Miljörapport 2010 Årsta värmeverk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 4 1.1.4 Bränslelager... 4 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 5 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 5 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 5 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 6 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 7 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 7 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 8 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 8 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 8 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 8 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 8 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 9 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 11 4.3.1 NFS 2002:26... 11 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 12 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 12 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 13 6.1 FORTUM VÄRME... 13 6.2 ÅRSTA VÄRMEVERK... 13 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 14 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 14 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 14 8.1.1 Fortum Värme... 14 8.1.2 Årsta Värmeverk... 15 8.1.3 Projektets omfattning... 16 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 17 9 KEMISKA PRODUKTER... 17 9.1 FORTUM VÄRME... 17 9.2 ÅRSTA VÄRMEVERK... 18 10 AVFALLSMÄNGDER... 18 11 RISKHANTERING... 19 11.1 FORTUM VÄRME... 19 11.2 ÅRSTA VÄRMEVERK... 20 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 20 13 ÖVRIG INFORMATION... 20
14 UNDERSKRIFT... 21 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Årsta värmeverk är en av ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar i det södra fjärrvärmenätet. Anläggningen intar där en särställning då den är den anläggning som är planerad att gå först när inte Hammarby- och Högdalenverken fullt kan leverera efterfrågad värme. I Årstas pannor förbränns flytande bränslen. Under år 2010 har det främst genomförts förbränning av biobränslen, finbio P1 och MFA P2-4. Värme har därmed producerats till låg kostnad, låga utsläpp och utan bidrag till utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Den huvudsakliga miljöpåverkan från Årstaverket utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för kontroller och övningar för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. 2(21)
1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen mellan Södra stambanan och Svärdslångsvägen 22-27 i höjd med Årstagårdens folkhögskola. Söder om anläggningen finns bostadsbebyggelse och norr om anläggningen ligger Årsta skog. Värmeverket gränsar till södra stambanan. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Årsta värmeverk består av fyra oljeeldade hetvattenpannor, P1-P4, och en ångpanna för generering av ånga för sotning, P9. Panna P1 har en nominell effekt på 9 MW medan pannorna P2-P4 har en nominell effekt på vardera 25 MW. Pannorna är försedda med brännare som är konstruerade för att ge låga utsläpp av stoft och oförbränt. Brännarna på pannorna P2-P4 är dessutom konstruerade för att ge låga utsläpp av NOx. Panna 9 har en nominell effekt på 5 MW. Stoft avskiljs ur rökgaserna från pannorna P2, P3 och P4 med ett gemensamt elektrofilter. Rökgaserna avleds i separata rökrör till en 55 meter hög skorsten med utsläppshöjden +70 meter. Pannorna P2-P4 ångsotas och antal sotningar som utförs är beroende på vilket bränsle som eldas vid drift, medan P1 vattensotas och P9 torrsotas, en till två gånger per år. Om ångsotning inte anses vara tillräckligt kan även P2-P4 vattensotas. Efter sotning leds sotvattnet till en sedimenteringsbassäng där NaOH tillsätts för ph- justering före utsläpp till spillvattennätet. Då biooljor eldas är det inte nödvändigt att neutralisera sotvattnet. I bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå det renade och neutraliserade vattnet återanvänds för sotning. Överskottet leds till det kommunala spillvattennätet och sotslammet går till deponi. I Årsta värmeverk sker ingen matarvattenberedning eftersom pannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet. Det vatten som åtgår används för rengöring och till personalutrymmen med mera, och kommer från det kommunala vattennätet. Vatten från ytor som kan oljeförorenas avleds till oljeavskiljare innan det avleds till stadens spillvattennät. Dagvatten från hårdgjorda ytor och brunnar där oljespill inte kan förekomma, avleds till stadens dagvattennät medan dagvatten från övriga dagvattenbrunnar utomhus samt från golvbrunnar inomhus leds till oljeavskiljaren och därefter till spillvattennätet. I figuren nedan visas ett principschema över Årsta värmeverk och dess fasta kontrollpunkter. 3(21)
