Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför planerad vindkraftsetablering vid Kärnebo, Mönsterås kommun, Kalmar län.

Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför planerad vindkraftsetablering vid Kärnebo, Mönsterås kommun, Kalmar län. Sune Jönsson

Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Syfte... 4 Utredningsområdet... 4 Metodik... 5 Kunskapsunderlag och tidigare inventeringar... 6 Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar... 6 Historiska kartor... 7 Fyndmaterial... 9 Ortnamn... 9 Byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljön... 9 Översiktlig kulturhistorisk beskrivning... 9 Resultat av fältinventering... 10 Lagskyddade fornlämningar... 10 Övriga kulturhistoriska lämningar... 10 Kulturmiljökonsekvensanalys... 14 Övriga kulturhistoriska lämningar... 14 Åtgärdsförslag och rekommendationer... 16 Referenser... 18 Bilaga... 19 Samtliga foton Sune Jönsson 2012. Underlagskartor från Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB.

Sammanfattning På utmarkerna till byarna Kärnebo, Ramshult och Södra Skärshult i Fliseryds socken och Bäckhult i Mönsterås socken planerar Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB att uppföra en vindkraftspark. En frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning har utförts av Kulturmark Sune Jönsson. Utredningsområdet är cirka 612 ha. Fältarbetet utfördes under mars och april månader 2012 under mycket goda väderleks- och besiktningsförhållanden. Inventeringstakten var ca 1,0 km 2 /dag. Utredningsområdet är ett typiskt utmarksområde med barrskog och en del sankmarker. Inga bostäder för permanent boende eller fritidsboende finns inom området. Riksantikvarieämbetet har utfört två fornminnesinventeringar i området, 1941 resp. 1979. När det gäller lagskyddade fornlämningar så finns det inga sådana kända inom utredningsområdet. Beträffande övriga kulturhistoriska lämningar är det idag inom själva utredningsområdet registrerat 1 gårdstomt, 3 lokaler med torpruiner, 4 områden med sentida fossil åkermark, 5 kolbottnar och 5 gränsmärken. Nordvästra kanten av utredningsområdet berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Långemåla Värlebo (H58). Inom själva utredningsområdet finns inga värden angivna. Riksintresseområdets värdecentrum ligger i socknen Långemålas dalgångsbygd, vilken är belägen cirka 4 km nordväst om aktuellt utredningsområde, varför en vindkraftsetablering inom aktuellt område inte kan anses medföra påtaglig skada på riksintresseområdet. Med ledning av kända kulturmiljövärden inom utredningsområdet kan bedömningen göras att de negativa konsekvenserna, och därmed känsligheten för intrång, kan bedömas som små eller måttliga. Anläggandet av vindkraftverk inom området kommer naturligtvis visuellt att påverka upplevelsevärdena vid kulturlämningarna. Placeringen av vindkraftverken kommer att vara avgörande för hur stor denna visuella påverkan blir. I övrigt bör vindkraftsetableringen ej medföra påtagliga negativa konsekvenser för kulturlandskapet om förslagen på skyddsåtgärder beaktas av arbetsföretaget. - 3 -

Uppdraget Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB planerar att uppföra en vindkraftspark kring Kärnebo i Mönsterås kommun. Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB har av denna anledning beställt en arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning över projektområdet. Utredningsområdet berör byarna Kärnebo, Ramshult och Södra Skärshult i Fliseryds socken och Bäckhult i Mönsterås socken. Syfte Den arkeologiska utredningens syfte är att fastställa om fasta fornlämningar berörs av arbetsföretaget. Vid utredningen lokaliseras och dokumenteras dels tidigare inte registrerade fasta fornlämningar enligt kulturminneslagens definition, dels övriga kulturhistoriska lämningar som har betydelse för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Kulturmiljövårdens intressen analyseras med avseende på kulturhistoriska värden, känslighet för intrång och behov av kompletterande arkeologiska utredningar. Kulturmiljökonsekvensbeskrivningen redogör för den eventuella påverkan som arbetsföretaget kan ha på utredningsområdets eventuella fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningen är tänkt att utgöra underlag för miljötillståndsansökan hos Länsstyrelsen. Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget drygt 6 km söder om Fliseryds sockencentrum och nästan 9 km väster om Mönsterås tätort. Avgränsningen av utredningsområdet vid den planerade vindkraftparken framgår av karta 1. Utredningsområdets storlek är cirka 612 ha. I analysområdet ingår förutom vindkraftparken även ett större påverkansområde. Med detta menas dels ett visuellt sådant, dels sådant som kan tänkas beröras av med vindkraften sammanhängande infrastruktur såsom vägar till och inom vindkraftparken. Området för den planerade vindkraftparken består huvudsakligen av småkuperad skogsmark (barrskog) och ligger 35-60 m.ö.h. Många av höjderna har synligt kalberg eller har endast tunna moränavlagringar. Stora delar av området har mycket mager jordmån och är mycket rika på löst stenmaterial i storleken tre till fem decimeter. Inom området finns ganska talrikt med små sankmarker. De största naturliga vattendragen som berör området är Sågkvarnsbäcken längst i norr och Svartebäcken längst ner i sydöst. - 4 -

Ramshult Södra Skärshult Bäckhult Kärnebo Karta 1. Utredningsområdet. Riksintresseområdet är skrafferat. Röd prick = lagskyddad fornlämning. Metodik Arbetet inleddes med en genomgång av data i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS), Skogsvårdsstyrelsens databas Skogens pärlor och en genomgång av yngre och äldre kartor över området. Dessutom gjordes kontroll av eventuellt fyndmaterial vid Statens Historiska Museum i Stockholm, kontroll av bebyggelse- och naturnamn vid Ortnamnsregistret, f.d. Ortnamnsarkivet i Uppsala, kontroll av riksintresseområden för kulturmiljön liksom av regionala och kommunala kulturmiljöprogram. Hembygdslitteratur och annan för området relevant litteratur har excerperats. Fältinventeringen följde FMIS gängse rutiner och gynnades av god väderlek och mycket bra besiktningsförhållanden. Fältarbetet har utförts under mars och april månader. Inventeringstakten var ca 1,0 km 2 /dag. De nyregistrerade lokalerna har avrapporterats till FMIS. Lokalerna har beskrivits enligt Riksantikvarieämbetets vedertagna normer. Detta gäller art, form, material, skador, naturtopografiska förhållanden och bedömning av antikvarisk status, d.v.s. lagskyddad fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Kartering har skett genom inritning på underlagskartor och med koordinatsättning medelst GPS (RT 90 2,5 gon V). Jordsond användes selektivt för att bedöma - 5 -

jordlager och om stenar under/i markytan kan tillhöra fast fornlämning. Digital fotografering har genomförts vid en del av lokalerna för att förtydliga lokalens eller lämningens utseende. De sedan tidigare registrerade lokalerna i FMIS behåller sin nummerbeteckning i respektive socken. De nyregistrerade lokalerna har tills vidare en bokstavsbeteckning i avvaktan på Riksantikvarieämbetets införande av lokalerna i FMIS. Allt antikvariskt arbete har utförts av Sune Jönsson vid Kulturmark Sune Jönsson. Bild 1. Utsikt från Ramshult med Kärnebos kvarstående tallskog i bortre kanten. Bilden ger en uppfattning om områdets magra jordmån och rikedom på sten. Kunskapsunderlag och tidigare inventeringar Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Riksantikvarieämbetet har utfört två fornminnesinventeringar inom berört utredningsområde. Den första inventeringen utfördes 1941 i samband med framställandet av den första ekonomiska kartan över Kalmar län. Denna inventering var i huvudsak inriktad på att finna och registrera förhistoriska gravanläggningar. Därutöver registrerades t.ex. hällristningar, milstolpar, stenvalvsbroar och en del fasta naturföremål till vilka det var knutet traditioner eller sägner. Inom utredningsområdet registrerades inte en enda lokal vid inventeringen 1941. - 6 -

