STATISTIK SOCIALTJÄNST 2000:6 Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1999 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Statistics Social Welfare Social Services` care for adult abusers and other adults 1999 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Definitioner och begrepp 5 Statistikens innehåll 7 Datainsamling och bearbetning 8 Uppgifternas kvalitet 8 Resultat 11 Summary 17 List of terms 18 Tabellförteckning/List of tables 20 List of tables 21 Teckenförklaring/Explanation of the symbols 23 Tabeller 24 Information: Ulf Larsson, Socialstyrelsen, tfn 08 5555 3364 Roger Holmberg, Socialstyrelsen, tfn 08 5555 3365 Publicerat: 5 juli 2000 Tidigare publicering: Denna statistik publicerades för första gången för år 1998 av Socialstyrelsen Statistiken har producerats av Inregia AB Tidigare år har endast delar av denna statistik publicerats i denna serie av Socialstyrelsen och för tiden före 1995 av Statistiska Centralbyrån i Statistiska meddelanden, Serie S Previous publication: These statistics were published for the first time for 1998 Previously, the National Board of Health and Welfare published only parts of these statistics, regarding adult drug abusers and alcohol abusers in institutional care Prior to 1995 Statistics Sweden published the statistics in Statistical Reports series Social Welfare ISSN 1401 0216 ISBN 91 7201 452 0 Artikelnr 2000 44 06 2

Sammanfattning I denna publikation redovisas statistik över målgrupperna vuxna missbrukare av alkohol och andra droger samt övriga vuxna inom individ- och familjeomsorgen som under år 1999 tagit del av socialtjänstens individuellt behovsprövade insatser Med övriga vuxna avses personer med sociala eller psykiska problem som ej är relaterade till missbruk Socialstyrelsen utarbetade en ny statistikstruktur för socialtjänsten som gäller fr o m 1998 Uppgifterna för 1999 samlas alltså in för andra gången I denna statistikstruktur ingår bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, frivillig institutionsvård och familjehemsvård för de båda målgrupperna Dessutom ingår tvångsvård på institution enligt LVM för vuxna personer med missbruksrelaterade problem Tidigare ingick endast insatser inom institutionsvård för vuxna missbrukare i denna statistik Uppgifterna inhämtades då från vårdinstitutionerna och länsrätterna, men rapporteras nu från kommunerna, samt från Statens Institutionsstyrelse och länsrätterna Missbrukarvård Av de personer som den 1 november 1999 var missbrukare av alkohol, narkotika, läkemedel och/eller lösningsmedel hade cirka 80 procent insatser inom den öppna vården Närmare bestämt fördelade sig antalet personer enligt följande: Bistånd som avser boende 5 500 (28%), individuellt behovsprövad öppenvård 10 400 (53%), frivillig institutionsvård (SoL) 3 200 (16%) frivillig familjehemsvård 300 (2%) och tvångsvård på institution (LVM) 260 (2%) En och samma person kunde erhålla flera olika typer av vård samtidigt varför totalsumman (ca 20 000) är högre än det faktiska antalet individer som erhöll vård/behandling från socialtjänsten Antalet tvångsvårdade på institution den 1 november 1999 hade jämfört med 31 december 1997 minskat med en sjättedel från 304 till 257 Bland samtliga personer med insatser den 1 november 1999 var 28% kvinnor Inom öppenvården var motsvarande andel lika stor och inom institutionsvården något mindre Andelen kvinnor bland tvångsvårdade enligt LVM var 32% Av samtliga tvångsvårdade den 1 november 1999 uppgavs enbart alkohol som missbruksmedel för 42 procent av de vårdade och enbart narkotika för 38 procent Missbruk av alkohol i kombination med narkotika förekom hos den resterande andelen (20%) av de vårdade Vård av övriga vuxna Den 1 november 1999 fick ungefär 4 800 (36%) personer bistånd som avsåg boende, drygt 7 300 (55%) fick öppenvård, knappt 1 200 (9%) vistades frivilligt på institution och drygt 130 (1%) i familjehem En och samma person kunde erhålla flera olika typer av vård samtidigt varför totalsumman är högre än det faktiska antalet individer som erhöll vård/behandling från socialtjänsten Totalt var det ungefär lika många män som kvinnor som vårdades den 1 november Inom öppenvården var andelen kvinnor något större än andelen män och inom den frivilliga institutionsvården rådde det motsatta förhållandet Inom alla vårdformer var personer i åldersintervallet 25 49 år i majoritet 3

