Förslag till skötselplan för Sundbyholms naturreservat, Eskilstuna kommun

Bilaga 4 Förslag till skötselplan för Sundbyholms naturreservat, Eskilstuna kommun

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE MED NATURRESERVATET... 3 1.2 ADMINISTRATIVA DATA... 4 1.3 HISTORISK MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 1.4 OMRÅDETS BEVARANDEVÄRDEN... 6 1.4.1 Geovetenskapliga värden... 6 1.4.2 Kulturhistoriska värden... 6 1.4.3 Biologiska värden... 7 1.5.4 Intressen för friluftslivet... 8 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING OCH SKÖTSEL... 10 2.1 ÄDELLÖVSKOG... 11 2.1.1 Mål... 11 2.1.2 Skötselåtgärder... 11 2.2 LÖVSKOG... 12 2.2.1 Mål... 12 2.2.2 Skötselåtgärder... 12 2.3 LÖVSUMPSKOG... 12 2.3.1 Mål... 12 2.3.2 Skötselåtgärder... 12 2.4 BLANDSKOG... 13 2.4.1 Mål... 13 2.4.2 Skötselåtgärder... 13 2.5 BARRSKOG... 13 2.5.1 Mål... 14 2.5.2 Skötselåtgärder... 14 2.6 BETESMARK... 14 2.6.1 Mål... 15 2.6.2 Skötselåtgärder... 15 2.7 ÅKERMARK... 15 2.7.1 Mål... 15 2.7.2 Skötselåtgärder... 15 2.8 ÅKERHOLMAR... 15 2.8.1 Mål... 16 2.8.2 Skötselåtgärder... 16 2.9 ALLÉER... 16 2.9.1 Mål... 16 2.9.2 Skötselåtgärder... 16 2.10 KULTURSPÅR... 16 2.10.1 Mål... 17 1.10.2 Skötselåtgärder... 17 2.11 SLOTTSPARK... 17 1

2.11.1 Mål... 18 2.11.2 Skötselåtgärder... 18 2.12 ÖVRIG MARK... 18 2.12.1 Mål... 18 2.12.2 Skötselåtgärder... 18 2.13 BEBYGGELSE... 19 2.13.1 Mål... 19 2.13.2 Skötselåtgärder... 20 2.14 FRILUFTSLIV... 20 2.14.1 Mål... 20 2.14.2 Skötselåtgärder... 20 2.15 VATTEN... 22 2.15.1 Mål... 23 2.15.2 Skötselåtgärder... 23 3 UPPFÖLJNING... 23 3.1 UPPFÖLJNING AV MÅL... 23 3.2 UPPFÖLJNING AV SKÖTSELÅTGÄRDER... 24 3.3 REVIDERING AV SKÖTSELPLANEN... 24 4 FINANSIERING... 24 5 KÄLLHÄNVISNING... 24 2

1 Inledning Syftet med skötselplanen är att utgöra ett samlat dokument för en övergripande förvaltning av Sundbyholms naturreservat. Med förvaltning avses skötsel av natur- och kulturvärden, information och friluftsliv samt uppföljning av skötselmål. Skötsel av byggnader ingår inte. Planen ska vid behov revideras. Skötselplanen är uppdelad i två delar en beskrivningsdel och en plandel. I beskrivningsdelen behandlas reservatets syfte, historik samt områdets bevarandevärden. I plandelen behandlas reservatets skötselområden med mål, åtgärder och uppföljning. 1.1 Syfte med naturreservatet Det övergripande syftet med Sundbyholms naturreservat är att bevara och utveckla områdets natur- och kulturvärden samt områdets möjligheter till friluftsliv. Reservatet ska också skydda landskapsbilden och odlingslandskapets restbiotoper mot framtida exploatering. Syftet med naturreservatet uppnås genom att: Bevara och utveckla landskapets natur- och kulturmiljövärden kopplat till det öppna åkerlandskapet med dess åkerholmar, odlingsrösen, diken och alléer Bevara och utveckla de för området typiska naturmiljöerna betesmark, ädellövskog, bokskog, barrskog, blandskog och sumpskog Bevara och utveckla kulturspår och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer Bevara och utveckla friluftsliv med hänsyn till områdets natur- och kulturmiljövärden Kanalisera friluftslivet till attraktiva målpunkter så att besökare kan se och uppleva områdets typiska livsmiljöer och kulturhistoriska värden Utveckla kopplingen till det angränsande naturreservatet Ridö- Sundbyholmsarkipelagen. 3

1.2 Administrativa data Objektnamn Objektnummer Län Kommun Socken Areal Naturgeografisk region Kulturgeografisk region Markslag och naturtyper (ha): Kulturspår Friluftsliv Sundbyholm Södermanland Eskilstuna Sundby och Jäder 762,0 ha Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken Mälarbygd Ädellövskog 9 ha Lövskog 10,5 ha Lövsumpskog 12 ha Blandskog 17 ha Barrskog 56 ha Betesmark 27,5 ha Åkermark 390 ha Åkerholmar 12 ha (43 st) Bebyggelse 49 ha Slottspark 1,5 ha Övrig mark 13,5 ha Vass 6 ha Vatten 158 ha Gravfält, stensättningar, högar, runristning, brofäste etc. Vandringsleder, badplats, eldplatser, båthamn, kanot/kajakklubb, café, slott med restaurang och hotell, camping m.m. 1.3 Historisk mark- och vattenanvändning För några hundra miljoner år sedan bildades en milslång spricka i östvästlig riktning i jordskorpan i det området som idag utgörs av Mälaren. Sprickan delade urberget i två stora block som sedan pressades mot varandra vilket ledde till att det södra blocket trycktes upp över det norra och bildade en förkastningsbrant. Förkastningen syns tydligt vid Ostra Knall samt vid Mälby borg som ligger väster respektive öster om naturreservatet. För cirka 10 000 år sedan drog sig inlandsisen tillbaka och det bildades en stor isälv som forsade fram rakt genom Sundbyholm. Älven transporterade rullsten, grus och sand som avsattes i en lång sträng i takt med att isen smälte. Strängen bildade det vi idag kallar för Sundbyholmsåsen. 4

