvisas en leverantör, som gentemot ledningsinnehavaren har åtagit sig att leverera naturgas till sådana förbrukare och som själv eller genom annan har ingått balansavtal. Den anvisade leverantören skall omedelbart underrätta förbrukaren om de villkor för leveransen som han avser att tillämpa och om den dag då leveransen påbörjas. För förbrukningen av den naturgas som inte levererats enligt ett leveransavtal med en naturgasleverantör skall naturgasförbrukaren betala till den anvisade leverantören enligt de villkor som denne tillämpar. 16(16)