Bakgrund Förändringar av statistiken Fram till den 1 juli 1994 hade Statistiska Centralbyrån ansvaret för socialtjänststatistiken Därefter blev Socialstyrelsen, genom den s k statistikreformen, statistikansvarig myndighet för den officiella socialtjänststatistiken Vid övertagandet hade statistiken framställts under likartade förhållanden och med i stort sett samma innehåll sedan 1982 Socialstyrelsen valde att låta statistiken fortlöpa på samma sätt de närmaste åren efter övertagandet Samtidigt påbörjades ett omfattande arbete med att förändra statistikens form, innehåll och omfattning så att den bättre speglar rådande arbetssätt, struktur och regelverk inom socialtjänsten Den omarbetade socialtjänststatistiken redovisas från och med statistikåret 1998 Statistiken över insatser för vuxna missbrukare innehåller uppgifter om personer i institutionsvård, öppenvård och familjehemsvård Fram till och med statistikåret 1997 beskrev statistiken endast personer i hem för vård och boende (HVB), dvs institutionsvård Den utgör endast cirka 25 procent (Socialstyrelsen 1998:3) av socialtjänstens insatser för vuxna missbrukare En mer rättvisande bild kan därför ges när även öppenvård ingår Rapporten redovisar också statistik över gruppen vuxna med psykiska eller sociala problem, ej relaterade till missbruk, som får individuellt behovsprövade insatser av socialtjänsten Dessa personer omnämns som övriga vuxna Missbrukare avser person som missbrukar alkohol, narkotika, flyktiga lösningsmedel eller kombinationer av dessa och för båda grupperna gäller åldersgränsen 21 år och äldre Till och med 1997 definierades vuxen som 18 år och äldre Tabellerna kring tvångsvård innehåller även i denna publikation uppgifter om personer 18 år och äldre Det finns då angivet hur många 18 20 åringar som ingår bland den yngsta åldersgruppen upp till 24 år En annan förändring är att mätdagen har ändrats från den 31 december till den 1 november Även insamlingsmetoden har förändrats när det gäller frivillig institutionsvård Fram till och med 1997 samlade SCB in dessa uppgifter direkt från institutionerna Konsultföretaget Inregia AB har för 1998 och 1999 års statistik samlat in uppgifterna om frivillig institutionsvård från landets samtliga kommuner tillsammans med uppgifter om övrig frivillig öppenvård Frivillig vård Enligt socialtjänstlagen skall socialtjänstens insatser utformas och genomföras tillsammans och i samförstånd med den enskilde Möjligheten att under vissa förutsättningar vårda en missbrukare mot dennes vilja utgör ett undantag I 6 socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt Häri ingår också insatser för vård och behandling av missbruk och insatser för övriga vuxna Beslut om bistånd till vård kunde t o m 1997 överklagas i förvaltningsdomstol Tvångsvård Under vissa förutsättningar kan vård beredas en missbrukare utan dennes samtycke Det regleras i lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Nuvarande LVM trädde i kraft år 1989, och ersatte då LVM från år 1982 Vård med stöd av LVM skall vid behov inledas på sjukhus Denna tid inräknas i vårdtiden, 4

liksom vård i annan form under LVM-tiden enligt 27 LVM Länsrätten beslutar om tvångsvård efter ansökan från socialnämnden Myndigheter som i sin verksamhet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av LVM-vård För att tvångsvård skall kunna komma till stånd krävs att missbrukaren är i akut behov av vård och att vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg I ansökan till länsrätten skall socialnämnden ange vilket missbruksmedel alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller kombinationer av dessa som används Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan den 1 april 1994 huvudman för LVM-hemmen SiS svarar för anvisning av plats till dessa Antalet LVMhem i landet har minskat under 1990-talet År 1990 fanns totalt 33 LVM-hem och 1999 fanns 15 LVM-hem Definitioner och begrepp Målgrupper Vuxna missbrukare avser personer, 21 år och äldre, som har problem relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel, lösningsmedel eller kombinationer av dessa, och som får individuellt behovsprövade insatser av socialtjänsten i syfte att avhjälpa eller lindra dessa problem Övriga vuxna avser personer, 21 år och äldre, med psykiska eller sociala problem som ej är relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel, och som får individuellt behovsprövade insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Vårdformer Bistånd som avser boende avser bistånd enligt 6 SoL och omfattar följande boendeformer: gruppboende, kategoriboende, inackorderingshem, korttidshem, jourlägenhet, härbärge, träningslägenhet, försökslägenhet, övergångslägenhet, hotell samt hyreskontrakt där socialtjänsten är kontraktsinnehavare; sociala kontrakt eller liknande Boende i hem med HVB-tillstånd ingår ej Individuellt behovsprövad öppenvård avser öppenvård som är individuellt behovsprövad enligt 6 SoL som t ex strukturerad dagvård, personligt stöd och behandling eller kontaktperson Frivillig institutionsvård avser vård/behandling/arbete/arbetsträning etc i kombination med dygnet-runt-vistelse i utredningshem, motivationshem, behandlingshem, arbetskollektiv eller motsvarande Till denna vårdform räknas även andra typer av hem som t ex familjehem, inackorderingshem, härbärgen med HVB-tillstånd där vård eller boende bedrivs dygnet runt Familjehemsvård avser vård eller rehabilitering (behandling/arbete/arbetsträning etc ) som ges med stöd av 6 SoL frivillig vård eller med stöd av 27 LVM tvångsvård - till vuxna missbrukare dygnet runt i familjehem utan HVB-tillstånd 5

Tvångsvård på institution avser vård/behandling/arbete/arbetsträning etc i kombination med dygnet-runt-vistelse i utredningshem, motivationshem eller behandlingshem som bedrivs enligt LVM Lagstiftning Frivillig vård vård enligt socialtjänstlagen (SoL) 6 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (annat bistånd) på de villkor som anges i 6 b- 6 f Lag (1997:313) 10 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det Lag (1998:855) 22 Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljö Lag (1997:313) 23 Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet Enligt 23 a skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten Lag (1997:313) Tvångsvård vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 4 Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgåendemissbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på något annat sätt och han till följd av missbruket 1 utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, 2 löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller 3 kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag Lag (1991:1965) 13 Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om 1 det är sannolikt att han kan beredas vård med stöd av denna lag, och 6

2 rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att han kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inte får omedelbar vård, eller på grund av att det föreligger en överhängande risk för att han till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde När socialnämnden har ansökt om tvångsvård, får även rätten besluta att missbrukaren omedelbart skall omhändertas Lag (1994:96) 17 Rätten skall så snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet skall bestå Denna tid får förlängas till en vecka, om det på grund av någon särskild omständighet är nödvändigt Om det inte finns skäl för omhändertagande, skall rätten genast upphäva beslutet 27 Den som förestår vården vid ett LVM-hem skall, så snart det kan ske med hänsyn till den planerade vården, besluta att den intagne skall beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form Socialnämnden skall se till att sådan vård anordnas Om förutsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som förestår vården vid LVM-hemmet besluta att missbrukaren skall hämtas tillbaka till hemmet Statistikens innehåll Publikationen innehåller statistik om vårdinsatser inom socialtjänstens individoch familjeomsorg för de två målgrupperna missbrukare och övriga vuxna i Sverige 1999 Insatserna uppdelas på frivillig vård enligt SoL för båda grupperna och tvångsvård enligt LVM för missbrukare Statistiken redovisar personer och insatser i bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, familjehemsvård samt frivillig institutionsvård och tvångsvård Som i tidigare publikationer redovisas ansökningar om LVM-vård, LVM-beslut, tvångsvård på institution, omedelbara omhändertaganden samt utskrivningar från LVM-hem Det förekommer två olika tidsangivelser, den 1 november 1999 och under året 1999 Frivillig vård Statistiken över frivillig vård för vuxna missbrukare och övriga vuxna redovisar antal personer, antal insatser/inskrivningar och antal dygn i bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, frivillig institutionsvård och familjehemsvård Antal personer i de fyra vårdformerna den 1 november finns uppdelad på kön och åldersgrupp samt kommun Antal insatser/inskrivningar och antalet dygn under året redovisas också för dessa vårdformer uppdelat på kommun Tvångsvård Statistiken om missbrukare i tvångsvård redovisar antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året efter ålder, kön, län och antal beslut Antal personer med beslut enligt LVM finns även kommunvis Antal beslut enligt 7

