Jesus och människor Studiehäfte av Henrik Steen
Innehåll Introduktion 3 Kapitel 1 Jesus möter Samling 1 Jesus möter mannen med spetälska, Matt 8 4 Samling 2 Jesus möter Nikodemus, Joh 3 6 Samling 3 Jesus möter den kanaaneiska kvinnan, Matt 15 8 Kapitel 2 Att berätta om Jesus Samling 4 Varför berätta om Jesus? 10 Samling 5 Hur berättar man om Jesus? 12 Samling 6 Att komma igång och berätta om Jesus 14 Kapitel 3 En skeptikers frågor Samling 7 Kan man tro på att Gud skapat världen? 16 Samling 8 Kan man tro på att Gud är god när världen är full av ondska? 18 Samling 9 Kan man tro på att Jesus är enda vägen till Gud? 20
Introduktion Jesus bryr sig. Någonstans där börjar det. När vi läser evangelierna får vi känslan att Jesus bryr sig. Det är mycket vi inte riktigt förstår med Jesus. Lärjungarna som levde tillsammans med honom förstod honom verkligen inte alla gånger. De förstod inte vem han var, vad hans uppdrag egentligen var eller vad han tänkte göra. Men de kunde inte låta bli att följa honom. De var så fascinerade av Jesus att de inte kunde låta bli att bry sig om honom. Jag tror det beror på att de först kände att om det är något Jesus gör, så är det att bry sig. Om dem som individer. Om alla. Det här häftet är tänkt att vara en liten hjälp för oss som vill lära känna Jesus bättre, och bli mer lika honom. Tanken bakom häftet är att vi lär oss en viktig dimension av Jesus när vi ser hur han mötte människor. När vi ser hur han tänkte, reagerade och kände i de bibliska texterna, då får vi reda på hur han tänker, reagerar och känner för oss idag. Jesus är nämligen densamme igår och idag och i evighet (Heb 13:8). Så vi börjar i kapitel 1 med att se hur Jesus möter olika människor i olika situationer i livet. När vi fått lite mer kött på benen om hur Jesus relaterar till människor, och när vi förstår hur han relaterar till oss och till alla människor, då funderar vi vidare på vad Jesus kan och vill göra genom oss. Idag är det ju vi som tror på honom som är Kristi kropp på jorden. Därför tror jag att han vill möta andra människor på samma sätt som han mötte människor i Apostlagärningarna för 2000 år sedan genom oss. Vi ska fundera lite på hur vi kan ta den fantastiska berättelsen om Jesus med oss ut i vardagen, och på ett enkelt sätt dela med oss av den. Detta gör vi i kapitel 2. När vi vill möta andra som Jesus mötte dem, och berätta berättelsen om honom, då kan vi möta frågor som kan vara i vägen för att människor ska komma till tro på Jesus. Ofta kan dessa frågor vara samma frågor som vi själva brottas med, fast vi är troende, men vi har inte vågat ställa frågorna till någon, eller vi vet inte vart vi ska vända oss med dem. I kapitel 3 ska vi fundera lite på en skeptikers frågor, och se om det finns rimliga svar på dessa frågor. Utgångspunkten är inte att man kan bevisa Guds existens eller godhet genom logiska argument, utan om det finns rimliga svar på dessa frågor. Det här häftet är i första hand tänkt att användas i en liten grupp där man träffas regelbundet för bön, samtal och gemenskap. Men jag hoppas att det också kan vara till hjälp för den som vill läsa och fundera själv. I grupp är det bästa om var och en i förväg läser igenom den angivna bibeltexten och studietexten i lugn och ro, för att sedan tillsammans i gruppen diskutera igenom samtalsfrågorna när man träffas. Jesus bryr sig om dig. Och mig. Han bryr sig om alla människor. Någonstans där börjar det. Välkommen med på en spännande resa! 3