Till skorstenen Röktäthet Röktäthet Eldningsolja 5 100 m3 Nivå O 2 Elfilter O 2 Bränsleanalys Nivå NO x Röktäthet NO x Röktäthet Bioolja 865 m3 O 2 O 2 NO x O O 2 O Röktäthet 2 2 Bioolja 1200m3 P1 9 MW P2 25 MW Bränsleflöde Bränsleflöde Bränsleflöde P3 25 MW Bränsleflöde P4 25 MW Bränsleflöde P9 5 MW Fjärrvärme Till kommunalt spillvattennät Ev. uppkommen olja till destruktion eller återanvändning Till kommunalt spillvattennät Oljelarm Från golvbrunnar inomhus och dagvattenbrunnar utomhus samt cisterninvallning Till vattensotning ph Slam till deponering NaOH Oljeavskiljare Sotvattenbassäng Principschema över Årsta värmeverk med fasta kontrollpunkter. Sedimenteringsbassäng 1.1.3 Reningsutrustning Rökgaserna från pannorna P2-P4 renas från stoft genom att de leds genom ett elfilter. Vatten från vattensotningen leds till en sotvattenbassäng där vattnet renas och neutraliseras. Huvuddelen av vattnet återanvänds till sotning medan överskottet går till spillvattennätet som är anslutet till Henriksdals reningsverk. Vid användning av bioolja behövs ingen tillsats av kemikalier för neutralisation. Inga periodiska mätningar eller provtagningar, förutom ph-värden, anses behöva göras på vattnet i sedimenteringsbassängen i och med bränslets biologiska natur. I sotvattenbassängen görs inte heller mätningar då det utgående vattnet endast används till vattensotning och inkommande vattnet är taget direkt från det kommunala vattennätet. Nederbördsvatten från ytor i anslutning till oljecistern och andra platser där olja kan förekomma avleds till det kommunala avloppsnätet efter oljeavskiljning. 1.1.4 Bränslelager Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Årsta värmeverk har tre cisterner på 1200 m3 865 m3 resp. 100m3. De större används för bioolja och den mindre för tjockolja 4(21)
(EO5). Vid Årsta finns även mindre mängder biobränslen som lagras i plastcontainrar. Den större cisternen besiktigades sommaren 1999 och den mindre är helt ny rostfri syrafast cistern. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. Oljan i cisternen varmhålls med hjälp av en värmeslinga som är instucken i cisternen. Värmeslingan genomströmmas av fjärrvärmevatten, system 65. Den större cisternen har en spilloljegrop på 16 m3, med oljelarm. Den mindre cisternen har en kringgående överbyggd invallning. Larm går som summalarm till Hammarby som kontaktar driftpersonal i beredskap. Vid larm kontrolleras invallningssystemen och att givare fungerar 1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläppen av NOx och svavel mäts kontinuerligt medan stoft mäts upp en gång per år vid emissionsmätningen och beräknas. I tabellen nedan redovisas utsläppen från Årsta värmeverk. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft Stoft Svavel Svavel NO x mg/mj P1-P4 1 kg 426 mg/mj P9 12 kg 37,95 mg/mj P1-P4 2,4 kg 1019 mg/mj P9 69,7 kg 220,5 mg/mj P1-P4 58,4 kg 24882 C NRB Kontinuerlig mätning och data beräknas i ett miljösystem C NRB Kontinuerlig mätning och data beräknas i ett miljösystem M OTH Kontinuerlig mätning och data beräknas i ett miljösystem M OTH Kontinuerlig mätning och data beräknas i ett miljösystem M OTH Kontinuerlig mätning och data beräknas i ett miljösystem 5(21)
Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NO x mg/mj P9 150 M OTH Kontinuerlig mätning och data kg 474,4 beräknas i ett miljösystem CO 2 bio g/mj P1-P4 75 M NRB Beräknas med hjälp av ton 28953 bränsleförbrukningen. CO 2 fossil g/mj P9 64,5 C NRB Beräkning utifrån bränslets ton 257 egenskaper samt emissionsfaktorer *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Årsta Värmeverk 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 1893 0,1 0 1893 NOx (kg) 46009 0,4 0 46009 S (kg) 25489 0 0 25489 PM (kg) 2551 0 0 2551 Drivmedel 728 0 0 728 (M3) Drivmedel 7137 0,2 0 7137 (MWh) Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Årsta värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 6(21)