Sundbyholmsåsen är egentligen bara en liten del av hela åsen som stäcker sig från Kjula söder om Sundbyholm, tvärs igenom Mälaren och ända upp till Dalarna. I takt med att landet reste sig efter inlandsisen sjönk vattennivån i Mälaren långsamt. För cirka 1000 år sedan stod Mälarens yta cirka fem meter högre än idag. Mellan Sundbyholm och Eskilstuna fanns då en stor vik kallad Kafjärden. Kafjärden förbands med Mälaren genom det smala Ramsundet öster om Sundbyholm. Ramsundet bildade en viktig farled för båttrafiken mellan Kafjärden och Mälaren. Vid Ramsundet fanns också en bro. Fästena till bron finns fortfarande kvar. Från järnåldern fram till 1800-talet skedde inga större förändringar av jordbruket och landskapet såg i stort sätt likadant ut men under 1800-talet blev befolkningsmängden så stor att jordbruket inte räckte till för att försörja alla. Staten bestämde då att landskapet skulle användas på ett annat sätt än tidigare. Djuren skulle inte längre beta i skogen utan i inhägnade hagar. Åkrarna skulle producera både mat och foder och ängsbruket övergavs. Den nya jordbrukspolitiken fick stor betydelse för landskapet i Sundbyholm. All mark som kunde odlades upp. Det som var kvar av Kafjärden i form av grunda sjöar och sankmarker torrlades och bildade en gigantiska slätt perfekt för åkerbruk. Vid tiden för sjösänkningen så började också Mälarens vattenstånd att regleras. Vattenståndet hade tidigare varierat med en meter mellan högvatten och lågvatten. Den minskade vattenståndsfluktuationen gjorde att vassen kunde breda ut sig mer. Under 1900-talet kom tre nya teknologiska förändringar: traktorn, kemiska bekämpningsmedel och växtförädling som kom att effektivisera jordbruket ytterligare. De nya metoderna ökade produktionen samtidigt som behovet av arbetskraft minskades. I brist på arbete flyttade därför många in till Eskilstuna för att arbeta i industrin i stället. Sundbyholms gods köptes av Eskilstuna stad år 1939 för att användas som fritidsområde för stadens invånare. 5

1.4 Områdets bevarandevärden Nedan beskrivs naturreservatets geovetenskapliga, kulturhistoriska och biologiska värden samt värden för friluftsliv. 1.4.1 Geovetenskapliga värden Sundbyholmsåsen som sträcker sig genom reservatet utgörs av isälvssediment och bildades för cirka 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Åsen inom naturreservatet utgör bara en liten del av hela åsen som sträcker sig från Kjula söder om Sundbyholm, tvärs igenom Mälaren och övergår till Badelundaåsen. Berggrunden inom naturreservatet utgörs av urgranit. Urgranit kännetecknas av tonalit, granodiorit samt delvis omvandlad migmatit. Jordarterna i området består framförallt av morän men vid Sundby kyrka finns det torv och vid Tegelslagarstugan lera-finmo. 1.4.2 Kulturhistoriska värden Sundbyholms naturreservat utgör en del av riksintresset för kulturmiljövård inom Kafjärden. Riksintresset ska spegla hur Mälardalen anpassades till landhöjning, växande befolkning med mera. från bronsålder till 1800-talets sjösänkningar samt minnen förknippade med Axel Oxenstiernas tid. Inom naturreservatet tar sig de kulturhistoriska värdena uttryck i form av ett stort antal spridda gravar från brons- och järnåldern. Vid Ramsundet finns också en ovanligt stor och vacker hällristning från 1000-talet som kallas för Sigurdsristningen. Det är en av Sveriges största runristningar och den återger den isländska sagan om Sigurd Fafnesbane. Sigurdsristningen ligger i anslutning till farleden som förband Kafjärden med Mälaren. Det finns också mycket kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Sundbyholms slott uppfördes på 1640-talet av Karl Karlsson Gyllenhielm. I slutet av 1700-talet brann byggnaden och stod därefter länge tom eller användes som magasin. Andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom slottsområdet är herrgården från 1800-talet, arbetarbostäder, ekonomibyggnader och tegelslagarstugan. Idag ägs slottet och stora delar av reservatet av Eskilstuna kommun. Slottet och övrig bebyggelse används till restaurang, konferens- och hotellverksamhet. Sundby kyrka byggdes under medeltiden. Intill kyrkan finns en skola från början av 1800- talet samt lärarbostad, magasin och socknens gamla fattighus. Där den gamla skolan står idag fanns tidigare landets första folkskola som byggdes 1629. Mora by som ligger i nordvästra delen av reservatet utgör ett ovanligt välbevarat exempel på en klungby, det vill säga bebyggelsen är samlade runt ett torg. Laga skiftesreformen på 1800-talet har annars splittrat de flesta små byar i Sverige. Inom naturreservatet finns också byarna Edeby och Ekeby samt Alvesta gård. 6

