Kårarp Galgbacken Sjögestad och Viby socknar Linköpings och Mjölby kommuner

RIKSINTRESSE: KE 89 Kårarp Galgbacken Sjögestad och Viby socknar Linköpings och Mjölby kommuner Kulturmiljöenheten 2002

Värdetext för riksintresse KE 89 Kårarp - Galgbacken enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1997-08-18: Motivering: Forntida kommunikationsmiljö, en del av Eriksgatan, vid häradsgräns. Uttryck för riksintresset: Bronsåldersröse, tydliga hålvägar och fyra runstenar vid två gravfält från järnåldern, i anslutning till sentida väg- och gränsförhållanden. I området ingår även: Sjögestad motell från 1950-talet. Bilder på framsidan: se sid 8, 10 och 11. 2

Förord När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. I Sverige finns ca 1700 riksintressanta kulturmiljöområden. Ett 90-tal av dessa ligger i Östergötland. Riksintressena ska representera hela landets historia, från stenålder till nutid. De ska åskådliggöra hur vi genom århundraden utnyttjat naturens resurser, olika tiders näringsliv och sociala villkor, byggnadsskick samt estetiska ideal. Riksintressebegreppet lagreglerades genom införandet av naturresurslagen (NRL) år 1987. Idag skyddas riksintressena av Miljöbalken. I 1 kap 1 fastslås att lagen ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vidare i 3 kap 6 att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen har ansvar att föra ut statens anspråk för kulturmiljövården och kommunerna ska redovisa dessa områden i sin översikts-plan, samt ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Alla har ett ansvar för kulturmiljön. I Kulturminneslagen 1 kap 1 står Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Riksintressen finns för flera sektorer, bl a naturvård och friluftsliv. Syftet med denna rapport har varit att klargöra vad som konstituerar riksintresset, klarlägga riksintressets gränser samt uppmärksamma förändringar vilka kan medföra skada för kulturmiljön i riksintresset. Rapporten vänder sig till såväl länets kommuner, som hembygdsintresserade eller kulturturister. Projektet har en referensgrupp, där flera av Länsstyrelsens sektorer är representerade. Arbetet och sammanställningen av rapporten har utförts av Annika Toll på Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Bengt Häger Länsantikvarie 3

Innehållsförteckning Riksintresse KE 89 Kårarp-Galgbacken 5 Landskapet 6 Gravfälten i riksintresset 6 Det norra gravfältet (Viby sn nr 1, Sjögestad nr 73) Det södra gravfältet (Viby sn nr 3, Sjögestad sn nr 74) Utgrävningen under åren 1915-1918 Hålvägar 7 Runstenarna 8 Ett boplatsläge 10 Övriga utgrävningar i området 10 Häradsgränsen Vifolka - Valkebo 10 Galgbacken 11 Sjögestad Motell 11 Riksintresseområdets gränser 12 Hur bevaras den riksintressanta kulturmiljön? 13 Lagar som säkerställer den riksintressanta kulturmiljön 13 Vårdplaner 15 Litteratur och andra källor 16 Bilagor: 1 Utdrag ur Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 4

Riksintresse KE 89 Kårarp - Galgbacken Inom riksintresset vid Kårarp och Galgbacken i Sjögestad och Viby socknar finns en ovanligt pedagogisk kombination av fornlämningar som bär tydliga spår av förhistoriska väg- och gränsförhållanden. Miljöerna består av gravfält, hålvägar och runstenar, belägna på gränsen mellan Vifolka och Valkebo härad. I södra delen av riksintresset, vid Galgbacken, finns ett gravfält från äldre järnålder och rester efter en tydlig hålväg. Intill hålvägen står tre runstenar. Vid Kårarp, i norra delen, finns också en bevarad hålväg och även här är en runsten rest alldeles nära den förhistoriska leden. Kombinationen av hålvägar och runstenar ger en pedagogisk bild av en förhistorisk vägmiljö. Passet mellan gravfälten har varit en viktig förbindelselänk mellan Vifolka och Valkebo härad. Området har länge fungerat som en samlingsplats för folket i bygden. Under medeltiden passerade Eriksgatan här och vid Galgbacken låg ännu på 1800- talet traktens avrättningsplats. På 1930-talet anlades en dansbana strax norr om landsvägen, där senare Sjögestad Motell byggdes. Motellet från år 1954 är ett av Sveriges första. Vy över riksintresset. Vid gamla E4:an, mitt i bilden, ligger Sjögestads motell. Foto Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet. 1991. 5

