Svanmärkning av. Byggskivor

Svanmärkning av Byggskivor Version 4.4 19 mars 2003 31 december 2010

Nordisk Miljömärkning av Byggskivor 010/4.4, Vad är en Svanmärkt byggskiva...1 Varför välja Svanmärket?...1 Vilka byggskivor kan Svanmärkas?...1 Hur ansöker man?...2 1 Miljökrav... 2 1.1 Krav på råvaror... 3 1.2 Krav på kemikalier...... 5 1.3 Krav gällande energiförbrukning... 8 1.4 Krav på utsläpp... 9 1.5 Särskilda krav på produkten...... 10 2 Övriga krav på miljömärkta produkter... 12 2.1 Krav gällande avfallsbehandling och retursystem..... 12 2.2 Krav på emballage... 12 2.3 Bruksanvisning... 13 2.4 Myndighetskrav...... 13 2.5 Miljö- och kvalitetssäkring... 13 2.6 Marknadsföring... 14 Registrering...14 Miljömärkets utformning...14 Kriteriedokumentets giltighetstid...15 Kommande kriterier...15 Bilaga 1, Testning och kontroll Bilaga 2, Intyg Detta är en översättning av ett orignaldokument på norska. Vid eventuella oklarheter är det originalet som är gällande.

Nordisk Miljömärkning av Sida 1 av 15 Vad är en Svanmärkt byggskiva Svanmärket är ett officiellt miljömärke och en nivåstandard med absoluta krav. Svanmärkta byggskivor hör till de minst miljöbelastande inom sin grupp. De krav som ställs bygger på en livscykelvärdering av produkten och krav ställs på tillverkning, användning och avfalloch betoningen ligger på användning av certifierad träråvara, minskad användning av miljö- och hälsoskadliga ämnen samt hållbarhet och återvinningsbarhet. Genom Svanens miljökrav kan enskilda tillverkare få vägledning om hur de kan bidra till utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Varför välja Svanmärket? Svanmärkning kan betraktas som en vägledning för arbetet med miljöförbättringar i verksamheten. Med Svanmärket vet man från början vilka miljöbelastningar som är viktigast och därmed hur man kan minska utsläpp, resursförbrukning och avfallsbelastning. Svanmärket är ett enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang till kunderna. Genom Svanmärket når tillverkare inte bara en allt större grupp av privatpersoner, utan också offentliga inköpare, som vill ta miljöhänsyn. En miljöanpassad produktion ger ett bättre utgångsläge inför framtida miljökrav från myndigheterna. Vilka byggskivor kan Svanmärkas? Skivmaterial av bl a trävirke (t ex fanér, träfiber, spån), gips och mineraler (sten- och glasull) för inom- och utomhusbruk kan Svanmärkas. Det kan vara skivor för invändig beklädnad av innertak, väggar och undergolv och skivor för utvändig vindtätning av väggar och undertak samt produktion av möbler och inredningar som bänkar, skåp etc. Ljudabsorberande skivor är skivor som enbart har en ljudabsorberande verkan. Skivor som enbart har en ljudabsorberande verkan när de har satts in i ett system med bakomliggande hålrum, eventuellt fyllt med mineralull, eller som är ljudabsorberande p g a en specialkonstruktion, betraktas inte som ljudabsorberande skivor i detta sammanhang. Kriterierna omfattar inte metallskivor eller fasadskivor och skivor vilkas huvudfunktion är att isolera mot värme-/köldförlust, oavsett vilket material de består av.

Sida 2 av 15 Nordisk Miljömärkning av Hur ansöker man? Ansökningsblanketten (som finns på Nordisk Miljömärknings hemsidor) ska fyllas i för de produkter som tillverkaren önskar Svanmärka. Ansökan och dokumentation som visar att produkten uppfyller kraven i kapitel 1 och 2 samt kraven i bilaga 1, Provning och kontroll, skickas till sekretariatet i det nordiska land där produkten tillverkas eller eventuellt i det nordiska land där produkten säljs. Det är viktigt att kopior av alla dokument finns tillgängliga hos den sökande. Kriterierna för miljömärkning av byggskivor omfattar många krav. För varje krav kommer symbolen som beskriver hur kravet ska dokumenteras av den sökande. Sökandens dokumentation ska numreras. Under dokumentation hänvisas det i vissa fall till bilaga 1 Testning och kontroll. Denna bilaga kommer efter kapitlet Kommande kriterier. I flera fall finns det intyg som kan användas som dokumentation. Dessa intyg finns sist i detta dokument i bilaga 2. 1 Miljökrav Gör en översikt över råvaror som ingår i byggskivan samt leverantörer av råvarorna. Fyll i tabellen nedan för att få en översikt över vilka miljökrav som gäller. Miljökrav Nivå Krav Intyg Relevans Förnybara K1-K3 1 Ja Nej Inte förnybara Generella K4 Ja Nej Huvudkompo nenter* K5 Ja Nej Råvaror Huvudkomponenter* baserade på returmaterial Tilläggskrav för papper och kartong K6 Ja Nej K7-K9 Ja Nej Kemiska produkter/ Generella K10-K13 2, 3 Ja Nej ytbehandling Ytbehandling K14-K17 2 Ja Nej Energi Utsläpp Särskilda krav Träfiberskivor och kryssfanér K18 4 Ja Nej Ljudabsorberande skivor K18 4 Ja Nej Övriga skivor K18 4 Ja Nej Till luft K19 Ja Nej Till vatten (vid våtprocess) K20 Ja Nej Dammutsläpp (för icke förnybara råvaror) K21 Ja Nej Formaldehyd K22 Ja Nej Radioaktiva ämnen K23 Ja Nej Övriga krav Generella K24-K31 5 Ja Nej Huvudkomponent definieras som en råvara som utgör > 5 vikt-% av den färdiga skivan med undantag av kemiska produkter.

