KOMMUNALFÖRBUNDET GR Möteshandlingar 2009-09-28 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Göteborg 2009-09-15 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad måndag den 28 september, kl. 13.00-16.00 på Centalhuset Konferens, Nils Ericsonplatsen 4 i Göteborg (samma byggnad son Centralstationen). Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Höghastighetsbanor Anita Rynvall-Mårtensson, GR 4. Paket för infrastrukturåtgärder i Västsverige Georgia Larsson, GR 5. Urban Futures beviljad ansökan till MISTRA Kerstin Elias, GR 6. Information kring studien Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen Per Kristersson, GR (Handling bifogas) 7. Göta älv, underhandsrapport Bo Aronsson, GR (Beslutsärende handling bifogas) 8. Förslag till yttrande över Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp, samrådshandling (Beslutsärende handling bifogas) 9. Rapport från politikernas regionala uppdrag 10. Rapport från pågående uppdrag 11. Övriga frågor 12. Nästa sammanträde Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 335 53 86 eller 0708 50 44 11. Bifogas: Föregående protokoll Avlämnade remissvar Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Owe Nilsson /Hans Bergfelt Ordförande / Vice ordf Georgia Larsson Sekreterare i styrgruppen
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-170.22 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Höghastighetsbanor (SOU 2009:74) Utredningen om separata höghastighetsbanor överlämnades till regeringen den 14 september. Utredningen föreslår att höghastighetsbanor byggs på sträckorna Göteborg Stockholm och Stockholm Malmö. Utbyggnaden har kostnadsberäknats till 125 miljarder kronor. Utredningen bedömer att staten kommer att få svara för cirka hälften av kostnaden, återstående kostnader täcks enligt förslaget av biljettintäkter samt medfinansiering från berörda regioner och från EU. Utredningen bedömer att trafiken på banorna kan starta 2023-2025. En kort presentation av utredningen ges på styrgruppens sammanträde. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2009-09-15 Bo Aronsson / Anita Rynvall Mårtensson 1
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 08-7.20 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Paket med infrastrukturåtgärder i Västsverige På uppdrag av Näringslivsdepartementet har Vägverket och Banverket i samverkan med företrädare från kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Halland tagit fram ett förslag till Infrastrukturpaket i Västsverige. I paketet ligger nu förslag på åtgärder till en kostnad av totalt 30 miljarder kronor. GRs förbundsstyrelse har ställt sig bakom den huvudsakliga inriktningen av paketet där de två största projekten är Västlänken och Marieholmstunneln. Ambitionen är att avtal mellan berörda parter ska tecknas senast 2 november 2009 för paketet ska kunna ingå i kommande infrastrukturplaner för perioden 2010-2021. En lägesrapport av pågående arbete redovisas muntligt på sammanträdet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2009-09-15 Bo Aronsson /Georgia Larsson
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 0870.30 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Urban Futures beviljad ansökan till MISTRA Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) lämnade i samarbete med Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, IVL, Chalmers och Göteborgs Universitet in en ansökan till MISTRA i samband med utlysningen Urban Futures. 2009-08-19 beslutade MISTRA att bevilja Göteborgskonsortiets ansökan, i konkurens med Stockholm och Malmö/Lund. Satsningen, som uppgår till 135 mkr fördelat på 10 år, syftar till att etablera ett världsledande center för hållbar stadsutveckling i samverkan mellan praktik och forskning. Verksamheten är planerad att starta till årsskiftet 2010 och konsortiet har fram till dess utrymme att komplettera och justera inriktningen för centrets verksamhet. För GRs del innebär detta även att klargöra vilken roll medlemskomunerna kan ta i samarbetet samt vilken roll GRs grupper och nätverk har. Styrgruppens har nu möjlighet att diskutera sin egen roll i relation till GRs partsmedverkan. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information; samt att till protokollet anteckna diskussionen Göteborg 1909-09-15 Bo Aronsson /Kerstin Elias