1.4.3 Biologiska värden Sundbyholms naturreservat är utpekat som regionalt intresse för naturvården och ingår också i det utpekade riksintresset Mälaren med öar och strandområden. Fyra nyckelbiotoper och ett naturvärdesobjekt finns inom naturreservatet. Figur 1. Kartan visar naturreservatets nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt samt Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd. Arealmässigt så utgör åkermark den största naturtypen inom naturreservatet. Karaktäristiskt för åkermarken är att det fortfarande finns kvar många åkerholmar. Åkerholmarna utgör viktiga refuger för framförallt många hävdgynnade arter men de skapar också skyddsmiljöer för fåglar och vilt. Åkerholmarna användes tidigare till bete och slåtter men de flesta har idag lämnats att växa igen vilket är negativt för många arter. Ädellövskogen i Sundbyholm utgörs till största delen av bokskog som planterades på slutet av 1800-talet. Bokskogen finns i anslutning till infartsvägen till slottet. Trots att inte bok växer naturligt så långt norrut föryngrar den sig bra i området och förekommer här och var inom hela naturreservatet. Bokskogen på Sundbyholmsåsen är en av de nordligaste i landet. En liten rest ädellövskog finns också vid Tegelslagarstugan. I den idag slutna blandskogen och lövskogen finns spärrkroniga ekar och lindar som vittnar om ett tidigare mer öppet landskap. På åsryggarna i naturreservatet finns öppna partier med stort inslag av örter till exempel. liten blåklocka och gulmåra som indikerar tidigare hävd av 7

bete eller slåtter. Barrskog inom naturreservatet återfinns utmed Mälarens strand samt på åsryggen i södra delen av naturreservatet. Bland arter som kännetecknar Sundbyholm kan nämnas misteln som är en parasit som lever i trädkronorna, gärna i lönn, lind eller apel. Det finns också många fåglar som trivs i Sundbyholms varierande odlingslandskap till exempel gräshoppsångare, flodsångare, härmsångare, törnsångare, mindre hackspett, göktyta, stenknäck törnskata och brun kärrhök. Ibland kan även havsörn skådas då den svepar in från Mälaren på jakt efter föda. Svenskt namn Latinskt namn Rödlistad art Notering Kärlväxter Vanlig backsippa Pulsatilla vulgaris subsp. vulgaris VU Artportalen Ask Fraxinus excelsior VU Artportalen Backklöver Trifolium montanum NT Artportalen Riddarsporre Consolida regalis NT Artportalen Svamp Kantdyna Biscogniauxia marginata DD Artportalen Tallticka Phellinus pini NT Artportalen Blötdjur Äkta målarmussla Unio pictorum NT Artportalen Fjäril Vasspetsad sikelvinge Sabra harpagula NT Artportalen Fåglar Mindre hackspett Dendrocopos minor NT Artportalen Gräshoppsångare Locustella naevia NT OKE Havsörn Haliaeetus albicilla NT OKE Rosenfink Carpodacus erythrinus VU Artportalen Figur 2. Tabellen visar de rödlistade arter som noterats i artportalen sedan 1991. NT=Nära hotad, VU=Sårbar, DD=Kunskapsbrist. OKE står för Ornitologiska klubben i Eskilstuna 1.5.4 Intressen för friluftslivet Sundbyholms naturreservat är utpekat som riksintresse för friluftslivet. Naturreservatet ligger endast en mil från Eskilstuna centrum och kan nås via cykel, buss, bil och båt. Det finns en slottspark, strövstigar, eldplatser, båthamn, badplats, lekplats, hotell- och restaurang, café samt möjligheter att paddla kanot eller kajak. I anslutning till naturreservatet finns också en 8

camping och centrum för hästsport med travbana. Naturreservatet ger goda möjligheter till naturupplevelser året om och de kulturhistoriska sevärdheterna som Sigurdsristningen, Sundbyholms slott, Tegelslagarstugan och Sundby kyrka är mycket välbesökta. 9

2 Planerad markanvändning och skötsel Sundbyholms naturreservat är indelat i 15 skötselområden. Skötselområdena finns markerade på bilaga 7. För varje skötselområde finns det mål och skötselåtgärder. De mål som är uppsatta är långsiktiga. Många skötselområden uppfyller därför inte målen idag men det är viktigt att vidta skötselåtgärder som ska sträva dithän. Skötselåtgärderna är allmänt hållna och går inte in i detaljer på hur delområdena ska skötas. Uppföljning av målen se avsnitt 3 kan resultera i att fler skötselåtgärder behöver vidtas. De uppsatta målen för skötselområdet är den viktigaste vägledningen av hur området ska skötas. Skötselområdena är: 1. Ädellövskog 2. Lövskog 3. Lövsumpskog 4. Blandskog 5. Barrskog 6. Betesmark 7. Åkermark 8. Åkerholmar 9. Alléer 10. Slottspark 11. Vatten 12. Kulturspår 13. Övrig mark 14. Bebyggelse 15. Friluftsliv Generellt gäller att vid skötselåtgärder skall forn- och kulturmiljölämningar särskilt beaktas. Röjning, gallring och avverkning kräver inte tillstånd enligt lagen om kulturminnen med mera (1988:950), under förutsättning att den sker på ett sådant sätt att lämningarna inte skadas eller förändras. Följande skall beaktas: eventuell körning med maskin skall ske på tjälad mark eller under sådana väderförhållanden att markskador inte uppstår, enskilda lämningar får inte köras över, eller belamras med ris, träd skall fällas ut från lämningen för att undvika släpskador, samt forn- och övriga kulturmiljölämningar skall rensas på kvistar och annat skogsavfall. Vid skötsel av skog på privat mark gäller skogsvårdslagen (SKL). Enligt skogsvårdslagen är det viktigt att ta hänsyn till följande: Skapa inte för stora hyggen Lämna impedimenten orörda Undvik att skada hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer Var särskilt försiktig när en avverkning berör områden där det finns ovanliga växter och djur Bevara lövinslag i barrskog under beståndets hela växttid Lämna de skyddszoner som behövs mot vatten, impediment, jordbruksmark och bebyggelse 10