2.3 Utsläpp till vatten Inget utsläpp till vatten sker. Se beskrivning i punkt 1.1.3 för vatten som går till spillvattennätet. 3 Gällande tillstånd Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut. Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1997-12-15 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2003-01-08 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2007-05-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-04-14 Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 2009-10-12 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Fortsatt drift av Årsta värmeverk på fastigheten Bornsjön 1 i Stockholms stad. Tillståndet omfattar eldning med eldningsolja och biobränslebaserade oljor motsvarande en produktion av 300 GWh bränsle per år samt tillbyggnad av en 5 MW ångpanna, ett el-filter och en oljecistern. Slutliga villkor och tillstånd till fortsatt drift av Årsta Värmeverk på fastigheten Bornsjön 1 i Stockholms stad. Tillståndet omfattar eldning med eldningsolja och biobränslebaserade oljor motsvarande en produktion av 300 GWh bränsle per år samt tillbyggnad av en 5 MW ångpanna, ett el-filter och en oljecistern. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen avslutar det prövotidsförfarnade som föreskrevs beträffande åtgärder och begränsningsvärden för utsläpp till luft, buller och hanterings av förbränningsrester, punkt a, b och c i ovannämnda beslut samt upphäver de provisoriska föreskrifter P1, P2 och P3. Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat 2007-05-02 ska bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporteringen Hantering av brandfarlig vara vid produktionsanläggning för fjärrvärme Tillstånd för utsläpp av koldioxid 7(21)
3.1 Anmälda ändringar under året Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga inkomna ändringsanmälningar under 2010. 3.2 Föreläggande och förbud Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Miljötillstånd Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Årsta Värmeverk jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eo5, Nm3 98 995 88 * Bioolja, Nm3 13391 113060 11434 106506 Drifttid för de olika anläggningsdelar vid Årsta värmeverk under 2010 * Eldningsolja 5 används till P9 (hjälpångpanna) som endast producerar ånga för sotning av P1-P4. Redovisar således ingen produktion här. Anläggningsdel Drifttid (h) P1 852 P2 1829 P3 1905 P4 1948 P9 403 8(21)
Fjärrvärmevatten används för ångsotning och avges som ånga och går inte till avlopp. Spädmatning till fjärrvärmevattnet sker inte vid Årsta. Avloppstyp Mängd i m 3, 2009 Mängd i m 3, 2010 Recipient Total vattenförbrukning av 2960 1147 - kommunaltvatten - I pannprocessen 2016 0 - - Fjärrvärmenät (används vid ångsotning) 944 976 mark 4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Verksamhet har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i samband med miljöprövningen. Villkoret innehålls således. 2 Stoftutsläpp får inte överskrida 13 mg/mj bränsle som riktvärde. Stoftemission kontrolleras vid kontrollmätning. Det ackumulerade beräknade medelvärdet under 2010 är 1 mg/mj. Vid emissionsmätning 2010 uppmättes stoftemissionen för OP1 till 9 mg/mj, för OP2 - P4 till 3 mg/mj. Villkoret innehålls således. 3 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. Varken kemiska produkter eller farligt avfall har spillts till vattensystem eller icke asfalterade ytor. 4 Mineraloljehalten i utgående avloppsvatten får ej överstiga 50 mg/l. Alla vätskor som kan innehålla mineraloljor och som eventuellt spills ut inom anläggningen passerar oljeavskiljare före utpumpning till kommunalt spillvattennät som är anslutet till Henriksdals reningsverk. Vid oljeavskiljaren finns även en oljevarnare som larmar om olja påträffas, se principschema s.3. Dessutom på grund av tidigare erfarenhet av bränslet som används i Årsta så överskrids inte detta villkor, så villkoret innehålls således. Men kontroll av detta kommer att redovisas vid den periodiska besiktningen. Prov har inte tagits. Allt spillvatten hämtas av Ragnsells. 9(21)
Villkor nr Villkorstext 5 Förslag till nytt kontrollprogram skall upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader från dagen för detta beslut. Gällande kontrollprogram är 1999:1 samt Miljöinstruktionen för övervakning och mätning. Villkoret innehålls således. 6 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde uppgå till högst 65 mg/mj tillfört bränsle (Dom Mål nr M74-03, Dnr18411-2000-107). Svavelemission kontrolleras vid mätning. Det ackumulerade kontinuerliga uppmätta medelvärdet under 2010 är 2,4 mg/mj. Vid kontrollmätning 2010 uppmättes svavelemissionen för OP1 till 3 mg/mj, för OP2 - P4 till 5 mg/mj. År 2009 uppmättes OP9 150 mg/mj. Villkoret för svavel innehålls således. 7 Utsläppet av kväveoxider (NO x ), räknat som kvävedioxid (NO 2 ), får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 80 mg/mj tillfört bränsle (Dom Mål nr M74-03, Dnr18411-2000-107). Kväveoxidemission kontrolleras vid mätning. Det ackumulerade kontinuerliga uppmätta medelvärdet under 2010 är 58,4 mg/mj. Vid emissionsmätning 2010 uppmättes kväveoxidmissionen för OP1 till 67,5 mg/mj, för OP2 - P4 68,5 mg/mj. Villkoret för kväveoxider innehålls således. 