2 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Förslag till trädplan för Lidingö Stad - 1999 Utarbetad vid Naturavdelningen, Tekniska kontoret, Lidingö Stad Text och illustrationer: henri hanus haim, landskapsarkitektstuderande praktikant Handledare: ulla bejrum, naturchef Tryck: Lidingö Stadshus 2 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

INNEHÅLL Denna skrift består av flera kapitel/delar vilka skrivits för olika målgrupper. Kapitel av störst allmänt intresse har placerats först i skriften. De mer tekniska beskrivningarna, som främst är av intresse för förvaltaren och skötselpersonalen, har placerats längre bak. Kapitel Läsanvisning 1. Trädplan för Lidingö Stad av allmänt intresse s. 5-6 Kortfattad beskrivning om nödvändigheten av en trädplan för Lidingö Stad. 2. Alléer av allmänt intresse s. 7-30 I detta kapitel beskrivs alléerna på Lidingön. För varje enskild allé (förvaltad av Lidingö Stad) finns en fördjupad beskrivning ofta åtföljd av ett kortfattat förslag till skötsel och eventuell nyplantering. 3. Nyplantering av allmänt intresse s. 31-36 Här beskrivs förslag till nyplantering av träd utmed Norra Kungsängsvägen, samt förslag till nyplantering av fruktträd i Hersbys, Älviks och Bo Gårds fruktträdgårdar. 4. Trädvårdsplan förvaltare och skötselpersonal s. 37-50 I trädvårdsplanen regleras hanteringen av de enskilda träden. Här beskrivs alla arbetsoch skötselåtgärder i detalj från planteringen fram till den punkt då det är dags att ersätta trädet med ett nytt. 5. Trädinventering förvaltare och skötselpersonal s. 51- Alla träd med någon form av kontinuerlig skötsel har inventerats och uppgifter sammanställts om trädens läge, vitalitet, åtgärdsbehov, etc. Uppgifterna om träden har lagrats med kartdatabasprogrammet Map Info. Trädinventeringen tjänar som beslutsunderlag för förvaltaren vid planering av framtida skötselinsatser. 3 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

4 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Förslag till 5 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Trädplan för Lidingö Stad Trädplanen för Lidingö Stad behandlar de träd som behöver någon form av individuell skötsel. Planen omfattar allé- och gatuträd, träd i hårdgjorda ytor på torg och trottoarer samt äppelträd. Den behandlar de befintliga träden men föreslår också förnyelse genom nyplantering. BAKGRUND På senare tid har det inom forskningen uppmärksammats hur betydelsefulla träden och den gröna miljön är för människans trivsel och hälsa. Träden är viktiga miljöskapare som kan berätta för oss om platsens historia. Träden har också praktiska funktioner som luftrenare, vindskydd, rumsbildare och de kan tjäna som livsmiljö för sällsynta insekter, lavar och svampar. Många av de träd vi omger oss med idag har planterats av tidigare generationer och det är viktigt att även vi investerar i träd för framtiden. Med utgångspunkt i detta är det viktigt att ha långsiktiga mål för hanteringen av det befintliga trädbeståndet liksom visioner för hur vi vill att det skall utvecklas. För att säkerställa kontinuiteten i detta arbetet är det bra att ha den trädplan du nu håller i din hand. 6 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

[ inventering och förslag till kompletteringar ] 7 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Den svenska alléns historia De första alléerna i Sverige planterades i slutet på 1600-talet. Förebilden går att finna i de monumentala franska barockparkerna med sin stränga geometri. Parken anlades ofta kring en central axel som utgick från huvudbyggnaden. Från huvudaxel utgick ytterligare axlar och det var vanligt att dessa liksom huvudaxeln kantades av planterade träd. I Sverige började de första barockparkerna anläggas vid slott och herrgårdar under 1600-talets andra hälft men det stora flertalet anlades först under 1700-talet. Det har alltid varit vanligt att allmogen imiterat adelns och kungahusets byggnader och parker. Detta kom också att ske i fråga om barockanläggningarna. Från 1800-talets mitt började man plantera infartsalléer vid större gårdar och kyrkor, medan det vid de mindre gårdarna dröjde fram till sekelskiftet. Särskilt vid bondgårdar var det i början vanligt att man grävde upp plantor från den omgivande naturen och planterade dem i allén. Allén kom på detta sätt att bestå av flera arter ofta av varierade i storlek. Denna form av allé brukar kallas blandallé och är mycket vanlig. Vid slott och herrgårdar