Nordisk Miljömärkning av Sida 3 av 15 1.1 Krav på råvaror Krav på förnybara råvaror K1 Icke certifierat virke För trävirke som inte är certifierat ska licensinnehavaren arbeta för att säkra att råvaror inte stammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden. Om det visar sig att man använder trävirke som stammar från skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden, kan Nordisk Miljömärkning dra in licensen. K2 Biocider Efter avverkning får trävirket inte ha behandlats med bekämpningsmedel som WHO har klassificerat som typ 1A och typ 1B. WHO:s klassificering: En översikt kan hämtas på Internetadressen: http://www.who.int/pcs, The WHO recommended classification of pesticides by hazard and guidelines to classification 2000-2002 eller genom att vända sig till ett av sekretariaten. Kravet gäller för behandling av trästockar efter avverkning. Redogörelse från leverantörer av trävirket över vilka bekämpningsmedel som används och beskrivning enligt intyg 1 för varje enskild produkt. K3 Trävirke i skivan På årsbasis ska antingen 1, 2 eller 3 uppfyllas: 1) Minst 30 vikt-% av ingående trävirke till byggskivan ska komma från certifierat skogsbruk. Certifieringen ska vara utförd av tredje part enligt en gällande skogsbruksstandard som uppfyller kraven på standard och certifieringssystem enligt intyg 1. 2) Minst 50% sågflis/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågverk och/ eller obehandlat rivningsvirke och/eller returfiber. 3) En kombination av 1 och 2. Om ingående trävirke består av < 50% sågflis/ kutterspån och/eller avfallsvirke från sågverk och/eller obehandlat rivningsvirke och/eller returfiber, ska andel ingående trävirke från skogsbruk certifierad av tredje part enligt en gällande skogsbruksstandard beräknas enligt följande formel: Andel trävirke från certifierat skogsbruk (%) = 30-0,6X där X = sågflis/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågverk och/eller obehandlat rivningsvirke och/eller returfiber Användning av sågflis/kutterspån och/eller avfallsvirke från sågverk och/eller obehandlat rivningsvirke och/eller returfiber: Intyg från producenten. Vid användning av certifierat virke: Andel (%) av certifierat virke som ingår i sökarens Svanmärkta produktion av byggskivor på årsbasis. Kopia av certifikat undertecknat och godkänt av ett certifieringsorgan.

Sida 4 av 15 Nordisk Miljömärkning av Krav på icke förnybara råvaror Huvudkomponent definieras som en råvara som utgör > 5 vikt-% av den färdiga skivan med undantag av kemiska produkter som till exempel lim. K4 Andelen returmaterial Andelen returmaterial eller återvunnet material i produkter baserade på icke förnybara råvaror ska vara minst 30%. Med returmaterial menas mottaget avfall som returglas och liknande, och med återvunnet material avses industrigips och liknande. Kravet gäller inte stenull. Översikt över använt returmaterial. K5 Huvudkomponenter, tungmetaller Huvudkomponent(erna) i produkten får innehålla maximalt följande mängder tungmetaller: Arsen Bly 20 50 mg/kg mg/kg Kadmium 1 mg/kg Kvicksilver 1 mg/kg Krom 500 mg/kg Provtagningsprogram inklusive provtagningsprocedur, mät- och upparbetnings- metoder och mätresultat. För provnings- och analysmetoder se bilaga 1. K6 Huvudkomponenter baserade på returmaterial, tungmetaller Huvudkomponent(erna) i produkten får innehålla maximalt följande mängder tungmetaller: Arsen 20 mg/kg Bly 50 mg/kg Kadmium 1 mg/kg Kvicksilver 1 mg/kg Krom 800 mg/kg Provtagningsprogram inklusive provtagningsprocedur, mät- och upparbetnings- metoder och mätresultat. För provnings- och analysmetoder se bilaga 1. K7 Blekning av papper och kartong Blekning av fiber ska inte utföras med klorhaltiga föreningar. Deklaration från tillverkaren att blekning av fibrer inte utförs med klorhaltiga föreningar.

Nordisk Miljömärkning av Sida 5 av 15 K8 Utsläpp av COD från papper och kartong Totalt utsläpp av syreförbrukande organiska material (COD) till vatten ska vara < 10 g COD/kg producerad kartong (på ofiltrerat prov). För provtagningsprogram inklusive mätmetoder, mätresultat de senaste 12 månaderna och mätfrekvens, se bilaga 1. För upparbetnings- och analysmetoder se bilaga 1. K9 Tensider för avsvärtning av returfiber Tensider som används för avsvärtning av returfiber eller uppgradering av nyfibermassa ska dokumenteras som potentiellt nedbrytbara enligt testmetod OECD 301 A-F eller 302 A-C. Redogörelse över tensider som används för avsvärtning av returfiber. Testmetod och testresultat för nedbrytbarhet (se bilaga 1), till exempel datablad enligt direktiv 91/155/EEG med tillräckliga data och hänvisning till testmetoder. 1.2 Krav på kemikalier Generella krav K10 Klassificering av kemiska produkter Kemiska produkter som klassificeras som cancerframkallande (R45, R49, R40), skadliga för arvsmassan (R46, R68), reproduktionsskadliga (R60, R61 R62, R63), giftiga (R23-R28) eller allergiframkallande vid inandning (R42) enligt föreskrifter om klassificering och märkning av farliga kemikalier i ett nordiskt land och/eller EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar) ska inte användas. Halten av fritt formaldehyd får ändå vara upp till 0,3 vikt-% och halten av fritt formaldehyd i lim för kryssfaner och limträplattor får vara upp till 0, 5 vikt-%. K11 Innehåll och tillsatser i kemiska produkter Följande får inte tillsättas till den kemiska produkten: halogenerade organiska bindemedel, halogenerade organiska flamskyddsmedel, polyklorerade bifenyler, alkylfenoler, ftalater, asidirin och polyasidiriner samt pigment och tillsatsämnen baserade på bly, tenn, kadmium, kromvi och kvicksilver och deras föreningar. Halten av alkylfenoletoxylater eller andra alkylfenolderivat i den kemiska produkten får inte överstiga 0,6 vikt-%. Alkylfenolderivater: ämnen som avspaltar alkylfenoler vid nedbrytning. Halten av aromatiska lösningsmedel får inte vara mer än 1 vikt-%. i den kemiska produkten.

Sida 6 av 15 Nordisk Miljömärkning av K12 Ingående miljöskadliga ämnen i kemiska produkter Total mängd ingående kemiska ämnen som kemikalieleverantören klassificerar som miljöskadliga enligt gällande föreskrifter i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige och/eller enligt EU:s klassificeringssystem (18:e ändringen av direktiv 67/548/EEG) ska vara < 0,5 g/kg skivmaterial. Kravet relaterar till de kemiska produkterna med den kemiska sammansättning de har när de blandas in i skivmaterialet. För varje kemisk produkt som ingår i skivan krävs dokumentation från kemikalie- kemiska ämnen, i g/kg av skivmaterialet, som av kemikalieleverantören klassificeras leverantören enligt intyg 2. Skivtillverkaren ska redogöra för total mängd ingående som miljöskadliga. K13 Rengöringskemikalier Svanmärkta rengöringsmedel uppfyller kraven. Lösningsmedel som används för rengöring av produktionsutrustning ska inte innehålla halogenerade kolväten, alkylfenoletoxylater eller > 1 vikt-% aromatiska föreningar. Om produkten är Svanmärkt: Produktens namn, tillverkare och eventuellt licensnummer. Deklaration enligt intyg 3. Ytbehandling av skivan Kravet omfattar produkter som används för ytbehandling (folie, folieringslim, papper, målarfärg och liknande). K14 Krav på plast Halogenerad plast får inte användas för ytbehandling. Deklaration från skivtillverkaren. K15 Krav gällande miljöskadliga ämnen Följande krav på kemiska produkter för ytbehandling, K17 och K18, är alternativa krav. Det vill säga att byggskiveproducenten kan välja mellan: K16) Krav på miljöklassificering och innehåll av organiska lösningsmedel i produkten, eller K17) Beräkna utsläpp av organiska lösningsmedel och tillförd mängd miljöskadliga ämnen i förhållande till m 2 yta. Det sistnämnda ger större flexibilitet i valet av ytbehandlingssystem.