LVM om omedelbara omhändertaganden och ansökan om beredande av vård uppdelas på indikation vid beslutet, myndighet som fattat beslutet och län Antal ansökningar till länsrätten om beredande av vård enligt LVM redovisas efter indikation, typ av missbruk och län Både antalet personer i institutionsvård den 1 november enligt LVM och antalet utskrivningar från LVM-hem redovisas efter åldersgrupp och missbruksmedel Datainsamling och bearbetning Frivillig vård Uppgifter om vuxna missbrukare och övriga vuxna i öppenvård och frivillig institutionsvård har insamlats på aggregerad nivå, s k mängddata, via blanketter till samtliga kommuner Undersökningen är således en totalundersökning Insamling, påminnelser och bearbetning har gjorts av Inregia AB på uppdrag av Socialstyrelsen De insamlade uppgifterna har granskats både manuellt och maskinellt och rättats vid behov Statistiken om frivilligt intagna missbrukare på institution har insamlats sedan 1983 Fram till och med 1997 samlade SCB in dessa uppgifter direkt från institutionerna Tvångsvård Uppgifter om tvångsvård på institution, s k LVM-hem, inhämtas på individnivå från institutionerna av Statens Institutionsstyrelse som levererar data vidare till Statistiska Centralbyrån (SCB) för bearbetning Individuppgifter om länsrättsbeslut om omedelbara omhändertaganden registreras av länsrätterna på blanketter som skickas till SCB för bearbetning Uppgifternas kvalitet Tillförlitlighet Det är andra året som uppgifter om den öppna missbrukarvården och om olika vårdformer för målgruppen övriga vuxna samlats in till den officiella statistiken Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår alltid svårigheter i datainsamlingen Nya variabler, nya begreppsdefinitioner, nya och oprövade rutiner vid uppgiftslämnandet m m bidrar till att tillförlitligheten i statistiken ofta är mindre god de första åren efter en statistikomläggning Samtliga datainsamlingar är totalundersökningar Uppgifterna som ligger till grund för statistiken över insatser för missbrukare och övriga vuxna kommer från olika uppgiftslämnare Uppgifter om den frivilliga vården hämtas för andra gången från kommunerna De uppgifter som avser tvångsvårdade missbrukare (individuppgifter) bedöms vara av bättre kvalitet än de som avser den frivilliga vården (mängduppgifter) Osäkerhetskällor Följande osäkerhetskällor kan identifieras Svårigheten att bedöma om någon uppgiftslämnare glömt att rapportera något eller några beslut 8

Uppgifter om tvångsvårdade har hämtats från det datasystem som Statens institutionsstyrelse byggt upp som stöd för sitt arbete med placering och uppföljning av personer som vårdas på institution Detta system är nytt och felaktigheter kan förekomma som ännu inte upptäckts Uppgifterna om den frivilliga vården insamlas fr o m 1998 från kommunerna, varför fungerande rutiner för insamling och sammanställning av data fortfarande kan saknas Inom kommunen hämtas uppgifterna från flera olika källor Det är alltså många uppgiftslämnare med olika utbildning och erfarenhet, vilket kan leda till skilda tolkningar av variabler, definitioner m m I flera kommuner kommer uppgifterna från olika förvaltningar, vilket medfört att de sammanställts av personal som inte helt kan värdera rimligheten i de lämnade uppgifterna Bedömningen av vilka personer som ska räknas som vuxna missbrukare respektive övriga vuxna kan variera mellan kommunerna Personer med psykiska och sociala problem i kombination med missbruk av alkohol och/eller narkotika kan ha redovisats på olika sätt I målgruppen övriga vuxna ingår dels personer med psykiska eller sociala problem som fanns inom socialnämndens ansvarsområde före1995 års psykiatrireform, dels de personer som omfattas av socialpsykiatrin som är en ny verksamhet inom socialtjänsten i och med psykiatrireformen I en del kommuner återfinns den senare verksamheten inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade och den har då inte redovisats i denna statistik Föreliggande statistik ger således en underskattning av de personer som får insatser inom socialtjänsten på grund av sociala eller psykiska problem I Socialstyrelsens slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform Välfärd och valfrihet (1999:1) redovisas bl a att betydligt fler personer med psykiska funktionshinder hade kontakt med någon av socialtjänstens verksamheter under en bestämd mätvecka 1998 än de personer med sociala eller psykiska problem som redovisades i förra årets statistikrapport (Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1998, 1999:6) i denna rapport Kommunernas datasystem kan innehålla uppgifter som inte helt överensstämmer med dem som ska ingå i statistiken Jämförbarhet över tiden Jämförelser med tidigare års uppgifter måste till stora delar göras med försiktighet Beträffande den frivilliga vården, där uppgifterna samlats in för andra gången, torde kvaliteten vara något bättre för 1999 års uppgifter än för 1998 års uppgifter Jämförelser försvåras emellertid av att några nya vårdformer införts sedan 1998 Jämförelser inom tvångsvården på institution försvåras på grund av några förändringar som gjordes till 1998 års rapport Däremot borde uppgifterna från 1998 och 1999 kunna jämföras De huvudförändringar som infördes i statistiken om institutionsvården fr o m 1998 och som gör jämförelser problematiska är i korthet: Uppgifterna om den frivilliga institutionsvården insamlas fr o m 1998 från kommunerna Uppgifter om frivillig vård i hem för vård eller boende har för tidigare år insamlats från institutionerna Tidigare ingick personer fr o m 18 år som varit föremål för frivillig institutionsvård i statistiken Målpopulationen har nu avgränsats till att omfatta personer fr o m 21 års ålder, vilket innebär att antalet vuxna missbrukare blir något lägre än det hade blivit med den gamla åldersavgränsningen (se fotnot i tabel- 9