Den andra fornminnesinventeringen som berörde utredningsområdet genomfördes år 1979. Vid revideringsinventeringen registrerades ett betydligt större antal kulturhistoriska lämningar och fornlämningar. Kunskapen om lämningarna i det svenska kulturlandskapet hade successivt byggts upp vid fornminnesinventeringarna under 1950- och 1960-talen och det tidiga 1970-talet. De medel som ställdes till förfogande vid denna andra inventering av Kalmar län anpassades till den tidens kunskap om fornlämningsbeståndet och arbetstakten för de arkeologiska inventerarna var att de skulle rekognoscera i snitt en areal av 2-3 km 2 per anställningsdag, d.v.s. 3-4 km 2 per arbetsdag. Detta innebar att inventeraren hela tiden fick göra ett val av vilka terrängytor som skulle inventeras respektive icke inventeras. Fullt naturligt användes de största resurserna till att inventera i socknarnas centralbygder. Endast en mindre tid ägnades åt utmarksområdena. Fornminnesinventeringen inom Kalmar län år 1979 var dock det första året som inventerarna registrerade de torpruiner som de stötte på vid fältinventeringen. Efter de nämnda inventeringarna fanns det inom själva utredningsområdet registrerat fyra lokaler i FMIS. Det var en torplämning, en gårdstomt, ett område med odlingslämningar och ett gränsmärke. Kulturminneslagen (KML) anger ramar för vilka lämningar som är att betrakta som fasta fornlämningar, men i dess förarbeten framgår även att fornlämningsbegreppet inte är statiskt. Det utvecklas över tiden genom ökad kunskap och förändrade synsätt. Det innebär att platser som inte hade fornlämningsstatus vid inventeringstillfället kan ha det nu eller i en nära framtid. Historiska kartor De historiska kartor som avses här är äldre lantmäteriakter från 1600-, 1700- och 1800- talen, samt även generalstabskartor och ekonomiska kartor från 1900-talet. I denna analys har de studerats översiktligt med inriktning på om speciella objekt förr funnits inom projektområdet. På flertalet av kartorna fanns information som var värdefull för utredningen. - 7 -

- 8 - Karta 2. Karta från 1792 utförd av kommissionslantmätaren Magnus Forssman (1742-1802). Den mystiska gränsmarkeringen Pyskesten har fått namnet utskrivet, till skillnad mot de övriga gränsmarkeringarna.

Fyndmaterial Det har påträffats ett mycket stort antal föremål från både sten-, brons- och järnåldern inom Fliseryds socken och angränsande socknar. Fyndplatserna, i de fall de är kända, ligger inom socknarnas centrala och bördiga områden. Det saknas uppgifter om fyndmaterial som med säkerhet kan knytas till utredningsområdet. Ortnamn I Namnarkivet i Uppsala (NAU) finns inga bebyggelsenamn och naturnamn redovisade inom själva utredningsområdet och som tillför utredningen ny kunskap. Namnen inom området är sammansatta med slutleder, som allmänt anses vara medeltida eller senmedeltida. Socken- och bynamnet Fliseryd finns belagt i bevarade, skriftliga källor år 1422. Av de byar som har sin utmark inom utredningsområdet har Bäckhult i Mönsterås socken det äldsta bevarade skriftliga namnbelägget, vilket är från 1351. Av byarna inom Fliseryds socken har Ramshult och Kärnebo skriftliga belägg från 1536 och Södra Skärshult från 1559. Den tidigare egna jordregisterenheten Kejsarekulla finns inte belagd förrän 1680. Målegatan söder om Ramshults gårdar tillhör den grupp av namn som ofta gavs till torpställen under 1700- och 1800-talen. Av övriga namn som idag finns angivna inom utredningsområdet hör många till de namn som man har eller hade på brukade åkrar eller hagmarker. Byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljön Idag finns endast en jaktstuga inom utredningsområdet, vid Målegatan. Närmsta riksintresseområde för kulturmiljövården, och som delvis berör utredningsområdet, är Långemåla - Värlebo (H58). Kring byn Sibbetorp, ett par kilometer väster om Ramshult, är det känt sex lokaler med slaggvarp från lågteknisk järnframställning. Längre västerut, inom Långemåla socken, finns tio lokaler med gravar från järnåldern, varav två gravfält. Bygravfältet och slaggvarp från lågteknisk järnframställning vittnar om en vikingatida och medeltida kolonisation. I beskrivningen över riksintresseområdet framhålls också Långemåla kyrkby, Värlebos stationssamhälle och Ramshults gård. Översiktlig kulturhistorisk beskrivning De bördiga jordarna utmed vattendragen Emån och Alsterån har varit ett boendeområde under hela vår forntid, medan det berörda utredningsområdet kanske främst nyttjats för jakt och fångst. Socknen är ganska rik på stenåldersfynd och fyndplatserna är väldigt koncentrerade till områdena kring vattendragen. Fliseryds socken har ett 30-tal lokaler med gravar och gravfält från framförallt järnåldern, men även gravrösen från bronsåldern finns inom de centrala bygderna. Gravlokalerna finns nästan undantagslöst utmed de stora vattendragen och i dagens centrala och bördiga bygder. Under slutet av järnåldern började grunden till den nutida bebyggelsen i de centrala delarna av Fliseryds socken att ta form. Största delen av socknens gårdar och byar har sin - 9 -