Lämna alltid kvar ett antal äldre träd på hygget, gärna i grupper Planera avverkning och transporter så att skador på mark och vatten undviks eller begränsas Planera skogsbilvägar så att skadorna på naturen och kulturmiljön blir så små som möjligt. Vid avverkning av mer än 0,5 hektar måste alltid en avverkningsanmälan göras till Skogsstyrelsen. Mer information om skogsvårdslagen finns på http://www.skogsstyrelsen.se 2.1 Ädellövskog Ädellövskogen i Sundbyholm utgörs framförallt av bokskog vid infarten till Sundbyholms slott. Bokskogen planterades på 1800-talet. Målsättningen är att bok även i framtiden ska vara det dominerande trädslaget i denna skog. I anslutning till tegelslagarstugan finns också lite ädellövskog varav en del är klassat som nyckelbiotop. Ädellövskogen består av en blandning av ask, alm, ek, lind och lönn. Enstaka tall förekommer. Det finns också inslag av balsampoppel. Balsampoppel är en introducerad art som lätt sprider sig genom rotuppslag. 2.1.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Arealen ädellövskog ska vara minst 9 ha Ädellövskogen ska utvecklas till en olikåldrig ädellövskog med tillgång till död ved i olika grovlekar och nedbrytningsstadier Bok ska vara det dominerande trädslaget i delområdet som ligger utmed infarten till Sundbyholms slott Balsampoppel ska inte förekomma. 2.1.2 Skötselåtgärder Grova spärrkroniga ekar ska frihuggas Uppkommande sly ska röjas All gran ska tas bort Vid röjning av buskvegetation ska ett blandat buskskikt sparas Allt uppslag av balsampoppel ska röjas bort Vid behov ska röjningsinsatser göras för att underlätta föryngring av ädellövträd. 11

2.2 Lövskog Lövskogarna i Sundbyholms naturreservat utgörs av en blandning av ädellövträd och andra lövbärande arter som klibbal, rönn, björk och hassel. Vid Jordbroviken och Stallviken växer lövskog där inslaget av klibbal är stort och ofta dominerar. Närmast Mälaren är marken fuktig med inslag av vass men i de torrare partierna finns ädellövträd som ek, alm, lönn och ask och ibland enstaka tall. 2.2.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Arealen lövskog ska vara minst 10,5 ha Lövskogen ska utgöras av en olikåldrig lövskog med tillgång på död ved Död ved ska finnas i olika grovlekar och nedbrytningsstadier Buskskiktet ska utgöra minst 30% av arealen för varje delområde. 2.2.2 Skötselåtgärder Gran ska tas bort Tall kan sparas i mindre grupper eller som solitärer Slyröjning vid behov Bärande buskar och ädellövträd ska gynnas Grova och gamla spärrkroniga lövträd ska gynnas genom frihuggning Diskussion med markägare om åtgärder och mål för respektive delområde på privat mark. 2.3 Lövsumpskog Definitionen av en lövsumpskog är att marken årligen ska genomsilas av vatten. Det ska också finnas substrat som dödved, gamla träd och trädsocklar. Exempel på typiska arter för denna naturtyp är strutbräken, kärrkammossa och mindre hackspett. I lövsumpskogarna förekommer också ärtsångare, gulsångare, stenknäck, rosenfink och näktergal. Lövsumpskog i Sundbyholm finns i anslutning till Mälaren samt vid ett litet surdråg kallat Djupet söder om Sundbykyrka. Några av delområden utgörs delvis av nyckelbiotoper. Klibbal är det dominerande trädslaget men även andra trädslag som ask, asp och glasbjörk förekommer. 2.3.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda: Arealen lövsumpskog ska vara minst 12 ha Hydrologin ska vara ostörd Död ved ska finnas i olika grovlekar och nedbrytningsstadier. 2.3.2 Skötselåtgärder Fri utveckling Diskussion med markägare om åtgärder för respektive delområde på privat mark 12

2.4 Blandskog Definitionen av en blandskog är en skog där varken barr eller lövträd utgör mer än 70 %. Blandskogen inom Sundbyholm finns på åsryggarna närmast slottet samt vid Sigurdsristningen. Spärrkroniga ekar och öppna gläntor med mycket örter vittnar om att landskapet en gång i tiden varit öppnare och använts till bete. Trädslagsblandningen inom blandskogen är stor vilket skapar goda förutsättningar för en intressant växt- och djurliv. Bland trädslagen dominerar tall men inslaget av andra arter som ek, bok, lönn, björk, rönn och bärande buskar är stort. Enstaka gran förekommer. Vid Sigurdsristningen finns öppen hällmark och mark som delvis är moss- och lavbeklädd. 2.4.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Arealen blandskog ska vara cirka 17 ha Skyddsvärda ädellövträd och grova tallar ska vara friställda Blandskogen ska utgöras av en olikåldrig skog med tillgång på död ved i olika utvecklingsstadier. 2.4.2 Skötselåtgärder Punktinsatser för att frihugga framförallt ek men även andra ädellövträd eller tall som behöver mer ljus. Vid trädfällning kan större träd lämnas kvar på platsen Slyröjning vid behov för att bevara gläntor eller andra frihuggna träd Slyröjning vid behov vid Sigurdsristningen och rastplatsen Diskussion med markägare om åtgärder för respektive delområde på privat mark. 2.5 Barrskog Barrskog i Sundbyholms naturreservat återfinns framförallt på Sundbyholmsåsen men det finns även lite barrskog vid Oxudden och Smeudden. Barrskogen vid Oxudden utgörs delvis av en nyckelbiotop. Andelen grova träd är stor men inslaget av död ved är liten. Tall är det dominerande trädslaget men ek, ask, rönn och björk förekommer. År 2007 genomfördes en restaureringsinsats då ett flertal granar togs bort. Vid Smeudden är marken blockrik och det finns inslag av ek, ask, rönn och björk. Andelen död ved behöver öka i området. Inom delområdet finns tre fritidshus. Ett av husen är en före detta scoutstuga från 1930-talet som kan hyras av campingen. Inom detta område har den rödlistade arten kantdyna hittats 2010. Kantdyna återfinns på rönn. Hänsyn till arten måste tas i samband med skötselåtgärder. Barrskogen på åsryggen domineras av tall med inslag av lövträd. Tallarna som växer på den del av åsen som sträcker sig längst ut mot Mälaren är flera hundra år gamla. Inslaget av död ved utmed hela åsryggen är sparsamt. Den del av åsen som går ut i Mälaren är mycket utsatt för erosion. De rödlistade arterna ask och tallticka förekommer. Hänsyn till arterna måste tas i 13