lerna 13 och 14) Personer i åldern 18 20 år med insatser inom missbrukarvården ingår fr o m 1998 års statistik i den del av socialtjänststatistiken som beskriver socialtjänstens insatser för barn och unga När insatserna relateras till en viss mätdag har mätdagen ändrats från den 31 december till den 1 november Bortfall inom den frivilliga vården av missbrukare Många kommuner har uppgivit att de av olika skäl har haft problem med att ta fram statistiken, vilket fått till följd att en kommun inte lämnat några uppgifter överhuvudtaget En stor del av materialet inkom mycket sent och i flera fall finns partiellt bortfall, både vad gäller delar av kommunen och i enstaka frågor Den kommun som inte har lämnat några uppgifter är Vårgårda och dessutom saknas uppgifter från stadsdelsförvaltningen Centrum i Malmö Många kommuner uppger att problemen hänger samman med att man inte har bra fungerande statistiksystem att hantera uppgifterna med eller att man har bytt system under året Omorganisationer, personalbyten och personalbrist anges även som orsak till svårigheterna att ta fram statistiken Korrigering för ovanstående bortfall har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå genom beräkning av det genomsnittliga antalet av den efterfrågade variabeln för denna kommungrupp med hänsyn till befolkningsstorleken Malmös uppgifter är uppräknade med hänsyn till folkmängden i SDF Centrum Stockholm registrerar inte boendedygn eller inskrivningar när det gäller bistånd som avser boende, men har angett en uppskattad siffra Inte heller skiljer staden på om den frivilliga institutionsvården ges av offentlig eller privat vårdgivare Vissa stadsdelsförvaltningar har inte kunnat ange antal inskrivningar varken i institutionsvård eller familjehemsvård Dessutom genomfördes en omorganisation vid halvårsskiftet då antalet stadsdelsnämnder minskades från 24 till 18, vilket resulterat i att stadsdelsförvaltningar som slagits samman har haft svårigheter att lämna de begärda uppgifterna För Göteborg saknas uppgifter om individuellt behovsprövad öppenvård från stadsdelsnämnderna Gunnared, Kortedala, Härlanda, Biskopsgården och Tuve- Säve Eskilstuna har inte fått in uppgifter från alla verksamheter Linköpings uppgifter om bistånd som avser boende omfattar endast grupp- och stödboende Bortfall inom den frivilliga vården av övriga vuxna Även när det gäller övriga vuxna har många kommuner uppgivit att de har haft problem med att ta fram statistiken ur sina administrativa system vilket fått till följd att sju kommuner inte har lämnat några uppgifter överhuvudtaget En stor del av materialet har inkommit mycket sent och i flera fall finns partiellt bortfall, både vad gäller delar av kommunen och i enstaka frågor De kommuner som inte har lämnat några uppgifter eller svarat uppgift saknas genomgående är Arvika, Falköping, Jönköping, Kungsör, Trollhättan, Vara och Vårgårda Många kommuner anger att problemen hänger samman med att man inte har bra fungerande statistiksystem att hantera uppgifterna med eller att man har bytt system under året Omorganisationer, personalbyten och personalbrist anges även som orsak till svårigheterna att ta fram statistiken Korrigering för ovanstående bortfall har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå genom beräkning av det genomsnittliga antalet av den efterfrågade variabeln för denna kommungrupp med hänsyn till befolkningsstorleken Stockholm registrerar inte boendedygn eller inskrivningar när det gäller bistånd som avser boende, men har angett en uppskattad siffra Inte heller skiljer 10

staden på om den frivilliga institutionsvården ges av offentlig eller privat vårdgivare Vissa stadsdelsförvaltningar har inte kunnat ange antal inskrivningar varken i institutionsvård eller familjehemsvård Dessutom genomfördes en omorganisation vid halvårsskiftet då antalet stadsdelsnämnder minskades från 24 till 18, vilket resulterat i att stadsdelsförvaltningar som slagits samman har haft svårigheter att lämna de begärda uppgifterna För Göteborg saknas uppgifter om individuellt behovsprövad öppenvård från stadsdelsnämnderna Gunnared, Kortedala, Bergsjön, Härlanda, Centrum, Majorna och Biskopsgården Bortfallskorrigering Korrigering för bortfallet har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå genom beräkning av det genomsnittliga antalet av den efterfrågade variabeln för denna kommungrupp med hänsyn till befolkningsstorleken Bortfallet har bortfallskompletterats (ersatts med ett variabelvärde) Ett värde som har bortfall skattas genom: å x j x i = ¾¾ y i å y j x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall y i = befolkning i berörd åldersklass i kommun i som har bortfall x j = variabelvärde för kommun j, i den kommungrupp där bortfallet är y j = befolkning i berörd åldersklass i kommun j Summeringen å innebär summering över alla kommuner i kommungruppen som inte har bortfall I tabellerna har bortfallet markerats med på kommunnivå Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns och riksnivå Resultat Männen var kraftigt överrepresenterade bland de missbrukare som den 1 november 1999 var föremål för olika typer av vårdinsatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Kvinnorna utgjorde endast en dryg fjärdedel av de som vårdades eller behandlades för missbruk den 1 november 1999 Inom den öppna vården av missbrukare genomfördes knappt 50 000 insatser under drygt 2,6 miljoner vårddygn Inom tvångsvården fattades 893 beslut om omhändertagande enligt LVM under året Vården av övriga vuxna omfattade den 1 november 1999 fördelade sig på ungefär lika många kvinnor som män Det genomfördes knappt 40 000 insatser under drygt 1,7 miljoner vårddygn Den vanligaste insatsen för vuxna missbrukare och övriga vuxna under 1999 var individuellt behovsprövad öppenvård Bistånd som avser boende och frivillig institutionsvård var också ganska vanliga vårdformer inom missbruksvården men mindre ofta förekommande inom vården av övriga vuxna Tvångsvården stod för en mycket ringa del av den totala vården av missbrukare 11