Nordisk Miljömärkning av Sida 7 av 15 K16 Deklarera ämnena i ytbehandlingen Produkter för ytbehandling som klassificeras som miljöfarliga (R50, R50/R53, R51/53, R52, R52/R53 eller R53) enligt föreskrifter om klassificering och märkning av farliga kemikalier i ett nordiskt land och/eller EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar) ska inte användas. Produkterna kan innehålla upp till (0,07 x verkningsgraden för påföringsmetoden) organiska lösningsmedel. Om produkterna förutsätter spädning ska halten i den färdigspädda produkten inte heller överstiga gränsvärdena. Kemikalieleverantören ska uppge: Produktdatablad med klassificering enligt EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar). Upplysningar om halt av organiska lösningsmedel. eller alternativt: Deklaration av produktens halt enligt intyg 2 (sida 2). Provningsresultat och provningsmetoder för alla ämnen som ingår i produkten, till exempel 16 punkters datablad med tillräckliga ekotoxikologiska data och hänvisning till provningsmetoder, se bilaga 1. K17 Beräkna påföringsmängd i förhållande till m 2 yta. Krav på påföringsmängder av organiska lösningsmedel: 12g/ pr m 2 yta Krav på påföringsmängder av miljöskadliga ämnen: 2 < 5g/ pr m yta Miljöskadliga ämnen är ämnen som är klassificerade som miljöskadliga enligt gällande föreskrifter i ett nordiskt land eller enligt EU:s klassificeringssystem (18:e ändringen av direktiv 67/548/EEG) Följande ska dokumenteras: Produktdatablad med klassificering enligt EUs klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar) Uppgifter om innehåll av organiska lösningmedel eller alternativt Deklaration av produktens innehåll enligt intyg 2 (sidan 2) Provningsresultat och provningsmetoder för alla ämnen som ingår i produkten, till exempel 16 punkters datablad med tillräckliga ekotoxikologiska data och hänvisning till provningsmetoder, se bilaga 1. Dessutom krävs: Antal skikt och påföringsmängd per skikt per m 2 yta, både för miljöskadliga ämnen och organiska lösningsmedel. Påföringsmetod. Vid beräkningen av påföringsmängder används följande verkningsgrader. Verkningsgraderna är schablonvärden. Andra verkningsgrader kan användas om de kan dokumenteras: Sprutautomat utan återvinning, 50% Sprutautomat med återvinning, 70% Sprutning elektrostatisk, 65% Sprutning, klocka/skiva, 80% Valslackering 95% Ridålackering 95% Vakuumlackering 95% Doppning 95% Sköljning 95%

Sida 8 av 15 Nordisk Miljömärkning av 1.3 Krav gällande energiförbrukning K18 Energiförbrukning För alla skivor utom för ljudabsorberande skivor beräknas energikvoten med följande formel: E = (Inköpt el) + (Bränsle) (0,7 kwh/kg) (1,9 kwh/kg) Kravet är uppfyllt om E 2. För träfiberskivor och kryssfaner ska E 3. Ljudabsorberande skivor: För ljudabsorberande skivor beräknas energikvoten med följande formel: E = (Inköpt el) + (Bränsle) (80 kwh/m 3 ) (310 kwh/m 3 ) Kravet är uppfyllt om E 2. Översikt från skivans producent och från producenten av ingående huvudråvara (> 5 vikt-%) av den inköpta mängden elektricitet och bränslen, specificerat för varje typ av bränsle. Redogörelse för beräkning av poäng, intyg 4.

Nordisk Miljömärkning av Sida 9 av 15 1.4 Krav på utsläpp Krav på utsläpp till luften K19 Krav på utsläpp till luften Utsläpp till luften från produktionen av skivan och ingående huvudråvara (med undantag av kemiska produkter) ska uppfylla följande krav. Andra skivor: Utsläpp av CO 2 < 0,55 kg per kg skiva. Utsläpp av SO 2 < 0,45 g per kg skiva. Ljudabsorberande skivor: Utsläpp av CO 2 < 60 kg per m 3 skiva. Utsläpp av SO 2 < 100 g per m 3 skiva. Utsläppen ska omfatta den primära skivproduktionen och produktion av aktuella ingående huvudråvaror (> 5 vikt-% av den färdiga skivan). Utsläppet vid uttag av råvaror ska inte medräknas. Tillverkaren kan själv mäta eller beräkna utsläpp till luften från produktionen. Utsläpp ska endast beräknas för den del av energiförbrukningen som stammar från egenproducerad energi. Förnybara råvaror betraktas här som CO 2 -neutrala. Detta framgår också av intyg 4, där utsläppet har satts till 0. Skivtillverkaren ska uppge: För mätning och utsläpp av SO 2: Eventuellt provtagningsprogram för utsläpp till luften inklusive mätmetoder, mätresultat de senaste 12 månaderna och mätfrekvens, se bilaga 1. För beräkning av utsläpp av SO 2 och CO 2 : Deklaration från bränsleleverantören av halten av Svavel i använda bränslen enligt bilaga 1. Beräkning av utsläpp av SO 2 och CO 2 enligt bilaga 1. Krav gällande utsläpp till vatten K20 Utsläpp till vatten För skivmaterial producerade genom våtprocess ska COD-utsläpp till vatten vara högst 20 g COD/kg produkt (ofiltrerat prov). Skivtillverkaren ska uppge: Provtagningsprogram inklusive mätmetoder, mätresultat de senaste 12 månaderna och mätfrekvens. För upparbetnings- och analysmetoder se bilaga 1.