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrgruppsärende 2009-09-28 Per Kristersson Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Information kring studien Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen Chalmers har på uppdrag av GR studerat dels var fritidshus inom Göteborgsregionen är lokaliserade samt dels var regioninvånarnas fritidshus är lokaliserade inom Sverige. Studien ingår i ett större forskningsprojekt Analys av tillgänglighet, trafikarbete och färdmedelsval som funktion av väginvesteringar. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2009-09-14 Bo Aronsson / Per Kristersson
Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen En studie av läget för obebodda småhus och jordbruksenheter i Göteborgsregionen och läget för regioninvånarnas fritidshus Lars Mossfeldt
Innehålllsförteckning Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Metod... 1 2 Fritidshusen i Göteborgsregionen, antal, läge m.m.... 2 2.1 Bebodda och obebodda fastigheter i Göteborgsregionen... 2 2.2 Obebodda fastigheter eter typkod... 4 3 Var har regioninvånarna sina fritidshus?... 9 3.1 4 av 5 fritidshus finns inom 2 timmars restid... 9 3.2 Ju större avstånd desto enklare hus... 9
Fritidshusen och fritidshusägarna i Göteborgsregionen En studie av läget för obebodda småhus och jordbruksenheter i Göteborgsregionen och läget för regioninvånarnas fritidshus 1 Inledning 1.1 Bakgrund På uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har Chalmers tekniska högskola genom Lars Mossfeldt åtagit sig att beskriva antalet fritidshus samt deras läge redovisade i kartform för GR:s medlemskommuner. Projektet utgör samtidigt en del i forskningsprojektet Analys av tillgänglighet, trafikarbete och färdmedelsval som funktion av väginvesteringar. 1.2 Metod Basdata för analyserna har inhandlats av Statistiska centralbyrån. Uppgifterna omfattar fastigheter för i tabell 1 och 2 specificerade typkoder med respektive utan folkbokförd befolkning, bebodda respektive obebodda, samt postnummerområde för deklarationsansvarig ägare av fastigheter utan folkbokförd befolkning. För samtliga fastigheter anges ägarens juridiska form enligt tabell 3 nedan. För bebodda fastigheter redovisas folkbokförd befolkning 2007-12-31. Uppgifterna redovisas för 100-metersrutor där mittpunktens koordinater är angiven i referenssystemet RT90. Bakgrunden till att såväl lantbruksenheter som olika typer av småhusenheter ingår i analysen är att vid fastighetstaxering beslutar Skatteverket om taxeringsvärde och typ av fastighet. Skatteverket kontrollerar dock inte om fastigheten är bebodd eller ej dvs. om någon är folkbokförd på fastigheten eller ej. Av de 18 004 fastigheterna som taxerats som fritidshus var 2007-12-31 nästan vart tredje eller 30,8 procent bebott och hela 5 539 villor saknade folkbokförd befolkning. Av de 13 438 bebyggda lantbruksenheterna var 28,1 procent obebodda och av de totalt 1 565 fastigheterna med ett byggnadsvärde mindre än 50 tkr var 116 bebodda. Typkoden ger således inte en korrekt bild av fastigheternas faktiska funktion. Typkod Benämning 113 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnadsvärde 50 tkr 120 Bebyggd lantbruksenhet 213 Småhusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde 50 tkr 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer 221 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer 222 Småhusenhet, flera småhus, bostäder för mer än 2 familjer Tabell 1. Redovisade typkoder för fastigheter utan folkbokförd befolkning 1
Typkod Benämning 113 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnadsvärde 50 tkr 120 Bebyggd lantbruksenhet 213 Småhusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde 50 tkr 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer 221 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer 222 Småhusenhet, flera småhus, bostäder för mer än 2 familjer 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder 321 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler Tabell 2. Redovisade typkoder för fastigheter med folkbokförd befolkning Värdetext Värdekod Okänd ägare 0 Staten 1 Borgerlig kommun 2 Kyrkan 3 Fysisk person 4 Dödsbo 5 Svenskt AB 6 Bostadsrättsförening 7 Allmännyttigt bostadsföretag 8 Övriga Bl.a. handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening, 9 ideell stiftelse, utländska ägare Tabell 3. Den deklarationsansvarige ägarens juridiska form efter värdekod 2 Fritidshusen i Göteborgsregionen, antal, läge m.m. 2.1 Bebodda och obebodda fastigheter i Göteborgsregionen Inom GR:s område fanns 2007-12-31 22 371 obebodda fastigheter och 18 517 bebodda fastigheter med totalt 57 745 invånare folkbokförda på dessa. Läget för dessa fastigheter redovisas i nedanstående figurer. Kustens attraktivitet för fritidsboende är uppenbar liksom dalgångarna in mot Göteborg attraherat helårsboende. Det var här de första industrierna startade med vattnet som energikälla och transportled. Intill dessa byggdes samhällen upp som utgjort grunden för dagens tätorter. Men kust och sjöar har också lockat till helårsboende i takt med utbyggda kommunikationer och äldre fritidshus har successivt omvandlats till helårshus. 2