Landskapet Riksintresseområdet ligger på en grus- och moränrygg som sträcker sig i nordsydlig riktning genom ett i övrigt öppet odlingslandskap. Området är beväxt med blandskog och sly. På grund av markens beskaffenhet har området använts för grustäkt under hela 1800-talet och så sent som på 1960-talet. De mellersta delarna av riksintresset har därmed kraftigt förändrats. Riksintresset är beläget på ägor till Kårarp, Nässja, Sålla och Prästtorp. Ägogränserna är i stort desamma som vid tiden för laga skifte år 1842. Området har i första hand nyttjats som skogsbetesmark och för gemensam grustäkt. Fornlämningsmiljöerna ligger som två delområden i riksintresset, ett i norra delen och ett i södra. De består av gravfält, hålvägar och runstenar. Sannolikt har de båda gravfälten, liksom hålvägarna, hängt samman i förhistorisk tid. Idag ligger gravfälten i igenväxande hagmark. Genom området, i öst-västlig riktning, går gamla E4:an (f d riksettan). Denna landsväg anlades i början av 1700-talet. Den äldre, gambla lantzwägen är markerad på en arealavmätning över Kårarp, år 1734. Den löpte söder om dagens väg och, åtminstone vid Galgbacken, i den forntida vägsträckningen. Vägen förbi Kårarp och Galgbacken, i nord-sydlig riktning, återfinns också på 1700- talskartan. Vid E4:an ligger Sjögestad motell från år 1954. Övrig bebyggelse inom riksintresset är av mindre betydelse ur kulturhistorisk synvinkel. Gravfälten i riksintresset De båda gravfälten i riksintresset ligger på gränsen mellan två härader och två socknar. Gravfälten har därför fornlämningsnummer i både Sjögestad och Viby socknar. De ligger också intill kommungränsen mellan Mjölby och Linköping. Gravfälten är anlagda under äldre järnålder och har sannolikt hängt samman i ett större gravfält. Idag är området mellan de båda gravfälten kraftigt stört av grustäkt. Fornlämningsområdet var känt redan vid rannsakningen om antikviteter år 1667-84. År 1874 besökte C F Nordenskjöld platsen och har beskrivit den i sin samling Östergötlands minnesmärken. 6

Det norra gravfältet (Viby sn RAÄ 1, Sjögestad RAÄ 73) Det norra gravfältet består idag av ett trettiotal synliga gravar. Den vanligaste gravformen är runda stensättningar och resta stenar. Här finns också en domarring. I gravfältets södra del finns den tidigare nämnda runstenen och hålvägen. På uppdrag av Östergötlands Fornminnes- och Museiförening restaurerades gravfältet år 1930, under ledning av Bengt Cnattingius och med hjälp av elever från Lunnevads folkhögskola. Sex omkullfallna bautastenar restes och området snyggades till. Vid en av gravarna fanns en lingrop som fylldes igen. Söder om gravfältet finns en grustäkt som brukades fram till 1970- talet. Det södra gravfältet (Viby sn RAÄ 3, Sjögestad sn RAÄ 74) Det södra gravfältet ligger vid den s k Galgbacken. Här finns idag ett femtiotal synliga gravar, de flesta runda stensättningar och resta stenar, men också kvadratiska stensättningar. I norra delen av gravfältet ligger den tidigare nämnda hålvägen och de tre runstenarna. Gravfältet är kraftigt skadat av grustäkt under 1800-talet och i början av 1900-talet. Med anledning av pågående grustäkt undersöktes delar av gravfältet under åren 1915-1918. För att skydda gravfältet och runstenarna blev grustagen fridlysta för vidare grustagning år 1921. Utgrävningen under åren 1915-1918 Den arkeologiska undersökningen genomfördes av Erik Sörling under åren 1915-1918. Härvid framkom 36 brandgravar utan synlig markering ovan mark. De flesta gravgömmorna innehöll gravurnor av keramik, i några fanns rester efter hartstätning och en del bestod av en grop i marken. Tre av gravarna innehöll metallfynd, en med vapen och två med bältebeslag och smycken. Gravarna är anlagda i förromersk järnålder, ca 500 f Kr - år 0. Hålvägarna I anslutning till det södra gravfältet finns en ca 40 m lång hålväg. Dess synliga del sträcker sig från sockengränsen och österut. Hålvägen flankeras av tre runstenar (Sjögestad sn RAÄ 2 och 37). Vid det norra gravfältet finns ytterligare rester efter en hålväg. Även här står en runsten vid sidan om den förhistoriska leden. Hålvägen är ca 65 m lång och löper i nord-sydlig riktning. 7