Sida 10 av 15 Nordisk Miljömärkning av Krav på dammutsläpp K21 Dammutsläpp Framställning och förädling av icke förnybara råvaror (med undantag av kemiska produkter) ska ske med ett dammutsläpp till atmosfären på maximalt 25 mg damm/m 3 luft. Skivtillverkaren ska uppge: Mätmetod se bilaga 1. Deklaration från råvaruproducenten/förädlaren innehållande mätresultat, mätmetoder och mätfrekvens. 1.5 Särskilda krav på produkten Krav på skivor som innehåller formaldehydbaserade tillsatser K22 Formaldehyd För skivor som innehåller formaldehydbaserade tillsatser ska ett av följande två krav uppfyllas: 1) Innehållet av fritt formaldehyd ska inte överstiga följande gränsvärde när detta bestäms enligt den vid varje tidpunkt gällande versionen av EN-120, perforatormetoden: Kravet är identiskt med de svenska och danska särskilda bestämmelser som specificeras i EN 120 och strängare än den generella formulering som gäller i övriga länder, till exempel Norge och Finland. För enskilda värden: 8 mg formaldehyd/100 g torrsubstans. Kravet ska uppfyllas av 95 %-kvartilen av alla mätvärden. För halvårsmedelvärde: 6,5 mg formaldehyd/100 g torrsubstans. Kraven gäller skivor av trävirke med ett fuktinnehåll på H = 6,5%. När skivorna har ett annat fuktinnehåll inom området 3 10%, ska det analyserade perforatorvärdet multipliceras med en faktor F enligt följande formel: För spånskivor: F=-0,133 H + 1,86 För MDF: F = -0,121 H + 1,78 2. Utsläpp av formaldehyd ska inte vara mer än 0,13 mg formaldehyd/m 3 luft vid provning enligt mätmetoder som framgår av bilaga 1. Alternativ för kryssfanér: Kryssfanérskivor kan alternativt uppfylla kraven enligt det finska klassificeringssystemet Emission Classification of Building Materials. Utsläpp: 0,125 mg formaldehyd /m 2 h.

Nordisk Miljömärkning av Sida 11 av 15 Provtagningsprogram inklusive mätmetoder, mätresultat och mätfrekvens, se bilaga 1. För upparbetnings- och analysmetoder se bilaga 1. Om man väljer alternativ 2 ska det dokumenteras hur det vid regelbunden kvalitetskontroll kan säkerställas att skivor med för hög formaldehydhalt hindras från att tas i bruk innan analysresultat föreligger. Alternativt kan följande dokumentation användas: För produkter godkända enligt dansk eller norsk inneklimamerke: kopia av giltig licens/certifikat. För produkter godkända enligt det finska klassificeringssystemet. Emission Classification of Building Materials, klass M1: kopia av giltig licens/certifikat. För produkter godkända enligt Dansk Pladekontrol klass E1: kopia av giltig licens/certifikat. För produkter godkända enligt P-märkningen i Sverige, kopia av giltig licens/certifikat. Krav K23 på skivor som kan innehålla radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen För skivmaterial som innehåller krossat material av granit/pegmatit, tegel, klinkers/lättklinkers av lera, gipsplattor samt skivmaterial som innehåller slaggprodukter från smältning av järnmalm, eller aska av kol eller torv ska det dokumenteras att gammaindex (m γ ) eller aktivitetsindex (l 1 ) är mindre än 1. Kravet gäller skivmaterial som används för väggar, tak, undergolv eller bjälklag. Kravet gäller inte produkter för utomhusbruk. Radioaktiva ämnen i skivmaterial uttrycks som gamma-/aktivitetsindex enligt: C K /3000 + C Ra /300 + C Th /200 < 1,0 Det ställs samtidigt krav på radiumindex: C Ra /100 = 1, 0 I ovannämnda formel är C K, C Ra och C Th koncentrationen av kalium-40,radium-226 och torium-232, uttryckt i becquerel per kilogram (Bq/kg) av materialet. 1 % kalium är ekvivalent med 310 Bq/kg kalium-40, 1 ppm uran är ekvivalent med 12,3 Bq/kg av radium-226 och 1 ppm torium med 4,0 Bq/kg av torium-232. Provtagningsprogram inklusive mätmetoder, mätresultat och mätfrekvens. För analysmetod se bilaga 1.

Sida 12 av 15 Nordisk Miljömärkning av 2 Övriga krav på miljömärkta produkter 2.1 Krav gällande avfallsbehandling och retursystem K24 Krav på produktionsavfall Avfallsvirke och spill från råvarorna ska utnyttjas. Med avfallsvirke menas den andel av råvaran som inte ingår i produkten (avfall från trimning, panelsågar och profileringslinjer, slipdamm, uppsopat material etc.). Begreppet utnyttjas omfattar återvinning till ny basråvara eller som energi. Komposteringsåtgärder godkänns också som ett led i avfallsreduktionen. K25 Krav på retursystem för produkter Tillverkare av skivmaterial, som i huvudsak består av icke förnybara råvaror och/eller bindemedel av oorganiska föreningar, förpliktar sig att ta emot egna produkter i form av sorterat kasserat material/kapningsspill från bygg- och elementindustrin samt sorterat rivningsmaterial från större enheter. Produkten, så som den levereras till mottagaren (skivtillverkaren) ska utnyttjas som råvara för likvärdiga produkter. Med likvärdiga produkter avses skivmaterial eller andra produkter med påvisbart bruksvärde över tid. Redogörelse för användning av avfall från egen produktion. Deklaration från tillverkaren av skivor (som i huvudsak består av icke förnybara råvaror) innehållande en förpliktelse om att ta emot uttjänta skivor förutsatt att de levereras gratis till produktionsanläggningen. Kopia av avtal och/eller fakturor om retursystem för produkter och emballage. 2.2 Krav på emballage K26 Retursystem Relevanta nationella regler, lagar och/eller branschavtal om retursystem för produkter och emballage ska uppfyllas i det nordiska land där den miljömärkta produkten säljs. K27 Plastmaterial Klorhaltiga plastmaterial får inte användas i emballaget. Sökaren ska beskriva vilka material som används i transport- och försäljningsemballage för den produkt man sökt licens för. Tillverkaren ska beskriva vilka material som används i transport- och försäljningsemballage. Tillverkaren av plastemballaget ska intyga att plastkravet är uppfyllt.

Nordisk Miljömärkning av Sida 13 av 15 2.3 Bruksanvisning K28 Bruksanvisning Bruksanvisningen ska innehålla uppgifter om: lagring/förvaring montering och instruktioner för ytbehandling vilka tekniska standarder som skivan uppfyller rekommenderad underhållsmetod. Bruksanvisning. 2.4 K29 Myndighetskrav Myndighetskrav Innehavare av en miljömärkningslicens ansvarar för att miljömärkta produkter och tillverkningen av dessa, uppfyller alla gällande bestämmelser om arbetsmiljö, lagstiftning och koncessioner i respektive tillverkningsland. 2.5 K30 Miljö- och kvalitetssäkring Miljö- och kvalitetssäkring Tillverkare som innehar en miljömärkningslicens själva eller genom säljare/importör ska genom dokumenterade rutiner och anvisningar se till att: kraven i miljömärkningskriterierna efterlevs kraven är kontrollerbara under licensens giltighetstid kvalitetsnivån för miljömärkta produkter som ingår i licensen uppfylls det finns en organisationsstruktur som garanterar att kraven i miljömärkningskriterierna uppfylls det finns en kontaktperson för miljömärkningsorganisationen. Beskrivning av hur kraven på miljömärkning följs upp, dokumenteras och rapporteras i den dagliga produktionen, d v s: 1) organisation, kvalitetsansvarig, kontaktperson och andra ansvariga personer samt deras ansvarsområde 2) interna rutiner för behandling av och rapportering om oförutsedda avvikelser från miljömärkningskrav 3) interna rutiner för dokumentation och rapportering av planlagda produktionsändringar för miljömärkta produkter 4) kontaktpersonens rutiner för rapportering av punkt 2) och 3) till miljömärkningsorganisationen (externa rutiner för rapportering till miljömärkningsorganisationen) 5) rutiner för dokumentation, rapportering och behandling av reklamationer/klagomål på de miljömärkta produkterna 6) spårbarhet för Svanmärkta produkter i produktionen. Licensinnehavaren ska inhämta miljömärkningsorganisationens skriftliga godkännande innan det görs några ändringar av produkten som kan ha betydelse för om kraven i dokumentet upprätthålls.