Diagram 1 Antal insatser/inskrivningar inom missbruksvård och vård av övriga vuxna under året Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövad öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Insatser enligt LVM Missbrukare Övr vuxna 0 5 10 15 20 25 30 35 WDOÃLQVDWVHU Till största delen bedrevs den frivilliga institutionsvården av privat/enskild vårdgivare eller av privat/enskild vårdgivare tillsammans med offentlig vårdgivare Diagram 2 Antal beviljade vårddagar/vårddygn i frivillig institutionsvård under året efter typ av vårdgivare Missbrukare Övr vuxna Privat/enskild vårdgivare eller privat/enskild delad med offentlig Offentlig vårdgivare 0 200 400 600 800 1 000 WDOG\JQ Missbrukarvård Under 1980- och 1990-talen har betydligt fler missbrukare vårdats på institution i frivillig form än i tvångsvård I diagram 3 visas antalet inskrivna i institutionsvård sedan 1983 ett visst datum uppdelat på frivilligt intagna och tvångsintagna Antalet personer i frivillig institutionsvård har, förutom en tämligen kraftig minskning i början på nittiotalet, varit relativt konstant under åren 12

Diagram 3 Vuxna missbrukare inskrivna den 31/12 1983 1997 samt 1/11 1998 1999 i institutionsvård Antal personer 5000 4000 Frivilligt intagna 3000 2000 1000 Tvångsintagna 0 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 Värdet för antalet tvångsintagna 1998 var felaktigt och har inte kunnat korrigeras i efterhand och redovisas därför inte År I de olika vårdformerna inom missbruksvården utgjorde männen mellan 68 och 80 procent den 1 november 1999 Diagram 4 visar könsfördelningen i de olika vårdformerna Diagram 4 Vuxna missbrukare i socialtjänstvård uppdelat på kön den 1 november 1999 Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövad öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Tvångsvård på institution Män Kvinnor 0 2 4 6 8 10 12 WDOÃSHUVRQHU Bistånd som avser boende Missbrukare fick stöd för sitt boende under ungefär 1 760 000 dygn fördelat på cirka 12 000 insatser/inskrivningar under hela året Det genomsnittliga antalet dygn per insats/inskrivning var således 146 dygn Den 1 november hade runt 5 500 missbrukare bistånd för sitt boende Individuellt behovsprövad öppenvård Individuellt behovsprövad öppenvård var den vanligaste insatsen för missbrukare Under året gjordes ungefär 27 500 insatser och den 1 november var cirka 10 400 personer föremål för någon typ av sådan insats 13

Frivillig institutionsvård Under 1999 vårdades missbrukare frivilligt på institution under drygt 800 000 dygn fördelade på knappt 10 000 inskrivningar Den genomsnittliga vårdtiden under året var 81 dagar per inskrivning Den 1 november vårdades omkring 3 200 missbrukare frivilligt på institution Familjehemsvård Under året gjordes drygt 600 inskrivningar vilket resulterade i att missbrukare vårdades under knappt 100 000 dygn i familjehemsvård Den genomsnittliga vårdtiden under året var 164 dygn per inskrivning I den frivilliga familjehemsvården behandlades den 1 november ungefär 300 människor varav merparten (80%) utgjordes av män Vid samma datum befann sig cirka 50 personer i familjehemsvård i enlighet med 27 LVM Ansökningar om vård enligt LVM Under 1999 inlämnades cirka 650 ansökningar om beredande av vård enlig LVM till länsrätterna Det är lika många som under 1998 Drygt 90% av ansökningarna ledde till att beslut om vård fattades I 96 procent av ansökningarna åberopades risken för att missbrukaren skulle skada sin hälsa som grund för vård I 29 procent av fallen angavs risken att missbrukaren skulle komma att skada sig själv som indikation för vård Risken att missbrukaren skulle kunna skada närstående åberopades i 24 procent av ansökningarna I 40 procent av ansökningarna ansågs att det förelåg risk för att missbrukaren skulle förstöra sitt liv (Mer än en typ av indikation kan ges i ansökan) Alkohol och narkotika är de dominerande missbruksmedlen i ansökningar om vård Under 1999 förekom missbruk av enbart alkohol i 40 procent av ansökningarna och missbruk av enbart narkotika åberopades i 34 procent av ansökningarna I 19 procent av ansökningarna under året åberopades blandat missbruk av alkohol och narkotika I den resterande delen (7%) av ansökningar åberopades lösningsmedel enbart och tillsammans med alkohol respektive narkotika som grund för beredande av vård Beslut om vård enligt LVM Under 1999 fattades beslut om insats enligt LVM för knappt 900 personer Det är en ökning med 5 procent jämfört med 1998 För 265 personer fattades beslut som endast gällde omedelbart omhändertagande För 250 personer fattades beslut gällande endast beredande av vård och för cirka 380 personer fattades beslut som gällde såväl omedelbart omhändertagande som beredande av vård Av samtliga beslut avsåg 30 procent kvinnor Under 1999 rapporterades cirka 700 beslut om omedelbart omhändertagande, vilket är ungefär lika många som 1998 Polisen fattade knappt 100 av dessa beslut och socialnämnden de resterande 600 Av polisens beslut upphävdes 25% och av socialnämndens 14% efter länsrättens prövning Vård enligt LVM Den 1 november var knappt 260 personer tvångsintagna på institution på grund av missbruk Av dessa var, enligt diagram 5, 42% intagna på grund av alkoholmissbruk, 38% intagna på grund av narkotikamissbruk och knappt 20% tvångsvårdades därför att de missbrukade någon blandning av droger 14