samband med skötselåtgärder. Tidigare fynd av de rödlistade arterna lindfläckbock (1961) samt vasspetsad sikelvinge (1991). 2.5.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Arealen barrskog ska vara cirka 56 ha Tall ska vara det dominerande trädslaget Grova och gamla spärrkroniga lövträd och tallar ska vara friställda Andel grova tallar ska öka inom varje delområde Barrskogen ska utgöras av en olikåldrig skog med tillgång på död ved i olika utvecklingsstadier. 2.5.2 Skötselåtgärder Punktinsatser för att frihugga framförallt ek men även andra ädellövträd eller tall som behöver mer ljus. Vid frihuggning kan större träd lämnas kvar på platsen för att öka mängden död ved Slyröjning vid behov för att bevara gläntor eller andra frihuggna träd Öka kunskapen om delområdena genom artinventering Diskussion med markägare om åtgärder för respektive delområde på privat mark. 2.6 Betesmark Fram till början av 1900-talet brukades nästan all jordbruksmark inom naturreservatet. Övrig mark användes som betesmark. Hävdgynnade arter som prästkrage, gulmåra, gullviva, jungfrulin och brudbröd är exempel på arter som kan hittas på de gamla betesmarkerna. Betesmarkerna utgjordes framförallt av strandängar utmed Mälaren eller Ramsundsån. Idag har många av strandängar växt igen och utgörs till största delen av alsumpskog. En av de betesmarker som fortfarande finns kvar och betas av nötkreatur kallas för Tegelhagen och ligger på västra sidan om Ramsundsån. Namnet Tegelhagen kommer av att man i hagen har tagit lera för att göra tegelpannor vid slottsbygget vilket medfört att marken är gropig. Markvegetationen är starkt kvävepåverkad. Kvävegynnade arter som älggräs, brännässlor och hundkäx förekommer rikligt vilket gör att hävdgynnade arter har svårt att hävda sig. I busk- och trädskiktet är mångfalden däremot större. Här växer ek, oxel, apel, hägg, hagtorn, olvon, slån och nypon. Intill hagen ligger tegelslagarstugan där tegelslagaren bodde med sin familj. I anslutning till Tegelhagen finns en igenväxande strandäng som inte betats på länge. Fler betesmarker som fortfarande betas finns utmed östra sidan om Ramsundsån. 2003 restaurerades dessa strandängar. Syftet med projektet var att få tillbaka en hävdgynnad flora och fauna, lyfta fram områdets kulturhistoriska värden samt minska utsläppen av partiklar och närsalter till Mälaren. Exempel på hävdgynnade arter som finns är blodrot, gåsört, brunskära, 14

jungfrulin, backklöver, bockrot, tjärblomster och kärleksört. Idag betas strandängarna av nötkreatur. 2.6.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Arealen betesmark är cirka 27,5 ha. Minst 95 % av arealen i varje delområde är väl avbetad eller slagen varje år vid vegetationsperiodens slut. Ingen igenväxningsvegetation förekommer. Hävdgynnade arter som t.ex. brudbröd och jungfrulin ska finnas representerade i varje delområde. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar ska vara väl synliga och fria från igenväxningsvegetation. 2.6.2 Skötselåtgärder Betesmarkerna ska hävdas årligen genom bete och/eller slåtter. Vid behov ska röjning ske av träd- och buskskikt. Diken, odlingsrösen och stenmurar röjs fria från igenväxningsvegetation vid behov. 2.7 Åkermark Det finns 390 ha åkermark inom naturreservatet. Åkermarken genomkorsas av diken och stora och små åkerholmar finns spridda i det annars öppna slättlandskapet. På åkrarna odlas framförallt vete, havre, råg och vall. 2.7.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Hela arealen åkermark ca 390 ha brukas varje år som åker, vall eller träda i växtföljd. Brukningsfria kantzoner ska finnas mot diken och vattendrag. Odlingsrösen och stenmurar hålls väl synliga i landskapet. 2.7.2 Skötselåtgärder Åkrarna brukas varje år som åker, vall eller träda. Diken, odlingsrösen och stenmurar röjs fria från igenväxningsvegetation vid behov. Brukningsfria kantzoner anläggs där det saknas. 2.8 Åkerholmar Det gamla jordbrukslandskapet var rikt på åkerholmar. Åkerholmar uppstod oftast där marken var stenig eller berget gick i dagen. Åkerholmar tillsammans med andra landskapselement som diken och brynmiljöer skapar viktiga refuger för många växt- och djurarter. Många av de tidigare så vanliga ängs- och hagmarksväxterna kan hittas på åkerholmarna och insektsfaunan är ofta rik. Hämpling, gulsparv och törnskata är exempel på fåglar som kan finnas på 15