Sida 14 av 15 Nordisk Miljömärkning av 2.6 Marknadsföring K31 Marknadsföring Marknadsföringen av skivorna ska ske enligt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Beskrivning av hur de miljömärkta produkterna marknadsförs, inklusive ansvarsfördelningen. Intyg från den sökande att man känner till Regler för nordisk miljömärkning av produkter, bilaga 2, intyg 5 Registrering Vid registrering av licensen i annat nordiskt land ska följande dokumentation skickas in: Ansökningsblamkett för registrering Kopia av licensen Bruksanvisning på aktuellt språk Miljömärkets utformning Miljömärket och tilldelat licensnummer (angivet som x10-000) ska ha följande utformning: x10 000 Miljömärket ska placeras på emballaget eller produkten.

Nordisk Miljömärkning av Sida 15 av 15 Kriteriedokumentets giltighetstid Detta kriteriedokument har fastställts av Nordiska Miljömärkningsnämnden den 19 mars 2003 och gäller t o m 19 mars 2007. På Sekretariatsledarmötet den 8 mars 2004 antogs en justering i K4. Den nya versionen heter 4.1. På Sekretariatsledarmötet den 15 mars 2006 beslutades att förlänga kriterierna med två år. Den nya versionen heter 4.2 och är giltig till den 31 mars 2009. På Sekretariatsledarmötet den 14 juni 2007 beslutades att förlänga kriterierna med ett år. Den nya versionen heter 4.3 och är giltig till den 31 mars 2010. På Sekretariatsledarmötet den beslutades att förlänga kriterierna med nio månader. Den nya versionen heter 4.4 och är giltig till den 31 december 2010. Under giltighetstiden kan Nordiska Miljömärkningsnämnden besluta om justeringar, förtydliganden och/eller förlängningar av kriterierna, varvid en ny version ges ut. Detta medför normalt ingen omprövning av beviljade licenser. Senast 12 månader innan kriterieversionen går ut, ska Nordiska Miljömärkningsnämnden meddela vilka kriterier som därefter gäller. Kommande kriterier Vid nästa revision av kriterierna kommer följande områden bli utvärderade: Skärpning av energikraven Skärpning av kraven till utsläpp av SO 2 och CO 2 för att stimulera till ökad användning av energi från förnybara källor. En harmonisering av utsläppskraven med de krav som ställs i kriterierna till Dansk/Norsk Inneklimat märkning och vidare utredning om eventuellt krav till inneklimat. Utsläpp av formaldehyd. Skärpning av krav gällande alkylfenoletoxilater. Skogbrukskraven.

Bilaga 1 Testning och kontroll Svanmärkning av... 1 Byggskivor...1 Vad är en Svanmärkt byggskiva...1 Varför välja Svanmärket?...1 V ilka byggskivor kan Svanmärkas?...1 Hur ansöker man?... 2 1 M iljökrav... 2 1. 1 Krav på råvaror...... 3 1.2 Krav på kemikalier... 5 1. 3 Krav gällande energiförbrukning... 8 1. 4 Krav på utsläpp...... 9 1. 5 Särskilda krav på produkten... 10 2 Övriga krav på miljömärkta produkter... 12 2.1 Krav gällande avfallsbehandling och retursystem... 12 2.2 Krav på emballage... 12 2.3 Bruksanvisning... 13 2.4 Myndighetskrav... 13

Sida 18 av 15 Nordisk Miljömärkning av 2. 5 Miljö- och kvalitetssäkring... 13 2.6 Marknadsföring... 14 Registrering... 14 Miljömärkets utformning...14 Kriteriedokumentets giltighetstid......15 Kommande kriterier...15 Bilaga 1...17 Testning och kontroll......17 1 Krav på analysmetoder och kontroll... 19 2 Efterkontroll... 19 3 A nalysmetoder och krav på dokumentation... 19 3. 1 Tungmetaller... 19 3. 2 Utsläpp av COD...... 20 3. 3 Tensider...... 20 3. 4 Miljöfarliga ämnen... 20 3. 5 Utsläpp av SO 2...... 21 3.6 Utsläpp av CO 2... 21 3.7 Utsläpp av damm... 21 3.8 Formaldehyd... 22 3.9 Gamma-/aktivitetsindex:...... 22 4 Litteraturreferenser... 22 Bilaga 2...23 Intyg...23 Energivara...29

Nordisk Miljömärkning av 1 Krav på analysmetoder och kontroll Provtagning ska utföras på ett kompetent sätt och analyslaboratoriet ska vara opartiskt och kompetent. Rådata ska finnas tillgängliga för kontroll under licensens giltighetstid. Analyslaboratoriet ska uppfylla de allmänna kraven enligt standarden EN 45001/DS/EN/ISO/IEC 17025 eller vara ett officiellt GLP-godkänt analyslaboratorium. Sökanden ska stå för dokumentation och analyskostnader. Producentens analyslaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra analyser och mätningar om myndigheterna övervakar provtagnings- och analyseringsprocessen, eller om producenten har ett kvalitetssystem där provtagning och analyser ingår och som är certifierat enligt ISO 9001 eller ISO 9002, eller om producenten kan visa att det finns överensstämmelse mellan ett förstagångstest utfört som ett parallelltest mellan en opartisk testinstitution och producentens eget laboratorium samt att producenten tar prover enligt en en fastlagd provtagningsplan. 2 Efterkontroll En byggskiva som har blivit tilldelad en Svanlicens kan kontrollers av en opartisk testinstitution. Ansvar för kontrollen ligger hos Nordisk Miljömärkning. Kontroll kan ske i form av stickprov som tas ute i handeln och licensinnehavaren ansvarar för kostnaderna för en sådan kontroll om det visar sig att denne har lämnat klart felaktiga upplysningar till Nordisk Miljömärkning. I annat fall står Nordisk Miljömärkning för kostnaderna. 3 Analysmetoder och krav på dokumentation 3.1 Tungmetaller Provet ska upparbetas i enlighet med DS 259. Analysen ska göras med en relevant analysmetod med tillräcklig känslighet. De mest aktuella analysmetoderna är ICP eller FAAS. Analysrapporten ska innehålla upplysningar både om analysvärde och metodens känslighet. Det ska tas 2 representativa prover varje vecka som samlas i ett månadsprov. Månadsprovet ska analyseras. Mätresultatet ska beräknas som gennomsnittet av resultatet från tre månadsprov i följd som analyserats under loppet av de senaste 12 månaderna innan ansökan lämnas in.