Diagram 5 Fördelning av missbruksmedel hos tvångsintagna på institution den 1 november 1999 Alkohol Narkotika Alkohol och narkotika Lösningsmedel och ev. annat Okänt Under hela 1990-talet har antalet personer som tvångsvårdats på institution minskat jämfört med tidigare år och i diagram 6 visas att detta till största delen kan hänföras till det faktum att antalet intagna på grund av alkoholmissbruk kraftigt minskat under 1990-talet Diagram 6 Antal inskrivna personer den 31/12 för åren 1989 1997 samt 1/11 för 1998 1999 i institutionsvård enligt LVM efter missbrukets art Antal personer 700 600 Alkohol 500 400 300 200 Blandmissbruk 100 Narkotika 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98* 99 År * Värdena för 1998 var felaktiga och har inte kunnat korrigeras i efterhand De redovisas därför inte Kvinnor utgjorde knappt en tredjedel av de utskrivna från tvångsvård under året Bland kvinnorna utgjorde gruppen upp till och med 24 år 20%, medan samma grupp endast utgjorde 12% av männen Bland utskrivna män utgjorde de som var 50 år och äldre 26% och bland kvinnor utgjorde de 16% Utskrivningar från vård enligt LVM Under året skrevs 1 002 personer ut som tvångsvårdats enligt LVM Bland dessa var den genomsnittliga vårdtiden 120 dagar vilket kan jämföras med 81 dagar som var den genomsnittliga vårdtiden bland de frivilligt intagna på institution 15

Vård av övriga vuxna Av diagram 7 framgår hur antalet personer i målgruppen övriga vuxna som fick individuellt behovsprövade insatser den 1 november 1999 fördelar sig mellan olika vårdformer Diagram 7 Personer med sociala och psykiska problem i frivillig vård den 1 november 1999 Bistånd som avser boende Öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Män Kvinnor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 WDOÃSHUVRQHU Bistånd som avser boende Övriga vuxna fick stöd för sitt boende under ungefär 1 330 000 dygn fördelat på drygt 6 000 insatser/inskrivningar under hela året Den genomsnittliga vårdtiden var 219 dygn per insats Den 1 november hade runt 4 800 personer bistånd för sitt boende Öppenvård Individuellt behovsprövad öppenvård var den vanligaste insatsen för övriga vuxna Under året gjordes knappt 32 000 insatser och den 1 november var drygt 7 300 personer föremål för någon typ av sådan insats Frivillig institutionsvård Under 1999 vårdades vuxna personer utan missbruksproblem frivilligt på institution under drygt 340 000 dygn fördelade på knappt 1 600 inskrivningar Den genomsnittliga vårdtiden under året var 216 dagar per inskrivning Den 1 november vårdades knappt 1200 personer frivilligt på institution Cirka en femtedel av institutionsvården enligt SoL bedrevs av offentlig vårdgivare och resterande del av privat/enskild vårdgivare eller privat delad med offentlig Familjehemsvård I familjehemsvården behandlades den 1 november ungefär 130 människor Under året gjordes knappt 300 inskrivningar vilket resulterade i att vuxna utan missbruksproblem vårdades under knappt 50 000 dygn i familjehemsvård Den genomsnittliga vårdtiden var 179 dygn per inskrivning 16

Summary This publication reports statistics relating to two target groups The first group is adult misusers of alcohol, drugs and solvents The second group is other adults who were included in the social services individually needs-tested services 1999 Other adults relates to persons with social or mental problems not associated with misuse Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare) has drawn up a new statistical structure for the social services which is used since 1998 This new statistical structure includes housing assistance, outpatient care, voluntary institutional care and private homes for both target groups In addition, compulsory institutional care is included for misusers of alcohol and other drugs Previously, only services within institutional care for adult misusers were included in these statistics The information was obtained from the care institutions and the County Administrative Courts, but is now reported from the municipalities, and from Statens Institutionsstyrelse (National Board of Institutional Care) and the County Administrative Courts Misusers The majority, around 80 per cent of those receiving care from the social services on 1 November 1999 were receiving outpatient care To be precise, the persons were distributed in the following pattern: housing assistance 5,500 (28%), individually needs-tested outpatient care 10,400 (53%), voluntary institutional care (pursuant to SoL) 3,200 (16%), voluntarily habitation in a private home 300 (2%) and compulsory institutional care (pursuant to LVM) 260 (2%) One person could receive different types of outpatient care at the same time Information on outpatient care was included in the official statistics for the first time 1998 The number of persons in compulsory institutional care declined by one sixth from 304 to 257 between 1 November 1997 and 1 November 1999 In all, the proportion that was female was 28 per cent of all those receiving care on 1 November 1999 In the total for outpatient care, the proportion of women was also 28 per cent, for institutional care it was slightly lower The proportion of women in compulsory institutional care was 32% In all, 42 per cent of those receiving care solely misused alcohol, 38 per cent solely misused drugs and around 20 per cent misused both alcohol and drugs The number of individuals misusing solvents and pharmaceutical preparations were insignificant Other adults Adults receiving care on 1 November 1999 for mental or social problems which were not related to misuse were distributed in the following pattern: housing assistance 4,800 (36%), individually needs-tested outpatient care 7,300 (55%), voluntary institutional care (pursuant to SoL) 1,200 (9%), voluntarily habitation in a private home 130 (1%) Almost as many men as women were in care on 1 November 1999 One person could receive different types of outpatient care at the same time 17