Hålvägarna har under forntiden hängt samman i ett större system. Passet mellan gravfälten har länge varit en viktig förbindelselänk mellan de båda häradena. Under medeltiden gick Eriksgatan här förbi och troligen är den södra hålvägen en rest av denna. Så sent som på 1600-talet gick landsvägen bitvis i den forntida sträckningen. Hålvägen intill det södra gravfältet, flankeras av tre runstenar (RAÄ 2, Viby sn och 37, Sjögestads sn). Foto Länsstyrelsen, 2000. Runstenarna I Erik Brates Östergötlands runinskrifter från år 1948 finns områdets fyra runstenar beskrivna. Texten på runstenen vid den norra hålvägen tolkas i Brates arbete som Toste reste denna sten efter Gäsling, sin fader (Brate nr 210). Runstenen står troligen på sin ursprungliga plats och är markerad på storskifteskartan år 1775. De tre runstenarna vid den södra hålvägen bär enligt samma källa följande inskription: 8

Redulv och Gere reste denna sten efter Ofeg, sin morbror, en bonde god (Brate nr 207) Toste reste stenen efter Toke och Oruste, sina brorssöner (systersöner) (Brate nr 209) Vige reste denna sten efter Ofeg, sin fader (Brate nr 208) Av texterna framgår att två av stenarna är resta till minne över Ofeg, den ena av hans son, den andra av hans systersöner. Dessa båda stenar står med största sannolikhet på sina ursprungliga platser. Runstenarna är markerade på storskifteskartan år 1775. Den tredje runstenen påträffades i två delar i närheten och har senare kommit till platsen. Med all sannolikhet har runstenen ursprungligen varit placerad just längs hålvägen. Runstenar är minnesstenar som kom till för att hedra en person, i detta fall Ofeg, Toke och Oruste. De restes där många människor passerade, som t ex vid en viktig färdled eller ett vadställe. Kombinationen av hålvägar och runstenar i riksintresset ger en ovanligt tydlig bild av en förhistorisk vägmiljö. Runstenen vid norra gravfältet (RAÄ 1, Viby sn). Foto Länsstyrelsen, 2000. 9

Ett boplatsläge Omedelbart väster om Sjögestads motell finns en flack sandig västsluttning på södra sidan om vägen. Platsen har markerats som ett topografiskt lämpligt boplatsläge i en utredning inför planerad ny fjärrvärmeledning år 1999 (Larsson, 1999). Fjärrledningen lades i anslutning till vägens södra kant och vid utredningsgrävning framkom inget av antikvariskt intresse (Helander, 2000). Det hindrar dock inte att boplatslämningar kan finns inom orörda ytor på platsen. Gravfältens omfattning tyder på att en relativt stor befolkning funnits i området och att boplatser existerar, även om vi inte kan se dem ovan mark. Övriga utgrävningar I samband med att ett nytt bostadshus uppfördes på (Sålla 5:1) utfördes en antikvarisk kontroll, varvid två härdar framkom. Inga fynd påträffades dock. Enligt en anmälan till Länsmuseet 1992 har en vägbreddning berört två gravar vid det södra gravfältet (Viby sn, RAÄ 3). Häradsgränsen Vifolka-Valkebo I häradsgränsen mellan Vifolka och Valkebo härad, står en häradssten (vid gamla E4:ans vägkant). Indelningen i härader går tillbaka åtminstone till vikingatiden och tros ha en militär bakgrund. Till grund kan ligga ett distrikt som kunde ställa upp med en militär styrka på hundra man. Häradet hade emellertid andra funktioner än den rent militära. De bildade t ex ett tingslag. 10