Figur 1. Läget för 22 371 obebodda fastigheter Figur 2. Läget för 22 371 bebodda fastigheter I tabell 4 och 5 nedan redovisas de bebodda respektive obebodda fastigheternas fördelning efter typkod. Noteras kan att 5 539 fritidsbostäder, typkod 221, är bebodda och att 4 667 villor, småhusenheter för helårsboende, är obebodda, dvs. saknar folkbokförd befolkning. Orsaken är t.ex. att ett fritidshus har omvandlats till en helårsbostad eller tvärtom och att fastigheten ännu inte fåt rätt typkod. Erfarenhetsmässigt vet vi att en viss andel av småhusenheterna har fel klassificering. Kommunkod Lantbruksenh värde 50 tkr Bebyggd Lantbruksenh Småhusenhet Värde 50 tkr Småhusenhet helårsbostad Småhusenhet fritidsbostad Småhusenhet För 2 familjer Hyreshusenhet huvuds.bostäder Hyreshusenhet, bost. o lokaler Hyreshusenhet, huvuds.lokaler Kommun 113 120 213 220 221 222 320 321 325 1401 Härryda 2 328 11 7841 559 20 85 29 13 8888 1402 Partille 0 9 2 6107 61 9 126 53 11 6378 1407 Öckerö 0 1 1 3743 91 11 30 10 5 3892 1415 Stenungs. 0 407 8 5081 548 18 67 15 16 6160 1419 Tjörn 0 423 4 4063 783 13 25 22 4 5337 1440 Ale 0 4932 7 6017 58 27 133 59 4 11237 1441 Lerum 1 267 8 9905 166 30 93 39 8 10517 1462 Lilla Edet 2 397 14 3316 280 22 72 30 3 4136 1480 Göteborg 0 244 19 46175 908 51 3802 885 178 52262 1481 Mölndal 0 195 9 10309 261 46 288 92 18 11218 1482 Kungälv 1 834 6 7433 813 34 184 57 16 9378 1489 Alingsås 0 493 7 6017 58 27 133 59 4 6798 1384 Kungsbacka 3 1127 11 18142 953 61 222 56 15 20590 GR 9 9657 107 134149 5539 369 5260 1406 295 156791 Tabell4. Bebodda fastigheter efter kommun och typkod 3
Figur 3. Läget för 4 669 obebodda småhus- Figur 4. Läget för 12 465 obebodda fritidshusenheter (Typkod 220) enheter (Typkod 221) Kommunkod Lantbruksenh Väärde 50 tkr Bebyggd Lantbruksenh Småhusenhet Värde 50 tkr Småhusenhet helårsbostad Småhusenhet fritidsbostad Småhusenhet För 2 familjer Kommun 113 120 213 220 221 222 Totalt 1401 Härryda 3 170 149 264 611 0 1197 1402 Partille 0 15 12 103 38 0 168 1407 Öckerö 0 1 16 324 320 0 661 1415 Stenungsund 7 204 100 200 821 0 1332 1419 Tjörn 8 515 53 704 3035 1 4316 1440 Ale 17 318 80 142 195 0 752 1441 Lerum 3 171 102 257 472 1 1006 1462 Lilla Edet 28 229 175 198 442 2 1074 1480 Göteborg 1 217 158 1123 1324 0 2823 1481 Mölndal 0 208 41 211 140 0 600 1482 Kungälv 8 450 112 300 1885 2 2757 1489 Alingsås 28 659 151 242 700 2 1782 1384 Kunsbacka 15 624 182 599 2482 1 3903 GR 118 3781 1331 4667 12465 9 22371 Tabell 5. Obebodda småhus och lantbruksenheter kommunvis och efter typkod 2.2 Obebodda fastigheter eter typkod I figurera 3-6 ovan redovisas läget för obebodda fastigheter av typkoderna 120, 213, 220 och 221 och nedan kommenteras var och en av dessa. I bilaga redovisas var och en av dessa figurer i större format. Av de 22 371 obebodda fastigheterna är 12 465 taxerade som småhusenfhet, fritidsbostad (typkod 221), 4 667 som små 4
Figur 5. Läget för 3 781 obebodda lantbruks- Figur 6. Läget för 1 331 obebodda småhusenheter (Typkod 120) enheter (Typkod 213) Kommunkod Lantbruksenh Väärde 50 tkr Bebyggd Lantbruksenh Småhusenhet Värde 50 tkr Småhusenhet helårsbostad Småhusenhet fritidsbostad Småhusenhet För 2 familjer Kommun 113 120 213 220 221 222 Totalt 1401 Härryda 0,3 14,2 12,4 22,1 51,0 0,0 100 1402 Partille 0,0 8,9 7,1 61,3 22,6 0,0 100 1407 Öckerö 0,0 0,2 2,4 49,0 48,4 0,0 100 1415 Stenungsund 0,5 15,3 7,5 15,0 61,6 0,0 100 1419 Tjörn 0,2 11,9 1,2 16,3 70,3 0,0 100 1440 Ale 2,3 42,3 10,6 18,9 25,9 0,0 100 1441 Lerum 0,3 17,0 10,1 25,5 46,9 0,1 100 1462 Lilla Edet 2,6 21,3 16,3 18,4 41,2 0,2 100 1480 Göteborg 0,0 7,7 5,6 39,8 46,9 0,0 100 1481 Mölndal 0,0 34,7 6,8 35,2 23,3 0,0 100 1482 Kungälv 0,3 16,3 4,1 10,9 68,4 0,1 100 1489 Alingsås 1,6 37,0 8,5 13,6 39,3 0,1 100 1384 Kunsbacka 0,4 16,0 4,7 15,3 63,6 0,0 100 GR 0,5 16,9 5,9 20,9 55,7 0,0 100 Tabell 6 Obebodda fastigheter i Göteborgsregionen relativt efter typkod. husenhet, helårsbostad (typkod 220). Tillsammans utgör dessa 55,7 respektive 20,9 procent av samtliga obebodda fastigheter. 5