åkerholmarna. Äldre friväxande träd med grova ljusexponerade stammar av bl. a. ek, ask, alm, och lind är viktiga livsmiljöer för många lavar, svampar och insekter. För att åkerholmarnas naturvärden ska bevaras och utvecklas krävs att marken slås eller betas. På många av åkerholmarna inom naturreservatet finns fornlämningar i form av stensättningar, högar och gravfält. 2.8.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Antalet åkerholmar ska vara 43 stycken. Minst 70 % av arealen ska hävdas genom bete eller slåtter. Grova och gamla spärrkroniga lövträd och tallar ska vara friställda. 2.8.2 Skötselåtgärder Prioritering av vilka åkerholmar som hävdas tillsammans med markägare. De åkerholmar som väljs ut ska vid behov restaureras innan löpande skötsel återupptas. 2.9 Alléer Vägen mot Sundbyholms slott kantas av en lång bokallé. Allér finns också vid Sundby och Alvesta. Alléer utgör viktiga biotoper i landskapet och innehar ofta gamla träd med höga naturvärden. Varje träd kan utgöra en viktig livsmiljö för rödlistade svampar, lavar och insekter. Alléerna är markerade på bilaga X. 2.9.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Alléerna ska ha en sammanlagd sträcka på minst 1,4 km Alléerna ska utgöras av ädellövträd Allén vid Sundbyholmsslott ska bestå av bok. 2.9.2 Skötselåtgärder Utredning av åtgärdsbehov samt artinventering. 2.10 Kulturspår Sundbyholms naturreservat är rikt på fornlämningar och andra kulturspår. Inom naturreservatet finns gravfält, stensättningar, högar, två brofästen, en runristning, stenmurar och odlingsrösen. De fornlämningar som är registrerade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister finns markerade på bilaga 5. En fornlämning definieras enligt kulturminneslagen som en lämning efter människors verksamhet under forna tider och som är varaktigt övergiven. 16

2.10.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Samtliga fornlämningar ska hållas fria från sly och igenväxningsvegetation Gravfält ska vara synliga i landskapet från minst ett siktläge. 1.10.2 Skötselåtgärder Kontinuerlig röjning av sly och igenväxningsvegetation vid behov i anslutning till fornlämningar, gravfält eller andra kulturspår. Restaureringsinsatser ska genomföras om inte gravfält är synliga från minst ett siktläge. Kontinuerlig röjning av sly och igenväxningsvegetation är nödvändig inom siktgatan förutsatt att inte marken hålls öppen på annat sätt. Diskussion med markägare om åtgärder för respektive delområde på privat mark. I samråd med markägare lyfta fram intressanta kulturspår för besökare till naturreservatet. Vid restaureringsinsatser där fornlämningar finns är det viktigt att eventuell körning av maskin sker på tjälad mark eller under sådana väderförhållanden att inte markskador uppstår. Enskilda lämningar får inte köras över, eller täckas med ris. Träd som ska fällas ska fällas bort från lämningen för att undvika släpskador. 2.11 Slottspark Området utgörs av Sundbyholms slott med tillhörande park. Parken anlades i samband med slottets byggnation på 1640-talet. Parken var symmetrisk och innehöll ett stort antal fruktträd och rosor. Efter branden som härjade slottet på slutet av 1700-talet tappade trädgården sin representativa funktion och användes mest som fruktträdgård. 1952 fick trädgårdsmästaren Walter Bauer uppdrag att ge ett förslag på hur parken kunde omformas. Förslaget förverkligades delvis. Ett nytt förslag till utformning har tagits fram under 2012-2013. Se bifogad skiss. Figur 3. Bilden visar förslag till utformning av slottsparken som tagits fram 2013. 17

2.11.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Slottsparken ska efterlikna den trädgård som anlades i samband med slottets uppförande på 1600-talet Växter som planteras ska vara tidstypiska för 1600-1700-tal Sittgrupper, bänkar, urnor etc. ska passas in i den historiska miljön. 2.11.2 Skötselåtgärder En detaljerad plan för slottsparken ska tas fram. Symmetrin i trädgården ska återskapas i enlighet med figur 3 Smidesstaketet på slottsterrassen ska tas bort Betongstenen på slottsterrassen ska bytas mot kalksten eller grus En stentrappa mot vattnet kan anläggas men inte sjögården som visas i figur 3. 2.12 Övrig mark Till övrig mark inom reservatet räknas en stor del av området närmast slottet. Inom detta delområde finns kulturhistoriskt värdefulla byggnader som herrgården från 1800-talet, arbetarbostäder och ekonomibyggnader. Inom området finns också café, hotell- och restaurang, båthamn, badplats, lekplats och eldplatser. Biologiska värden inom delområdet är framförallt de flera hundra år gamla tallarna vid badplatsen. Den rödlistade arten tallticka förekommer. Talltickor lever bara på träd som är mer än 100-150 år. Andra biologiska värden är grova ädellövträd. Inom området har trollfladdermus påträffats 1999. Denna art har tidigare varit rödlistad men har på senare år ökat i antal. Trollfladdermusen är ett exempel på en art som är beroende av gamla träd med håligheter. Inom övrig mark finns också en del parkeringsytor och gräsmattor samt Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen trädgårdsverksamhet strax söder om Sigurdsristningen intill Ramsundsån Inom området odlas grönsaker och blommor till försäljning. Marken har tidigare brukats som åkermark enligt ekonomiska kartan från 1957. 2.12.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Delområdena ska hållas fria från sly och igenväxningsvegetation. Gräsmattor ska vara väl underhållna. Parkeringsplatser ska vara väl underhållna. Inslag av bärande buskar ska finnas. Andel grova tallar ska öka inom delområdet vid slottet. Andel grova ädellövträd ska öka. 2.12.2 Skötselåtgärder Gräsmattor ska regelbundet klippas. Sly och igenväxningsvegetation ska vid behov röjas bort. Vid skötselinsatser ska gamla ädellövträd och tall gynnas. 18