eftersträvade man mer enhetliga alléer och där använde man sig ofta av ett trädslag i hela allén. Linden kom här att bli det mest använda trädet då den har en mycket formstark krona och dessutom är relativt lätt att föröka. Vid många gårdar användes alléträden till gårdens försörjning. Träden kunde hamlas eller beskäras. Lövet användes som kreatursfoder och grövre grenar användes till ved. Träden i allén användes vintertid, när vägarna var översnöade, som "snökäppar" med vars hjälp man kunde räkna ut vägens sträckning. Allén idag Alléns ursprungliga funktion som maktsymbol är idag överspelad men den är fortfarande viktig som landskapselement och ofta skyddsvärd som kulturmiljö. Enskilda äldre träd kan utgöra en skyddsvärd biotop för utrotningshotade djur- eller växtarter. Det enskilda trädet kan också utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Det är vanligt att vägbanan i äldre alléer har breddats till följd av större trafikmängder och nya tekniska krav. Gamla träd hamnar då farligt nära dagens trafik vilken dessutom håller mycket högre hastigheter än då träden planterades. Detta är varken bra för trädens eller trafikanternas hälsa och måste i möjligaste mån undvikas. 8 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Alléerna på Lidingö De äldsta alléerna på Lidingön planterades troligen i slutet på 1700-talet sedan släkten Banéer lämnat Lidingö och gårdarna fått nya ägare. Den enda allén som kunnat dateras mer exakt är den vid Ekholmsnäs gård som planterades 1785 (Vandra på Lidingö, 1979). På 1846 års karta över Lidingö (Karta öfver Lidingö Socken, V. Dahlgren) går det att finna alléer vid gårdarna; Älvik, Långnäs, Grönsta, Hersby, Skärsätra och Ekholmsnäs. Även Kyrkallén finns med på denna karta. Vanligen var allén planterad längs uppfarten mot landsvägen men vid Skärsätra gård följer allén istället vägen ned till båtbryggan. En stor del av transporterna till och från Lidingön gick länge med båt och då Skärsätra gård låg nära vattnet var detta den viktigaste transportvägen. Även för transporter till andra platser på Lidingön var båt att föredra då landsvägarna tidigare inte höll så god standard. Det går även att finna senare exempel på alléer som följer vägen ned till stranden både i Brevik och utmed Tyktorpsvägen från Sticklinge gård. Karta över de alléer som inventerats 1999. Under första halvan av 1900-talet var det mycket vanligt att plantera alléer utmed uppfarterna till gårdar, sommarvillor och nyanlagda bostadsområden. En del träd i dessa alléer finns kvar än i dag men många har vuxit sig för stora och därför sågats ner Några alléers förekomst på olika kartor 1846 1902 1911 1917-25 1955 Älvik Dubbelsidig Dubbelsidig Hustegaholm Dubbelsidig Dubbelsidig Östra Yttringe Dubbelsidig Dubbelsidig Kristinehäll Kyrkoallén Dubbelsidig Ekholmsnäsvägen Dubbelsidig Enkelsidig trädrad Enkelsidig trädrad Enkelsidig trädrad (Lidingö Kyrka) Ekholmsnäs allé Dubbelsidig Dubbelsidig Östra Allén, Brevik Dubbelsidig Dubbelsidig Stora Allén, Brevik Dubbelsidig Dubbelsidig Dubbelsidig Västra Allén, Brevik Dubbelsidig Dubbelsidig Näckrosvägen Dubbelsidig Dubbelsidig Dubbelsidig Tyktorpsvägen Enkelsidig trädrad Enkelsidig trädrad Enkelsidig trädrad Enkelsidig trädrad 9 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Svårigheter med förnyelse av gamla alléer I äldre alléer uppstår med tiden många luckor och om allén skall bevaras måste man så småningom föryngra den. Att då avverka de återstående träden för att ge plats för nyplanteringar väcker ofta känslor, särskilt hos dem som minns miljön från sin barndom. Man möter mindre opinion om träd kontinuerligt planteras i de luckor som uppstår när äldre träd har dött. Detta arbetssätt leder dock till en oenhetlig allé vars karaktär skiljer sig från den ursprungliga. I vissa fall kan detta vara motiverat men det finns stora praktiska svårigheter att övervinna om man vill etablera nya träd i luckorna mellan äldre. De äldre trädens kronor stjäl mycket ljus från de nyplanterade träden vilket är ett problem om de nyplanterade träden är ljuskrävande. Under mark råder ännu större konkurrens. De äldre trädens rötter är här stora konkurrenter om markvatten och näring. Vilket sätt som är bäst går inte att säga generellt. Förutsättningarna måste vägas mot varandra i varje enskilt fall. Ofta kan någon form av kompromiss föredras. Exempel på metoder som kan användas vid förnyelse av äldre alléer: Avverkning och nyplantering. Etappvis