Nordisk Miljömärkning av 3.2 Utsläpp av COD Prov: Vid mätning av COD-utsläpp till vatten tillämpas ISO 6060 andra upplagan 1989, NS 4748 alternativt DS 217, SFS 3020, SFS 5504, SS 028142, DIN 38409 del 41, NFT 90101, ASTM D 1252 83 eller provningssatser som använder kaliumdikromat som oxidationsmedel (och med silversulfat som katalysator), t.ex. dr. Lange, Hack eller WTW, provning av ämnen i kemiska produkter. "Determination of the chemical oxygen demand" eller motsvarande. Provningsfrekvens: För kontinuerlig produktion används årsmedelvärdet som ska baseras på minst ett representativt dygnsprov per vecka. Vid införande av nya processer eller interna förbättringar ska utsläppsnivån bestämmas utifrån minst 40 dygnsprov i följd. Provtagning: Prover av processvatten ska tas efter extern rening, och analyserna ska utföras på ofiltrerade prov. Alternativt godtas en provtagningsfrekvens som fastställts av myndigheterna. Papper och kartong: För kampanjvis framställda massatyper krävs att talvärdet baseras på 40 dygnsprov i följd. För kortare kampanjer accepteras representativa dygnsprov från varje kampanj, men med minst 40 dygnsprov sammanlagt. Uttag av prover ska ske före en extern reningsanläggning. Analysresultatet reduceras därefter med reningsanläggningens effektivitetsgrad. Reningsansläggningens effektivitetsgrad ska dokumenteras. Prover av processvatten ska tas efter extern rening, och analyserna ska utföras på ofiltrerade prov. 3.3 Tensider Tensider som används vid pappersproduktionen ska dokumenteras som potentiellt nedbrytbara i enlighet med "OECD Guidelines for testing of chemicals", testmetod nr 301 A-F eller 302 A-C. 3.4 Miljöfarliga ämnen I flera sammanhang ställs krav på de kemiska ämnenas miljöskadliga egenskaper. Klassificering sker på grundval av provningar med vissa undantag som nämns senare i detta avsnitt. Biologisk nedbrytbarhet, aerobt För biologisk nedbrytbarhet tillämpas provningsmetod nr 301 (A till F) i OECD Guidelines for Testing of Chemicals (ISBN 92-64-1222144) eller motsvarande provningsmetoder.

Nordisk Miljömärkning av Bioackumulerbarhet Om ämnets löslighet i n-oktanol är minst 1000 gånger större än i vatten (log Pow >3) anses ämnet vara bioackumulerbart om inget annat har visats (OECD provningsanvisningar 107 eller 117). Ett sådant ämnes biologiska ackumulerbarhet kan provas på fisk enligt OECD:s provningsanvisningar 305 A-E. Om ämnets biologiska koncentrationsfaktor (BCF) är 100 eller mer anses ämnet vara bioackumulerbart. Ekotoxicitet För ekotoxicitet (akvatisk toxicitet) tillämpas provningsmetod nr 201, 202 och 203 i OECD Guidelines for Testing of Chemicals eller motsvarande provningsmetoder. Undantag från krav på testning Följande ämnen undantas från testning beträffande akvatisk toxicitet, biologisk nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet: Kända miljöskadliga ämnen, dvs. sådana som är listade av offentliga myndigheter. Ämnen med kort livstid under provningsförhållandena (< 1 timme för oktanol / vatten-fördelningsprovet, <1 dag för alla andra provningar). Nedbrytningsprodukterna provas vid behov. Ämnen som den sökande kan göra troligt att de inte är miljöskadliga. Följande undantas från kravet på provning med hänsyn till bioackumulerbarhet: Högmolekylära ämnen (molekylvikt > 700, minsta beräknade genomskärning > 9,5 Å eller längd > 5,5 nm). Vetenskapligt granskade litteraturreferenser kan användas för att visa att den kemiska produktens innehåll uppfyller fastställda krav. 3.5 Utsläpp av SO 2 Utsläpp av SO 2 uttrycks som årsmedelvärde baserat på representativ provtagning och mätning. SO 2 mäts i enlighet med NS 4859, SFS 5265, SS 028421 eller likvärdig mätmetod. Alternativt accepteras en svavelredovisning baserad på förbrukning av energiråvara med känd svavelhalt. Svavelredovisningen ska baseras på årsmedelvärdet. Svavelhalten i olja mäts i enlighet med ISO 8754 eller AST MD 4294. Svavelhalten i annat bränsle mäts i enlighet med vanlig praxis. 3.6 Utsläpp av CO 2 CO 2 -redovisningen ska baseras på årsmedelvärdet. Utsläppen av CO 2 från olika energivaror beräknas utifrån talen i intyg 4. 3.7 Utsläpp av damm Se krav SS 028426, NS 4861,4862 och 4863 eller metoder som bygger på ISO 3966

Nordisk Miljömärkning av 3.8 Formaldehyd Se K22. För bestämning av halten av fri formaldehyd används senaste gällande Europastandard för perforatormetoden. Den vid varje tidpunkt gällande standarden EN 120 ska följas, tills den eventuellt ersätts av en annan EN-metod. För korrelation av halten av fri formaldehyd (EN 120), uttryckt i mg/100 g och med utsläppsnivån uttryckt i ppm eller mg/m 3, använder man en lämplig kammarmetod. Som lämplig kammarmetod för skivor av trävirke och mineralull rekommenderas förslag till Europeisk standard: Draft ENV 717-1. Följs av den vid varje tidpunkt gällande standarden för referensbestämning av utsläppsvärde. Det ska rapporteras vilken metod som har tillämpats. Provningsmetod för analys av utsläpp som ligger till grund för klassificeringen M1 och M2 finns i "Emission Classification of Building Materials" (http://www.rts.fi/ emission_classification_of_building_materials.htm). Provningsfrekvens för de tre nämnda provningarna anges i standarden (perforatormetoden), lagbestämmelser i respektive nordiskt land (klimatkammarmetod, ENV-717-1) och i reglerna för det finska klassificeringssystemet. 3.9 Gamma-/aktivitetsindex: Se K23. Normalt görs analyserna med gammaspektrometri antingen i laboratorium på krossat material, alternativt i fälten på brottstället, eller hos tillverkaren med bärbar gammaspektrometer. Mätning av gammaindex (eller aktivitetsindex) ska baseras på metoder som tillämpas av Forskningscenter Risø, Avdeling for Nukleær Sikkerhedsforskning og Nukleære Anlæg (Danmark), Statens Institutt for Strålehygiene i Norge, Statens Strålskyddsinstitut vid miljölaboratoriet i Stockholm, Strålsäkerhetscentralen i Finland eller motsvarande. I Finland gäller direktiv ST 12.2. Alternativt accepteras likvärdiga analysmetoder efter bedömning av en oberoende instans. 4 Litteraturreferenser För kemiska ämnen kan vetenskapligt granskade litteraturreferenser användas för att visa att den kemiska produktens innehåll uppfyller fastställda krav.