Kommunkod Småhusenhet Helårsbostad Småhusenhet Fritidsbostad Andelen villor av samtliga småhusenheter Andelen fritidshus av samtliga småhusenheter Kommun 220 221 Totalt 220 221 1401 Härryda 264 611 875 30,2 69,8 1402 Partille 103 38 141 73,0 27,0 1407 Öckerö 324 320 644 50,3 49,7 1415 Stenungsund 200 821 1021 19,6 80,4 1419 Tjörn 704 3035 3739 18,8 81,2 1440 Ale 142 195 337 42,1 57,9 1441 Lerum 257 472 729 35,3 64,7 1462 Lilla Edet 198 442 640 30,9 69,1 1480 Göteborg 1123 1324 2447 45,9 54,1 1481 Mölndal 211 140 351 60,1 39,9 1482 Kungälv 300 1885 2185 13,7 86,3 1489 Alingsås 242 700 942 25,7 74,3 1384 Kunsbacka 599 2482 3081 19,4 80,6 GR 4667 12465 17132 27,2 72,8 Tabell 7 Obebodda småhusenheter i Göteborgsregionen absolut och relativt efter typkod. De 118 lantbruksenheterna med värde mindre än 50 000 kr och de 1 331 småhusenheterna med värde mindre än 50 000 kr utgör enbart 5,9 procent av de obebodda och en del av dessa kan på goda grunder antas i praktiken vara tomtmark. Hela 3 781 obebodda lantbruksenheterna (typkod 120) som utgör 16,9 procent av samtliga obebodda fatigheter är antingen fritidsbostäder eller del i fungerande lantbruk där ägaren är folkbokförd på annan fastighet. I anslutning till de större tätorterna där ägarna är kommun eller aktiebolag (se tabell 7) kan en del antas vara framtida exploateringsmark. Flertalet obebodda fastigheter utgör dock en potential för framtida helårsbosättning. Av de obebodda småhusen (typkod 220 och 221 eller villor och fritidshus ) är vart fjärde hus eller 27 procent taxerade som villor (typkod 220) och 73 procent som fritidshus (typkod 221). Skillnaden är dock stor mellan kommunerna. I Stenungsund är 19,6 procent taxerade som villor på Tjörn 18,8, i Kungälv 13,7 men i Partille och Mölndal hela 73,0 respektive 60,1 (tabell 7). Utifrån ett utdrag som visar Partille redovisad i figur 7 framgår att de villor (gul markering) som saknar folkbokförd befolkning i allt väsentligt är belägna inom tätorten och knappast kan betraktas som traditionella fritidshus. De röda markeringarna visar obebodda fritidshus. Av 103 villorna i Partille som saknar folkbokförd befolkning ägs 88 av privatpersoner eller dödsbon, 5 av svenskt AB, 7 av allmännyttigt bostadsföretag samt 3 av övriga. 83 av ägarna är bosatta i Partille och 14 i övriga regionen och 4 har okänd adress vilket oftast innebär att ägaren är bosatt utom landet. Mölndal har liksom Partille en relativt stor andel obebodda villor men numerärt få, 103 respektive 211, så har Göteborg ett relativt stort antal om hela 1123 och många av dessa 6
Figur 7 Obebodda villor och bebodda fritids- Figur 8 Obebodda villor i Göteborg hus i Partille Ägarna är folkbokförda på annan adress En sökning på Gula sidorna efter ägarnas postnummer visar att för en mycket stor andel av de obebodda villorna tycks de hysa olika typer av verksamheter för företag, organisationer och institutioner. Om I vidstående figur redovisas läget för de 1123 obebodda villor i Göteborg. 838 av dessa ägs av boende i Göteborg, 88 i övriga regionen, 25 i Stockholm. För 118 saknas uppgift om ägarens hemkommun men för några finns postnummer som alla går till industriområden och ägarna utgörs till stor del av företag och organisationer. Liksom i Partille finns en majoritet av fastigheterna inom tätorten och på goda grunder kan antas att en stor del av dessa nyttjas av förtag och organisationer. Det kan inte uteslutas att en del fungerar som villor men ägaren är mantalsskriven på annan fastighet. Kommunkod Okänd ägare Staten Borgerlig kommun Kyrkan Fysisk person Dödsbo Svenskt AB BRF Allmännyttigt bostadsföretag Kommun Värdekod 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1401 Härryda 1 2 1 1109 26 38 1 19 1197 1402 Partille 5 137 11 6 7 2 168 1407 Öckerö 1 624 20 2 14 661 1415 Stenungsund 5 1265 35 7 20 1332 1419 Tjörn 15 1 4160 65 15 1 68 4316 1440 Ale 1 8 4 708 20 2 9 752 1441 Lerum 1 49 2 898 23 14 1 18 1006 1462 Lilla Edet 8 1 999 28 6 2 30 1074 1480 Göteborg 123 2526 70 60 1 43 2823 1481 Mölndal 1 116 1 448 18 11 5 600 1482 Kungälv 4 2662 47 16 3 25 2757 1489 Alingsås 1 9 1687 51 8 26 1782 1384 Kungsbacka 3 8 2 3619 101 87 1 82 3903 GR 31 331 11 20842 515 272 14 5 359 22371 Tabell 6. Obebodda småhus (typkod 213-222) och lantbruksenheter(typkod 113och 120) kommunvis och efter ägarkategori Övriga Summa 7