avverkning och nyplantering (Tiden mellan varje etapp bör vara maximalt 10 år). Plantering i befintliga luckor (Ofta dåligt etableringsresultat - Leder till ett ojämnt utseende). Nyplantering först då merparten av de äldre träden dött. Förnyelsen av Älviks uppfartsallé är ett exempel på hur lyckad en alléförnyelse kan bli. Opinionen var visserligen stark mot avverkningen av de gamla träden men med facit i hand håller många säkert med om att resultatet ändå blev bra. Innan förnyelsen påbörjades 1989 fanns det endast ett tiotal stora träd kvar i allén. Allékänslan var sedan länge försvunnen och träden hade istället karaktären av vägträd. Idag är tunnelkänslan och geometrin mellan de nyplanterade lindarna stark. En ensam ek står kvar som ett minnen från den gamla allén, men den stör inte alléns nya form nämnvärt. Vid Ekholmsnäs har större hänsyn tagits till resterna av den gamla allén och nyplanteringarna har till sitt läge fått anpassa sig efter de gamla träden. De nya träden har alltså inte kunnat planteras med något enhetligt avstånd. Upplevelsen av allén kommer i framtiden fortfarande att vara stark men den rytm som infinner sig i en allé med enhetliga trädavstånd kommer att saknas. 10 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Beskrivning av enskilda alléer Tyktorpsvägens allé Vägen: Tyktorpsvägen och Ängshyddevägen mellan Sticklinge gård och Lidingö varv. En landsväg med hastighetsbegränsning 30km/h. Allén: En ca 500 meter, i huvudsak, ensidig Lönnallé (Acer platanoides), planterad i slutet på 1800- talet. Trädavståndet i raden är 9 meter och mellan raderna 5 meter Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Den ensidiga trädraden utmed Tyktorpsvägen går tidigast att finna på 1902 års karta (Karta över Danderyds Skeppslag). Ursprunget till Tyktorpsvägen går dock att finna mycket tidigare som en stig mellan Sticklinge gård och stranden nere vid Värtan. Härifrån rodde man med båt över till fastlandet för att sälja gårdens produkter i Stockholm. Sedan mitten av 1600-talet har stigen haft i stort sett samma sträckning som i dag och på 1846 års karta har Tyktorpsvägen tecknats som landsväg med en ångbåtsbrygga nere vid stranden. På 1970-talet asfalterades Tyktorpsvägen ned till Lidingö varv och en mötesplats anlades i en lucka i trädraden. Nuvarande utseende Trädraden ligger idag som ett vackert pärlband i brynet mellan mellan äng och skog. Den smala vägen med sina trädstammarna som skjuter upp precis i kanten ger vägsträckan en stark karaktär. De flesta får sin upplevelse av allén från vägen. Härifrån upplever man färden på vägen som ett rytmiskt bildspel där stammar och trädkronor utgör ramen kring ett antal olika utblickar över ängen. Träden i raden är av varierande status. Totalt finns idag 54 lönnar och 3 st självsådda askar. Men det saknas 16 st träd för att erhålla en enhetlig trädrad. Ungefär hälften av lönnarna har döda partier i kronorna och många grenar. Vissa träd har allvarliga rötskador. Orsaken till trädens nedsatta kondition är en kombination av obefintlig trädvård, påkörningsskador, att vägen asfalterats och jorden kompakterats, vilket lett till en tuffare miljö för trädens rötter. De allra flesta träden är upp emot 100 år gamla och hade kunnat leva länge till om de vuxit i naturen eller i en park. Nu har många av träden åldrats i förtid och endast ett fåtal kommer nå en optimal ålder. 11 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Lönnarna utmed Tyktorpsvägen står i gränsen mellan skog och ängsmark Framtid De friska träden i allén kan säkert överleva i ytterligare 50 år (en lönn blir ca 150 år gammal) men alla träd med redan nedsatt vitalitet kommer att dö tidigare med många luckor i trädraden till följd. Träden kommer dessutom att kräva mer vård än i dag i fråga om säkerhets och uppbyggnadsbeskärning. Olika alternativ till förnyelse: Alternativ 1: Alternativ 2: Alternativ 3: Nyplantering med lönn i alla luckor ( idag 16 st). Uppbyggnadsbeskärning av befintliga träd. Avvakta tills de flesta träd dött och trädraden mist sin funktion för att då plantera en ny träd. Avverkning och nyplantering av träden i trädradens södra del, dvs ned mot Lidingö varv. Dessa träd har då vuxit sig relativt stora när resterande träd avverkas och nyplanteras om ett tiotal år. 12 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Vid den fortsatta skötseln av lönnarna utmed Tyktorpsvägen är det viktigt att hålla marken runt träden fri från