FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar
FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR 1 En kapitalförsäkring är en placering i aktier och andra värdepapper eller i fonder men där kapitalförsäkringen ligger mellan berörda värdepapper och ägaren av försäkringen. Det innebär att utställaren av kapitalförsäkringen äger de underliggande värdepapperen, exempelvis en aktieportfölj eller fonder. Ägaren av kapitalförsäkringen har därmed inte någon rösträtt på bolagsstämmor. Kapitalförsäkringen kan användas för att exempelvis placera överskottslikviditet, bygga upp kapital för framtida investeringar, täcka en direktpension eller ge bonus till nyckelpersoner. Utställaren är oftast en bank eller ett försäkringsföretag. Som nämnts ovan är det utställaren av kapitalförsäkringen som äger samtliga värdepapper i den depå (eller motsvarande) som har anknytning till kapitalförsäkringen. Det innebär att det är utställaren som innehar alla rättigheter gentemot tredje part. Försäkringsägaren å sin sida är innehavare av en finansiell tillgång (kapitalförsäkringen) genom att ha en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag från kapitalförsäkringen. En kapitalförsäkring är inte en traditionell försäkring med ett garanterat försäkringskapital utan har mer karaktär av en placering och klassificeras som en finansiell tillgång. Värdet på försäkringen är helt beroende av de placeringar som försäkringstagaren, eller någon annan som har rätt att göra placeringar, väljer. Utställaren friskriver sig därför ofta från ansvar för värdeförändringar i kapitalet. Avkastningen på ett aktieinnehav utgör avkastningen på kapitalförsäkringen och denna påverkar värdet av försäkringen enligt kontoutdraget. Frågeställning De frågor som behandlas i detta uttalande är hur anskaffningsvärdet för en kapitalförsäkring ska fastställas och hur uttag ur kapitalförsäkringen redovisas samt hur den löpande avkastningen på placeringarna inom en kapitalförsäkring ska hanteras i redovisningen. Tillämplighet I detta uttalande behandlas endast företags placeringar i kapitalförsäkring och dessutom endast svenska kapitalförsäkringar, dvs. kapitalförsäkringar utställda av svenska företag. Vidare behandlas endast redovisningen enligt anskaffningsvärde (4 kap. 3 och 5 ÅRL, K2 och 11 kap. K3) och inte enligt verkligt värde (4 kap. 14 a 14 e ÅRL och 12 kap. K3). Överväganden Strukturering av kapitalförsäkring En kapitalförsäkring är inte ett innehav i aktier utan liknar mer till sin karaktär en rättighet gentemot försäkringsgivaren. Utbetalning från kapitalförsäkringen kan göras med engångsbelopp eller genom utbetalningar månadsvis under viss överenskommen tid. Värdering av kapitalförsäkring enligt kontoutdrag Kontoutdragen för kapitalförsäkringar benämns värdebesked, årsbesked och liknande. Ofta finns en uppställning som ser ut ungefär enligt följande:
2 REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR Ingående försäkringskapital 20-01-01 Inbetalningar Förvaltningsavgift/driftsavgift Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.) Uttag/delåterköp Uttags-/återköpsavgift Avkastningsskatt Värdeförändring Utgående försäkringskapital 20-12-31 Eftersom det finns underliggande aktier och andra värdepapper i kapitalförsäkring genereras avkastning som tillgodoförs kapitalförsäkringen enligt det kontoutdrag som ägaren av kapitalförsäkringen får. Det görs löpande en marknadsvärdering av innehaven enligt kontoutdragen. Löpande dras också avgifter av från värdet på kapitalförsäkringen. Det är förvaltningsavgifter, eventuell försäkring för efterlevandeskydd och avkastningsskatt. Klassificering och värdering av kapitalförsäkring Kapitalförsäkringen klassificeras i regel i balansräkningen som en finansiell anläggningstillgång eftersom det oftast är fråga om ett långsiktigt innehav (är det fråga om ett kortfristigt innehav klassificeras innehavet som en omsättningstillgång). Inbetalningar till en kapitalförsäkring kan inte kostnadsföras eftersom det inte är en utgift för en förbrukad resurs utan en investering i en finansiell tillgång. Hela premien är balansgill, trots att det ibland kan ingå exempelvis kostnader för drift och risk i premien, eftersom vi som framgår nedan utgår från att kapitalförsäkringen är en redovisningsmässig enhet och baserar värderingen på anskaffningsvärdet. När kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång får den skrivas upp om villkoren i ÅRL är uppfyllda. Det bör noteras att vid tillämpning av K2 är uppskrivningar av finansiella anläggningstillgångar inte tillåtna. Bedömning Kapitalförsäkringen klassificeras som