3/12 S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Sommarens konfirmationer börjar klockan 13 Konfirmationerna i Sibbo kyrka börjar en timme senare än den vanliga gudstjänsttiden. Klockan 13 hålls alltså konfirmationerna 17.6, 12.8 och 19.8. Kolla i gudstjänstlistan på sid 6 vilka grupper det gäller. 7 Vem var här före oss? Spännande och roligt för Matilda Järvinen att få rida på ponnyhästen på Gemensamt Ansvar-dagen vid Kungsvägens skola. Ponnyn ledsagas av Veronika Kress och Christel Enholm. Flere bilder från GA-dagen: sid 3. 4 Trevlig sommar! Blixtvisit på ungdomslägret Jubileumsnummer: 20 år med Sigfrid 2 Sticka sockor Vår avtalsmissionär i Ural, Andrey Heikkilä, kommer hit 1 juli. Då får vi lyssna på honom och träffa honom i Bykyrkan Tabor i Box, på Grönkullavägen. Andrey tar gärna, som vid förra besöket, emot sockor för barn och vuxna i Ural, där det är kallt på vintern. Läs annonser.
S:t Sigfrids KUNGÖRELSER Informationsblad för Sibbo svenska församling Redaktör: Helene Liljeström Redaktion: Viktor Djupsjöbacka 3/12 20. årgången Sommaren 2012 www.sibbosvenskaforsamling.fi Önskegudstjänst Om du fritt får önska dig en gudstjänst, hur skulle den se ut? Glad musik, mycket folk, bekanta sånger, stillhet, bön, rörelse, kanske dans, känsla av att vara med, att höra till och vara delaktig. Kände du igen något av det här? Önskar du att någon ser dig när du kommer till kyrkan? Det här är frågor som vi har tänkt mycket på i olika sammanhang under det senaste året i församlingen. Hur kan vi forma vår gudstjänst så att den känns nära och äkta, angelägen och viktig för församlingens medlemmar i alla åldrar. Ja, det här sistnämnda var viktigt för en person som tyckte till om sin önskegudstjänst vid ett samtal nyligen. Att människor i alla åldrar kan vara med, känna sig hemma i gudstjänsten och få något av Gud själv att leva på under vardagen. Gudstjänsten är ett möte med Gud, ett möte med andra människor och ett inre möte med oss själva. Jag tror att vi allt mera måste tänka på det här och själva bidra till att det kan kännas så när vi samlas till gudstjänst. Det skall finnas rum för alla Guds barn, både små och stora, nyfödda och gråhåriga när vi samlas inför Guds ansikte. Vi möter det heliga i kyrkan och då får vi vara respektfulla och ödmjuka, men vi behöver inte vara stela och rädda. I värmen och gemenskapen finns det rum för det lilla barnet som inte kan vara alldeles moltyst utan ger uttryck för många slags känslor. Där finns det också rum för de unga som är ovana att bara sitta stilla utan att göra något. Kanske behöver de få en uppgift?! Det skall finnas rum för den trötta småbarnsföräldern som bara vill sitta stilla och vila i Gud. Eller för den gamla mannen som just blivit ensam och behöver stöd av andra. För välbärgade och fattiga, för illa medfarna och för dem som orkar stöda andra. Hur kan vi förverkliga vår önskegudstjänst? Jag tror att svaret är: Tillsammans, i öppenhet för Gud och varandra! Vi måste leva med ofullkomligheten i oss själva och i varandra, men leva i den kärlek som Gud omsluter oss med. Du behövs i Guds familj! Helene Liljeström Jubileumsnummer Det började för tjugo år sedan med ett julbrev till alla pensionärer i församlingen. I medarbetarkåren tyckte vi att det skulle vara trevligt att inbjuda personligen till den traditionella pensionärsjulfesten. Så föddes idén att sända ett julbrev till de äldre i församlingen. Tack vare den personliga inbjudan var det många som deltog i julfesten det året, och de som inte kunde vara med, fick genom brevet en julhälsning från sin församling. Julbrevet växte snabbt till en tidning. Det var ju inte endast pensionärerna som behövde få en 2 hälsning i sin postlåda. Unga och medelålders, barn och gamla, församlingsmedlemmar i alla åldrar