Parkeringsplatser ska regelbundet underhållas. Entrén från parkeringsplatsen till slottet ska göras mer inbjudande och funktionell. Förslag till utformning se bild 4. Bänkar ska placeras vid Tegelslagarstugan. Figur 4. Förslag till utformning av parkeringsplats som tagits fram 2013. 2.13 Bebyggelse Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen utgörs framförallt av Sundbyholms slott och byarna Mora och Sundby. I Sundby finns Sveriges första folkskola som härstammar från 1600-talet. Övriga byar som finns är Ekeby, Edeby och Alvesta gård. Inom naturreservatet finns också mycket bebyggelse i form av fritidshus och villor. I anslutning till bebyggelsen finns tomtmark men också ofta skogsklädd mark med inslag av ädellövträd, bärande buskar och ibland tall. 2.13.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska hållas fria från igenväxningsvegetation. Andel grova träd bibehålls eller ökar inom delområdena. Grova ekar är friställda. 19

Bärandebuskar ska förekomma inom varje delområde. 2.13.2 Skötselåtgärder Generella riktlinjer för skötsel är att vid eventuella röjningsinsatser ska tall, ek, lind, ask, alm och bok gynnas. Grova spärrkroniga ekar bör frihuggas och hållas fria från igenväxningsvegetation. All gran kan tas bort. Framtagande av kulturhistorisk utredning för hela naturreservatet i vilken en inventering av värdefull bebyggelse ska ingå. 2.14 Friluftsliv I skötselområdet friluftsliv ingår skötsel och underhåll av kommunala badplatser, lekplatser, bryggor, vandringsleder, eldplatser, rastplatser, WC-anordningar och informationstavlor. 2.14.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda: X km väl underhållna stigar ska finnas. Vägskyltar och stigmarkeringar ska synas tydligt. 4 stycken informationstavlor i A1-format med beskrivning av reservatet ska finnas och 3 stycken i A2-format. Samtliga tavlor ska vara väl underhållna. Alla eldplatser och rastplatser som finns ska vara väl underhållna enligt bilaga 6. WC-anordningar ska vara funktionsdugliga och handikappanpassade. Bryggor i kommunal ägo ska vara väl underhållna. Samtliga friluftsanläggningar ska hållas fria från igenväxningsvegetation och skräp. Samtliga friluftsanläggningar som t.ex. informationstavlor, soptunnor, eldplatser och rastplatser ska ha en enhetlig utformning med undantag av slottsparken se 2.10.1 Naturlekplatsen vid badet ska vara väl underhållen. 2.14.2 Skötselåtgärder Information Framtagande av en folder med ledbeskrivning och kort information om naturreservatet Ta fram en informationstavla om Gyllenhielmska leden. Ta fram en informationstavla vid Ramsundsån med information om natur- och kulturvärden kopplade till ån. Utveckla utformningen av information/wc och parkering vid Sigurdsristningen Utveckla informationen om Ridö-Sundbyholmsarkipelagen samt Ekoparken på Ridön vid båthamnen Vandringsledernas skyltning ska ses över. För samtliga stigar gäller att vägskyltar och stigmarkeringar ska vara väl synliga vilket kräver ett kontinuerligt underhåll. Från parkeringen vid Sundbyholmsåsen ska en stig till åsen märkas upp. Anläggningar Badbryggan ska anpassas för funktionshindrade Anläggande av minst två bord med bänkar anpassade för funktionshindrade i anslutning till badplatsen. 20

Anläggande av minst två eldplatser för funktionshindrade i anslutning till badplatsen. Iordningställa soptunnor, eldplatser och rastplatser så att de får en enhetlig utformning och är i gott skick. Utforma källsortering av sopor för besökare på några platser. Ett fågeltorn ska uppföras vid Oxudden och i samband med detta ska framkomligheten på vandringsleden till Oxudden förbättras med en bro eller spänger. Förbättra angöringspunkterna för båttrafik vid Sigurdsristningen. Övrigt Utreda möjligheterna till skridskoåkning under vintern genom plogning av isbanor Kontinuerlig röjning av sly och igenväxningsvegetation i anslutning till parkeringsplats, WC-anordningar, eldplats, soptunnor, informationstavlor, badplats och utmed vandringsstigar Underlätta för besökare att ta sig ut till Ridö-Sundbyholmsarkipelagen samt Ekoparken på Ridön. Utreda möjligheter att anlägga en ny rastplats, bro och ny stigdragning utmed västra eller östra sidan om Ramsundsån se förslag figur 5. Figur 5. Förslag till ny stigdragning över Ramsundån. 21