1Jesus möter Samling 1 Jesus möter mannen med spetälska Text: Matt 8:1-8 De flesta av oss som bekänner oss som kristna tvivlar ibland. En del av oss tvivlar på att Gud verkligen finns. En del av oss tvivlar på att Gud verkligen är så god som vi pratar om och sjunger om. Och en del av oss tvivlar på att Gud verkligen är god mot oss (även om vi kan tro på att han är god mot alla andra). Vi vet ju så väl att vi inte är värda någon godhet från Gud. Även om vi tror att han kan allting (också hjälpa, hela, upprätta, förlåta eller välsigna oss) är vi inte alls säkra på att han egentligen vill. Jesus möter en man som säger det många av oss känner ibland: Herre, om du vill, så kan du. Mannen är spetälsk, vilket innebar ett fruktansvärt lidande på många olika plan på Jesus tid. Men trots att hans sjukdom ansågs vara helt obotlig tvivlar han inte på att Jesus kan bota honom. Vilken tro! Han litar på att Jesus kan göra det omöjliga! Jesus kan! Men vill Jesus använda denna sin förmåga för just denne sjuke man? I parallellstället i Markusevangeliets första kapitel berättar författaren att när Jesus såg denne man, då förbarmade Jesus sig över honom. Att Jesus förbarmade sig över många lidande människor han mötte är vanligt förekommande i evangelierna. Till exempel förbarmar han sig över folkskarorna som är som får utan herde (Matt 9:36), han förbarmar sig över sina tusentals åhörare som inte har något att äta (Matt 15:32) och han förbarmar sig över kvinnan som förlorat sin ende son (Luk 7:13). I dessa bibelställen, och många fler, används ett grekiskt ord, splanchnizomai, som betyder ungefär att bli berörd i sitt innersta, to yearn with compassion. 1 När Jesus möter lidande människor blir han alltså berörd i sitt innersta, och när Jesus blir berörd, då handlar han. Alltså sträcker han sig ut, rör vid den spetälske och säger de förlösande orden: Jag vill. Bli ren. Omedelbart blir mannen frisk. Och när Jesus helar, visar han också vad han vill. Han inte bara kan. Han vill också. Idag lider vi av många saker. Fysiska sjukdomar. Psykiska problem. Frestelser. Omständigheter utom vår egen kontroll. Ett livspussel som vi inte förmår lägga. Och vi längtar efter att Gud griper in och hjälper oss och räddar oss. Men vill han egentligen? En gång för alla har Jesus svarat på den frågan. Jag vill. Det innebär inte en ytlig, snabb eller lättvindig mirakelmedicin på alla livets bekymmer. Att allt direkt blir sådär perfekt. Men det innebär att vi alltid kan lita på att Jesus vill gott. Mot dig och mig. Och mot alla människor. Han vill. 1 W.E.Vine: Vine s complete expository dictionary of Old and New Testament words, sid 116. Nashville, Tennessee: Thomas Nelson publishers 1996. 4
Samtalsfrågor 1. Vad ser du hos Jesus i denna berättelse? 2. Vem är Jesus? 3. Är det någon skillnad mellan vad vi bekänner om Gud (att han är god) och vad vi egentligen tror (att han är mot oss)? Varför eller varför inte? 4. Tror du att det finns saker som Gud inte vill ordna åt oss? Finns det saker han vill att vi ska ordna själva? Eller kan vi lita på att Gud ska komma in och rädda oss från varje problem? 5. Var personlig! Vad kan det betyda för dig när Jesus säger: Jag vill.? SPETÄLSK A Många bibelforskare tror att det Bibeln kallar spetälska är ett samlingsnamn för en stor mängd allvarliga hudsjukdomar, och inte som idag när begreppet spetälska endast används för infektionssjukdomen Hansens sjukdom. Spetälska på Bibelns tid innebar inte bara ett fysiskt lidande, utan också att den sjuke var ceremoniellt oren, se 3 Mos 13-14. Detta innebar att han var utestängd från allt av religiöst liv i Israel och gemenskapen med övriga människor. Den sjuke ansågs så gott som död, och under Guds dom. Eftersom de kunde vara både orena och smittsamma var de tvungna att leva separerade från samhället och överallt dit de gick fick de ropa: Oren! så att folk kunde undvika kontakt med dem. 2 2 Donald Hagner: Matthew 1-13 (Word Biblical Commentary), sid 198. Nashville, Tennesse: Thomas Nelson publishers 1983. 5