ville vi nå med information, inbjudningar, uppmuntran, levnadsvisdom, glädje och tröst, presentationer, personporträtt och allt annat som S:t Sigfrids Kungörelser har bjudit på genom åren. I allt detta hoppas vi att man också har kunnat ana en hälsning från himlens Gud, ett budskap om glädje och frid från himlens värld. Genom tidningen har vi velat ge alla våra församlingsmedlemmar möjlighet att känna delaktighet, veta vad som händer, och vad man kan vara med om i den egna hemförsamlingen. Tidningen är inte endast ett informationsblad. Trots begränsat utrymme har vi försökt visa på hur den kristna tron lever i vår bygd, och hos alldeles vanliga människor som bor och lever här. S:t Sigfrids Kungörelser är ett språkrör för det gemensamma livet i den svenska församlingen i Sibbo. Jag hoppas att tidningen kan bidra till att hemförsamlingen kan kännas bekant och nära för alla medlemmar. Helene Liljeström
Barnkören, Mittemellankören, ungdomskören och Olle Granqvist stod för det musikaliska före pausen. Katja Korpi och Ann-Christine Wiik informerade om årets Gemensamt Ansvar-insamling. Under pausen med kaffeservering kunde man köpa lotter. Eller rida på ponny alltså. Manikyr erbjöds i ett av klassrummen. Några vågade sig in. Flere kikade ändå nyfiket genom dörröppningen. Sommarmusik i Sibbo Torsdagar kl 19.30. Fritt inträde, programblad 5. Serien är ett samarbete mellan Sibbo svenska församling och Sipoon suomalainen seurakunta. 5.7 i Sibbo kyrka. Orgelkonsert Dag-Ulrik Almqvist. 12.7 i Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Felis-stråkkvartetten. 19.7 i Sibbo kyrka. Jukka Perko och Avara-ensemblen. 26.7 i Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Bach - Händel - Haydn. Noora Karhuluoma sopran, Lily- Marlene Puusepp harpa. 2.8 i Sibbo kyrka. Bach - Chopin - Ligeti. Anne Kauppi piano. 9.8 i Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Vokalmusik från barocken. Laura Pyrrö sopran, Tiina Korhonen cembalo. 16.8 i Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Grand Tour - en adlig pojkes resa genom 1700-talets Europa. Purcell - Sammartini - Bach - Telemann - Vivaldi. Baccano-ensemblen: Tuuli Lindeberg sopran, Hanna Haapamäki blockflöjt, Mervi Kinnarinen violin, Jussi Seppänen cello, Solmund Nystabak luta, Markku Mäkinen cembalo. Gospelkören His Master s Noise under Simon Djupsjöbackas och Elna Rombergs ledning sjöng efter pausen. GA-dagen Gemenskap och omsorg heter årets Gemensamt Ansvar-insamling, som ni minns. Det var också temat för GA-dagen för alla åldrar i Kungsvägens skola nyligen. Som inslag i programmet fick vi info om insamlingsmålen. Såhär ser det ut i år: Vi stöder Garanti-Stiftelsens projekt om smålån för att förebygga överskuldsatthet. Också i Uganda stöder vi spar- och låneverksamhet. Där arbetar Kyrkans Utlandshjälp. Använd inbetalningskortet du fick i senaste nummer. Eller ring pastorsexpeditionen så ger vi uppgifter, eller skickar ett nytt kort om du vill. Vi vandrar musikaliskt Den musikaliska vandringen i kyrklandskapet avslutar traditionellt sommarmusikserien i sibbokyrkorna. I år vandrar vi musikaliskt torsdag 23.8 kl 19. Starten är vid Ljusets kapell. Vi går via Örtagården och Sibbo kyrka till Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Vi vandrar på riktigt: lämplig utrustning behövs alltså. Fritt inträde är det till kyrkorna längs vägen. 3