upprinnelse under medeltid eller senmedeltid. Både Kärnebo, Ramshult och Södra Skärshult har varit frälsegårdar. Dagens skogsområden inom de berörda byarna har befolkats tämligen sent genom uppodling under 1700- och 1800-talen, vilket kan exemplifieras med Målegatan, som tidigast är belagt år 1835. Inom utredningsområdet har det funnits förhållandevis ett litet antal åkrar utanför dagens jordbruksenheter. Bördigheten i dessa skogsområden har varit för dålig för att ens vara attraktiv för intresserade torpare. Talande är namnet Gagnslösa på ett odlingsförsök i början av 1900-talet utmed gränsen mellan Bäckhult och Kärnebo. Åkrarna på utmarken är idag åter skogsmark. Skogsmark har det också blivit på Kejsarekullas gamla åkrar. Gården etablerades under Kärnebo i slutet av 1600-talet och övergavs i början av 1900-talet. Skogen har också givit råvaror till kolframställning och tjärframställning. Vid tidigare inventeringar har dessa lämningstyper i stort sett inte antecknats. I dagsläget är en handfull tjärdalar och lika många kolbottnar efter resmilor registrerade inom socknen. Det faktiska antalet bör vara avsevärt högre. Längre västerut i Fliseryds socken visar lämningar att man har tagit tillvara järnmalmen i myrar och vattendrag och ett 10-tal platser med slaggvarp är kända. De ekonomiska intressena inom utredningsområdet utgörs idag av skogsbruk och jakt. Resultat av fältinventering Den arkeologiska utredningens resultat redovisas här, uppdelade i Fasta fornlämningar och Övriga kulturhistoriska lämningar, samt är redovisade på karta 2. De fullständiga beskrivningarna återfinns i Bilagan. I utredningen uppmärksammas också kulturhistoriska lokaler som ligger utmed områdets vägar, även om de ligger utanför själva utredningsområdet och planerade tillfartsvägar. Lagskyddade fornlämningar Inga lagskyddade fornlämningar är kända i utredningsområdet. Övriga kulturhistoriska lämningar Gårdstomt RAÄ Fliseryd 61. Kejsarekulla. Inom ett 100x70 m stort område ligger grunderna efter bebyggelsen på Kejsarekulla gård. Gården anlades under Kärnebo frälsehemman vid slutet av 1600-talet och blev en egen registerenhet. Åkermarken brukades långt in på 1900-talet. Bebyggelsen avhystes i början av 1900-talet och idag är marken åter sammanslagen med Kärnebo. Gårdstomten är idag kraftigt övervuxen med slånbuskage. Torplämningar RAÄ Fliseryd 43. Väster om vägen mellan Södra Skärshult och Ramshult ligger på Södra Skärshults mark en 9x5 m stor husgrund med tydlig stenfot. I söder är ett kraftigt spisröse, 3 m i diam och 1,0 m högt, bestående av sten och tegel. Husgrunden är kraftigt övervuxen med trädgårdsbuskar. - 10 -

RAÄ Fliseryd 45. Endast några meter norr om den västra vägen in i utredningsområdet på Södra Skärshults mark ligger en 8x4 m stor husgrund med ett spisröse vid nordvästra hörnet. Torpgrunden ligger i en idag övergiven hagmark. RAÄ Fliseryd 59. Tre meter norr om vägen som går från gården Kärnebo och upp i gårdens skog ligger en idag mycket kraftigt med slån övervuxen torpgrund. Vid nordöstra hörnet är ett spisröse av 0,2-0,3 m stora stenar och tegelstenar. Husgrunden ligger idag i övergiven betesmark. RAÄ Fliseryd A. Utmed vägen från Ramshult och till Målegatan ligger på fastigheten Ramshult 1:3 en 7x4 m stor husgrund. Mitt på östra långsidan är ett spisröse av sten och tegel. Öster om husgrunden är en kort stenmur. Direkt väster om torpgrunden finns det cementplattor synliga i markytan. Här låg det under en kort period en fabrik som tillverkade cementtakpannor. RAÄ Fliseryd C. Utmed en gammal stig mellan Kärnebo och Ramshult ligger på Kärnebos mark en husgrund med kraftigt spisröse. Intill husgrunden finns en kort stenmur och två röjningsrösen. RAÄ Fliseryd D. Sågtorpet. På fastigheten Ramshult 1:3 och norr om Sågkvarnsbäcken ligger tomten med lämningar efter Sågtorpet. Husgrunden med tydligt spisröse mitt på norra långsidan ligger i en liten glänta i granskogen. Jordkällaregrunden är idag till stora delar dold efter slyröjning i området. Torpets ladugårdsgrund ligger väster om husgrunden och intill den väg över skogen som har funnits mellan Bäckhult och Fliseryd. Torpet har fått sitt namn efter den vattendrivna såg som en gång fanns här. Resterna efter denna är borttagna i samband med kraftig rensning och fördjupning av bäcken. RAÄ Långemåla 27. På ömse sidor om södra infartsvägen till Kärnebo ligger lämningarna efter ett torp på fastigheten Källtorp 1:8. Sydöst om vägen ligger husgrunden med mycket tydlig och hög stenfot. Mitt i husgrunden är ett kraftigt spisröse, 3 m stort och 1,3 m högt, bestående av sten och tegel. I sydvästra halvan av husgrunden är en i marken djupt nergrävd källare. Från husgrunden leder en stensatt gång ut till Kärnebovägen. På andra sidan Kärnebovägen finns tre grunder efter ekonomibyggnader. Kring tomten finns stenröjda ytor och en stenmur. Sentida odlingslämningar RAÄ Fliseryd 40. Inom ett 110x60 m stort område invid vägen vid Målegatan finns idag i tallskogen fyra parallella och kraftigt övertorvade stenvallar eller stensträngar. På 1941 års ekonomiska karta omges området av jordbruksmark, som då fortfarande var i produktion. I området har det varit fruktodlingar. RAÄ Fliseryd 60. Strax öster om mangårdsbyggnaden i Kärnebo finns ett 380x220 m stort område med cirka 100 röjningsrösen. Rösena är vanligen oregelbundna, 3-10 m stora och intill 1 m höga. Stenmaterialet är mycket heterogent med stenar upp till 0,7 meters storlek. Inom området har det funnits ett flertal små åkerlyckor, varav många brukades ännu under 1940-talet. Området i sin helhet används idag som betesmark. RAÄ Fliseryd M. På krön och sydsluttning av en moränhöjd ligger inom ett cirka 150 m stort område ett 40-tal röjningsrösen. Rösena är oregelbundna, 4-6 m stora och 1-1,3 m - 11 -