List of terms Alkohol Antal Ansökan/ansökning Befolkning Behandling Beredande av vård Beslut Beviljande Bistånd som avser boende Dag(ar) Dygn Därav Endast Familjehem Frivillig institutionsvård Frivilligt intagna Genomsnittlig Hela riket Indikation Individuellt behovsprövad Insatser Inskrivningar Kommun Kvinnor Läkemedel LVM County Länsrätt Lösningsmedel Missbruk Missbruksmedel Män Narkotika Okänd Omedelbart omhändertagande Personer Alcohol Number Application Population Treatment Preparation of care Decision Granted Housing assistance Day(s) Day(s) Of which Only Private home VoluntaryInstitutional care Admitted voluntarily Average Nation-wide Indication Individually needs-tested Services Admissions Municipality Women Pharmaceutical preparation The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents (Special Provisions) Act Län County Administrative Court Solvents Misuse Misuse agent Men Drugs, Narcotics Unknown Immediate placement into custody Persons 18

Polis Samtliga Socialnämnd SoL Tid Tvångsvård på institution Tvångsintagna Typ Under Uppgift saknas Utskrivningar Vård Vårddagar Vårddygn Ålder År (året) Öppen vård Police All Social Welfare Board Social Services Act Time Compulsory care in an institution Compulsorily admitted Type During Information lacking Discharges Care Days of Care Days of Care Age Year (the year) Outpatient care 19

Tabellförteckning 1 Missbrukare 1999 Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 2 Missbrukare 1999 Frivillig institutionsvård Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 3 Missbrukare 1999 Antal personer den 1 november med vård/behandling efter ålder, typ av insats och kön 4 Missbrukare 1999 Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats 5 Missbrukare 1999 Antal insatser/inskrivningar under året efter län, kommun och typ av insats 6 Missbrukare 1999 Antal dygn i bistånd som avser boende, antal vårddygn och antal personer i frivillig institutionsvård samt antal vårddygn i familjehem under året efter län och kommun 7 Missbrukare 1999 Antal personer i institutionsvård enligt LVM och 6 SoL den 31 december 1983 1997 och den 1 november 1998 1999 8 Missbrukare 1999 Antal ansökningar till länsrätten om beredande av vård enligt LVM efter indikation, typ av missbruk och län 9 Missbrukare 1999 Antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året, efter kön, ålder och antalet beslut enligt LVM 10 Missbrukare 1999 Antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året, efter ålder och län 11 Missbrukare 1999 Antal beslut enligt LVM om omedelbart omhändertagande efter indikation vid beslutet och myndighet som fattat beslutet, länsvis 12 Missbrukare 1999 Antal personer med beslut enligt LVM samt antal beslut enligt LVM någon gång under året, efter län och kommun 13 Missbrukare 1999 Antal personer i institutionsvård enligt LVM den 1 november efter kön, ålder samt efter missbrukets art 14 Missbrukare 1999 Antal utskrivningar från LVM-hem av personer som vårdats enligt LVM, efter kön, ålder och efter missbrukets art 15 Missbrukare 1999 Antal utskrivningar från hem för vård av personer som varit intagna enligt LVM pga missbruk, redovisade efter vårdtidens längd, genomsnittlig vårdtid i antal dagar samt efter kön, ålder och missbrukets art 20

16 Övriga vuxna 1999 Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/ vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 17 Övriga vuxna 1999 Frivillig institutionsvård Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 18 Övriga vuxna 1999 Antal personer den 1 november med vård/behandling efter ålder, typ av insats och kön 19 Övriga vuxna 1999 Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats 20 Övriga vuxna 1999 Antal insatser/inskrivningar under året efter län, kommun och typ av insats 21 Övriga vuxna 1999 Antal dygn i bistånd som avser boende, antal vårddygn och antal personer i frivillig institutionsvård samt antal vårddygn i familjehem under året efter län och kommun List of tables 1 Misusers 1999 Number of services/admissions, granted days of care, average time per services and number of persons during the year by type of service 2 Misusers 1999 Voluntary institutional care Number of granted days of care during the year by type of care provider and average number of days of care per person 3 Misusers 1999 Number of persons in care/treatment on 1 November by age, type of service and sex 4 Misusers 1999 Number of persons in care/treatment on 1 November by county,municipality and type of service 5 Misusers 1999 Number of services/admissions during the year by county, municipality and type of service 6 Misusers 1999 Number of days in housing assistance, number of days of care, number of persons in voluntary institutional care and number of days of care in private home during the year by county, municipality and type of service 7 Misusers 1999 Number of persons in compulsory and voluntary institutional care on 31 December 1983 1997 and 1 November 1998 1999 8 Misusers 1999 Number of applications to the County Administrative Court for preparation of compulsory institutional care by indication, type of misuse and county 21

9 Misusers 1999 Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by sex, age and number of decisions 10 Misusers 1999 Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by age and county 11 Misusers 1999 Number of decisions of compulsory institutional care on immediate placement in custody by authority that makes the decision, indication at time of decision and county 12 Misusers 1999 Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by county and municipality 13 Misusers 1999 Number of persons in compulsory institutional care on 1 November, by sex, age and nature of the misuse 14 Misusers 1999 Number of discharges of persons treated in compulsory institutional care, by sex, age and nature of misuse 15 Misusers 1999 Number of discharges of persons treated in compulsory institutional care, by length of caretime, average caretime, sex, age and nature of misuse 16 Other adults 1999 Number of services/admissions, granted days of care, average time per service and number of persons during the year by type of service 17 Other adults 1999 Voluntary institutional care Number of granted days of care during the year by type of care provider and average number of days of care per person 22

Teckenförklaringar 0 Värdet är noll, ingenting finns att redovisa Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker att anges Ej relevant Explanation of the symbols 0 Värdet är noll, ingenting finns att redovisa Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker att anges Not applicable 23

Tabell 1 Missbrukare 1999 : Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/ vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 1) Antal Antal vård- Typ av insats insatser/ Antal vård- dagar/dygn Antal inskrivningar dagar/dygn per insats personer Bistånd som avser boende 12 041 1 757 613 146 - Individuellt behovsprövad öppenvård 27 499 - - - Frivillig institutionsvård 9 833 801 141 81 7 889 Frivillig familjehemsvård 608 99 893 164 - Tvångsvård enl LVM 1) Antalet kommuner där uppgift saknas varierar mellan 2 och 20. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden. Tabell 2 Missbrukare 1999. Frivillig institutionsvård. Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 1) Offentlig Privat/enskild vårdgivare Totalt Genomsnittligt vårdgivare eller privat/enskild delad antal vårddagar med offentlig per person Beviljade vårddagar i frivillig institutionsvård 212 004 589 137 801 141 102 1) Uppgift saknas för Järfälla, Lidingö, Vallentuna, Östhammar, Jönköping, Växjö, Hörby, Halmstad, Laholm, Munkedal, Vårgårda, Härnösand, Dorotea och Jokkmokks kommuner. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden.