Vem var här före oss? Sommartid besöker inte bara turister utan också ortsborna flitigt Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Det är gudstjänster, förrättningar, konserter mm. Det är också gäster som skall visas det finaste vi har. I gamla kyrkan kan du ägna en tanke åt de generationer av sibbobor som har varit där före dej, ställt livets stora frågor, och förundrat sej över Guds omsorg om oss mänskor. Under sexhundra år. Hurudana var mänskorna, vad tänkte och upplevde de, då under vår gamla kyrkas första tider. Under medeltiden alltså, då kyrkan ännu var romersk-katolsk. En självständig mänska Mänskan på medeltiden också här i Sibbo var en på många sätt självständig mänska. Man levde visserligen i en begränsad värld. Få var de som på den tiden kunde resa och se mera än hemknutarna. Men visst fanns det handel och sjöfart och härar på marsch också då. Pilgrimer på vandring likaså. Man fick lov att leva med många obesvarade frågor. Man visste inte så mycket om hur allt fungerade. Men man hade många erfarenheter och färdigheter som kom väl till pass. Det gällde att själv ta hand om sitt liv. Kommun 4 och stat i vår mening fanns inte då ännu, annat än som en trevande start. Kyrkan gjorde vad den kunde. Men för det mesta måste man klara sig själv. Mänskans situation så här såg man på den Mänskan uppfattades som skapad av Gud, och Hans avbild. När syndafallet blev ett faktum förlorade mänskan direktkontakten med Gud. Sedan dess pågår en strid mellan onda och goda makter. Det blev avgörande hur man valde att leva sitt liv. Frälsning var möjlig. Men överallt fanns demonerna, som uppfattades som oförlösta illvilliga krafter. Guds hus så här såg man på det Kyrkan var Guds hus, och den allra centralaste platsen i mänskornas liv. Men man visste, att Gud bor där på helig mark. I hembygden pågick en strid mellan gott och ont. Det behövdes en fristad, ett gudsrike på jorden. Det som gällde Gud samlades därför till en byggnad, kyrkan. Under medeltiden uppfattade man kyrkobyggnaden som en symbol för Kristus. Nu hade kyrkornas tid kommit, och också till Sibbo. Det gav en annan livskänsla. Fortfarande levde man visserligen bland illa sinnade väsen i mörkret och i en natur full av hemligheter. Men man kunde göra något åt det. Guds kraft höll demonerna på avstånd. De förjagades med klockklang. Rummet inne i kyrkan var slutet och mörkt. Det mänskor starkt måste ha upplevat var dunklet inne i kyrkan. Hela församlingen stod samlad med spänd uppmärksamhet riktad mot altaret eller dopfunten. Det var där de gudomliga förvandlingarna ägde rum. Prästen tillredde nattvarden, och ett mirakel skedde inför folks ögon. Vid dopfunten var det samma sak. Barnet blev ett Guds barn. Medeltidens mänskor förstod sin kyrka. Man har kallat kyrkobyggnaden en sång utan ord. Ett hemligt språk som man skall försöka översätta för sig när man är där. Mänskorna på medeltiden anade nog hur man skall göra det. Nu är det vår tur. Valvmålningarna så här såg man på dem Kristendomen var den stora berättelsen, som omspände hela världen. Den gick från skapelsen över Golgata mot yttersta tiden. Man var infogad i ett evigt sammanhang. I kyrkan skulle man mötas av en spegling av en himmelsk värld bortom alla aningar. Därför skulle kyrkorummet skimra som en juvel, och samtidigt visa på mänskolivets mening och mål. De sparsamma valvmålningarna i vår S:t Sigfrid visar inte mycket av det här. Men mänskorna lade in mera i de sparsamma bilderna och symbolerna än vi nu förstår. Medeltidens mänskor var beredda att söka, få syn på det som inte syntes. Gudstjänsten så här uppfattade man den Ordningen var viktig. Allt skulle göras rätt. Därför måste allt skötas av specialister. Prästerna svarade för att allt gick rätt till. Men ordningen sågs som en del av budskapet. Predikan kunde vara på folkets språk, och var det säkert också i allmänhet här i vår kyrka. I liturgin var det latinet som gällde. Man förstod inte allt, men lärde sig utantill. Under medeltiden var sibbobon också i andligt avseende en fri och självständig mänska, med sund tro och förtröstan på Guds kärlek och förlåtelse. Fjalar Lundell Artikeln i utförligare form hittar du på sibbosvenskaforsamling.fi.