höga. Området har brukats av Kejsarekulla gård. Idag är flera av rösena skadade efter anläggande av skogsvägar. RAÄ Fliseryd N. Norr om Kejsarekullas tomt och norr om den åkermark som har brukats långt fram i tiden ligger utmed den gamla vägen ett 450 m långt område med små åkerlyckor. I den tillväxande lövskogen finns drygt 200 odlingsrösen. RAÄ Mönsterås A. Gagnslösa. På fastigheten Bäckhult 1:11 ligger i dagens barrskog ett 200 m stort område med ett 50-tal odlingsrösen eller stentippar. Området odlades upp i början av 1900-talet. Jordbruksverksamheten upphörde under 1940-talet. Kolbottnar RAÄ Fliseryd F. På Södra Skärshults mark, nära gränsen till Ramshult, ligger en 15 m stor kolbotten. Kolbottnen är kraftigt urgrävd efter materialtäkt, så att kolbottnen idag avgränsas av en 0,5-1,2 m bred och 0,3-0,5 m hög vall. Nordväst om kolbottnen ligger resterna efter kolarkojan, som har ett tydligt spisröse. RAÄ Fliseryd G. Längst upp på Kärnebos skogsmark ligger på plan mark mellan två höjder en mycket välbevarad kolbotten, som är 13 m i diam och 0,5 m hög. Kolbottnen framträder extra tydligt på grund av den stybbränna som omger kolbottnen. Några meter från kolbottnen är lämningarna efter kolarkojan, där spisröset framträder tydligast. RAÄ Fliseryd H. Knappt 100 m från kolbottnen RAÄ Fliseryd G ligger ytterligare en mycket välbevarad och tydlig kolbotten med tillhörande lämning efter kolarkojan. Kolbottnen är 13 m i diam och 0,5 m hög och omges till större delen av en stybbränna. RAÄ Fliseryd J. På Kärnebos skog ligger en 11 m stor kolbotten, som idag framträder otydligt i terrängen. Tydligast är resterna efter kolarkojan med sitt spisröse. RAÄ Fliseryd K. Intill en våtmark längst österut på Kärnebos skogsmark ligger en 13-14 m stor kolbotten. Kolbottnen är idag mycket diffus och avslöjas framförallt genom ett par stybbgropar som omger densamma. Gränsmärken RAÄ Fliseryd 79. Stämmehäll. På ett markant kalbergskrön i gränsmötet mellan Fliseryds, Mönsterås och Ålems socknar är det uppbyggt ett imponerande och vackert gränsröse. Röset är 3 m i diam och 0,6 m högt och har en kallmurad kant av större stenar. Mitt i röset står en 1,3 m hög hjärtsten. I rösets kant är det rest fem visare, en för varje gräns som ansluter till denna punkt förutom sockengränserna är det ytterligare två bygränser. Gränsröset byggdes av Bäckhults byamän år 1799 i samband med gränsdragningen i skogen mellan de olika byarna. RAÄ Fliseryd B. Pyskesten. Ett 2,5 m högt flyttblock ligger här i gränsmötet mellan byarna Ramshult, Södra Skärshult och Kärnebo. Gränsmärket förekommer på flera kartor, bl.a. från 1792, i samband med gränsdragningen mellan byarnas skogsmark. Pyske står för små människor, dvärgar eller småtroll. Bygdens folk har alltså en gång i tiden ansett att det fanns sådana väsen vid flyttblocket. - 12 -

RAÄ Fliseryd E. Rödasten. Fem meter norr om ett bäckmöte vid Sågkvarnsbäcken ligger ett 1 m högt och nästan 3 m långt flyttblock. Blocket utgör gränsmötet mellan Ramshult, Bäckhults och Krokstorps byar. Gränsstenen förekommer redan på en karta från 1691 och sedan på flera kartor i samband med gränsdragningen i skogen. RAÄ Fliseryd I. Lilla Lohallen. I en skreva på en kalbergshöjd är det uppbyggt ett vackert gränsröse vid mötet mellan Ramshults, Bäckhults och Kärnebo byar. Röset är 2,5 m i diam och 0,4 m högt. Mitt i röset är det rest en 0,75 m hög hjärtsten. I rösets kanter är det rest sex små visare. Röset är markerat på flera kartor från 1790-talet i samband med gränsdragningen mellan byarna. RAÄ Fliseryd L. Stora Stenen eller Klåfvesten. I ett gränsknä mellan byarna Kärnebo och Bäckhult ligger i sank mark ett 2 m högt och 4 m stort flyttblock. Flyttblocket har naturligt spräckts i två delar, varför namnet Klåfvesten också används för gränsmärket. Flyttblocket finns redovisat ett flertal gånger på 1790-talskartor i samband med gränsdragningen i skogsmarken mellan de olika byarna. Karta 3. Utredningsområdet med registrerade kulturlämningar. I Fliseryds socken angivna med nummer eller bokstav. Möjliga tillfartsvägar markerade med rosa färg. Ev. nya vägar markerade med ljusblå färg. - 13 -

Kulturmiljökonsekvensanalys Bebyggelsen vid Ramshult och Södra Skärshult utgör den sydöstligaste delen av ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Långemåla Värlebo. Området ingår med samma avgränsning i Mönsterås kommuns kulturminnesvårdsprogram. Huvudinnehållet i riksintresseområdet utgörs av dalgångsbygden i grannsocknen Långemåla med ett 10-tal gravlokaler, samt en handfull lokaler med slaggvarp i skogsmiljö vid Sibbetorp i Fliseryds socken. Den byråmässiga gränsdragningen av riksintresseområdena skedde senast på Riksantikvarieämbetet under 1990-talet. Detta är sannolikt också förklaringen till det aktuella områdets avgränsning i sydöst, en god bit bort från områdets värdecentrum, vilket innebar att Ramshult och Södra Skärshult kom inom riksintresseområdet. Regionen hyser ett ovanligt stort bestånd av stora mangårdsbyggnader, och där Ramshults och Södra Skärshults huvudbyggnader inte särskiljer sig från de övriga. Möjligen kan man visuellt uppleva något eller några vindkraftverk från riksintresseområdets värdecentrum, men detta kan inte anses medföra påtaglig skada på riksintresseområdet. Riksantikvarieämbetet har för övrigt år 2012 startat upp ett tvåårigt projekt, "Kulturmiljövårdens riksintressen", med målsättningen att förbättra formerna och arbetena med riksintresseområdena. Utredningsområdet är ett mycket utpräglat skogsområde utan fast bebyggelse eller fritidsbebyggelse. Den närmsta bebyggelse för boende kommer att ligga mer än 500 m från närmsta vindkraftverk. De ekonomiska intressen som finns inom utredningsområdet idag är skogsbruk och jakt. I ytterområdena finns smärre områden med betesmark och åkermark. Områdets jordbruksverksamhet och jordbrukslandskap kommer inte att påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Vid redovisningen av utredningsområdets så kallade övriga kulturhistoriska lämningar har hänsyn tagits till objektens vetenskapliga, pedagogiska och upplevelsemässiga värden och om något av dessa värden särskilt påverkas av vindkraftsetableringen. Övriga kulturhistoriska lämningar Gårdstomt, torplämningar och sentida fossil åkermark Lämningarna efter gården Kejsarekulla, torpen RAÄ Fliseryd 43, 45 och 59, RAÄ Fliseryd A, C och D samt RAÄ Långemåla 27, utgörs av husgrunder med spismursrösen, ladugårdsgrunder och jordkällaregrunder. Samtliga lämningar har för dessa miljöer sedvanligt utseende. Intill bebyggelselämningarna ligger den åkermark, som har hört till torpen. Vid Kejsarekulla har den varit omfattande, i övrigt har inägomarken var liten eller mycket liten till ytan. Odlingslämningarna utgörs av röjningsrösen och några stenmurar. Även dessa lämningar är av vanlig art. Samtliga torp och Kejsarekulla har boendemässigt övergivits under 1800-talet eller det tidiga 1900-talet. Åkermarken, eller delar av åkermarken, har fortfarande brukats åtminstone in på 1940-/50-talen. I övrigt har det blivit skogsmark på de gamla åkerytorna och betesmarkerna. Torplämningar från sen tid, d.v.s. 1700-, 1800- och 1900-tal, är vanligt förekommande, i synnerhet i Småland. Lokalt sett har de ändå i regel ett högt värde, ofta beroende på att man har haft släkt eller vänner som har bott eller vuxit upp på torpen. Namnen på dem som sist bodde på torpet lever ofta länge kvar i en bygd. De berörda bebyggelselämningarna med tillhörande inägomark räknas inte som fasta fornlämningar enligt lagen om kultur- - 14 -