en finansiell tillgång där det finns en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter via uttag. Det innebär att kapitalförsäkringen betraktas som en redovisningsmässig enhet och de underliggande värdepappersinnehaven inte ska redovisas separat eftersom kapitalförsäkringsägaren inte äger värdepapperen. Det innebär också att bokföring endast sker när nytt kapital tillförs kapitalförsäkringen och när uttag från kapitalförsäkringen görs. Utdelningar, avgifter och andra värdeförändringar på placeringar inom kapitalförsäkringen enligt kontobeskedet påverkar således inte redovisningen hos försäkringstagaren. Om kapitalförsäkringen klassificeras som en anläggningstillgång ska, som huvudregel 1, nedskrivning göras om värdet på kapitalförsäkringen har gått ned och värdenedgången bedöms vara bestående. Även om värdenedgången inte antas vara bestående får den skrivas ned enligt ÅRL. En klassificering som omsättningstillgång innebär att lägsta värdets princip ska tillämpas och en värdenedgång leder således i det fallet omedelbart till en nedskrivning. Uttag från kapitalförsäkringen minskar det redovisade värdet på kapitalförsäkringen (vid tidpunkten för uttaget) endast i den mån uttaget inte täcks av orealiserade värdeförändringar i kapitalförsäkringen. 1 Observera att K2 p. 11.17 innehåller en möjlighet att underlåta nedskrivning om beloppet är litet.
Särskilt om pensioner REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR 3 En direktpension, vars storlek är beroende av värdet på en kapitalförsäkring, ska redovisas till kapitalförsäkringens redovisade värde enligt såväl K3 som K2. Det finns inget utrymme för en kvittning mellan kapitalförsäkringen och pensionsåtagandet enligt varken K3 eller K2. Om kapitalförsäkringen inte täcker särskild löneskatt ska ytterligare en avsättning göras för denna skatt, men detta belopp begränsas enligt K2 till löneskatten på pensionsavsättningens redovisade värde. Enligt K3 ska däremot en sådan avsättning för särskild löneskatt baseras på kapitalförsäkringens verkliga värde och inte på dess redovisade värde. Förpliktelsen enligt K3 är nämligen beroende av det verkliga värdet av kapitalförsäkringen. Ett infriande av pensionsåtagandet innebär en utbetalning utifrån kapitalförsäkringens verkliga värde, vilket leder till erläggande av särskild löneskatt baserad på kapitalförsäkringens verkliga värde. När uttag görs från kapitalförsäkringen som representerar en orealiserad värdestegring och medlen används till pensionsutbetalningar uppkommer både en realiserad intäkt och en pensionskostnad. Den realiserade intäkten redovisas som en finansiell intäkt och pensionskostnaden som en rörelsekostnad. När uttag görs från kapitalförsäkringen som innebär att uttaget överstiger den orealiserade värdeökningen på kapitalförsäkringen vid tidpunkten för uttaget har företaget dels en intäkt, dels gjort en minskning av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Därmed redovisas ingen intäkt till den del som kapitalförsäkringens redovisade värde har minskat. Ej heller redovisas någon pensionskostnad till denna del om dessa medel används till pensionsutbetalningar eftersom pensionsskuldens redovisade värde reduceras med ett belopp som motsvarar minskningen av kapitalförsäkringens redovisade värde. Exempel som åskådliggör hur kapitalförsäkring redovisas enligt detta uttalande Förutsättningar För att åskådliggöra redovisningen i enlighet med uttalandet ges ett exempel som baseras på följande förutsättningar (alla belopp i tkr): Ingående försäkringskapital 20x7-01-01 5.100 Inbetalningar till försäkringen under året 1.140 Förvaltningsavgift/driftsavgift 30 Avgift för försäkringsskydd (efterlevandeskydd etc.) Uttag/delåterköp 3.900 Uttags-/återköpsavgift Avkastningsskatt 40 Värdeförändring 330 Utgående försäkringskapital 20x7-12-31 2.600 Totalt inbetalade premier 5.000 Verkligt värde före uttag (2.600 + 3.900) 6.500 Enligt ovanstående uppställning finns således en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som är skillnaden mellan verkligt värde och det redovisade värdet i balansräkningen, dvs. inbetalda premier. Denna värdeförändring uppgår till 6.500 5.000 1.500. Redovisning av kapitalförsäkringen Eftersom kapitalförsäkringen är den enda tillgång som ska redovisas, utifrån att den betraktas som en redovisningsmässig enhet, redovisas därför enbart de premier som betalas in till kapitalförsäkringen. De underliggande värdepappersinnehaven redovisas således inte separat. Vidare kan det redovisade värdet också påverkas av de uttag som görs från kapitalförsäkringen och eventuella nedskrivningsbehov.