Kommunkod Okänd ägare Staten Borgerlig kommun Kyrkan Fysisk person Dödsbo Svenskt AB BRF Allmännyttigt bostadsföretag Kommun Värdekod 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1401 Härryda - - 1-570 12 19 1-8 611 1402 Partille - - 1-33 3 1 - - - 38 1407 Öckerö - - - - 306 9 1 - - -4 320 1415 Stenungsund - - 1 -- 786 22 - - - 12 821 1419 Tjörn - - 1-2958 29 6 1-40 3035 1440 Ale - - 1-185 6 - - - 3 195 1441 Lerum - - - - 449 15 5 - - 3 472 1462 Lilla Edet - 4 - - 412 7 - - - 19 442 1480 Göteborg - - 9 1268 28 8 11 1324 1481 Mölndal - - - - 132 5 2 - - 1 140 1482 Kungälv - - - - 1829 28 11 - - 1 1885 1489 Alingsås - - - - 676 17 - - - 7 700 1384 Kunsbacka - 1 2-2382 52 8 - - 37 2482 GR 0 5 16 0 11986 233 61 2 0 162 12465 Tabell 7. Småhusenhet för fritidsboende (typkod 221) kommunvis och efter ägarkategori Övriga Summa 8
3 Var har regioninvånarna sina fritidshus? 3.1 4 av 5 fritidshus finns inom 2 timmars restid Regioninvånarna äger 42 559 obebodda fastigheter varav 30 337 eller 71,3 procent är belägna i Västra Götaland, 4 961 i Halland. 1 279 i Värmland och 23,6 (27,8) 1 047 i Dalarna. 17 279 eller 40,6 procent av samtliga är belägna i Göteborgsregionen. Det är uppenbart att det är kusten som lockar regioninvånarna för hela 24 071 fastigheter är 13,4 (10,6) belägna inom kustkommunerna i Bohuslän och Halland och hela 16 477 40,6 (40,8) eller 38,7 procent finns i kustkommunerna från Kungälv till Strömstad. 5,4 (6,1) Figur 9 Andelar av regioninvånarnas obebodda fastighetr i närområdet 82,9 procent av samtliga obebodda fastigheter (typkod 113, 120, 213, 220-222) och 85,4 av obebodda småhus (typkod 220, 221) ägda av regioninvånarna finns inom Västra Götaland och Halland och fördelningen mellan olika delar framgår av figur 9 där andelen obebodda småhus anges inom parentes. 3.2 Ju större avstånd desto enklare hus En närmare analys av fastigheterna i Värmland och Dalarna visar att 44,1 respektive 28,9 procent av fastigheterna är bebyggd latbruksenhet eller lantbruksenhet eller småhusenhet med ett byggnadsvärde mindre än 50 tkr (typkod 113, 120 213). I vissa kommuner uppgår dessa andelar till 50-60 procent. Det är endast i utpräglade turistkommuner som Malung och Älvdalen med skidorter som Sälen och Idre som dessa andelar endast uppgår till 10-20 procent och andelen fritidshus (typkod 221) kan uppgår till över 80 procent. Sannolikt är fördelningen liknande i andra glesbygdskommuner i landet inklusive de i Västra Götaland. Dessa fastigheter är belägna i regioninvånarnas hembygd och består ofta av lantbruksfastigheter, fäbodar och egnahem som finns kvar i familjens ägo efter inflyttningen till storstadsregionen eller kanske införskaffats för att ha kvar en bostad i släktens vagga. 9
10
11
Västra Götalands län 30337 Örebro län 232 Hallands län 4962 Blekinge län 216 Värmlands län 1279 Västerbottens län 212 Dalarnas län 1047 Stockholms län 205 Skåne län 932 Norrbottens län 180 Kalmar län 585 Gävleborgs län 178 Jönköpings län 540 Gotlands län 140 Jämtlands län 519 Södermanlands län 82 Västernorrlands län 282 Uppsala län 59 Kronobergs län 261 Västmanlands län 55 Östergötlands län 256 Summa 42559 Tabell 8. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter län. Orust 3518 Vårgårda 259 Tjörn 3362 Vara 249 Kungälv 2365 Svenljunga 239 Göteborg 2282 Färgelanda 214 Tanum 1683 Vänersborg 210 Lysekil 1385 Dals-Ed 201 Alingsås 1288 Åmål 183 Sotenäs 1277 Falköping 161 Uddevalla 1183 Lidköping 159 Stenungsund 1080 Partille 140 Härryda 974 Herrljunga 136 Mark 856 Götene 127 Lerum 847 Tranemo 106 Lilla Edet 762 Essunga 96 Ale 680 Skövde 95 Strömstad 624 Töreboda 71 Mölndal 435 Mariestad 71 Mellerud 398 Karlsborg 68 Öckerö 396 Gullspång 67 Munkedal 370 Grästorp 61 Bengtsfors 355 Skara 45 Borås 327 Tidaholm 44 Ulricehamn 284 Tibro 36 Trollhättan 273 Hjo 33 Bollebygd 262 Summa 30337 Tabell 9. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter kommun i Västra Götaland Falkenberg 734 Kungsbacka 2668 Halmstad 233 Laholm 151 Hylte 46 Varberg 1130 Summa 4962 Tabell 10. Obebodda fastigheter ägda av boende i Göteborgsregionen efter kommun i Hallands länd 12
1
Bilaga 1.1 2 Läget för 4 669 obebodda småhusenheter, helårsboende för 1-2 familjer (Typkod 220)
Bilaga 1.2 Läget för 12 465 obebodda småhusenheter, fritidsbostad för 1-2 familjer (Typkod 221) 3
Läget för 3 781 obebodda bebyggda lantbruksenheter (Typkod 120) 4 Bilaga 1.3
Bilaga 1.4 Läget för 1 331 obebodda småhusenheter, tomtmaark med byggnadsvärde 50 tkr (Typkod 213) 5
6