minnen och ingrepp i dessa lämningar eller i deras närhet är därmed inte tillståndspliktigt. Inget av områdets lokaler uppvisar ett osedvanligt välbevarat eller upplevelsevärt område. Bebyggelselämningarnas och de fossila åkermarkernas vetenskapliga värden kommer ej att påverkas av en vindkraftsetablering. Objektens pedagogiska värden kommer inte heller att påverkas. Förutom torplämningarna vid RAÄ Fliseryd 45 och Fliseryd C är samtliga lokaler med bebyggelselämningar kraftigt eller mycket kraftigt överväxta med träd- och buskvegetation. Det är endast vid dessa två lokaler som det kan sägas att det visuella upplevelsevärdet vid lämningarna kan komma att påverkas negativt. Hur stor denna påverkan blir är helt beroende på placeringen av vindkraftverken samt omgivande skogs ålder. Kolbottnar Med de vid denna utredning fem nyregistrerade kolbottnarna finns det nu tio kända lokaler med kolbottnar efter resmilor registrerade inom Fliseryds socken. Sannolikhet är detta endast en mindre del av de bevarade kolbottnarna inom socknen. Träkolsframställning genom kolning i mila har förekommit under hela den historiska tiden. Ännu under 1940-talet framställdes mycket träkol i resmilor. Småland har varit en mycket stor producent av träkol och särskilt i närheten av järnbruken finner man ett enormt stort antal kolbottnar. Lämningarna har inget stort vetenskapligt värde och betraktas inte heller som lagskyddade lämningar, varför inget tillstånd behövs vid ingrepp i lämningen eller dess närhet. Upplevelsevärdet och det pedagogiska värdet kan dock vara framträdande vid en välbevarad lokal. Inom utredningsområdet är det de mycket välbevarade kolbottnarna med kojruiner vid RAÄ Fliseryd G och H som uppvisar dessa värden. Gränsmärken Ända fram till 1700-talet var det mycket vanligt att fasta och otvetydiga flyttblock användes som gränsmärken eller att man byggde upp gränsrösen med en rest sten i centrum, s.k. hjärtsten. Vid denna utredning registrerades fem sådana gränsmärken vid socken- eller bygränser. Markeringarna och namnen förekommer på många äldre lantmäterikartor från år 1691 och framåt. Eftersom samtliga dessa gränsmärken ligger i aktiva fastighetsgränser har gränsmarkeringarna därigenom ett lagskydd enligt Brottsbalken 14 kap. 8. RAÄ Fliseryd B, Pyskesten, ligger i gränsmötet mellan Ramshult, Södra Skärshult och Kärnebo. Namnet säger oss att här har bygdens folk på 1700-talet, och sannolikt också tidigare, ansett att det fanns övernaturliga väsen i anslutning till blocket. Gränsmarkeringen har på detta sätt ett extra upplevelsevärde. RAÄ Fliseryd I, Lilla Lohallen, är ett uppbyggt röse med hjärtsten. Röset har placerats i en skreva på kalberget. Lilla Lohallen ligger mitt inne i utredningsområdet, varför den nära omgivningen kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering. Rödasten, Stora Stenen och Stämmehäll ligger utmed utredningsområdets ytterkanter, varför det inte blir någon förändrad markanvändning i närheten i samband med anläggandet av vindkraftverk. Flertalet av gränsmärkena ligger så till i terrängen att anläggandet av vindkraftverk i området kommer att ha en visuell påverkan vid de olika lokalerna. Hur stor denna påverkan blir är beroende på omgivande skogs ålder. - 15 -

Åtgärdsförslag och rekommendationer Bebyggelselämningarna och till dessa hörande f.d. inägomark samt kolbottnarna med kojruiner räknas inte som fasta fornlämningar enligt lagen om kulturminnen (KML). Ingrepp i dessa lämningar eller i deras närhet är därmed inte tillståndspliktigt. Dessa Övriga kulturhistoriska lämningar skall istället visas största möjliga hänsyn enligt Skogsvårdslagens 30, som hanteras av Skogsstyrelsen, om de ligger i skogsmark. Flera av dessa lämningar kan ha betydelse och ett upplevelsevärde för traktens innevånare. Arbetsföretaget bör därför i görligaste mån försöka att undvika dessa lämningar vid sina markarbeten. Tydliga markeringar i terrängen med käppar och/eller snitslar etc. underlättar bevarandet. Detta är extra viktigt vid flertalet av bebyggelselämningarna, eftersom de till största delen är täckta av tät träd- och buskvegetation. Av denna anledning kan det vara extra svårt att uppmärksamma lämningarna i terrängen vid markarbeten. Samma åtgärdsförslag gäller också vid redovisade gränsmarkeringar. Särskild uppmärksamhet bör iakttagas vid Pyskesten och Lilla Lohallen, eftersom de ligger mitt inne i etableringsområdet. Åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen och diken i dagens jordbrukslandskap (åker, betesmark, slåtteräng) omfattas av generellt biotopsskydd enligt Miljöbalkens 7 kap. 11. Utmed anslutningsvägarna söderifrån till utredningsområdet finns stenmurar utmed vägen tillsammans med jordbruksmark på några platser. Se karta 4. Om vägbreddningar eller nya vägar anläggs inom dagens jordbrukslandskap och det blir aktuellt med ingrepp i dessa lämningar krävs särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. - 16 -

Karta 4. Stenmurar vid områdets vägar och som ligger i direkt anslutning till jordbruksmark. - 17 -

