örvandlingen FSå hjälper du gamla förpackningar och tidningar att få nytt liv 1
Visste du att... Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker en förvandling. Den tömda schampo flaskan blir en diskborste. Det tillplattade tvättmedelspaketet blir till en snygg skokartong. Den lästa tidningen blir en ny tidning. Den gamla kapsylen förvandlas till en mutter. Saftflaskan får nytt liv som en ny glasflaska. Återvinning sparar stora mängder energi och varje gång du återvinner gör miljön stora vinster. Och därmed vinner även du något! På återvinningsstationerna kan du lämna tidningar och förpackningar av plast, papper, metall och glas. Det är det svenska näringslivet som ansvarar för att förpackningar och tidningar samlas in och återvinns. Det kallas producentansvar. Förpackningar och tidningar tillhör de första varugrupperna som fått ett producentansvar. Dessa utgör en stor volym av hushålls soporna. FTI, Förpacknings- och Tidnings insamlingen, är det företag som för producenternas del ser till att insamlingen och återvinningen fungerar i Sverige. 2
Plast En del tycker att plast är skräp, något billigt som lätt går sönder. Andra ser den som ett spännande material som kan formas. Färggrant och praktiskt, och lätt att bära. Många tycker att plast är tufft, modernt och trendigt och plast föremål av kända formgivare och konstnärer börjar bli värdefulla. En vattenkanna i styrenplast kan kosta 3 000 kronor! PLAST FINNS nästan i allt vi köper. I datorn, leksaken, TV - appara ten och täckjackan, även i bilarnas stötfångare, flyg plan och rymdfarkoster. Tandläkaren använder plast som fyllning i våra tänder. Fotbollsplaner har konstgräs av plast. I våra bostäder finns det massor med detaljer av plast dörrar, dörrkarmar, mattor, avloppsrör och mycket, mycket annat. Plast är ett vanligt material i förpackningar: plastpåsar, flaskor och burkar. De vanligaste plasterna kan återvinnas. Därför ska de inte kastas i naturen. Plast kan skada djuren på olika sätt. Man har till exempel hittat plastpåsar i magen på sälar. Varje år används i världen 90 miljoner ton. Det blir ett enormt plastberg om vi inte hjälps åt att ta rätt på plasten, så att den kan användas igen. Hårda plastförpackningar Ketchup- och schampoflaskor, plastburkar och plastdunkar är hårda förpackningar som ska sköljas ur, källsorteras och lämnas vid en återvinningsstation. Förpackningarna återvinns till nya blomkrukor, plaströr, häststaket, nya förpackningar, möbler, byggmaterial, backar och mycket annat. Mjuka plastförpackningar Tandkrämstuber, plastpåsar, kassar, frigolit och ostförpackningar är mjuka förpackningar som ska källsorteras och lämnas vid en återvinningsstation. Bor man i en kommun som bränner hushållssoporna och utvinner fjärrvärme ur dem, ska man istället kasta förpackningarna i sophinken, tillsammans med annat hushållsavfall. I sådana kommuner finns ingen insamlings behållare för mjuka plastförpackningar. Visste du att: I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person. En schampoflaska tar 450 år för naturen att bryta ner. Plast tillverkas bland annat av olja som tas ur jorden, därför är det viktigt att återanvända plasten flera gånger. Ett kilo plast innehåller lika mycket energi som en liter eldningsolja för uppvärmning av hus. Lämna inte på återvinningsstationen! Cd-fodralet är av plast, men ska faktiskt läggas i sophinken under diskbänken hemma när det går sönder. Fodralet räknas som tillbehör till skivan och inte som en förpackning. Inte heller datorer, telefoner, tv-apparater, lampor och andra elektriska prylar kan lämnas i plastsorteringen. Allt som drivs med batterier eller har elsladd lämnas på kommunens återvinningscentral. Ta av korken! Ta av hårda lock och korkar på förpackningar eller flaskor och lägg dem löst i behållaren för hårda plastförpackningar. De tillverkas ofta av en annan sorts plast än den övriga förpackningen och ska därför sorteras för sig. Återvinningen Rätt sak på rätt plats gäller även för plast. I naturen ligger den kvar utan att förmultna. Plastförpackningar kan göra nytta om vi tar hand om dem och sorterar. De hårda plastförpackningarna mals ner och används på nytt. De mjuka plastförpackningarna används som bränsle. Antingen blir de till fjärrvärme i en avfallsanläggning, eller energi för industrins fabriker. 3