Galgbacken Den s k Galgbacken i områdets södra del användes under lång tid som avrättningsplats, vilket ytterligare understryker områdets karaktär av mötesplats. Galgbacken är utmärkt på kartan över laga skifte i Sålla by, år 1833. I skiftesprotokollet kan man läsa att Sållas ägare tillåter att området även fortsättningsvis ska få begagnas ewerderligen till afrättsplats för Walkebo härad. Från år 1756 berättas t ex att hustrun till Jönsson i Murgården i Västerlösa halshöggs och brändes, samtidigt som drängen i gården avrättades och steglades. De båda brottslingarna hade förgiftat husbonden. Sjögestad motell Första delen av Sjögestad motell byggdes år 1954 och motellet bör vara ett av Sveriges första. Det byggdes invid dåvarande riksettan, som var en viktig färdväg under bilismens tidigare skede. I anslutning till motellet fanns en bensinstation. Motellet har tillbyggts ett par gånger. I början av 1960-talet byggdes den långa längan av rum strax nordväst om motellets huvudbyggnad. Rummen har egna ingångar och parkeringsplats utanför dörren. Restaurangen tillkom år 1965, som en vinkelbyggnad på den äldre motellbyggnaden. Motellet har en väl bevarad karaktär, både exteriört och interiört, dock är bensinstationen nedlagd. Motellet drivs idag av syskonen Gun Thörnström och Per-Olov Gustavsson, vars far köpte stället år 1959. Längan av rum uppfördes i början av 1960-talet. Foto Länsstyrelsen, 2000. 11

Riksintresseområdets gränser Riksintresset innehåller två intressanta fornlämningsmiljöer, gravfältet med hålväg och runsten i norra delen och det södra gravfältet med hålväg och tre runstenar. De mellersta delarna av området är däremot kraftigt störda, framför allt av grustäkt. Ur kulturhistorisk synpunkt bör dock miljön ses som en helhet, där häradsgränsen utgör en viktig del. Föreliggande arbete syftar till att klargöra riksintressets kulturhistoriska värden och som en följd av detta också riksintressets gränser. Gränsen för riksintresset har genom detta arbete förändrats så tillvida att det södra grustaget lagts utanför riksintresset. Dessutom har bebyggelsen, så långt det varit möjligt, uteslutits ur riksintressemiljön. Bebyggelsen har genom åren förändrats kraftigt och är idag av ringa kulturhistorisk betydelse. Motiveringen för riksintresset är dess forntida kommunikationsmiljö. Sjögestad motell ingår dock i riksintresset och är, som ett av landets första motell, en karaktäristisk byggnad invid en viktig färdväg i bilismens barndom. Reviderad gräns visas med svart linje. Streckad grå linje visar områden som nu lagts utanför riksintresset. Medgivande Lantmäteriet 1997. Ur GSD-Ekonomiska kartan diarienummer 507-97-884. 12

Hur bevaras den riksintressanta kulturmiljön? Det är av största vikt att området skyddas från ytterligare exploateringar och gravfälten ska skyddas från igenväxning. Under förhistorisk tid har gravfälten förmodligen haft ett mera monumentalt läge, då området omkring gravfälten har varit mera öppet. Vid framtida avverkningar bör detta beaktas. Själva gravfälten vårdas lämpligast genom bete samt årlig röjning av buskar och annan igenväxningsvegetation. Ytterligare grustagning ska inte tillåtas i området. Delar av områdets grustag har nyttjats för grustäkt fram till 1970-talet. Flera fynd har iakttagits under 1900-talet och omnämns bl a som järnskrot och krukbitar av grustagsvakten. Detta betyder att gravar utan synlig markering ovan mark har försvunnit under arbete med grustagning och att ytterligare gravar finns bevarade under markytan. Vad gäller bebyggelsen är det viktigt att Sjögestad motell bevarar sin karaktär från 1960-talet. Lagar som säkerställer riksintresset I Miljöbalken 1 kap 1 fastslås att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturoch kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vidare i 2 kap 6 att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Miljöbalken rymmer också ett skydd för s k biotoper alleér, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor och våtmarker i jordbruksmark samt pilevallar. Arbetsföretag som kan skada skyddsvärda biotoper får inte utföras. Kulturminneslagen (kap 1) slår fast att Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Kulturminneslagen (kap 2) skyddar alla fornlämningar och det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Detta innebär att vid alla 13

markingrepp, som ligger nära en fast fornlämning, kräver Länsstyrelsens tillstånd. Länsstyrelsen beslutar om en arkeologisk utredning eller förundersökning är nödvändig för att fastställa om fornlämning kommer att beröras eller ej. Om en tidigare okänd fornlämning påträffas under arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. På Östergötlands länsmuseum i Linköping och Länsstyrelsen i Linköping kan man få hjälp med utdrag ur fornminnesregistret och kopior på ekonomiska kartan, där registrets fornlämningar markerats. Den tryckta ekonomiska kartan inte är dock inte fullständig vad gäller antalet fornlämningar. Dessutom är de synliga fornlämningarna bara en del av de fornlämningar som finns i området. Under mark döljer sig numera bortodlade gravar, boplatslämningar och odlingsspår. Vad gäller nybebyggelse eller ombyggnad av befintlig bebyggelse anger Planoch bygglagen (kap 3) att nya byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller kulturlandskapsbilden och till natureller kulturvärdena på platsen. Byggnader ska ha en yttre form och färg som är lämplig för byggnaderna som sådana och ge en god helhetsverkan. Vidare sägs att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Enligt plan- och bygglagen (kap 1 och 4) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. I översiktsplanen ska anges hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. Särskilda områdesbestämmelser kan användas för att skydda kulturmiljön inom riksintresset. För rådgivning i byggnadsärenden kan man, förutom till Linköpings kommuns bygglovkontor, vända sig till Östergötlands länsmuseum i Linköping. 14