Referenser Brunius, Jan & Ferm, Olle. 1990. Handbörd, Stranda. Det medeltida Sverige. Bd 4:2, Småland. Stockholm. Svensson, Gunnar. 2003. Kulturminnesvårdsprogram för Mönsterås kommun. Mönsterås. Svensson, Gunnar. 2003. Kulturminnesvårdsprogram för Mönsterås kommun. Åtgärdsdel. Mönsterås. Tärnfors, Martin. 1979. Historik över Fliseryds socken. Mönsterås. www.fmis.raa.se www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/riksintressen_for_kulturmiljovarden www.skogsstyrelsen.se, Skogens pärlor. www.sofi.se/ortnamnsregistret. Ortnamnsregistret, f.d. Ortnamnsarkivet i Uppsala. http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp Kartor Ekonomiska kartan 5G 4f Hornsö (1941). Ekonomiska kartan 5G 5f Ramshult (1941). Ekonomiska kartan 5G 5g Långhult (1941). Generalstabskartan, 22. Mönsterås (1874, uppmätt 1870). Generalstabskartan, 22. Borgholm (Mönsterås med Högby), (1874, uppmätt 1870, reviderad 1946). Lantmäteriet, Gävle: Fliseryds socken G17-22:1, Krogstorp nr 1, 1691 avmätning G17-22:2, Krogstorp nr 1, 1793 ss 08-FLI-154, Kroxtorp, 1876 ls och hemmansklyvning (upprättad 1867 och 1869) G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning 08-FLI-63, Kärnebo, 1792 gränsbestämning 08-FLI-77, Kärnebo, 1821 vattenåtgärd Svartbäcken 08-FLI-95, Kärnebo, 1829 Svartbäcken avvägning 08-FLI-109, Ramshult, 1843 rågångskarta omkring Säteriet Ramshult och Frälsehemmanet Skiershult 08-FLI-196, Ramshult, 1908 ls och ägoutbyte Mönsterås socken G69-9:1, Bäckhult nr 1, 1798 ss 08-MÖJ-108, Bäckhult, 1799 ss 08-MÖJ-180, Beckhult, 1837 ls - 18 -

Bilaga Fliseryd 32:1 Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326821 y = 1527737 Orientering: 20 m S om väg. Namn: Lagmanskullen. Terräng: Krön av mindre moränkulle. Skogsmark (ek). Beskrivning: Stensättningsliknande lämning, rund, 8 m i diam och 0,1 m hög. Övertorvad. Avgränsas av en kantränna, 0,8 m bred och 0,15 m djup. Sannolikt platsen där överste Johan Weidenhjelm (1775-1824) begravde sin ridhäst i full mundering. Tidigare anteckningar: Tärnfors, Martin: Historik över Fliseryds socken (1979), s. 107. Fliseryd 32:2 Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326827 y = 1527770 Orientering: 3 m S om väg. Terräng: N-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (ek). Beskrivning: Grund, kvadratisk, 6x6 m (NNÖ-SSV) och 1,5 m djup. Vall kring kanten, 1-2 m bred och 0,3-0,4 m hög. I N kanten stenskoning, 0,3-0,4 m hög, bestående av 0,4-0,7 m stora stenar. Svag svacka mitt i NNÖ kanten, 0,2-0,3 m djup. Tidigare registrerad som tjärdal. Inget kol framkommer vid sondning. Lämningen är ej heller markerad på skifteskarta från år 1908, och är sannolikt yngre. Kan vara en ensilageanläggning. Fliseryd 40 Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326275 y = 1527815 Orientering: Omedelbart V om skogsväg. Terräng: Plan moränmark. Skogsmark (tall). Beskrivning: Fossil åkermark, 110x60 m (N-S), bestående av 4 parallella stensträngar, 25-70 m långa, 0,5-1 m breda och 0,2 m höga, bestående av 0,1-0,2 m stora stenar. Strängarna är till största delen övertorvade. På 1941 års ekonomiska karta omges området av åkermark i produktion. I området har det varit fruktodlingar. - 19 -

Fliseryd 43 Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325768 y = 1526355 Orientering: 16 m VSV om väg. Terräng: Svag moränhöjd i småkuperad mark. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund, 9x5 m (N-S). Tydlig stenfot, 0,2-0,35 m hög, bestående av 0,3-0,5 m stora stenar. I S är ett spisröse, 3 m i diam och 1,0 m högt, bestående av 0,15-0,3 m stora stenar och tegel. Husgrunden är kraftigt övervuxen med trädgårdsbuskar. Bild 2. Torpruinen ligger mitt i bilden, inne i buskaget. - 20 -

Fliseryd 45 Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325539 y = 1526764 Orientering: 5 m N om skogsväg. Terräng: Svag höjd i flack moränmark. Skogsmark (löv). Beskrivning: Torplämning, bestående av en husgrund, 8x4 m (NNV-SSÖ). Delvis synlig stenfot, intill 0,2 m hög, av 0,25-0,35 m stora stenar. Nära NV hörnet är ett spisröse, 3 m i diam och 0,6 m högt, övertorvat. Bild 3. Spisröset är det som idag syns tydligast av torplämningen. - 21 -

Fliseryd 59 Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6324890 y = 1528400 Orientering: 3 m N om skogsväg och 25 m V om vägmöte. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Torplämning, bestående av en husgrund, ca 6x4 m (Ö-V), och synligt 0,2-0,5 m hög, av 0,15-0,3 m stora stenar. Vid NÖ hörnet är ett spisröse, 2,5 m i diam och 1 m högt, bestående av 0,2-0,3 m stora stenar och tegelbitar. Husgrunden är helt övervuxen med slånbuskar. Bild 4. Träd och slånbuskar gömmer torplämningen mycket effektivt. - 22 -

Fliseryd 60 Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6324542 y = 1528136 Terräng: Kuperad moränmark. Hagmark (löv). Beskrivning: Fossil åker, sentida, ca 380x220 m (NÖ-SV), bestående av ett 100-tal röjningsrösen. Rösena är oregelbundna, 3-10 m stora och 0,5-1,0 m höga, bestående av 0,2-0,7 m stora stenar. På ekonomiska kartan från 1941 är delar av området fortfarande åkermark. Tidigare anteckningar: Ekonomiska kartan (1941). Bild 5. Området med åkerlyckor och odlingsrösen till höger om mangårdsbyggnaden på Kärnebo. - 23 -

Bild 6. Odlingsrösena är oregelbundna och har ett mycket ojämnt stenmaterial. - 24 -

Fliseryd 61 Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6323657 y = 1528771 Namn: Kejsarekullas gamla tomt. Terräng: Mindre moränhöjd. Skogsmark (löv och slån). Beskrivning: Gårdstomt, ca 100x70 m (Ö-V), bestående av 3 husgrunder och 1 dammvall. Två av husgrunderna är 9x7 m (NNV-SSÖ) resp. 6x5 m (NNÖ-SSV) och har spisröse. En husgrund är 18x6 m (NNV-SSÖ) och avgränsas av en tydlig syllkrans, 0,5 m bred och 0,3-0,5 m hög, bestående av 0,3-0,7 m stora stenar. Dammvallen i V är 48 m lång (NNV-SSÖ), 0,5-1,3 m hög och 0,5-1,5 m bred, uppbyggd av jord och sten. Området är mycket kraftigt överväxt med slånbuskage. Äldsta kända namnbelägg är från år 1680. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: 08-FLI-63, Kärnebo, 1792 gränsbestämning. G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. Generalstabskartan (1874). Bild 7. Inne bland slånbuskarna finns lämningarna efter Kejsarkullas byggnader. - 25 -