Tidningar, papp Varför ska vi bära kassar med tidningar till återvinningsstationen? Varför ska vi skölja ur gamla mjölkförpackningar? Och varför står butikspersonalen på lagret och buntar ihop stora wellpapppkartonger? DET HANDLAR OM att spara energi. Papper kommer från skogens träd och är en naturprodukt som vi alla har stor glädje av. Vi kan skriva på det och vi kan trycka böcker och tidningar av det. Vi använder papper till att packa in och skydda olika varor. Det kan vara torra livsmedel, eller saker som ska fraktas över landet och ut i världen. I Europa har vi tillverkat papper under de senaste nio hundra åren. Lite mer än hälften av Sverige är täckt av skog. Skogen är inte bara en råvara till tidningar och förpackningar. Här bor djuren och i skogen tävlar vi i orientering, plockar bär och svamp och njuter av växter och dofter. När vi återvinner papper sparar vi både träd och energi. En massa fibrer Träden som används till papperstillverkning avverkas och görs till så kallat rundvirke som man gör massaved av. Veden består i huvudsak av cellulosafibrer. För att tillverka papper måste man sära på fibrerna i veden. Ett sätt att sära på fibrerna är att mala ner veden och lösa upp den i vatten. Då får man en massa för papper som inte behöver vara så starkt, till exempel vanligt tidningspapper. För att få ett riktigt starkt och fint papper kokas träflis och kemikalier i ett tryckkärl. Massan blir då till sulfat eller sulfit. Sulfat används till papper för säckar och matkassar, men även för tidningar och reklamtrycksaker. Sulfit gör man bland annat smörpapper och bakpapper av, ett tätt och tåligt papper. Sulfat luktar mat, och sulfit luktar skit, brukar man säga. Fast det är tvärtom. Luktar gör det, i alla fall. Ingenting försvinner Alla förpackningar av papp, papper och wellpapp och tidningar som lämnas till återvinning blir nytt papper eller ny kartong. Från stationen körs pappret till en sorteringsanläggning. Där sorteras skräpet bort. Pappret pressas ihop till stora balar och körs till pappersbruket, eller levereras löst i stora behållare. Förpackningar blir nya förpackningar. Pappret kan också bli pappersyta på gips skivor, som används till väggar i hus. Pappret håller ihop gipset så att det går att spika och skruva i skivan utan att den går sönder. Gamla tidningar blir nya tidningar. De kan också bli hushålls- och toalettpapper. Sortera pappret rätt! Papper ska läggas i olika behållare på återvinningsstationen. Tidningar läggs i behållaren för tidningar och pappersförpackningar lämnas i behållaren för just pappersförpackningar. Tänk på att ta loss plast som kan sitta på pappersförpackningar till exempel skruvkorken på vissa juicekartonger. Och ta ut tidningar och trycksaker ur plastpåsar. Tidningar Som tidningar räknas reklamblad, kataloger och rit- och datautskriftspapper. Svenskt tidningspapper är oftast en blandning av färska fibrer från skogen och returfibrer. Fibrerna kan användas upp till sju gånger innan de blir utslitna. I Sverige är vi duktiga på att återvinna våra tidningar förra året samlade vi in 483 000 ton. Det blir ungefär 53 kg per person och år. Den sparade energin räcker till att ha på tv:n eller datorn i över en månad! Pappersbruken använder en miljon ton returtidningar, men vi måste utöver detta importera papper från andra länder. 4