Bilaga 2 Intyg Intyg 1: Intyg för träråvara (kapitel 1.1) Intyg 2: Intyg för krav till kemiska produkter (kapitel 1.2) Intyg 3: Intyg för krav till rengöringsprodukter (kapitel 1.2) Intyg 4: Beräkning av energiförbrukning (kapitel 1.3) Intyg 5: Marknadsföring av miljömärkta produkter (kapitel 2.6)

INTYG 1, Sida1( 2) Nordisk Miljömärkning av Intyg för träråvaror Träslag (latinsk Geografisk ursprung Cert ifiering (se krav Leverantör (se krav och nordisk namn) (land, delstat) nästa sida) nästa sida) Är någon av träråvarorna ytbehandlade med bekämpningsmede l efter avverkning? Om ja: Är bekämpningsmedlerna klassificerade av WHO som typ 1A eller 1B? En översikt kan fås på www.who.int/pcs The WHO recommended classification of pesticides by hazard and guidelines to classification 2000-2002 eller vid kontakt med ett av de nordiska miljömärkningssekretarieten. Bifoga 16 punkts säkerhetsdatablad eller likvärdig dokumentation ja ja nej nej Leverantörens namnteckning: (datum) (företagsnamn) (ansvarig handläggare) (telefon)

INTYG 1, Sida 2 ( 2) Nordisk Miljömärkning av Krav på skogscertifiering (kapittel 1.1) Trävirke som ingår ska vara certifierat av tredje part enligt gällande skogsbruksstandard som uppfyller kraven på standard och certifieringssystem. Följande krav gäller för standarder och certifieringssystem som kan accepteras av Nordisk miljömärkning. Standarder: 1. Standarden ska balansera de ekonomiska, ekologiska och sociala intressena och stämma överens med FN:s Riodokument Agenda 21 och Skogsprinciperna samt respektera relevanta internationella konventioner och avtal. 2. Standarden ska innehålla absoluta krav samt främja och syfta till ett hållbart skogsbruk. 3. Standarden ska vara allmänt tillgänglig. Standarden ska ha utvecklats i en öppen process där ekologiska, ekonomiska och sociala intressenter har inbjudits att delta Certifieringssystem: Certifieringssystemet ska vara öppet, ha bred nationell eller internationell trovärdighet och ska kunna kontrollera att kraven i skogsbruksstandarden (se ovan) har uppfyllts. Certifieringsorgan: Certifieringsorganet ska vara opartiskt, trovärdigt och kunna verifiera att kraven i standarden är uppfyllda, kunna kommunicera resultatet samt vara lämpligt för ett effektivt genomförande av standarden. Dokumentation: Kopia av skogsstandarden, namn, adress och telefon till organisationen som har utformat standarden samt certifieringsorganets sluttrapport. Det ska ges referenser till personer som representerar parter och intressegrupper som har inbjudits att delta i utvecklingen av skogsstandarden. Miljömärkningsorganisationen har rätt att kräva in ytterligare dokumentation för att bedöma om kraven på standard och certifieringssystem är uppfyllda. Nordisk Miljömärkning kan i vissa fall gå med på att bevilja licens utan att virket som ingår i produktionen är certifierat enligt en godkänd skogbruksstandard. Det ska då dokumenteras på annat trovärdigt sätt att trävirket kommer från ett bärkraftigt skogsbruk med likvärdig kravnivå som i de godkända skogsbruksstandarderna.

INTYG 2, Sida 1( 2) Nordisk Miljömärkning av Intyg för krav till kemiska produkter (kapitel 1. 2) Den kemiska produktens namn och användningområde Producent/ importör av den kemiska produkten Klassificering av kemiska produkter Är produkten klassificerad som cancerframkallande (R45, R49, R40), skadlig för arvsmassan (R46, R68), reproduktionskadlig (R60, R61 R62, R63), giftig (R23-R28) eller allergiframkallande vid inandning (R42) enligt föreskrifter om klassificering och märkning av farliga kemikalier i ett nordiskt land och/eller EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar)? Produktdatablad med klassificering i enlighet EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar). Formaldehyd Innehåller den kemiska produkten fritt formaldehyd? Om svaret är ja, ange halten i vikt-%: Är produkten ett lim för kryssfaner och/eller limträskivor? Innehåll och tillsatser i kemiska produkter Har halogenerade organiska bindemedel tillsatts produkten? Har halogenerade organiska flamskyddsmedel tillsatts produkten? Har polyklorerade bifenyler tillsatts produkten? Har alkylfenoler tillsatts produkten? Har ftalater tillsatts produkten? Har asiridin och polyasiridin tillsatts produkten? Har det tillsatts pigment/tillsatsämnen baserade på bly, tenn, kadmium, kromvi och kvicksilver och deras föreningar till produkten? Innehåller den kemiska produkten aromatiska lösningsmedel? Om svaret är ja, ange halten i vikt-%: Innehåller den kemiska produkten alkylfenoletoxylater eller andra alkylfenolderivat? Om svaret är ja, ange halten i vikt-%: Alkylfenolderivat definieras som ämnen som avspaltar alkylfenoler genom nedbrytning.