2.15 Vatten Mälaren Mälaren är en naturligt eutrof sjö med nate- eller dybladsvegetation. Sjön har en hög biologisk produktion vilket gynnar näringskrävande växt- och djursamhällen. Breda vassbälten finns längs stränderna och vattnet är stillastående och grumligt. PH-värdet ligger ofta över 7. Exempel på arter som karaktäriserar naturtypen är kransslinga, gul näckros, ålnate, andmat och vattenbläddra. Reglering av Mälarens vattenstånd som skett sen 1940-talet har resulterat i att Mälarens naturliga fluktuationer har minskat. I början av 1900-talet kunde vattenståndet variera 1,5 m under ett år jämfört med dagens ca 60 cm. Ett jämnare vattenstånd har lett till att störningen vid strandzonen har minskat vilket leder till igenväxning. Detta medför att livsmiljön för de typiska arterna förändras. Vissa arter gynnas medan andra riskerar att konkurreras ut. En förutsättning för att bevara de typiska arterna är att påverkan av regleringen av vattenståndet minimeras samt att belastningen av närsalter och miljögifter är låg. Andra hot mot Mälaren är punktutsläpp av olja, muddring, utsättning av främmande arter, läckage av näringsämnen från jordbruksmark. I Mälaren finns sällsynta fiskarter som asp, nissöga och mal. Även äkta målarmussla har hittats vid två olika platser inom naturreservatet. För att minska utsläppen av partiklar och närsalter till Mälaren samt gynna den biologiska mångfalden gjordes en rad åtgärder inom ramen för ett LIP-projekt (lokala investeringsprojekt) under åren 2002-2005. Dammar, restaurering av strandängar och återmeandring av diken i landskapet är några exempel på åtgärder som genomfördes. Ramsundsån Ramsundsåns avrinningsområde omfattar 6054 hektar varav drygt hälften är jordbruksmark. Ramsundsån är klassad av Vattenmyndigheten som ett naturligt vattendrag där den ekologiska statusen är Måttlig och den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god. Enligt vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm ska alla vattendrag uppnå God status senast 2021. För att Ramsundsån ska kunna uppnå detta kommer det att krävas åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen till ån. I den studiecirkel som miljökontoret genomfört med lantbrukarna inom avrinningsområdet 2010-2011 ges flera exempel på åtgärder. En del av åtgärderna är illustrerade på bilden nedan. Rapporten, Ramsundsån. Så kan den förbättras och bevaras. Slutrapport från tematräffar 2011, finns också att tillgå på Eskilstuna kommuns hemsida. I samband med förstudien gjordes även en inventering av Ramsundsån. Vid inventeringen hittades natt-, dag- och trollsländelarver. Grumligheten i vattnet bedömdes som låg. Sötvattensmärlan noterades utbredd i hela ån vilket är en indikation på relativt bra vattenförhållanden. I den del av Ramsundsån som ingår i naturreservatet är dikeskanterna bevuxna med buskar och sly vilket är bra eftersom det fångar upp närsaltläckage från jordbruket. 22

Figur 6. Bilden visar några förslag till åtgärder som skulle kunna göras inom Sundbyholms naturreservat. Naturreservatets gräns är markerat i grönt. 2.15.1 Mål Det är gynnsamt tillstånd när följande mål är uppnådda: Ramsundsån innehar en god ekologisk och kemisk status enligt vattenmyndighetens miljökvalitetsnorm Vasszonerna ska ha flikiga strukturer Arealen vass ska vara minst x ha. 2.15.2 Skötselåtgärder Vassröjning intill badstrand och båtbryggor Åtgärder för att öka vassens flikighet vid behov Åtgärder för att förbättra vattenkvalitén i Ramsundsån och Mälaren. Försök med slåtter av området närmast badparkeringen. 3 Uppföljning 3.1 Uppföljning av mål Naturvårdsförvaltaren ansvarar för att uppföljning av målen för respektive skötselområde genomförs vart tolfte år, eller inför att skötselplanen ska revideras. Ett undantag är målen för betesmarker och friluftsliv som årligen ska följas upp. Om inte målen är uppnådda ska nya skötselåtgärder föreslås. Uppföljningen ska dokumenteras. 23

3.2 Uppföljning av skötselåtgärder I samband med att skötselåtgärder utförs skall utgångsläget innan åtgärden, tidpunkt för åtgärd, åtgärdens omfattning och utförande samt uppnått resultat dokumenteras för att möjliggöra en långsiktig uppföljning. Kostnaderna för åtgärderna skall också noteras. 3.3 Revidering av skötselplanen Skötselplanen gäller tills vidare och revideras då uppföljningen indikerar att behov finns. 4 Finansiering Skötsel och engångsåtgärder ska budgeteras. Om inte förvaltaren står för kostnaderna ska detta anges. 5 Källhänvisning Eskilstuna kommun. Ramsundsån. Så kan den förbättras och bevaras. Slutrapport från tematräffar 2011. Miljökontoret 2011. Eskilstuna kommun. Sundbyholm Natur och kultur i Eskilstunas främsta rekreationsområde. Kommunstyrelsens naturvårdsberedning och Eskilstuna museer. Eskilstuna-Offset AB 1996. Eskilstuna kommun. Fördjupad översiktsplan för Mälarstranden 2005. Eskilstuna kommun. Översiktsplan 2005. Eskilstuna kommun. Detaljplan för Sundbyholms husvagnscamping. Akt nr 2:51. Plannummer 1108-1-4. Stadsbyggnadsförvaltningen. 1994. Länsstyrelsen i Örebro län. http://www.t.lst.se/t/amnen/naturvard/naturreservat_natura2000_och_annan_skyddad_natur/ Länsstyrelsen i Södermanlands län. 2006. Bevarandeplan för Natura 2000-område Ridöarkipelagen SE0250008 och Ridö-Sundbyholmsarkipelagen södra SE0220077. http://www.d.lst.se/nr/rdonlyres/6e7ef3d4-5c38-4a30-be8a- C1FC83C3524D/0/nr077_ridosundbyholmsarkipelagen.pdf Länsstyrelsen i Södermanlands län och Länsstyrelsen i Västmanlands län. 2008. Skötselplan för naturreservatet Ridö-Sundbyholmsarkipelagen i Eskilstuna, Strängnäs och Västerås kommuner. Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1991. Sörmlands Natur. Naturvårdsprogram. Österbergs Tryckeri, Nyköping 1991. Naturvårdsverket 2007. Art- och naturtypsvisa vägledningar för N2000. http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/skydd-och-skotsel-av-vardefullnatur/natura-2000/vagledning/art--och-naturtypsvisa-vagledningar-for-natura-2000-/ 24

Riksantikvarieämbetet. http://www.raa.se Sundberg, H., Bergius, N. & Sandberg, K. 2012. Kantdyna (Biscogniauxia marginata) en sällsynt eller bara förbisedd pyrenomycet?. Svensk Mykologisk Tidskrift 33 (2): 21 29 2012 Skogsstyrelsen. http://www.svo.se/episerver4/templates/skogensparlor.aspx Sveriges geologiska undersökning. http://maps.sgu.se/sguinternetmaps/berg/viewer.htm Sveriges geologiska undersökning. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/karttjanst_start.htm#jord 25