Plock ur bildskörden från församlingsresan i april. Vi besökte trakterna av Jyväskylä och Päijänne (uppe t.v.). I Saarijärvi besökte vi Kolkanlaks, där Runeberg bodde (nere t.h.). Vi tittade på tavlor i Äänekoski och Mänttä (nere t.v.). Vi besökte världsarvet Petäjävesi kyrka (uppe t.h.). Biskop emeritus Erik Vikström. Bibelveckoslut med Erik Vikström i höst För 200 år sedan fick Bibeln spridning bland vanliga församlingsbor i vårt land. Därför firar vi nu Bibelåret 2012. Finska Bibelsällskapet passar också på att fira 200-årsjubileum. I vår församling vill vi också vara med på ett litet men inte oävet hörn. Biskop emeritus Erik Vikström delar med sig av sin gedigna bibelundervisning i slutet av oktober. Han håller tre bibeltimmar under lördag söndag, och predikar också i mässan på söndagen. Reservera redan nu veckoslutet 20 21.10. Missionsföreningen fick ny ordförande Magnus Riska valdes till ny ordförande för Sibbo svenska missionsförening rf. vid årsmötet i mars. Han basar för en livaktig förening som genom sina lokalavdelningar i olika byar svarar för en betydande del av de missionsintäkter som från församlingen sänds till Finska Missionssällskapet för våra tre avtalsprojekt: sjukhusarbetet i Tanzania (Kilindi och Bumbuli), Christina och Andrey Heikkiläs arbete i Ural, och Ann-Katrin och Tor-Erik Stores arbete i Senegal. År 2011 samlade man in 10.300. 5
Sommargudstjänster Emellanåt är gudstjänsten festligare än vanligt. Som här vid kaplansinstallationen för Magnus Riska i våras. Det kan också vara påsk eller jul. Konfirmationsgudstjänsterna är också särskilt festliga. Det kan vara festligt att fira gudstjänst i gamla kyrkan, som vi gör under högsommaren. Men också en vanlig söndag firar vi en gudstjänst som är Guds folks fest. 27.5 Pingstdagen Sibbo kyrka: gospelmässa kl 18 (obs tiden!) Katja Korpi, Lauri Palin, ungdomskören, Walentinakören, band 3.6 Treenighetssöndagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg Norra Paipis bykyrka: mässa kl 10 Helene Liljeström, Anders Ekberg 10.6 2. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg. De som konfirmerades för 50 år sedan (från södra Sibbo) deltar. Kaffeservering och program i Kyrkoby församlingshem. 17.6 3. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Magnus Riska, Anders Ekberg. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 4 10.6. 23.6 Midsommardagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg. De som konfirmerades för 50 år sedan (från mellersta och norra Sibbo) deltar. Kaffeservering, program i Kyrkoby församlingshem. 24.6 4. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Magnus Riska, Anders Ekberg 1.7 5. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Magnus Riska 8.7 Apostladagen Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg 15.7 7. söndagen e pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg 22.7 Kristi förklarings dag Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Anders Ekberg 29.7 9. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Lauri Palin 5.8 10. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Lauri Palin 12.8 11. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Katja Korpi, Lauri Palin. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 11 17.6. 19.8 12. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Magnus Riska, Anders Ekberg. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 31.7 6.8. Pilgrimsvandring på Gotland, och här hemma Midsommarsöndagen åker 42 personer till Gotland för att under en vecka vandra från Fårö till Visby domkyrka. För det andliga innehållet under vandringsdagarna svarar Helene Liljeström och Stefan Djupsjöbacka. Gruppen bor på ett 6 vandrarhem i Lärbro. Därifrån tar man sig med buss till vandringsstarten och tillbaka dit när dagens vandring är slut. Man går från kyrka till kyrka. På det sättet hinner man uppleva ett antal av Gotlands hundra medeltida stenkyrkor. Också kulturhistoriskt värdefulla platser och sevärdheter finns på programmet. I början av hösten kommer sedan den populära endagsvandringen i östra Nyland. Lördag 15.9 vandrar vi. Se närmare i annonser senare.