sly och större buskage. Nyplanteringsförslag Vid en framtida förnyelse förordar jag alternativ 3 dvs att trädraden förnyas i två etapper med början nere vid Lidingö Varv. Den första etappens träd har då vuxit sig förhållandevis stora när den övre delen avverkas. Vid nyplantering av träd bör dessa placeras i höjd med dagens vägbana. Om de planteras längre ut av praktiska planterings- eller trafiksäkerhetsskäl hamnar de för lågt och kronan måste därmed stammas upp högre om utblicken över ängen skall kunna behållas. Skötsel Lönnarna utmed Tyktorpsvägen har i allmänhet dåligt uppbyggda kronor med många döda grenar och fläkskador till följd. Det är av säkerhetsskäl viktigast att avlägsna de döda grenar som finns i trädens kronor. Denna beskärning bör dock kompletteras med en omfattande uppbyggnadsbeskärning för att förebygga framtida problem. Ansvarig trädvårdare bör ge trädet förutsättningarna att utveckla en bättre krona som har potentialen att klara sig på längre sikt. Vid säkerhets- och uppbyggnadsbeskärning kommer skylift behövas och denna kan lämpligen framföras på en avstängd Tyktorpsväg alternativt nere på ängen. Viktigt för upplevelsen av trädraden är att denna hålles fri från sly och buskar i sin närmaste omgivning. En ren ängsyta mellan träden understryker stammarnas vertikala riktning och förtydligar den rytm som uppstår då man åker längs Tyktorpsvägen. Uppstamning av kvistar och grenar bör göras till 3 m höjd. Sly och buskröjning under träden bör göras kontinuerlig vart 5 år. Träden bör skyddas mot framtida påkörningsskador. Det kan räcka med visuella skydd. Exempelvis skulle ett stängsel motsvarande de som används vid hästhagar används. Dessa har formen av en lysande orange ledningstråd som spänts upp mellan tunna stålstolpar. Ett annat tilltalande alternativ är att använda sig av två träpålar som slås ned på vägsidan av varje träd. Dessa får då ta de smällar från väghyvlar och dylikt som i vanliga fall skulle skadat stammen. 13 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Hustegaholms gård Vägen: Uppfartsväg i grus till Hustegaholm med hastighetsbegränsning 50km/h. Yttre allén: En ca 200 meter lång oxelallé (Sorbus intermedia) närmast Elfviksvägen, troligen anlagd före år 1900. Trädavståndet i raden är 9 meter och mellan raderna 8 meter Inre allén: En knappt 200 meter lång hamlad lindallé (Tilia x vulgaris) närmast Hustegaholms gård, troligen anlagd i början av 1800-talet. Trädavståndet i raden är ca 5,5 meter och mellan raderna 6-7 meter Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Hustegaholms herrgård uppfördes i slutet på 1700-talet och allén närmast gården bör ha planterats samtidigt eller kort därefter. De äldsta lindarna har en betydande stamtjocklek och har med vissa avbrott varit hamlade fram tills idag. Belägg för att det vid denna tidpunkt funnits en allé vid Hustegaholms gård finns dock inte på några kartor. Först på 1917-25 års karta finns allén medtagen och då i hela sin längd ut mot Elfviksvägen. På denna karta illustreras också en allé utmed den lilla vägen som genar upp mot Elfviksvägen. Här var det troligen inte fråga om någon riktig allé utan bara träd som självsått sig i dikena utmed vägen. Oxelallén har troligen planterats först i början på 1900- talet. 14 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Nuvarande utseende När man idag svänger av från Elfiksvägen upp mot Hustegaholms gård passerar man först resterna av den tidigare oxelalléen. Vägen är inte rak utan följer topografin förbi två skogsdungar. Några gamla oxlar växer fortfarande kvar i brynet innan vägen går ned i en sänka för att sedan åter vända uppåt i backen mot gården, nu kantad av gamla, hamlade lindar. I allén närmast Elfviksvägen finns flera luckor som kunde återplanteras med oxel. Framtid Lindallén är i stort sett komplett, endast ett fåtal luckor finns i allén men upp mot Herrgården tunnas raden ut. Det är inte aktuellt att nyplantera i allén under det närmaste århundradet. Eventuellt kan de två luckorna i allén kompletteras med nya träd. Oxelallén är däremot i större behov av förnyelse. Endast 16 träd av det ursprungliga antalet, som uppskattats till drygt 40, finns kvar. Vid en nyplantering är det viktigast att sträckan närmast Elfviksvägen återplanteras. Utmed resten av vägen skulle man kunna nöja sig med att endast hålla efter sly och buskar. Skötsel / Nyplanteringsförslag Yttre allén: Nyplantering av 13 st oxlar närmast Elfviksvägen. i allén och utmed resten av vägen. Inre allén: Nyplantering av 2 st lindar (stora plantor) Röjning av sly och buskar samt beskärning av trädkronor som kronkonkurrerar med lindarna. Lindarna måste även fortsättningsvis hamlas vart 5:e år med efterföljande stamkvistning / "fnasning". 