Skolverkets organisation Insynsråd Kommunikation Rådet för Dansarutbildning Lärarnas ansvarsnämnd Generaldirektör Överdirektör Verksstab Rättssekretariat Internrevision Utbildning Utvärdering Utveckling Administration Förskola och grundskola Utbildningsstatistik Undervisningsstöd Personal Gymnasieskola Resultatutvärdering Professionsutveckling Ekonomi Vuxenutbildning Analys och utredning Kvalitetsutveckling IT Prov och bedömning Statsbidrag 1
Regelbunden tillsyn Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor tillståndsprövning Statens Skolinspektion Organisation www.skolinspektionen.se
INSPEKTIONSAVDELNINGAR Umeå Stockholm Linköping Göteborg Lund
Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen bildades 2008 Tillsynsmyndighet Regelefterlevnad Barn och elevperspektiv 5-års uppdrag Regelbunden tillsyn Kvalitetsgranskning Riktad tillsyn Tillsynsprocessen
Projektstart i maj Omfattar 20 förskoleklasser Två eller tre dagar per klass. Följer en klass på en skola Intervjuer Observationer Umeå och Göteborg Helena Ackersjö och Inger Pramling är kvalitetssäkrare Kvalitetsgranskning 2014 Förskoleklassen www.skolinspektionen.se
Kvalitetsgranskning förskoleklass hösten 2014 Forskning visar att det är en otydlig verksamhet Rustas barnen för fortsatt lärande? Hur stimuleras barns lärande? Utgör förskoleklassen en bro mellan verksamheterna? Vilka mål utgår man ifrån i undervisningen? Vilka metoder används? Lärande genom lek, stöd och stimulans? Får eleverna en undervisning som ger tillit till elevens förmåga? Eleven i fokus i granskningen. Tillsynsprocessen
Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Syfte: att stärka och förtydliga förskoleklassens uppdrag, roll och betydelse. Varför ett stödmaterial? Otydligt syfte med förskoleklassen Avsaknad av: implementeringsinsatser tidigare stödmaterial statliga fortbildningssatsningar likvärdig utbildning Skolinspektionens kvalitetsgranskningar
Statliga intentioner med förskoleklassen 1998 - anger förskoleklassens roll Förskoleklassen - ett led i en strävan mot ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem. Förskoleklassen en bro mellan förskola och grundskola. Naturliga inslag i förskolepedagogiken med bl.a. lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag i skolan. Regeringens proposition 1997/98:94
Statliga intentioner med förskoleklassen 2009 - anger inriktningen för undervisningen Det är kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik som ger förskoleklassen dess identitet. I förskoleklassen ingår lek och skapande som väsentliga delar i det aktiva lärandet. Elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Utgångspunkten är att utveckling och lärande sker ständigt, inte bara eller ens huvudsakligen i arrangerade inlärningssituationer. Regeringens proposition 2009/10:165, s. 358
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Estetiska lärprocesser Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.
Ny Skollag och läroplan 2011 Skollagen Kapitel 1-7: övergripande delar som gäller alla skolformer Kapitel 9: gäller förskoleklassen Läroplanen Lgr11 Del 1. Skolans värdegrund och uppdrag: gäller förskoleklassen Del 2.Mål och riktlinjer: gäller i tillämpliga delar förskoleklassen Del 3.Kursplaner och kunskapskrav: gäller inte förskoleklassen
Förskoleklassen kap 9 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Förskoleklassens möjligheter/dilemman Förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik ska ge förskoleklassen dess identitet. Vad betyder det?
Hur möter vi våra sexåringar? Hur utmanar och stimulerar vi dem så att varje elev utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas så långt som möjligt? Utmaning för förskoleklassen
Frågor att förtydliga i stödmaterialet Intentionerna med förskoleklassen. Vilken roll har förskoleklassen? Enligt skollagen ska förskoleklassen stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Vad innebär det? Läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen. Vad ska tillämpas?