Ingegerd till Pernå Ingegerd Juntunen, som har vikarierat som diakon under Milja Westerlunds mammaledighet, lämnar oss 1.6 för en ordinarie tjänst som diakon i Pernå församling. Vi tackar för den insats hon har gjort under ett drygt halvår, och gratulerar till tjänsten. Lycka till! HL Domprosteriets Kyrktorg i Sibbo 28.8 Kyrktorget är något som ordnas i alla prosterier när hösten börjar. Nu är det vår tur i Sibbo att ta emot utställare och arrangörer som presenterar aktuellt material eller aktuella frågor för församlingarnas medarbetare, förtroendevalda och frivilligarbetare. Kyrkans treåriga temasatsning Helig avslutas detta år, därför är inledningsmässans tema Nära det heliga. Ett tiotal utställare presenterar material i Kyrkoby församlingshem (bl.a. Fontana Media och KCSA). Program: 12 veckomässa i Sibbo kyrka, 13 lunch, 14 Kyrktorget öppnar. 15 18 kaffe och mingel. 17 Välkommen förtroendevalda och frivilliga. Kaffe, bokförsäljning och utställare. 18 Framtidens församling strukturer, modeller, strategier. Diskussion med Kalle Sällström från Församlingsförbundet. 19.30 andakt. Den intresserade kan modigt titta in! HL Blixtvisit på ungdomslägret Vårkvällen var ljus men kylig. När jag åkte in på Nilsasgårdens parkering såg jag några lättklädda, gängliga gossar springa i jämn lunk nerför backen mot sjön. Jag tänkte att språngmarschen nog skulle stanna upp innan det vårkalla vattnet nådde upp till knäna, men minsann hoppade gossarna i med fart. Och lika snabbt upp igen! Tre gånger gällde för de ivrigaste badarna. In i bastun och ut igen i språngmarsch till sjön Ett trettiotal av församlingens ungdomar samlades till veckoslutsläger på Nilsasgården. Efter en lång dag med intensivt program var det dags för bastubad. Inne i värmen i lägergården småpratade några flickor och lyssnade till musik. De hade redan badat och väntade nu på kvällsmålet. Den kyliga vårkvällen hindrade inte gänget att inleda grillsäsongen. Vips hade några starka killar lyft grillen på backen medan Putte Frisk såg ut ett lämpligt ställe där de friska vårvindarna inte skulle störa grillningen alltför mycket. Medan korvarna pyste på grillen hann killarna diskutera favoritkorv, ishockey-vm och annat viktigt tillsammans med ledarteamet Putte och Tjälkka, Kjell Lönnqvist. Ett par flickor kom utspringande och försäkrade att fiilisen var god därinne. Efter ett tag var alla samlade runt korven och saften medan stämningen blev allt bättre. Skymningen lade sig över lägergården. Följande dag dök hela gänget ungdomar upp i mässan i Sibbo kyrka, där de sjöng en sång för både söndagskolbarn och andra gudstjänstbesökare. Också där var fiilisen god! Helene (som blixtrade) 7