er & kartonger Tidningar Du slänger väl inte teckningar du tröttnat på hemma? Och alla utskrifter från datorn som blev fel hamnar de i pappers korgen? Skrivböckerna som du inte vill spara vad gör du av dem? Allt detta kan du lägga tillsammans med tidningarna i sorteringen. Det pappret kan bli en ny Fantomen eller en Kamratposten. På många skolor och arbetsplatser finns särskilda behållare för återvinning av vanligt papper. Finns det på din skola? Skogens kretslopp Skogen och pappret ingår i ett naturligt kretslopp tillsammans. När träden avverkas används träets cellulosafibrer av pappersbruken. Fibrerna är så starka att de kan återanvändas flera gånger, men de blir kortare för varje gång de återanvänds. När de inte längre kan användas till nytt papper används de i stället som bränsle. Kanske för att värma upp pappersbruket. Vid förbränningen av fibrerna frigörs koldioxid. Denna växthusgas fångas upp av växande träd, medan gamla döende träd tvärtom avger koldioxid och därför bidrar till växthuseffekten. Vår skog behöver alltså förnyas, genom avverkning och plantering, för att hålla igång kretsloppet och rena luften. Pappersförpackningar Exempel på en pappersförpackning är pastakartonger, pappersrullar, mjölpåsar, sockerpåsar och liknande, liksom ursköljda mjölkförpackningar. Även wellpapp från Ikea-möbler, tv:n och andra elektriska apparater är en pappers förpackning. När du köper ett paket frukostflingor i affären kan kar - tongen ha haft många liv innan den hamnade hos dig. Den kan ha varit jordgubbsfilkartong tidigare, men den kan lika gärna varit en mjölpåse eller en kartong till en radiostyrd bil. Skölj ur mjölkpaketen! Om det är mjölk kvar i förpackningen kan det bildas bak - terier och mögel. Och det luktar inte så trevligt, precis. Lukten av gammal sur mjölk är skönt att slippa för den som ska sortera förpackningarna på sorteringsanläggningen. Visste du att: Förr i tiden gjordes papper av tyg. Det går åt en tredjedel mindre energi om vi använder returfibrer till nytt papper. 480 miljoner mjölk- och filmjölkspaket återvinns varje år. Nio av tio svenskar sorterar och återvinner sina tidningar. Bravo! Var tredje pappersförpackning i matbutiken är tillverkad av återvunnet papper. Fyra av fem tidningar återvinns. Lämna inte på återvinningsstationen! Kuvert ska varken lämnas i behållaren för tidningar eller pappersförpackningar. Dem får du lämna hemma i sophinken under diskbänken. Orsaken är att kuvert inte är någon för packning och att klistret och fönstret ställer till med problem i pappersbruken. Samma sak gäller för böcker. I stället för att slänga en bok kan du ge bort den, då blir den läst och återanvänd igen! 5
Metall I Sverige använder vi omkring 50 000 ton metallförpackningar varje år. Aluminium är vår vanligaste metall och finns överallt. I marken, luften och i mat som te och grönsaker. Mer än åtta procent av hela jordskorpan består av aluminium, vilket betyder att 100 kilo jord innehåller nästan åtta kilo aluminium! VARFÖR KAN VI inte bara slänga våra kaviartuber och konservburkar bland hushållssoporna och gräva upp lite ny metall? Svaret är att det krävs enormt mycket energi för att utvinna metaller ur jorden. När vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent av energin som behövs vid nytillverkning. Stål är en vanlig metall. Återvinningen av stål sparar nästan lika mycket energi som vid återvinner av aluminium. Stål görs av järn - malm, som även den finns i vår jord. Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst. Genom att lämna dina metallförpackningar till återvinning sparar du inte bara energi. Du spar också på naturens resurser. Metallförpackningar I behållarna för metallförpackningar lämnar du konservburkar, aluminiumfolie, sprayburkar, färgburkar som är tomma och torra, tuber för till exempel mjukost och kaviar, lock och kapsyler. Alla förpackningar som lämnas till återvinning ska vara tomma, ursköljda och torra. Utom kaviartuben, för den ska du lämna in som den är. Dessutom ska korken vara på, för att det inte ska lukta illa. Metall är ett samlingsnamn för flera olika grundämnen som finns i vår jordskorpa, till exempel aluminium, guld eller silver. Metall kallas även blandningar av två eller flera metaller, så kallade legeringar. Stål, brons och mässing är legeringar. Aluminium och stål lämpar sig bra till förpackningar. Sär - skilt aluminium, som är en silvervit, omagnetisk och väldigt lätt metall. Både stål och aluminium skyddar vår mat mot lukt, fukt, bakterier och andra ämnen som maten kan ta smak av. Det är därför Kalles kaviar bara finns i en aluminiumtub. Metallen skyddar också mot ljus och syre. Metall blir metall igen Alla metallförpackningar som lämnas till återvinning körs vidare till en återvinningsanläggning. Här separeras aluminium från stål genom en stor magnet, aluminium är omagnetiskt. Ibland slängs saker på fel plats och måste sorteras bort för att få metallen så ren som möjligt. Metallskrotet skickas till en omsmältningsanläggning, där det blir till nytt stål eller aluminium. Härifrån transporteras metallerna vidare till olika fabriker och blir nya förpackningar och andra produkter. Kanske finns återvunnen aluminiumfolie i din mobiltelefon? Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Ett kilo aluminium räcker till 70 dryckesburkar eller mer än 100 meter hushållsfolie. Aluminium kan tillsammans med andra metaller bli en diskbänk, en vägskylt, en bil eller en cykel. Mer än hälften av de insamlade stålförpackningarna är konservburkar som tillsammans med insamlade kapsyler blir saker som bildelar, järnvägsräls och armeringsjärn. Stål eller aluminium? Aluminium är en ickemagnetisk metall. Det är bara att lägga en magnet mot metallen och se om den fäster eller inte. Fäster magneten är det stål, om inte är metallen aluminium. Visste du att: Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya bilar. Varje år! Det tar 500 år för en aluminiumburk att brytas ner av naturen. Återvinning av aluminium sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att framställa ny aluminium. Lämna inte på återvinningsstationen! Metallförpackningar som innehåller rester av farligt avfall, till exempel färg eller lim, lämnas till en miljöstation där farligt avfall samlas in. Saker som har sladd och/eller drivs med batteri, till exempel en brödrost i rostfritt stål, ska läggas i elektronikinsamlingen på kom munens återvinningscentral. 6
Glas är ett material med många bra egenskaper. Det är helt tätt och ger varken ifrån sig doft eller smak till innehållet. Lätt att skölja ur och hålla rent. En annan fördel är att det går lätt att återvinna och kan användas hur många gånger som helst. Utan att kvaliteten blir sämre. Glas GLAS HAR ANVÄNTS i cirka 5 000 år. Först i Egypten, som pärlor, smycken och mindre saker. För två tusen år sedan lärde man sig i Syrien att göra håligheter i glaset genom att blåsa in luft och kunde tillverka bägare och skålar. Så formas än i dag de vackraste konstföremål och prydnadssaker i skålar, vaser och dricksglas. Svenska glasbruk har blivit kända över hela världen. Det är dock endast omkring 150 år sedan man började serietillverka glasförpackningar i fabriker. För 130 år sedan började svenska glasbruk att köpa in begagnat glas eftersom det är mer ekonomiskt att återanvända glas. I dag är Sverige bland de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna glas. Vi återanvänder 96 procent av allt glas som säljs. Det är nästan allt, kan det bli bättre? Det är viktigt att vi fortsätter att vara duktiga på att sortera och lämna tillbaka glas. Det går