Fliseryd 73 Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6323212 y = 1529818 Orientering: I sockengränsmöte. Namn: Stämmehäll. Terräng: Kalbergskrön. Skogsmark (barr). Beskrivning: Gränsmärke, röse, närmast runt, 3 m i diam och 0,6 m högt, bestående av 0,2-0,5 m stora stenar. Kallmurad kant av 0,35-0,6 m långa stenar. Rest hjärtsten, 1,3 m hög och 0,5x0,35 m (NV-SÖ). I gränsrösets kant är fem resta visare, 0,4-0,8 m höga, 0,35-0,5 m breda och 0,1-0,15 m tjocka. Nuvarande gränsröse är uppbyggt vid gränsbestämningen år 1798. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-63, 1792 gränsbestämning. G69-9:1, Bäckhult nr 1, 1798 ss. 08-MÖJ-108, Bäckhult, 1799 ss. 08-MÖJ-180, Bäckhult, 1837 ls. Bild 8. Gränsröset Stämmehäll från år 1799 är fortfarande helt intakt. - 26 -

Fliseryd A Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326338 y = 1527858 Orientering: 13 m ÖNÖ om vägmöte. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (tall). Beskrivning: Torplämning, bestående av en husgrund, 7x4 m (NNÖ-SSV). Tydlig stenfot, 0,2-0,35 m hög, av 0,3-0,5 m stora stenar. Mitt på Ö långsidan är ett spisröse, 2 m i diam och 0,5 m högt, bestående av 0,1-0,25 m stora stenar och tegelflis. Öster om husgrunden är en kort stenmur. 3 m NNV om husgrunden är en cementplatta i markytan, 16x5 m (NNÖ-SSV). Här har legat en fabriksbyggnad, där man tillverkade cementtakpannor. Även väster om vägen finns det en mindre cementplatta i markytan. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: 08-FLI-196, Ramshult, 1908 ls och ägoutbyte. Bild 9. Torplämningen med spisröset till höger om granen. Till vänster om grunden syns en cementplatta i markytan. - 27 -

Fliseryd B Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325539 y = 1528090 Orientering: I gränsknä mellan tre byar. Namn: Pyskesten Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barr). Beskrivning: Gränsmärke, flyttblock, 2,5 m högt och 3x2 m (N-S). Lutar mot N och ett stenblock, 1,2 m stort. Kring blocket ligger ett 10-tal stenar, intill 1 m stora. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-63, Kärnebo, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-196, Ramshult, 1908 ls och ägoutbyte. Bild 10. Pyskesten sedd från söder. Ramshults skog till höger om gränsgatan och Södra Skärshults skog till vänster om densamma. - 28 -

Fliseryd C Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325286 y = 1528229 Orientering: 6 m NNÖ om skogsväg/gammal stig. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (gran). Beskrivning: Torplämning, bestående av en husgrund, 6x4 m (NV-SÖ). Otydlig stenfot, 0,15-0,25 m hög, övertorvad. Spisröse, 2,5-3 m i diam och 0,8 m högt, bestående av 0,2-0,5 m stora stenar. Öster om husgrunden är en kort stenmur. N om husgrunden är två röjningsrösen, 4-5 m i diam och 0,4-0,5 m höga, bestående av 0,05-0,15 m stora stenar. Bild 11. Innan lövsprickningen syns husgrunden mycket tydligt. - 29 -

Fliseryd D Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326660 y = 1529370 Namn: Sågtorpet Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Torplämning, ca 70x20 m (Ö-V), bestående av 1 husgrund, 1 ladugårdgrund och 1 jordkällaregrund. Husgrunden är 10x5 m (Ö-V). Tydlig stenfot, 0,2-0,35 m hög, övertorvad. Mitt på N långsidan är ett spisröse, 3x2 m (Ö-V) och 1,1 m högt, övertorvat. 30 m VSV om husgrunden är en ladugårdsgrund, 9x6 m (N-S). Delvis tydlig stenfot, 0,2-0,5 m hög, av 0,35-0,6 m stora stenar. 26 m Ö om husgrunden är en jordkällaregrund, 6x4 m (N-S), ingrävd i backen mot N. Väggarna är 1-1,2 m breda och 0,3-1,3 m höga, bestående av 0,2-0,4 m stora stenar. Jordkällarens inre är 2,5x1,3 m (N-S). Ingång i S, 0,6 m bred. Inom området finns det några stentippar och röjningsrösen. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: 08-FLI-196, Ramshult, 1908 ls och ägoutbyte. Bild 12. Sågtorpets husgrund med tydlig stenfot och spisröse ligger i en liten glänta i granskogen. - 30 -

Bild 13. Den gamla vägen över skogen mellan Bäckhult och Fliseryd syns till vänster i bilden. Till höger om vägen ligger Sågtorpets ladugårdsgrund. Bild 14. Inte mycket syns idag av jordkällaregrunden efter slyröjningen. - 31 -

Fliseryd E Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326610 y = 1529420 Orientering: 5 m NNV om bäckmöte. Namn: Rödasten. Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barr). Beskrivning: Gränsmärke, flyttblock, 1,0 m högt och 2,8x2,0 m (NNV-SSÖ). Ovansidan sluttar mot Ö. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: G17-22:1, Krogstorp nr 1, 1691 avmätning. G17-22:2, Krogstorp nr 1, 1793 ss. G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-154, Kroxtorp, 1876 ls och hemmansklyvning. Bild 15. Rödasten med Sågkvarnsbäcken synlig till höger i bilden. - 32 -

Fliseryd F Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326221 y = 1527055 Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barr). Beskrivning: Kolningsanläggning, bestående av 1 kolbotten och 1 kojruin. Kolbottnen, efter resmila, är rund och 14-15 m i diam. Vall utmed kanten, 2-3,5 m bred och 0,3-0,4 m hög. 1 m NV om kolbottnen är en kojruin, 5x4 m (NNÖ-SSV). Avgränsas av vallar, 0,5-1,2 m breda och 0,3-0,5 m höga, övertorvade. I N gaveln är ett spisröse, 2,5 m i diam och 1,0 m högt, övertorvat med enstaka synliga 0,2-0,3 m stora stenar. Fliseryd G Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325724 y = 1528827 Orientering: 17 m NV om dålig skogsväg. Terräng: Plan moränmark mellan två bergshöjder. Skogsmark (tall). Beskrivning: Kolningsanläggning, bestående av 1 kolbotten och 1 kojruin. Kolbottnen, efter resmila, är rund, 13 m i diam och 0,4-0,5 m hög. Kolbottnen omges till större delen av en stybbränna, 0,8-2 m bred och intill 0,8 m djup. 3 m VSV om kolbottnen är en rest av kojruin med synligt spisröse, 1,3-1,5 m i diam och 0,5 m högt, av 0,2-0,4 m stora stenar. - 33 -

Fliseryd H Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325808 y = 1528757 Orientering: 55 m SSÖ om bygräns. Terräng: Plan moränmark mellan två bergshöjder. Skogsmark (tall). Beskrivning: Kolningsanläggning, bestående av 1 kolbotten och 1 kojruin. Kolbottnen, efter resmila, är rund, 13 m i diam och 0,4-0,5 m hög. Kolbottnen omges till större delen av en stybbränna, 0,8-2 m bred och intill 0,8 m djup. 3 m VSV om kolbottnen är en rest av kojruin med synligt spisröse, 1,3-1,5 m i diam och 0,5 m högt, av 0,2-0,4 m stora stenar. Bild 16. Kolbottnen på Kärnebos skog ligger välbevarad bland tallarna. - 34 -