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 08-146.32 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göta älv underhandsrapport Frågan om Göta älv är ett av Förbundsfullmäktige utpekat strategiskt satsningsområde för 2009. Styrgruppen genomförde i oktober 2008 ett seminarium i syfte att ge en bred belysning av de problem och möjligheter som finns för Göta älv och dess dalgång. Erfarenheterna från seminariet återrapporterades till styrgruppen 2009-01-22. Vid styrgruppens möte 2009-03-05 fick planeringschefen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att i samverkan med berörda parter nå fram till en gemensam bild av hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Ett samarbete har inletts mellan GR, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Arbetet fokuserar på att klara ut förutsättningarna för den framtida sjöfarten, en stark regional kärna med goda samband över älven samt de spårbundna godsflödena till/från Göteborgs Hamn. Avsikten är att i första hand nå en samsyn kring lämpliga brohöjder på en ny Göta älvbro och en ny Marieholmsbro (järnväg). Vid styrgruppens möte kommer en muntlig information att ges över hur långt arbetet kommit. De samverkande parterna är överens om att ekonomiskt bidra till det utredningsstöd som behövs i form av konsultmedverkan. För GRs del bör tillförsäkras att 50 000 kr kan tillföras projektet från Gökägget. Styrgruppen föreslås besluta: att till protokollet anteckna informationen; samt att avsätta 50 000 ur Gökägget för GRs del av projektet Göteborg 2009-09-15 Bo Aronsson
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-125.21 Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp, samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2009-05-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2009-09-14, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-09-14 Göteborg 2009-09-14 Bo Aronsson /Georgia Larsson
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: 09-125.28 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Förstudien Väg 190, Gråbovägen mellan Bergsjövägen och Olofstorp, samrådshandling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2009-05-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Väg 190, eller Gråbovägen går från E45 vid Lärje via Linnarhult och vidare österut mot Gråbo. Förstudien behandlar avsnittet från Bergsjövägen till Olofstorp. Vägen ligger i ett naturskönt område parallellt med Lärjeåns dalgång och kantas av mindre samhällen. De senaste åren har nya bostäder byggts och ytterliggare expansion planeras. Väg 190 är ett viktigt stråk som knyter samman de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med Storgöteborg. Syftet med förstudien är att beskriva förutsättningarna och analysera de problem som föreligger i området. Förstudien ska också lämna förslag till lämpliga åtgärder som sammantaget kan bidra till at minska problemen. Arbetet med förstudien har pågått några år i samråd med berörda myndigheter, boende och andra intressenter. Sammanfattning Projektets huvudmål är att förbättra trafiksäkerheten på sträckan. Målet är också en sammantaget ökad tillgänglighet för såväl fordonstrafik som oskyddade trafikanter. Särskild fokus ska hållas på kollektivtrafikresenärer som ska ges kortare restider med kollektivtrafiken och bättre tillgänglighet till hållplatser. Målet är också en ökad framkomlighet för fordonstrafiken. Att bygga en helt ny väg längs hela sträckan har översiktligt studerats, men i ett tidigt skede förkastats då det inte ansett vara rimligt ekonomiskt,
KOMMUNALFÖRBUNDET GR miljömässigt eller med hänsyn till de stora markintrång ett sådant alternativ skulle medföra. Föreslagna åtgärder är istället att låta vägen ligga kvar i befintlig sträckning, men att bygga om den till mötesfri landsväg (växelvis 2+1 och 1+1 sektion). Separat gång- och cykelbana byggs längs delar av sträckan där sådan saknas. Förbi samhällena Gunnilse och Björsared är förslaget att bygga mötesfri landsväg i ny vägsträckning och låta nuvarande väg ligga kvar för att nyttjas som lokalväg med eget utrymme för ång- och cykeltrafik. Kansliets kommentarer GR har ur ett regionalt perspektiv inget att erinra Vägverkets förstudie men önskar framföra följande synpunkter. Väg 190 är ett viktigt vägstråk som förbinder de nordöstra delarna av Göteborgsregionen med Storgöteborg och har under arbetet med framtagandet av Västra Götalandsregionens stråkstudier pekats ut av GR som del i ett större regionalt vägstråk som är viktig ur bl.a. ett arbetspendlingsperspektiv. I Västra Götalandsregionens Förslag till plan för regional transportinfrastruktur under perioden 2010-2021 inkluderas Väg 190, sträckan mellan Storåsvägen och Gunnilseås som ligger omedelbart väster om den del som studeras i föreliggande förstudie. GR ser positivt på att Vägverket arbetar vidare med resterande delar av Väg 190. GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år 2025. Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. Vid konkurrens om utrymme bör kollektivtrafik prioriteras före biltrafik. Inom arbetet med projektet K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet, har väg 190 pekats ut som en viktig länk i KomFortnätet. Detta övergripande nät ska knyta samman regionen och ge snabba förbindelser mellan regionens delar. GR ser positivt på Vägverkets intentioner att lägga fokus på kollektivtrafikresenärer och utgår ifrån att KomFort-nätets krav på framkomlighet och tillgänglighet säkras i det fortsatta arbetet.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll 2009-08-21 Georgia Larsson Tid: 10.30-12.00 Plats: Tofta herrgård, Kungälvs kommun Närvarande ledamöter Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Hans Bergfelt (m), Mölndal, vice ordförande Benny Andersson (s), Tjörn Elaine Björkman (s), Ale Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås Eva Warnvik Ahlén (s), Stenungsund Övriga närvarande Marielle Fredriksson, Västtrafik Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bo Aronsson, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR Anita Rynvall Mårtensson, GR 1. Val av justeringsman Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Hans Bergfelt (m). 2. Meddelanden Vägverket har upprättat beslutshandlingar avseende följande förstudier: Lundbyleden, delen Eriksbergsmotet Ringömotet, Söder-Västerleden, delen Åbromotet Vädermotet, Hisingsleden, delen Vädermotet Klareberg. Utredningen om höghastighetsbanor kommer att redovisas till regeringen den 15 september 2009. 1
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 3. Klimatinvesteringsprogram guldklimpar Marielle Fredriksson, Västtrafik GR fick våren 2008 5,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten Dialog med hushållen och Dialog med företagen. Projekten pågår 2008-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 miljoner kronor. Projekten närmar sig nu halvtid och Marielle Fredriksson, projektledare för Dialog med hushållen informerade om pågående samt kommande arbete. 10 av GR:s 13 medlemskommuner deltar i Dialog med hushållen. Syftet med projekten är att påverka invånarnas resvanor som i förlängningen medverkar till att minska utsläppen av växthusgaser. Ca 40 000 hushåll kommer att kontaktas, de sista i oktober 2010. Slutrapport av projekten sker 2011 till Naturvårdsverket. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information. 4. Information kring statistiktjänst Mikrodatabas Per Kristersson, GR I samarbete med VG-region ämnar GR abonnera på en ny statistiktjänst Mikrodatabasen. Tjänsten innebär att GR årligen får tillgång till demografiska och socioekonomiska statistiska uppgifter på individnivå. Sex av GR:s kommuner (Alingsås, Göteborg, Lilla Edet, Kungsbacka, Kungälv, Tjörn) har valt att abonnera på tjänsten. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 5. Förslag till Aktualiserad transportstrategi för Göteborgsregionen Styrgruppens diskussion genomfördes innan ordinarie sammanträde och hade stöd i rubricerad handling och på plats utdelade frågeställningar. Diskussionen sammanfattas i följande punkter: Tillväxtfrågan bör framgå tydligare under funktionsavsnittet. I övrigt föreslår styrgruppen inga kompletteringar i föreslagna funktioner och inriktningar. 2
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Rätt frågeställningar har identifierats i materialet. Styrgruppen vill prioritera följande inriktningar: Styrgruppen beslöt - Utvecklade gång- och cykelmöjligheter - Utvecklad järnvägstrafik - Effektivare utnyttjande av vägsystemet (behovet av tvärförbindelserna lyftes upp) - Göta älv balans mellan transportled och stadsutveckling att till protokollet anteckna diskussionen; samt att kansliet får i uppdrag att bearbeta handlingen utifrån förda gruppdiskussioner 6. Förslag till yttrande över En ny kolletivtrafiklag Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-08-06; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget; samt att omedelbart justera paragrafen Ett särskilt yttrande från Hans Bergfelt (m), Kenneth Nilsson (fp) och Bjarne Färjhage (c) lades till protokollet. 7. Till och från flygresan Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att genomföra studien Till och från flygresan ; att delta i och inhämta kunskap från övriga parter i ARC projektet Surface Access ; samt att från Gökägget avsätta 400 000 kr för genomförandet av projektet Till och från flygresan och för medverkan i projektet Surface Access 8. Handelsstrategi för GR Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt 3