15 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Östra Yttringe Vägen: Uppfartsväg i grus till Östra Yttringe med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En drygt 80 meter lång lindallé (Tilia x vulgaris) kompletterad med oxel (Sorbus intermedia). Allén är troligen anlagd i slutet på 1800-talet och kompletterad med oxel relativt omgående i början på 1900-talet. Trädavståndet i raden är ursprungligen 9-10 meter och mellan raderna 6 meter. Oxeln har planterats in på olika avstånd i luckorna mellan lindarna och självsådda gamla lövträd. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Allén vid Östra Yttringe finns dokumenterad först på "Plankarta över Stockholms stad med Omnejd 1917-25. Lindarna som utgör stommen i dagens allé är dock planterade tidigare, troligen under senare delen av 1800-talet. Värt att notera är att det fram tills nyligen fanns ytterligare två stora träd i allén vilket kan tyda på att allén har en ännu äldre historia. Det kan också ha varit enskilda självsådda vägträd som fått stå kvar när allén anlades. Det senast avlägsnade trädet var en ask med en ansenlig ålder på upp emot 190 år. De fyra oxlar som ingår i allén måste ha planterats kort efter att lindarna planterats (möjligen är det precis tvärtom). De olika planteringsavstånd som använts vid planteringen av lindarna respektive oxlarna tyder på att de inte planterats samtidigt. Nuvarande utseende Allén vid Östra Yttringe är ett betydande landskapselement. När man färdas på Elfviksvägen möts man av alléns bredsida där den skär genom det omgivande åkerlandskap. De olika trädslagen i allén och deras olika åldrar gör allén till ett bra exempel på en sk blandallé. Kontrasten mellan de höga, smala lindarna och de låga, rundkroniga oxlarna är dock större än vad man normalt brukar eftersträva. Två gulblommiga hästkastanjer har fått komplettera allén för 20-30 år sedan. Dessa rätt ovanliga träd bidrar ytterligare till alléns mångfald av trädarter. 16 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Uppfarten mot Östra Yttringe kantas idag av flera olika trädslag i skiftande storlekar. Framtid Inga av de gamla träden är i riktigt bra skick men lindarna klarar sig säkert i ytterligare ett århundrade. En av oxlarna är döende och övriga kommer troligen att dö inom en 30-årsperiod och behöver därmed ersättas med nya träd. Vid en framtida förnyelse av allén kan man antingen börja om helt från början eller inta en mer återhållsam ställning. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alla träd avverkas och nya planteras för att allén skall bli enhetlig (15 st nya träd) Endast oxlarna avverkas och nya träd planteras i luckorna. (8 st nya träd) Inga träd avverkas. Nya träd planteras i befintliga luckor (6 st nya träd) Val av trädart: För kontinuitetens skull bör valet falla på linden eller asken. Oxel bör inte vidare användas då den får en krona som till form och storlek alltför mycket avviker från de befintliga träden. Skötsel / Nyplanteringsförslag Oavsett vilket sätt som väljs vid förnyelse av allén måste buskar och sly röjas i alléns omgivning. Den aktuella uppstamningshöjden på 5 meter måste även framledes upprätthållas. Trädkronorna friställs på detta sätt från marken. Mitt förslag är att till en början endast plantera nya träd i de luckor som finns i dagens allé. Viktigt är då att dessa planteras så att träden alltid står i parallellt med träden på vägens andra sida. Förnyelse av allén vid Östra Yttringe enligt alternativ 3 17 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Kristinehäll Vägen: Grusväg förbi Kristinehäll med hastighetsbegränsning 30km/h. Allén: En drygt 40 meter lång trädrad av lind (Tilia x vulgaris). Trädraden är troligen anlagd under 1900-talets första hälft. Trädavståndet i raden är varierande mellan 2-5 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även trädraden. Historia Trädraden vid Kristinehäll består av unga träd i åldern 50-60 år planterade med som minst 2 meters avstånd från varandra. Avsikten med planteringen var troligen att trädplantorna skulle hamlats eller formbeskurits till en lindhäck. Vid 1900-talets början var omgivningen runt Kristinehäll trädfattig och det