INTYG 2, Sida 2 ( 2) Nordisk Miljömärkning av Följande krav omfattar också produkter för ytbehandling Innehåller produkten miljöskadliga ämnen enligt gällande föreskrifter i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige, eller enligt EU:s klassificeringssystem (18:e ändringen av direktiv 67/548/EEG) Produktdatablad med klassificering enligt EU:s klassificeringssystem 1999/45/EG (med anpassningar och ändringar) med upplysningar om ingående miljöskadliga ämnen (kemiskt namn och vikt-%) eller alternativt Deklaration av produktens innehåll enligt följande uppställning. (100% av ingående ämnen ska anges, intervall accepteras) Miljöfarliga ämnen halt (%) (fullständigt kemiskt namn samt CAS-nr) Vikt-% Giftighet Nedbrytbarhet (%) Bioackumulerbarhet Organiska lösningsmedel1 (fullständigt kemiskt namn samt CAS-nr) Övriga ämnen, halt (%) (fullständigt kemiskt namn samt CAS-nr) Mängd vatten (vikt-%) Summa (vikt-%)= Organiska lösningsmedel definieras som organiska föreningar med kokpunkt över 250 C eller ett ångtryck över 0,01 kpa Producentens namnteckning: (datum) (företagsnamn) (ansvarig handläggare) (telefon)

INTYG 3 Nordisk Miljömärkning av Intyg för kemiska rengöringsprodukter (kapitel 1.2) Den kemiska produktens namn Producent/ importör av kemisk produkt Innehåll i kemiska produkter Innehåller produkten halogenerade kolväten? ja nej Innehåller produkten alkylfenoletoxylater? ja nej Innehåller den kemiska produkten aromatiska föreningar? Om svaret är ja, ange halten i vikt-%: ja nei Producentens namnteckning: (datum) (företagsnamn) (ansvarig handläggare) (telefon)

INTYG 4, Sida 1 ( 2) Nordisk Miljömärkning av Beräkning av energiförbrukning (kapitel 1.3) Energiförbrukningen beräknad som kwh/kg skiva ska omfatta den primära skivtillverkningen och tillverkningen av aktuella ingående huvudråvaror. Som huvudråvaror räknas råvaror som utgör mer än 5 vikt-% av den färdiga skivan. Energiförbrukningen för uttag av råvaror ska inte räknas in. För skivtillverkningen ska energiberäkningen grundas på data från och med råvaru- färdig produkt före hanteringen (ingående transportband i produktionslinjen) till och med eventuell ytbehandling. Energiförbrukningen vid ytbehandlingen ingår inte. För tillverkning av kemiska produkter som till exempel lim ska energibokföringen grunda sig på data från tillverkningen. Energiinnehållet i råvaran ska inte inräknas. I undantags- på 12 fall kan ett schablonvärde på 15 MJ/kg (brukslösning) för lim användas, fördelat MJ/kg för bränsle och 3 MJ/kg för inköpt el (4:1) (se exempel på nästa sida). Med inköpt el menas el som köps från en extern leverantör. El som producenten själv framställer inräknas i bränsleförbrukningen. I bränsleförbrukningen inräknas både inköpt bränsle och bränsle som stammar från produktionsspill. Om det produceras ett överskott av energi och den säljs i form av el, ånga eller värme, dras den sålda mängden av från energiförbrukningen. Energiinnehållet i bränsle beräknas utifrån tabellen nedan. Om det framställs elektrisk energi internt kan man välja mellan följande metoder för att beräkna bränsleförbrukningen: Faktisk förbrukning av bränsle beräknas på årsbasis Förbrukningen av internt producerad el multipliceras med 1,25 Teoretiskt energiinnehåll och utsläppsfaktorer. Källor: Statistisk Sentralbyrå: Energistatistikk 1995, SFT-rapport 9513: Forbrennin gsanlegg. Veiledning for saksbe handlere og SFT: Utslipps-koeffisienter (Audun Rosland, 1987). Teoretisk ener E gen- innehåll innehåll pr. ton CO 2 Teoretisk ener Energi- Ton CO 2 Ton innehåll Energivara vikt GJ/ton 1) 2) MWh/m 3 GJ/enhet 3) energivar a pr m 3 4) Ton CO 2 pr.gj Kol (stenkol) 28,1-7,8 28,1 2,42-0,08612 Koks (av kol) 28,5-7,9 28,5 3,19-0,11193 Ved 16,8 0,5 4,7 8,4 0 0 0 Avlut (torrstoff) 14-3,9 14 0 0 0 Trädavfall (torrt) 16,8-4,7 16,8 0 0 0 Råolja 43 0,85 10,2 36,6 3,2 2,72 0,074 Naturgas 49,2 0,85 11,6 0,042 2, 75 2,34 0,056 LPG 46,1 0,51 6,5 23,5 3 1,53 0,065 Bensin 43,9 0,74 9,0 32,5 3,13 2,32 0,071 Paraffin 43,1 0,79 9,5 34,0 3,15 2,49 0,073 Lätt eldningssolja 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Diesel 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Marin gasolja 43,1 0,84 10,1 36,2 3,17 2,66 0,074 Tungolja 40,6 0,97 10,9 39,4 3,2 3,10 0,079 * 1 Alla siffror avser ton med undantag för ved som avser ton per fast kubikmeter (ton/fm 3 ) och naturgas som avser kg per standardkubikmeter (kg/sm 3 ). * 2 Alla siffror avser MWh/m 3 med undantag av naturgas som avser kwh/sm 3 och kol, koks, ved, lut och träavfall som avser MWh/ton. * 3 Alla siffror avser GJ/m 3 med undantag av kol, koks, lut och träavfall som avser GJ/ton, naturgas som avser GJ/Sm 3 och ved som avser GJ/fm3. * 4 Naturgas anges i kg/sm 3.

INTYG 4, Sida 2 ( 2) Nordisk Miljömärkning av Räkneexempel vid användning av schablonvärde för lim: En byggskiva innehåller 12% lim (brukslösning). Dette utgör 0,12 kg lim (brukslösning)/kg skiva. Vid användning av schablonvärdet för beräkningen av energipoäng för lim ger detta: 0,12 kg lim/ kg skiva x 15 MJ/ kg lim = 1,8 MJ/ kg skiva. omräkning till kwh/ kg skiva: 1,8 MJ/kg skiva 3,6 = 0,5 kwh/kg skiva Fördelning (4:1) för bränsle och el: 0,4 kwh bränsle/kg skiva och 0,1 kwh el/kg skiva Satt in i formeln för beräkning av energipoäng i kapitel 1.3, krav K18 (referensvärdet gäller per kg skiva): E = (Inköptel) (0,7kWh/kg) (Bränsle) = (1,9kWh/kg) 0,1 kwh/kg 0,4 kwh/kg (0,7 kwh/kg) (1,9 kwh/kg) = 0,142 + 0,211 = 0,35 Energipoängen för lim läggs till energipoängen för den primära skivproduktionen och övrig produktion av aktuella ingående huvudråvaror.

Nordisk Miljömärkning av INTYG 5, Marknadsföring av miljömärkta produkter Vi bekräftar härmed att vi känner till reglerna för användning av det nordiska miljömärket enligt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. Vi försäkrar härmed att marknadsföringen ska genomföras enligt dessa regler. Vi bekräftar vidare att vi har kunskap om innehållet i kriteriedokumentet för miljömärkning av byggskivor. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför de miljömärkta produk-terna ska informeras om kriterierna för miljömärkning av byggskivor samt Regler för nordisk miljömärkning av produkter. (ort & datum ) (företag) (kontaktperson) (telefon) (marknadsföringsansvarig) (telefon) Vid personalbyte ska en ny bekräftelse sändas in till Nordisk Miljömärkning.