KOMMUNALFÖRBUNDET GR att remittera förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen, daterat juni 2009, till GR:s medlemskommuner 9. Förslag till yttrande över Fördjupad översiktsplan för centrala Partille, samrådshandling Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-28 10. Förslag till yttrande över Jeriko Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-08-10 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag Elaine Björkman (s) vill avsäga sitt uppdrag som GR representant i vägföreningen Via Lappia. Frågan förhandlas under Övriga frågor. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 12. Rapport från pågående uppdrag Bo Aronsson rapporterade från arbetet med de kommande infrastrukturplanerna för perioden 2010-2021. Remisserna på den regionala respektive nationella planen kom i juni och remisstiden går ut den 14 september. Beslut om GR:s förslag till yttrande tas av förbundsstyrelsen den 11 september. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 13. Övriga frågor Elaine Björkman (s) vill avsäga sitt uppdrag som GR representant i vägföreningen Via Lappia projektet. Roland Rydin (m) kommer 4
KOMMUNALFÖRBUNDET GR att ersätta Elaine Björkman (s) som ordinarie ledamot i Via Lappia arbetet. Bo Aronsson (GR) informerade att en återkoppling av det fortsatta arbetet med Via Lappia tas upp på nästa sammanträde. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 14. Nästa sammanträde Nästa sammanträde är måndag den 28 september 2009. Göteborg dag som ovan Georgia Larsson Justeras: Owe Nilsson Hans Bergfelt 5
lt (t '' -1 n, - t RllL(!'i L r Yrpntnr I. '- '. ' '+Vt, @t(fi,) 3) Ang Ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:3) Delbetiinkandet En rry kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) har haft som utgingspunkt att utifrdn ett tydligt reseniirsperspektiv 6ver och ge lorslag till en ny reglering av den lokala och regionala kollektivtrafiken. Vi st6djer - likt SrK, och den branschgemensamma expertgruppen inom PartnersamverkanJbr Fdrdubblad kallelaivtrafik - utredningens inrikrning att de kommersiella trafikloretagen bdr ges blittre fdrutsiittningar att agera affiirsm?issigt pi marknaden - bide vad g?iller den avtalsbundna hafiken som den rent kommersiella trafiken. Det finns brister i dagens kollektivtrafik som p&verkar konkurrenskraftenegatirt och vira forutslittningar atl ni milet lor K2020. Otydliga roller och ansvar, bristande aftirsm?lssighet, avsaknad av incitament och brist pi fokus att gdra riitt saker g0r att helhetsperspekivet pi kundens behov fbrloras samtidigt som den ekonomiska effektiviteten h6mmas. Om kol I ektivtrafi ken s m arknadsandel ska kunna fordubblas miste branschens produktionstiinkande?indras till ett servicetiinkande. M?inniskor miste varje dag ha en reell mdjlighet att vlilja kollektivtrafik fore den egna bilen, vilket blir m6jligt forst niir resendrernas betydelse 6kar for alla allcidrer som [r involverade i kollektivtrafikens utveckling. Mer konkurrens pi marknaden flyttar besluten niirmare resenflrerna giillande kollektivtrafikens utveckling och kan stimulera en innovationskraft i produktionsutbudet som inte tidigare varit mojlig. Det iir svirt att beddma konsekvensernav att infora en marknadstilltrlidesmodell i hela landet som en generell och obligatorisk modell. Behoven?ir olika i regioner och kommuner. Det finns ingen styrmodell som iir perfekl och kontinuitet inom kollektivtrafiken [r viktig. Fciriindringar fir inte forceras fram utan bdr ske successivt. Vi har inget att invtinda mot att olika modeller fiir marknadsmodeller prdvas i nigon del av landet och att det gtirs en ordentlig uppftljning och utviirdering, som underlag for och innan beslut tas om en foriindrad lagstiftning. fr', Gu ' ^Wza-,' fupntrrl,4i2,
KOMMUNALFÖRBUNDET GR För kännedom Styrgruppsärende 2009-09-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter Kansliet har yttrat sig över följande: Detaljplan för Station Lödöse Södra. Plansamråd. Lilla Edets kommun. Förstudie Samrådshandling för väg 155, Cirkulationsplats Hjuviks Bryggväg. Göteborgs stad. Förstudie Samrådshandling för Väg 587, Rödbomotet. Göteborgs stad. Program för bebyggelse vid Renströmsparken och Carlanderplatsen inom stadsdelen Centrum i Göteborg, samrådshandling. Göteborgs stad. Göteborg 2009-09-15 Georgia Larsson 1