Fliseryd I Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6326017 y = 1529018 Orientering: I bygränsmöte. Namn: Lilla Lohallen. Terräng: Skreva på S-sida av kalbergshöjd. Skogsmark (tall). Beskrivning: Gränsmärke, röse, närmast runt, 2,2-2,5 m i diam och 0,4 m högt, bestående av 0,15-0,4 m stora stenar. Rest hjärtsten, målad med vit topp, 0,75 m hög och 0,3x0,1 m (ÖNÖ-VSV). I gränsrösets kant är sex resta visare, 0,3-0,6 m höga, 0,3-0,6 m breda och 0,1-0,15 m tjocka. Rester av trägärdesgård ansluter i VSV. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-63, Kärnebo, 1792 gränsbestämning. G69-9:1, Bäckhult nr 1, 1798 ss. Bild 17, Gränsmärket Lilla Lohallen från 1700-talet har fått sällskap av en modern gränsmarkering. - 35 -

Fliseryd J Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6324728 y = 1529162 Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (barr). Beskrivning: Kolningsanläggning, bestående av 1 kolbotten och 1 kojruin. Kolbottnen, efter resmila, är rund, 11 m i diam och 0,2-0,3 m hög. 1 m SÖ om kolbottnen är en kojruin, 4x3 m (N-S). Avgränsas av vallar, 0,6-0,8 m breda och 0,2-0,3 m höga, övertorvade. Vid N gaveln är ett spisröse, 1,3 m i diam och 0,35 m högt, övertorvat med en del synliga 0,25-0,35 m stora stenar. Fliseryd K Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6324213 y = 1529427 Terräng: Småkuperad moränmark invid våtmark i NV. Skogsmark (tall). Beskrivning: Kolbotten, efter resmila, diffus, rund, 13-14 m i diam och 0,1-0,3 m hög. Ett par stybbgropar i Ö, 1,5-2 m stora och 0,3 m djupa. - 36 -

Fliseryd L Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6323936 y = 1529683 Orientering: I bygränsknä. Namn: Stora Stenen eller Klåfvesten. Terräng: Lågt liggande, något blöt moränmark. Skogsmark (tall). Beskrivning: Gränsmärke, flyttblock, 2,0 m högt och 4x4 m (NV-SÖ). Plan ovansida. Blocket är i två delar med spricka i V delen (NNV-SSÖ). Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: G17-26:1, Kärnebo nr 1, 1792 gränsbestämning. 08-FLI-63, Kärnebo, 1792 gränsbestämning. G69-9:1, Bäckhult nr 1, 1798 ss. 08-MÖJ-108, Bäckhult, 1799 ss. Bild 18. Stora Stenen eller Klåfvesten sedd från söder. Kärnebos mark till vänster och Bäckhults mark till höger om gränsmärket. - 37 -

Fliseryd M Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6323637 y = 1529460 Terräng: Krön och S-sluttning i moränmark. Skogsmark (tall). Beskrivning: Fossil åker, sentida, ca 150x40-70 m (NV-SÖ), bestående av ca 40 röjningsrösen och stentippar. Rösena är oregelbundna, 4-6 m i diam och 1,0-1,3 m höga, bestående av 0,15-0,35 m stora stenar. Flera rösen har blivit skadade vid anläggande av skogsvägar. Området har tillhört Kejsarekulla gård, se RAÄ Fliseryd 61. Fliseryd N Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6323800 y = 1528950 Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (löv). Beskrivning: Fossil åker, sentida, ca 450x30-130 m (NV-SÖ), bestående av ca 200 röjningsrösen. Rösena är 3-8 m i diam och 0,3-1,0 m höga, bestående av 0,2-1,0 m stora stenar. Inom området har det funnits ett flertal små åkerlyckor. Området har tillhört Kejsarekulla gård, se RAÄ Fliseryd 61. - 38 -

Långemåla 27 Kartblad: 5G 4f Hornsö Koordinater: x = 6324023 y = 1527621 Orientering: 31 m SSÖ om väg och 22 m SV om skogsväg. Terräng: Lätt kuperad moränmark. Skogsmark (lövskog). Beskrivning: Torplämning, ca 50x30 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 husgrund och 3 grunder. Husgrunden är 12x7 m (NÖ-SV). Mycket tydlig stenfot, intill 0,6 m hög, av 0,2-0,6 m stora stenar. Centralt i husgrunden är ett spisröse, 3x3 m (NÖ-SV) och 1,3 m högt, bestående av 0,2-0,3 m stora stenar och tegel. I SV halvan är en underliggande källare, 6x3,5 m (NV-SÖ) och intill 2,3 m djup, med kallmurade väggar av 0,2-0,5 m stora stenar. Husgrunden har en trappsten mitt på NV långsidan, 0,8 m stor och 0,3 m hög. Från husgrunden leder en stensatt gång ut till vägen, 2 m bred och intill 0,25 m hög. 14 m NÖ om husgrunden och 2,5 m SV om väg är en grund, 4x3,5 m (NÖ-SV). Mycket tydlig stenfot, 0,2-0,3 m hög, av 0,4-0,6 m stora stenar. 38 m SV om husgrunden och 4 m NNV om väg är en grund, 7x6 m (NV-SÖ), med tydlig stengrund, 0,3-0,6 m hög, bestående av 0,4-0,6 m stora stenar. Ingång vid SÖ gavelhörnet, 1,5 m bred. 13 m NÖ om ovanstående grund, 5 m VNV om vägmöte, och med transformatorstation inne i NÖ hörnet, är en grund, 14x7 m (NÖ-SV). Delvis tydlig stenfot, 0,1-0,4 m hög, av 0,2-0,5 m stora stenar. Kring tomten finns en del röjda ytor och en stenmur. Bild 19. Husgrunden med sitt stora spisröse är helt överväxt med blommande vintergröna. - 39 -

Mönsterås A Kartblad: 5G 5f Ramshult Koordinater: x = 6325385 y = 1529340 Namn: Gagnslösa. Terräng: Lågt liggande, plan moränmark. Skogsmark (barr). Beskrivning: Fossil åker, sentida, ca 250x30-100 m (NÖ-SV), bestående av röjda och utdikade ytor kring vilka det finns ca 50 röjningsrösen eller stentippar. Rösena är 3-10 m stora och 0,5-1,3 m höga, bestående av 0,2-0,5 m stora stenar. På ekonomiska kartan från 1941 är området fortfarande i jordbruksproduktion. Tidigare anteckningar: Ekonomiska kartan (1941). Bild 20. För 70 år sedan var det här åkermark i full produktion. - 40 -

Bild 21. Männen som bröt ny åkermark bemödade sig ibland om att göra vackra odlingsrösen. - 41 -