Samling 2 Jesus möter Nikodemus Text: Joh 3:1-21 Jesus möter många olika sorters människor i sin tjänst. Från rituellt orena spetälska till religiösa ledare med stort inflytande. Alla är välkomna till Jesus! Evangeliernas berättelser visar dock tydligt att Jesus hade knepigast relation till dem med stor makt, inflytande och pengar. Hans närvaro innebar hopp och en ny början för många som inte var väl ansedda i samhället, medan han ofta anklagade dem med mycket makt i samhället för orättvisor och självrättfärdighet. Berättelsen om Nikodemus visar dock att Jesus inte hade något emot att människor hade makt eller inflytande i sig, utan när makten missbrukas till de svagares nackdel. Ytterligare två medlemmar av Rådet framställs i positivt ljus i Nya Testamentet, Josef från Arimatea (Joh 19:38) och rabbi Gamaliel (Apg 5:34-39). Nikodemus går till Jesus på natten. Varför kan vi spekulera om, men i Johannes evangelium står inte natt för något positivt, så vi kan ana att Nikodemus går till Jesus i hemlighet, kanske för att inte riskera sin betydelsefulla position i samhället. Jesus är dock inte på humör för att fjäska för makten. Först tillrättavisar han Nikodemus för att han inte förstår Jesus teologiska utläggning (v 10) sedan Jesus talar om människor som älskar mörkret och inte kommer till ljuset, vilket måste hänvisa till Nikodemus som smugit till Jesus i mörkret. Kanske Nikodemus gjorde just detta, kom från mörkret till ljuset, Jesus själv, och kom till tro? Jesus utgår från alla människors nödvändighet att bli födda på nytt när han möter Nikodemus (3:3) och landar i själva kärnan av evangeliet (Joh 3:16). Nikodemus får helt enkelt höra det allra viktigaste budskapet från Jesus själv. Bibeltexten berättar inte hur Nikodemus reagerade på detta budskap, så vi vet inte om han tog emot evangeliet. Det som är tydligt när vi läser texten är dock att Johannes tar med detta möte mellan Jesus och Nikodemus för att han vill att vi som läser ska tro på både Jesus och evangeliet. 3 Saarisalo och Hedegård: Biblisk uppslagsbok, sid 954. Stockholm: Evangeliska Fosterlandsstiftelsens bokförlag 1958. 6
Samtalsfrågor 1. Varför tror du Nikodemus kommer till Jesus? 2. Vad vill Nikodemus egentligen? 3. Varför tror du att Jesus i evangelierna har lättare att nå samhällets bottenskikt än elit? 4. Vad tror du Jesus egentligen säger till Nikodemus? 5. Vad vill Jesus att Nikodemus ska uppleva? 6. Vad tror du händer efter samtalet? Varför? 7. Vad betyder det för dig idag att en människa kan bli född på nytt? stora rådet Stora rådet (hebr. Sanhedrin) var judarnas högsta inhemska styrande under den romerska ockupationsmakten och Rådet var dömande myndighet på Jesus tid. Den tjänstgörande översteprästen var ordförande och 71 skriftlärda och äldste utgjorde själva rådet. Antagligen kom rådet till efter fångenskapen i Babylonien (500-talet f. Kr.) och det upplöstes i samband med Jerusalems förstörelse år 70 e. Kr. Viktiga partier som konkurrerade om makten i Rådet var saddukkeerna (vilka var ledda av prästerna) och fariseerna (bokstavstroende skriftlärda). 3 7