RAPPORT 1999:4 Marknadskontroll av solglasögon
Innehåll Sida Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Säkerhetskrav för solglasögon 7 Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) 7 Produktsäkerhetslagen 8 Metod 8 Resultat 8 Teknisk provning 8 Kommentarer 9 Handläggning 10 Projektledare: Gun - Britt Sandström och Håkan Nilsson. Konsumentverket januari 1999.
Sammanfattning Konsumentverket är tillsynsmyndighet över bland annat produktsäkerhetslagen (SFS 1988:1604) samt lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk (SFS 1992:1326). Det åligger därför verket att utföra marknadskontroll på skyddsutrustning som tillhandahålls konsumenter. Solglasögon är personlig skyddsutrustning, kategori I, vilket innebär att tillverkaren utgår från att användaren själv kan bedöma skyddsnivån mot de minimala riskerna och säkert kan identifiera dessa i god tid. Tillverkaren utför själv CE-märkningen ( ), vilken ska göras innan solglasögonen får marknadsföras och säljas. Konsumentverket har under maj månad 1998, genomfört en marknadskontroll av solglasögon i samarbete med 16 kommuner. 38 säljställen har besökts. Det finns ett 20- tal kända leverantörer, flertalet förmodligen importörer. I vissa fall visste säljaren inte varifrån solglasögonen kom. Totalt omfattade marknadskontrollen 249 olika modeller. Av dessa var 167 modeller eller 2/3 av de kontrollerade solglasögonen CE-märkta. Det kan således konstateras att trots att all personlig skyddsutrustning enligt lag ska vara CEmärkt finns det solglasögon på den svenska marknaden som inte följer detta lagkrav. Bakgrund Syftet med denna marknadskontroll var att kontrollera att solglasögon är CE-märkta, det vill säga att de följer lagen och då förutsätts uppfylla föreskrivna krav beträffande säkerhet, utformning och information. Säkerhetskrav för solglasögon Det finns en europastandard (EN 1836) för solglasögon. Denna standard ska även fastställas (implementeras) som nationell standard i varje europeiskt land. Standarder som är kopplade till ett EG-direktiv enligt nya metoden (engelska: new approach) går under benämningen harmoniserade standarder. Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) Från den 1 januari 1994 gäller en särskild lag angående personlig skyddsutrustning för privat bruk, (SFS 1992:1326). Lagen hade en övergångstid fram till den 1 juli 1995, då reglerna trädde i kraft fullt ut med krav på CE-certifiering och CE-märkning ( ). Lagen innebär bland annat att näringsidkare endast får tillhandahålla (till exempel sälja, hyra eller låna ut) personlig skyddsutrustning som uppfyller vissa krav beträffande skydd för hälsa och säkerhet, märkning och information (till exempel bruksanvisning på svenska). Lagen kompletteras av en regeringsförordning (SFS 1993:972) och av föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1996:7), som tagit fram dessa efter samråd med Konsumentverket. Lagen om personlig skyddsutrustning (PSU) för privat bruk gäller för produkter som konsumenter i inte obetydlig omfattning utnyttjar eller kan komma att utnyttja för privat bruk. (För PSU i arbetslivet gäller arbetsmiljölagen, AML, med motsvarande regler). 5
Reglerna är en följd av EES-avtalet och EU-medlemsskapet. EUs regler finns i ett direktiv om personlig skyddsutrustning (89/686/EEG). Villkor för försäljning av personlig skyddsutrustning är att den uppfyller vissa grundläggande krav, bland annat grundkrav för hälsa och säkerhet. Ett annat krav är att bruksanvisning lämnas på aktuellt språk som beskriver användandet och förklarar märkningen. Kraven förutsätts vara uppfyllda om utrustningen har CE-märkning ( ) samt tillverkaren eller dennes representant inom EES har upprättat en försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning. CE-märkningen kan enkelt uttryckas som ett pass för att utrustningen fritt ska få säljas inom och mellan alla EES-länder. Har en personlig skyddsutrustning bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märkts i ett EES-land ska den således fritt få exporteras och säljas i ett annat EES-land. Solglasögon är personlig skyddsutrustning, kategori I, vilket innebär att tillverkaren utgår från att användaren själv kan bedöma skyddsnivån mot de minimala riskerna och säkert kan identifiera dessa i god tid. Tillverkaren utför själv CE-märkningen ( ), vilken ska göras innan solglasögonen får marknadsföras och säljas. Det bör framhållas att produktsäkerhetslagen kan tillämpas även på personlig skyddsutrustning som har CE-märkning och som uppfyller föreskrivna krav beträffande säkerhet, utformning och märkning. Detta gäller när utrustningen, trots att den uppfyller lagens krav, sannolikt kan utgöra risk för personlig säkerhet och hälsa, t ex om standardens krav visar sig vara för lågt ställda eller standard saknas. För personlig