Tabell 3 Missbrukare 1999. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter ålder, typ av insats och kön Antal per Typ av insats Ålder (år) Totalt 10 000 inv. Kön 21-24 25-49 50-64 65-21-64 år Bistånd som avser boende 1) 258 3456 1464 286 5464 10 Män 175 2 547 1 201 251 4 174 15 Kvinnor 83 909 263 35 1 290 5 Individuellt behovsprövad öppenvård 2) 977 6 493 2 501 429 10 400 20 Män 646 4 356 1 910 338 7 250 27 Kvinnor 331 2 137 591 91 3 150 12 Frivillig institutionsvård 3) 334 2 088 664 86 3 172 6 Män 221 1 494 530 73 2 318 9 Kvinnor 113 594 134 13 854 3 Frivillig familjehemsvård 4) 65 206 24 4 299 1 Män 51 160 24 4 239 1 Kvinnor 14 46 0 0 60 0 Familjehemsvård enligt 27 LVM 5) 4 26 14 2 46 0 Män 4 21 11 2 38 0 Kvinnor 0 5 3 0 8 0 Tvångsvård på institution 43 164 42 8 257 0 Män 21 106 40 7 174 1 Kvinnor 22 58 2 1 83 0 Totalt 1 681 12 433 4 709 815 19 638 37 Män 1 118 8 684 3 716 675 14 193 52 Kvinnor 563 3 749 993 140 5 445 21 1) Uppgift saknas för Karlskrona, Halmstad, Varberg, Vårgårda, Forshaga, Gävle och Umeå. 2) Uppgift saknas för Östhammar, Växjö, Karlskrona, Ängelholm, Halmstad, Varberg, Sotenäs, Stenungsund, Vårgårda och Gävle. 3) Uppgift saknas för Växjö, Halmstad och Vårgårda. 4) Uppgift saknas för Växjö och Vårgårda. 5) Uppgift saknas för Växjö och Vårgårda. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden.

Tabell 4 Län Kommun Missbrukare 1999. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats Typ av insats Individuellt Bistånd som behovsprövad Frivillig Frivillig avser boende öppenvård institutionsvård familjehemsvård Stockholms län Botkyrka 19 242 48 1 Danderyd 2 2 3 0 Ekerö 16 5 6 1 Haninge 9 242 30 6 Huddinge 22 85 21 3 Järfälla 66 14 19 4 Lidingö 19 32 10 0 Nacka 1 81 44 1 Norrtälje 20 5 18 2 Nykvarn 2 2 2 1 Nynäshamn 26 29 11 1 Salem 4 1 3 0 Sigtuna 41 31 20 0 Sollentuna 22 98 12 2 Solna 42 35 20 1 Stockholm 2) 566 608 414 94 Sundbyberg 11 160 0 0 Södertälje 104 228 65 7 Tyresö 31 170 10 7 Täby 12 62 29 3 Upplands-Bro 13 26 10 0 Upplands-Väsby 22 8 5 1 Vallentuna 1 221 1 0 Vaxholm 1 0 3 0 Värmdö 12 14 9 0 Österåker 2 7 6 0 Summa länet 1 086 2 401 819 135 Uppsala län Enköping 27 51 9 0 Håbo 3 110 1 0 Tierp 22 47 10 1 Uppsala 113 118 90 5 Älvkarleby 11 4 2 2 Östhammar 5.. 2 0 Summa länet 1) 181 350 114 8 Södermanlands län Eskilstuna 2) 29 104 13 4 Flen 0 29 0 0 Gnesta 6 17 3 1 Katrineholm 8 9 3 1 Nyköping 13 79 8 2 Oxelösund 8 6 13 0 Strängnäs 1 52 6 0 Trosa 1 1 4 1 Vingåker 6 7 4 0 Summa länet 72 304 54 9

Tabell 4 Län Kommun Missbrukare 1999. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats Typ av insats Individuellt Bistånd som behovsprövad Frivillig Frivillig avser boende öppenvård institutionsvård familjehemsvård Östergötlands län Boxholm 1 1 0 0 Finspång 21 23 1 1 Kinda 1 0 1 0 Linköping 2) 36 230 26 5 Mjölby 4 22 1 0 Motala 36 198 7 2 Norrköping 122 129 55 6 Söderköping 8 12 1 1 Vadstena 0 0 1 0 Valdemarsvik 6 6 2 2 Ydre 0 0 0 0 Åtvidaberg 1 1 4 0 Ödeshög 0 5 1 0 Summa länet 236 627 100 17 Jönköpings län Aneby 0 1 2 0 Eksjö 9 8 6 0 Gislaved 10 1 6 0 Gnosjö 0 4 5 1 Habo 0 3 2 0 Jönköping 130 120 30 8 Mullsjö 0 2 2 0 Nässjö 31 71 7 1 Sävsjö 1 14 0 0 Tranås 3 25 6 0 Vaggeryd 0 4 0 0 Vetlanda 8 17 5 1 Värnamo 56 79 2 0 Summa länet 248 349 73 11 Kronobergs län Alvesta 4 5 3 0 Lessebo 5 12 5 0 Ljungby 9 28 3 0 Markaryd 0 1 9 0 Tingsryd 6 3 2 0 Uppvidinge 1 5 1 0 Växjö 80.... 5 Älmhult 9 6 1 0 Summa länet 1) 114 141 47 5 Kalmar län Borgholm 2 13 0 0 Emmaboda 2 6 2 0 Hultsfred 0 12 0 1