Sandra döptes på juldagen Med ensamrätt för S:t Sigfrids Kungörelser: Vad får sibbobarnen heta? Frågan är aktuell hela tiden. Inte bara för föräldrar som skall välja namn åt sitt barn. Anhöriga, släkt och vänner, arbetskamrater och andra tar ivrigt del i diskussionen. Och sedan när barnet fått sitt namn fortsätter kommentarerna att komma. Och spekulationer om vad barnet kommer att kallas blir det Nalle eller Bjöna eller Brumbrum *)? Att namnet är starkt med om att bygga upp den nya lilla mänskans identitet vet vi. Och att det väcker känslor av många slag vet vi också. Tänk bara på hur angeläget det är att undra om namnet gått i släkten, vem som har burit det osv. Vi tror att det finns otaliga sätt att välja namn. Många sätt är privata och personliga, men därför desto viktigare. Men vad får barnen just nu heta. Vi tittar på namnen som getts i vår församling i år, och senaste år. Populäraste flicknamnen hittills i år har varit Julia, Linnea, Sofia och Wilhelmina. Övriga namn i år är: Adéle, Alexandra, Amanda, Ava, Ella, Elsa, Emilia, Ida, Lumi, Maria, Sylvia, Wanda och Vilja. Populäraste pojknamnen i år är Erik och Kristian. Övriga namn är Benjamin, Christer, Elias, John, Karl, Kasper, Mikael, Olavi, Oliver, Paul, Rasmus, William och Vincent. Populäraste flicknamnen i fjol var Alexandra, Linnea, Maria och Matilda. Andra namn som flere än en flicka fick var Elina, Ellen, Erin, Molly, Olivia, Vera, Viktoria och Wilma. Populäraste pojknamnen i fjol var: Leonard, Johan, Karl och Oskar. Andra namn som flere än en pojke fick var Anton, Casper, Emil, Gustav, Markus, Matias, Max, Mikael, Mårten, Olof och Wilhelm. Spridningen av namnen var stor under år 2011. En rad ovanligare namn gavs också, för flickor tex. Alma, Amanda, Amelie, Cecilia, Felicia, Hannela, Klara, Michelle och Tilda. Ovanligare pojknamn var tex. Adrian, Amos, Bertil, Emmanuel, Gideon, Ivar, Julius, Ralf, Theo och Vincent. Personalen Anders Ekberg, kantor 050 330 47 34 Patrik Frisk, ungdomsarb. 050 566 36 88 Katja Korpi, församlingspastor 050 540 08 69 Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost 050 566 36 92 Eva-Kristina Lindberg, barnledare 050 324 58 48 Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led. 050 557 23 42 Isabella Munck, barnledare 0400 342 033 Lauri Palin, tf. kantor 044 566 36 54 Carola Rantti, husmor på Nilsasgården 050 307 16 56 Magnus Riska, kaplan 050 566 36 89 Ann-Christine Wiik, diakon 050 566 36 91 Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må fr kl 9-12 (09) 239 10 05 Monika Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare Ekonomikontoret (St. byvägen 1) må fr kl 9-12 (09) 239 12 62 Sirkka Toukomies, ekonomichef Här har beaktats alla förnamn som har getts. Det betyder, att här också finns med några namn som går i släkten och inte är tänkta som tilltalsnamn. Sådant tycks oftare gälla pojkar. Men knappast inverkar de namnen i släkttraditionen särskilt mycket på listan. Just nu är det vanligt att ett namn som går i släkten blir tilltalsnamn, vilket var ovanligt i den föregående generationen. Fina namn är de ju allesamman. *) Borgåbiskopen Vikström är troligen mera sällan Nalle eller Brumbrum. Bjöna lär han däremot kallas i det privata. Bäst att vi håller oss till Björn i alla fall. 8