skulle dröja ytterligare många år innan dagens trädrad planterades. Nuvarande utseende Då avsikten med lindarna aldrig var att de skulle växa sig stora har de heller inte fått erforderlig uppbyggnadsbeskärning. Grenvinklarna är ofta snäva och dubbeltoppar är inget ovanligt med hållfasthetsproblem som följd. De uppvuxna träden har också en oproportionerlig höjd i jämförelse med huset. Framtid Lindarna vid Kristinehäll kommer att behöva kontinuerliga beskärningsinsattser bland annat för att inte växa sig för stora över huset på andra sidan vägen. Det kan tyckas ohållbart i längden att vårda dessa träd så intensivt då de står relativt isolerat. Några möjliga angreppssätt kunde vara följande: Alternativ 1. Alternativ 2. Alternativ 3. Avverka alla träd och plantera nya som senare kan formklippas till en häck. Kapa träden på 1 meters höjd och fortsätt med att årligen forma "stubbarna" till en lindhäck. Avverka träden och ersätt med ett mindre trädslag. 18 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Älviks gård Vägen: Elfviksvägen upp mot Älviks gård. Landsväg med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En knappt 700 meter lång lindallé (Tilia x vulgaris) nyplanterad 1989-1994. Ursprungligen en blandallé troligen anlagd i slutet på 1700-talet eller i början på 1800-talet. Trädavståndet är idag 16 meter och avståndet mellan raderna är 10 meter Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes vid Älviks gård 1775 och det är troligt att den gamla allén planterades i samband med detta. Allén finns beskriven på 1846 års Lidingökarta. Allén har förnyats i två etapper sedan 1989 och består nu av relativt likstora parklindar. Nuvarande utseende Allén delar, på sin väg upp mot Älviksgård, det öppna ängslandskapet i två delar. Trädraderna är spikraka med jämna planteringsavstånd och formar ett starkt perspektiv. Framtid Träden i allén har alla förutsättningar att frodas och utvecklas i flera århundraden framöver. Skötsel Träden befinner sig i ett skede då många av dem fortfarande är i behov av kontinuerlig uppbyggnadsbeskärning. 19 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Kyrkallén - Lidingö Kyrka Vägen: Uppfartsväg till Lidingö Kyrka med hastighetsbegränsning 30km/h. Allén: En 90 meter lång lindallé (Tilia x vulgaris) troligen anlagd i mitten på 1800-talet. Trädavståndet i raden är 11-12 meter och mellan raderna är avståndet 8 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Kyrkallén finns representerad på 1846 års karta över Lidingön. Framför kyrkan planterades 1810 de lindar som står kvar än idag (Gregory Ljungberg, Lidingö genom tiderna, 1977). Dessa lindar är förmodligen något äldre än träden i Kyrkallén. De grövsta stammarna här har förvisso något större diameter än dem på kyrkogården men det kan bero på att de inte hamlats lika länge som dem. Nuvarande utseende De stora lindarna bildar idag en 90 meter lång och mörk tunnel från kyrkan ned mot Ekholmsnäsvägen. På alléns västra sida har en skogsdunge vuxit upp medan utsikten över kyrkogården dominerar på den västra sidan av allén. Framtid Alléträden är alla i god kondition och bör kunna växa vidare på platsen i många år framöver. Kyrkallén har med tiden blivit mörkare sedan träd och buskar från väster trängt sig närmare inpå. Idag är känslan densamma som att befinna sig på en skogsväg. Det är viktigt att åter friställa allén från omgivningen så att man från skuggan under träden kan se ut över det solbelysta gräset. I den närmaste omgivningen på alléns västra sida bör självsådda träd samt de buskar som planterats under träden avlägsnas. Skötsel Förutom den röjning av träd och buskar som är nödvändig i anslutning till allén krävs ingen annan skötsel än vad föreslagen trädvårdsplan föreskriver. 20 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Ekholmsnäsvägen - Hersby Gård Vägen: Ekholmsnäsvägen utmed Lidingö Kyrkogård med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En ca 500 meter lång allé av ask (Fraxinus excelsior) troligen anlagd i slutet av 1700-talet. Trädavståndet i raden är 14 meter (med vissa avvikelser upp till 18m) och allén är idag ensidig. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Ekholmsnäsvägen var tidigare den enda landsvägen som ledde till gårdarna Långängen, Ekholmsnäs, Catrinelund och Gåshaga. Allén utgick från Hersby gård och var på 1846 års karta över Lidingö en dubbelsidig allé med samma utsträckning som idag. Allén är troligen planterad något tidigare, troligen i slutet av 1700-talet eller början på 1800-talet. På 1902 års karta över Lidingö har träden på den södra sidan av vägen försvunnit och allén har sedan dess varit ensidig. Från Hersby Gård utgick tidigare även en allé utmed vägen mot Gångsätra. Av denna allé finns inga spår kvar idag. Nuvarande utseende Idag kantas Ekholmsnäsvägen utmed kyrkogården av praktfulla gamla träd med grova stammar och grenar. Vissa träd har en välutvecklad "kandelaberform" vilket är ett tecken på att träden tidigare varit hamlade. Trädens kondition är varierande vilket främst beror på markförhållandena. Vissa träd växer på mycket god jord medan andra växer på i stort sett jordfria klipphällar. Trafiken utmed Ekholmsnäsvägen är också ett allvarligt hot mot träden. Särskilt träden i den östra delen av allén lider av påkörningsskador då de ofta står kant i kant med vägen. Dessa skador har i många fall lett till att träden angripits av rötsvamp med ytterligare sämre vitalitet som följd. Trafiken på vägen kan också ha bidragit till en allmän försämring av trädens tillstånd då den leder till att jorden komprimeras och rötternas livsmiljö försämras. Kronkonkurrensen från yngre träd är ett problem som kommer att bli större i framtiden. Det är främst träd inne på kyrkogården som börjat konkurrera om utrymmet men även träd från andra sidan vägen kommer att utvecklas till framtida kronkonkurrenter. 21 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Framtid De flesta av träden utmed Ekholmsnäsvägen har en god vitalitet. Ett tiotal askar är dock i dålig kondition och kan av säkerhetsskäl behöva avverkas under den närmaste 20-årsperioden. Dessa träd finns till största delen i alléns östra del där trafikskadorna är vanliga. Vid en nyplantering är det därför viktigt att skydda träden mot framtida påkörningsskador. Det bästa är om det går att plantera de nya träden längre ifrån vägen men det är inte alltid möjligt. Ett alternativ är att plantera träden på en jordvall bredvid vägen. De skyddas då från trafiken samtidigt som de får tillgång till en större jordvolym vilket är bra för de framtida trädens utveckling. Vissa träd utmed Ekholmsnäsvägen har en mycket karaktäristisk kandelaberformad krona vilken är ett tecken på att trädet tidigare har hamlats. Skötsel / Nyplanteringsförslag Förutom den i trädvårdsplanen allmänt föreskrivna skötseln måste framtida kronkonkurrenter avverkas eller beskäras. Nyplantering kan eventuellt göras i de luckor (2 st) som idag finns i allén. 22 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Västra Allén - Brevik Vägen: Bostadsgata med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En drygt 500 meter lång hamlad lindallé (Tilia x vulgaris) anlagd i början av 1900-talet. Trädavståndet i raden är 10 meter och mellan raderna är avståndet 5 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Västra allén finns med på 1917-25 års karta över Lidingön men allén är troligen planterad redan vid sekelskiftet. Nuvarande utseende Västra allén består idag av 60 st hamlade ca: 100-åriga lindar och 30 st nyplanterade ännu ohamlade lindar. Framtid Träden i allén kommer med nuvarande skötsel att kunna utvecklas i ytterligare 200 år. 23 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Stora allén - Brevik Vägen: Gång- och cykelväg ned mot stranden. Allén: En ca 400 meter lång trädrad av asp (Populus tremula) troligen planterad i slutet av 1800-talet. Trädavståndet i raden är 12 meter. Skötsel: Lidingö Stad Historia Stora Allén var tidigare planterad med träd hela vägen från huvudbyggnaden vid Breviks gård ned till bryggan vid stranden. Allén planterades förmodligen i slutet på 1800-talet men finns först med på 1917-25 års karta över Lidingö. Allén gick då såväl som idag över vatten sjuk mark och artvalet blev därför olika poppelarter. Nuvarande utseende Endast fyra grova aspar och en gråpoppel finns kvar från den ursprungliga allén. Träden upplevs inte längre ingå i en allé utan har mer karaktären av solitära träd. Framtid Nyplantering kan med fördel göras av en ny allé eller trädrad. Nyplanteringsförslag Artvalet vid en nyplantering föreslås bli: gråal, poppel eller pil. För att ge en framtida allé eller trädrad en stark individuell karaktär som skiljer ut den från övriga alléer kunde man välja en trädarterna med ett silvervitt bladverk, till exempel silverpil eller gråpoppel. 