skyddsutrustning gäller också att tillverkaren ska kunna tillhandahålla en teknisk dokumentation. Den ska innehålla alla relevanta fakta om de åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller de delar av grundkraven i föreskrifterna eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES som gäller för den. Produktsäkerhetslagen Vid sidan av bl.a. lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk fungerar produktsäkerhetslagen (1988:1604) som stöd för Konsumentverkets tillsyn på produktsäkerhetsområdet i Sverige. Produktsäkerhetslagen har till syfte att förhindra att varor och tjänster orsakar skada på person eller egendom. Tillverkaren har alltid ansvar för att hans produkter uppfyller tillfredsställande säkerhetskrav. Om en produkt inte är säker skall näringsidkaren i regel ges tillfälle att frivilligt vidta de åtgärder som är nödvändiga. Om näringsidkaren inte utnyttjar denna möjlighet kan han åläggas att lämna säkerhetsinformation, förbjudas att tillhandahålla varan, åläggas att lämna varningsinformation, åläggas att återkalla varan, förbjudas att exportera varan. Metod Konsumentverket har samarbetat med kommunala konsumentvägledare i 16 kommuner. De har sammanlagt besökt 38 säljställen och granskat om de solglasögon som funnits varit CE-märkta eller inte. 6
Vägledarna har noterat uppgifter om solglasögonen i en checklista och skickat in uppgifterna till Konsumentverket. Granskningen genomfördes under maj månad 1998. Följande kommuner deltog: Gotland, Karlshamn, Kristinehamn, Luleå, Motala, Nybro, Nässjö, Skellefteå, Smedjebacken, Staffanstorp, Sundsvall, Ulricehamn, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro. Resultat Totalt omfattade marknadskontrollen 396 solglasögon representerande 249 olika modeller. Av dessa saknade 43 modeller benämning eller information för identifiering. Totalt var 167 eller 2/3 av modellerna CE-märkta ( ). Teknisk provning Konsumentverket har vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, låtit testa 22 modeller av solglasögon vad avser optisk kvalitet, ljusgenomsläpplighet samt UVgenomsläpplighet. Mätningarna har i tillämpliga delar följt den svenska och europeiska standarden SS-EN 1836 Ögonskydd, Solglasögon och solskyddsfilter för allmänt bruk samt SP-mätmetod nr 1818. Inga mekaniska tester har utförts på de 22 modellerna. Alla provade solglasögon klarade kraven på skydd mot genomsläpplighet av UV- ljus, men nio modeller uppfyllde inte fullt ut något eller några av de rekommenderade krav man bör ställa på solglasögon. Tre modeller klarade inte kraven på optisk klass, en modell klarade inte kraven för färgigenkänning (eng. colour recognition ) och fem modeller klarade inte rekommenderade gränsvärden för blåljus (våglängd 380 500 nm). 7
Solglasögon som vid test på SP ej uppfyllt fastställda eller rekommenderade krav. Modell Id nr Ej uppfyllt kraven på optisk klass Ej uppfyllt kraven för färgigenkänning Ej uppfyllt kraven för användning i trafik Ej uppfyllt rekommenderade krav för blåljus (380 500 nm) Samco (Ka 2) Sunsec 1302 (Sk 1) SS Pasr (Sm 1) SS pasr påhäng (Sm 2) SS Pasr (Sm 3) Ej angivet Sunsation 5 Ej angivet (Su 1) (Up 2) (Up 3) Classic sport spegel (Vås 1) Kommentarer På många säljställen fanns det hundratals solglasögon. Relativt många solglasögon saknade märkning eller var ofullständigt märkta varför det inte helt klart framgår om det är många exemplar eller om det verkligen är många olika modeller. Troligen kan relativt små skillnader i t ex bågarnas form och färg medföra att de anges som olika modeller trots att linserna är lika, det vill säga glasögonens egenskaper är identiska. Solglasögon är bedömda tillhöra kategori I av personlig skyddsutrustning. Det innebär att tillverkaren utgår från att användaren själv kan bedöma skyddsnivån mot de minimala riskerna och säkert kan identifiera dessa i god tid. I verkligheten är det helt omöjligt för konsumenter att kunna avgöra risker med att ögonen utsätts för solljus. Det enda som konsumenterna kan avgöra är om solglasögonen släpper igenom mer eller mindre synligt ljus (om solglasögonen är mer eller mindre mörka). Solglasögons skyddande förmåga kan endast bedömas av experter med lämplig mätutrustning. 8
Handläggning Konsumentverket har begärt yttrande från de tillverkare/importörer vars solglasögon man ute i affärer funnit icke CE-märkta. Samtliga tillverkare/importörer har förklarat sig känna till kraven på CE- märkning och sagt att de icke CE- märkta produkterna sannolikt rört sig om gamla exemplar som kommit ut till affärerna för länge sedan och legat där under lång tid. Konsumentverket kommer att kontakta de affärer i vilka icke CE-märkta solglasögon påträffats. I de fall solglasögon inte uppfyllt standardens krav eller rekommenderade värden kommer även detta förhållande att framföras. 9