åt 20 procent mindre energi en femtedel då gammalt glas används som råvara. Dessutom minskar utsläppet av koldioxid väsentligt ett av de största miljöhoten på jorden! I hela världen används varje år 90 miljoner ton glas. Det blir ett enormt glasberg om vi inte hjälps åt att ta rätt på glaset. Glasförpackningar Flaskor och burkar lämnas i behållaren för färgat eller ofärgat glas. Ibland kan man se samma lastbil tömma de olika behållarna på sitt flak. Men det är ingen fara, glaset blandas inte ihop. Lastbilsflaket är nämligen indelat i två fack! Glas som används till förpackningar består av en blandning av sand, soda (en sorts salt) och kalk. Materialen blandas och värms upp till 1 500 grader. För att man ska kunna arbeta med massan måste den svalna till 1 100 grader. Glasflaskor och burkar formas i maskiner, med hjälp av tryckluft som blåser ut glaset i formar. Vart tar glaset vägen? Alla insamlade glasförpackningar i hela landet hamnar förr eller senare hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, vid norra delen av sjön Vättern. Dit kommer ca 20 lastbilar med omkring 700 ton glas om dagen! Glaset sorteras och kollas, både för hand och med hjälp av fototeknik och magneter längs ett rullande band. Allt främmande och orent material tas bort innan det krossas till skärvor, som används som ny råvara inom glasindustrin. Den största delen av glaskrosset levereras till glasbruk i Sverige och Danmark och blir till nya flaskor och burkar. En mindre del skickas glasbruk i övriga Europa. En fjärdedel av det färgade glaskrosset blir glasull. Den används som isoleringsmaterial i våra husväggar för att de ska bli tätare och hålla värmen. En del av det färgade glaskrosset säljs till glasbruk i utlandet och används till glasförpackningar. Lämna inte på återvinningsstationen! Porslin, keramik och övriga produkter som inte är förpackningar ska lämnas i grovsopsinsamlingen. Glödlampor är av glas men ska inte in i glasinsamlingen. Inte heller ska de slängas i hushållssoporna. Alla typer av glödlampor och lysrör räknas som elektronik och ska lämnas till kommunens återvinningscentral. Glasflaskor på 33 och 50 centiliter, läsk- och ölflaskor, lämnas in i butiker och ger pantpengar direkt i handen. Visste du att: Varje år samlas det in 155 000 ton glas i Sverige. 1 kg glaskross från insamlat glas blir 1 kg nytt glas. Inget spill där, inte! Om man skulle ställa alla glasförpackningar som samlats in under ett år på en enda lång rad, skulle de räcka ett helt varv runt jordklotet! 7
De här symbolerna finns ofta på insamlingsbehållarna. De hjälper dig att sorterade dina förpackningar och tidningar rätt: Mjuka plastförpackningar Pappersförpackningar Ofärgade glasförpackningar Hårda plastförpackningar Tidningar Färgade glasförpackningar Metallförpackningar FÖR ATT DU ÅTERVINNER DINA FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR! 8 Box 712, 101 33 Stockholm BESÖKSADRESS: Vasagatan 11, 5 tr TEL: 08-566 144 00 FAX: 08-566 144 40 E-POST: info@ftiab.se INTERNET: www.ftiab.se TELEFON KUNDTJÄNST: 0200-88 03 11
Viktig nyhet om källsortering av mjuka plastförpackningar Nu ska alla mjuka plastförpackningar återvinnas Du som bor i en kommun där sorteringsinstruktionen för mjuka plastförpackningarna har varit att de ska läggas i hushållssoporna/brännbart, ska nu även börja källsortera dem. Precis som alla andra förpackningar. De mjuka och hårda plastförpackningarna samlas numera in tillsammans i samma behållare. Det insamlade materialet går till materialåtervinning, det vill säga att de blir nya plastprodukter. För dig som bor i en kommun där ni redan sorterar mjuka plastförpackningar innebär detta ingen förändring för närvarande. Läs mer på www.ftiab.se om den förändrade källsorteringen av mjuka plastförpackningar och vad som gäller i din kommun.