4 REDU 14 REDOVISNING AV KAPITALFÖRSÄKRINGAR Det innebär följande bokföring under år 20x7 enligt förutsättningarna ovan: 1385 Värde av kapitalförsäkring 1930 Bank IB 3.860 Återbet. 2.400 Återbet. 3.900 Premie 1.140 Premie 1.140 UB 2.600 8254 Skattefria intäkter Återbet. 1.500 Den orealiserade värdeförändringen på 1.500 anses i och med uttaget vara en realiserad intäkt, dvs. uttaget görs först från den orealiserade värdeökningen. Eftersom värdeökningen är orealiserad har den inte redovisats i resultaträkningen tidigare utan detta görs i och med uttaget från kapitalförsäkringen. När hela den orealiserade värdeökningen har intäktsredovisats minskas resterande del av uttaget från det redovisade värdet på kapitalförsäkringen. Det redovisade värdet på kapitalförsäkringen kan inte vara högre än det utgående försäkringskapitalet per balansdagen. Av återbetalningen på totalt 3.900 redovisas därför 2.400 som en reducering av det redovisade värdet på kapitalförsäkringen och den orealiserade värdeökningen på 1.500 intäktsredovisas. 2 Ytterligare kommentarer till exemplet Det utgående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 uppgår till 2.600, dvs. samma belopp som det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut. Utgångspunkten är att någon värdetillväxt inte har skett efter uttaget under 20x7, för om så hade varit fallet hade det utgående försäkringskapitalet uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet vid årets slut eftersom denna värdetillväxt hade varit orealiserad. Det utgående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 hade också uppgått till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets slut om uttaget hade varit mindre än den orealiserade värdestegringen som uppgår till 1.500. Ett uttag på t.ex. 1.400 hade inneburit att utgående försäkringskapital hade uppgått till 5.100 (verkligt värde före uttag 6.500 med avdrag för uttaget om 1.400). Det ingående försäkringskapitalet per 20x7-12-31 (5.100) uppgår till ett större belopp än det redovisade värdet på kapitalförsäkringen vid årets början (3.860). Det beror på att det vid den tidpunkten föreligger en orealiserad värdeförändring i kapitalförsäkringen som uppgår till 1.240. Denna värdeförändring ökar netto under 20x7 med 260 (värdeförändring 330 med avdrag för avgift 30 och skatt 40) för att vid årets slut uppgå till 1.500. Referenser K3 p. 2.12 om tillgångsdefinition K3 p. 2.16 om intäktsdefinition K3 kap. 27 om nedskrivningar K3 p. 28.20 om direktpension K2 p. 6.3 4 om intäkter K2 kap. 11 om finansiella intäkter K2 p. 16.15 17 om pensioner 2 En minskning av kapitalförsäkringens redovisade belopp med hela återbetalningen skulle innebära en otillåten nedskrivning enligt ÅRL. En minskning av kapitalförsäkringens redovisade värde med ett lägre belopp än i exemplet skulle innebära en otillåten övervärdering av kapitalförsäkringen.