8 Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivå som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder/utbildningslokaler än 50 db(a) - dagtid (måndag-fredag kl. 07-18) 45 db(a) - kvällstid (kl. 18-22) + lördag, söndag och helgdag (kl. 07-18) 40 db(a) - natt (kl. 22-07) Momentana ljud nattetid (kl. 22-07) får maximalt uppgå till 55 dba. Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Under 2010 har det inte genomförts någon bullermätning. Senaste bullermätning gjordes när villkoret meddelades och Fortum Värme utför normalt sett inte sådan mätning utan att närboende störts av verksamheten. De mätningar som gjordes i samband när villkoren meddelas var följande: Vid lossning av tankbil är den högsta ljudnivån vid bostäder på Svärdlångsvägen ekvivalent ljudnivå 35-47 dba och maximal ljudnivå 36-48 dba. De högre värdena avser endast den ljudnivå som uppstår under ca 5 minuter då lastbilen går på tomgång för att nivåreglera ekipaget. För att vid lossning innehålla riktvärdena kan detta endast ske under dagtid. 10(21)
Villkor nr Villkorstext 9 Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram, anpassat till villkor 6-8 skall upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från dagen för detta beslut. Kontrollprogrammet Övervakning och mätning är uppdaterat och inkluderar även villkor 6-8. Villkoret innehålls således. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Årsta värmeverk omfattas av NFS 2002:26. Kontinuerlig mätning krävs inte enligt föreskrifternas 11, då anläggningens tillförda effekt underskrider 100 MW. Då pannorna har en planerad årlig drifttid understigande 50 GWh och en återstående livslängd understigande 10 000 drifttimmar krävs heller inte kontinuerlig mätning av stoft, NOx eller svavel enligt föreskrifternas 11 och 12. Kontinuerlig mätning av stoft, svavel och NOx finns dock installerat på samtliga pannor. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2010 har inga onormala driftförhållanden inträffat vid Årsta värmeverk. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 97 % av samtliga 48-timmarsvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOx uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Utsläppsgränsvärden för Panna P1-P4 ( finbio, MFA) enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm 3 motsvarar ca 13 mg/mj 50 mg/nm 3 vid 3% O 2 Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm 3 motsvarar ca 120 mg/mj 450 mg/nm 3 vid 3% O 2 11(21)
Utsläppsgränsvärden för flytande bränsle (EO5) Pannorna P9 enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm 3 motsvarar ca 14 mg/mj 50 mg/nm 3 vid 3% O 2 Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm 3 motsvarar ca 130 mg/mj 450 mg/nm 3 vid 3% O 2 att verifiera att utsläppsgränsvärdena innehålls för övriga parametrar och pannor redovisas resultatet från emissionsmätningar utförda i mars 2010 nedan: Tabell över resultat från emissionsmätningar vid Årsta, mars 2010 Parameter P1 P2-P4 Stoft mg/mj 9 3 Svavel (S) 3 5 mg/mj NOx mg/mj 67,5 68,5 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-03-16 ENA Miljökonsult AB Utsläpps (emissions) mätning 2010-04-16 ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning 2010-03-20 ENA Miljökonsult AB Årlig tillsynskontroll AST för NO 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Emissionsmätning Samtliga kontrollerade villkor innehölls för P1 och P2-4 efter elfilter vid emissionsmätningen. Resultat från den årliga tillsynskontroll - AST av befintliga gasanalyssystem. Kontrollen utfördes med avseende på NO. AMS-instrument för mätning av NO innehåller såväl variabilitetskraven för AST samt har en giltig kalibreringsfunktion enligt AST. De framtagna kalibreringsfunktionera och de giltiga kalibreringsområdena enligt QAL 2 kan därför tillämpas enligt SS-EN 14181:2004. 12(21)
Jämförande mätning av P1-P4 Kontrollen visade att instrumentet för O2-samt NO-registrering innehåller Naturvårdsverkets krav gällande systematisk avvikelse samt standardavvikelse för samtliga pannor. NO2-andelen bestämdes till <0,1% för P1, <0,1 % för P2, <0,1 % för P3 samt till < 0,1 % för P4. Beräkning av rökgasflödet innehåller Naturvårdsverkets krav för samtliga pannor. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Årsta Värmeverk Årsta värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll: Revision på brännarna Invändig tvätt av pannorna Smörjning och oljebyte av pumpar och fläktar IU besiktning av panna 1och 4 Sotning av panna 9 Kontroll och inspektion av el-filter Kontroll och reparation av murverk Utbyte av res. bränslepump till centrifugalmodell Årliga service arbeten 13(21)