Stödmaterialets preliminära innehåll Förskoleklassens uppdrag, roll och betydelse Synen på kunskap, lek och lärande Undervisningens inriktning Planering och genomförande av undervisningen Lärarrollen i förskoleklassen Pedagogiska miljöns betydelse Övergångar och samverkan Praktiska exempel Underlag för diskussion och reflektion
Förskoleklassen - Inte bara en fråga för förskoleklassen Huvudmannen Rektorn Förskollärare i förskola Lärare i grundskolan Lärarutbildningen
Syfte med tillsynen Bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Bidra till regelefterlevnad och utveckling av verksamheten. Kontrollera att lagar, förordningar, läroplaner och andra författningar följs. Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen.
Skolinspektionen granskar Elevernas utveckling mot målen Ledning och utveckling av utbildninge n Skolans resultat avseende: Kunskaper Särskilda krav för enskilda huvudmän Enskild elevs rätt Värdegrundsarbete 2014-04-10
Elevernas utveckling mot målen: Förskoleklass och grundskola Undervisning och lärande Grundläggande värden och inflytande Trygghet och studiero Särskilt stöd Bedömning och betygssättning
Ledning och utveckling av utbildningen Skola och vuxenutbildning Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen, ex kvalitetsarbete Ledningsstruktur och organisation, ex delegering Personalkompetens
Enskild elevs rätt Förskoleklass och grundskola Omfattning och resurstillgång, ex bibliotek Handläggningsrutiner, ex registerutdrag Erbjudande om utbildning och uppföljning av elevens närvaro
Dokumentgranskning, statistik och analys Material från Skolinspektionen och Skolverket Till exempel: Anmälningsärenden Tidigare inspektioner Personalens utbildning Betygsstatistik Enkäter Material från huvudmannen, skolor och verksamheter Planer Till exempel: Uppföljningar av resultat Annat kvalitetsarbete Personalförteckning Åtgärdsprogram
Olika tillsynsmodeller Bas Besök i skolan Intervju med rektor Breddad Besök i skolan Intervju med: rektor lärare elever elevhälsa Skolbeslut riktat till huvudmannen
Kommunnivå Intervjuer med: politiker Kommunbeslut förvaltningsledning
Återrapportering Återkoppling efter skolbesöket till rektorn och för fristående skolor även till huvudmannen Faktagranskning Kvalitetssäkring Skolbeslut inom 30 dagar Kommunbeslut för kommunens samlade ansvarstagande för utbildning Muntlig återrapportering till kommunen kring centrala utvecklingsområden 2014-04-10
Ingripande vid tillsyn Avstående från ingripande överträdelsen är ringa huvudmannen vidtar nödvändig rättelse det finns särskilda skäl mot ett ingripande Anmärkning vid mindre allvarlig överträdelse Föreläggande beslutet gäller omedelbart ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna
Ingripande vid tillsyn Föreläggande förenat med vite Tillfälligt verksamhetsförbud om det är sannolikt att beslut om återkallelse eller statliga åtgärder kommer att fattas och beslutet inte kan avvaktas Statliga åtgärder för rättelse kommun eller landsting ett föreläggande inte följts skyldigheterna åsidosatts grovt eller under längre tid
Vad ser vi i tillsynen? Brister? Skolinspektionen kritiserar sällan det pedagogiska innehållet. Balans mellan lek och lärande Samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Avsaknad av samarbete med grundskola Vilken information överförs mellan fsk- fskklas- grundskola-fritids Modersmålsstöd
Grundskoleutredning Förslag: Tioårig grundskola. Förskoleklassen blir en del av skolan och görs om till den nya årskurs 1. Tidplan för genomförandet Behörighetskrav för att undervisa i årskurs 1. Utredningen klar sommaren 2015 Ann-Marie Begler (GD på Skolinspektionen leder utredningen.
Tänkvärt Det minsta man idag måste begära av skolan är att den lämnar ifrån sig barnen med samma lust att lära som de hade när de kom dit Jarl Bengtsson, chef för OECD:s pedagogiska forskningsinstitut i Paris
Synpunkter på områden som behöver förtydligas skickas till bellita.toren@skolverket.se magdalena.molin@skolinspektionen.se