Vårdplaner Vårdplaner är upprättade för de båda gravfälten Viby sn nr 1och 3 (dvs Sjögestad nr 73 och 74). Skötselanvisningarna för det norra gravfältet består av gallring i östra delen, slyröjning, slåtter och markstädning. För det södra gravfältet gäller, om möjligt, bete. Inget av gravfälten är betesmark i dagsläget. Avfall får ej tippas i grustäkterna. Hänvisningsskylt, A4-skylt samt P-plats finns vid fornlämningarna. (Vårdplan 90 och 95) 15

Litteratur och andra källor Brate, E Östergötlands runinskrifter. 1948. Helander, A Larsson, L Z Arkeologi längs gamla E4.an mellan Linköping och Mjölby och Mjölby. Planerad ny fjärrvärmeledning mellan Linköping och Mjölby. Rapport UV Öst 2001:11. Kulturlandskapet längs gamla E4:an mellan Linköping - Mjölby. Planerad ny fjärrvärmeledning mellan Linköping och Mjölby. Arkeologisk utredning, etapp 1. Rapport UV Öst 2000:3. Larsson, M Rapport. Antikvarisk kontroll. Sålla 5:1, Sjögestad sn, Östergötland. 1990. Länsstyrelsen Natur och Kultur. Miljöer i Östergötland. 1983. Nordenskjöld, C F Östergötlands Minnesmärken. Östergötlands Fornminnesförenings Tidskrift, 1. 1875. Lindell, T Sveriges bebyggelse Östergötlands län, del 1. 1946. Sörling, E Ett gravfält från La Téne-tid i Sjögestad sn, Östergötland. Ur Fornvännen 1942. Inventeringar: Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, Sjögestad och Viby sn. 1980-81. Arkivhandlingar i ATA, Stockholm och Östergötlands läns museum: 16

Akter i Lantmäteriet, Linköping: Ekonomiska kartan, Sjögestad sn och Viby sn, blad 085 44. År 1941 och 1983. Viby sn. Nr 12. Arealavmätning Kårarp uti Wüby socken Wifolka härad. År 1734. Viby sn. Nr 18. Concept Charta öfwer Storskiftes Delningen uppå Slätkärret uti Wüby och Wästerlösa Socknar. År 1775. Sjögestad sn. Nr 47. Protocoll och Beskrifning Till Kartan öfver Laga Skiftet uti Solla Walkebo och Siögestad sn. År 1833. Sjögestad sn. Nr 57. Karta öfver Prestorp med Sjögesta Westra Holme, Sjögesta socken uti Walkebo Härad. År 1842. 17

Fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregistret. Viby och Sjögestad socknar. Ekonomiska kartan 085 44. Viby sn: Bilaga 1 1. Gravfält (16 runda stensättningar, 12 resta stenar, 1 domarring) Runsten, Brate nr 210 Toste reste denna sten efter Gäsling, sin fader Hålväg, ca 65 m lång, nord-syd 2. Runstenar (2), Brate nr 207 Redulv och Gere reste denna sten efter Ofeg, sin morbror, en bonde god och nr 209 Toste reste stenen efter Toke och och Oruste, sina brorssöner 3. Gravfält (35 runda och 3 kvadratiska stensättningar, 10 resta stenar) samt rest av hålväg 31. Häradssten (Valkebo härad) samt enligt Rapport UV Öst 2000:3, 2001:11: objekt I boplatsläge Sjögestad sn: 36. Plats med tradition. Galgbacken. 37. Runsten, Brate nr 208. Vige reste denna sten efter Ofeg, sin fader Hålväg, ca 40 m lång, öst-väst 50. Stensättning 51. Rest sten 73. Gravfält (samma som Viby sn nr 1) 74. Gravfält (samma som Viby sn nr 3) 18