7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för södra fjärrvärmenätet/årsta Värmeverk baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen 14(21)
bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Årsta Värmeverk Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Årsta. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. 15(21)
Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 8.1.3Projektets omfattning Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de påverkar karläggningen. 2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och Pumpstationer. 3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen plan. 4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera energianvändningen. 6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under hösten 2011. I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. 16(21)
Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt och vinter 2010 inleddes under hösten med ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har våra egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat för Fortum Värmes, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 procent till 80 procent. Vi har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2- andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när vi inkluderar indirekta utsläpp d.v.s. utsläpp som ligger utanför vår egen verksamhet. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. 17(21)
Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Årsta Värmeverk Vid Årsta Värmeverk har natriumhydroxid använts tidigare vid neutralisering av sotvatten vid eldning av fossil eldningsolja. När fetter används som bränsle behövs inga kemikalier för att neutralisation. Användningen av smörjoljor och lösningsmedel förekommer enbart i mindre omfattning. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 10 Avfallsmängder Avfall uppkommer bland annat i samband med vattensotning av pannorna, i form av slam, och från elfiltret i form av sot. Dessutom uppkommer blandat avfall från verksamheten. Hanteringen av avfallet från anläggningen redovisas i tabellen på nästa sida. Inga andra åtgärder har vidtagits för att minska mängden farligt avfall eftersom uppkommet avfall är huvudsakligen förbränningsrester. * Avfallet klassat som bekämpningsmedel har visat sig vara rester av pyrolysolja. Pyrolysoljan har använts i ett utvecklingsprojekt Green Fuel team för prov av olika typer av biobränslen. Rester fördes över i en tom och rengjord behållare från Mälarsanering, som innehållit Micobor. Märkningen togs inte bort. Det blev väldigt bråttom när Ragnsells skulle hämta behållarna, eftersom innehållet hade börjat att jäsa. Behållarna undersöktes inte på plats. Ragnsells klassade innehållet som bekämpningsmedel. 18(21)
Avfallsslag EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF Farligt avfall Oljeavfall fast 130899 43 kg Ragnsells Högbytorp D14 * OBS! Bekämpningsmed el flytande Felaktig klassificering var pyrolysolja 020108 2,54 ton Ragnsells Högbytorp D14 Spillolja, tank 130208 26 kg Ragnsells Högbytorp R13 Oljehaltigt blandat 130899 1867 kg Ragnsells Högbytorp D14 avfall Lösningsmedel, 140603 718 kg Ragnsells Högbytorp R13 flytande, tank Icke farligt avfall Blandat avfall 200199 1,13 ton Ragnsells Länna KC D15/R13 Flygaska från biobränsle 100103 11 ton Ragnsells Högbytorp D9 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 19(21)
11.2 Årsta Värmeverk En riskanalys har genomförts för Årsta värmeverk under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Årsta värmeverk. Flera risker har kunnat åtgärdas sedan förra riskbedömningen, vilket minskat risknivån. Inga förändringar i verksamheten som har skapat nya risker. Bränslehanteringen har fått ökad risk p g a många brännskador som inträffat. Sedan det senaste risksamrådet har värmeverket utrustats med ett nytt brandlarm. Anläggningen är även utrustad med inbrottslarm. Även tätning av bränslepumpar är åtgärdat. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Årsta Värmeverk, finns det en miljörapport för år 2010 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Orminge PC, Farsta Värmeverk, Nacka Strand Värmecentral, Bredäng PC, Ludvigsberg Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk, Energianläggning SÖS, Liljeholmen PC samt Vårberg PC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 20(21)
14 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Årsta Värmeverk under år 2010. Stockholm den 31 augusti 2011 Erik Rylander Platschef Produktion och Distribution - Distribution 21(21)