24 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Hövdingevägen - Brevik Vägen: Bostadsgata med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En ca 200 meter lång lindallé (Tilia cordata och Tilia x vulgaris) troligen planterad i slutet av 1800-talet. Trädavståndet i raden är 6 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter hälften av träden i allén. Resterande träd står på privat tomtmark. Historia Hövdingevägen hörde liksom Stora Allén till tidigare Breviks Gård. Stora Allén utgjorde trädgårdens mittaxel och utgick från huvudbyggnadens veranda. För att kunna ta sig ned till båtbryggan från de övriga byggnaderna var man tvungen att använda en annan väg i parkens ytterkant, nuvarande Hövdingevägen. Vid trädgårdens yttre gräns en bit ned mot stranden kunde man sedan gena över till Stora Allén. Allén utmed Hövdingevägen planterades troligen i slutet på 1800-talet men har sedan dess kompletterats med nya träd. Nuvarande utseende Idag sträcker sig Hövdingevägen och allén ned genom villabebyggelse från början av 1900-talet. Uppkomna luckor utgör endast 30%. Hälften av de befintliga träden står på privat tomtmark och skötseln av träden skiljer sig från tomt till tomt. Några träd har nyligen toppats och därefter utvecklat kronor som liknar hamlade träds kronor. Framtid Träden är i gott skick och allén kommer inte att behöva nyplanteras inom en överskådlig framtid. Av vikt är dock att fastighetsägarna utmed Hövdingevägen vid skötseln av träden på respektive tomter tar ett visst ansvar för alléns helhet. 25 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Östra Allén - Brevik Vägen: Bostadsgata med hastighetsbegränsning 50km/h samt gång- och cykelväg. Allén (norra delen): En ca 300 meter lång ekallé (Quercus robur) troligen anlagd i början på 1900-talet. Trädavståndet i raden är 10 meter och mellan raderna 5 meter. Allén är numer endast ensidig i sin nordliga del. Allén (södra delen): En ca 100 meter lång trädrad av berlinerpoppel (Populus berolinensis) över gräsfältet. Trädavståndet i raden är 10 meter. Skötsel: Lidingö Stad sköter allén. Historia Östra Alléns sträckning leder liksom de andra alléerna vid Brevik ned till bryggorna vid stranden. Allén är troligen planterad kring sekelskiftet (1800/1900). Nuvarande utseende Den övre delen av allén är idag endast ensidig troligen till följd av att vägen har breddats. Ekarna har här höga och med genomgående stammar. I alléns södra del utmed ängsmarken står ekarna på bägge sidor om vägen. Här har träden utvecklat större vidkronighet vilket är vanligt när träden länge vuxit i ett öppet landskap. Längst ner på ängen, där Östra allén gör en skarp sväng, växer ett tiotal risiga berlinerpopplar. Orsaken till deras dåliga kondition är troligen att dessa popplar lätt lider av bladfallsjuka. Framtid Ekarna i allén är alla i god kondition men skulle eventuellt behöva mer utrymme för att kunna utveckla sina kronor till fullo. Om detta är målsättningen är det nödvändigt att avverka varannan ek nere vid ängsmarken. Popplarna är i så dåligt skick att de direkt utan vidare diskussion kan avlägsnas. Eventuellt bör de ersättas med någon annan poppelart som inte lider av bladfallsjuka. 26 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Ekoholmsnäs gård Vägen: Landsväg förbi Ekholmsnäs gård med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En knappt 500 meter lång lövträdsallé planterad 1785, trädavståndet i raden var ursprungligen 12 meter och mellan raderna 6 meter. Allén är kompletterad 1995 med ekplantor (Quercus robur). Avståndet i raden är varierande och avståndet mellan raderna är 9-10 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Uppgiften om att Ekholmsnäs allé planterades 1785 med drygt 506 lövträd går bland annat att finna i skriften "Vandra på Lidingö", 1979. Planteringsåret är troligen korrekt men antalet träd är överdrivet. Det blir mer rimligt om man antar att ursprungskällan avsåg att planteringen gällde både parkanläggning och allé. Genom att jämföra avstånden mellan de gamla träd som står kvar i dag har det ursprungliga trädavståndet i raden uppskattats till 12 meter och avståndet mellan raderna till 6 meter. En allé bestående av 506 träd skulle med detta radavstånd bli drygt 3 km lång medan dagens allé endast utgör sexhundra meter. Artsammansättningen i den ursprungliga allén innehöll antagligen både ek och lind. Nuvarande utseende Trots att allén fått ett tillskott av nyplanterade träd sedan något år tillbaka är det fortfarande de äldre träden som utgör alléns karaktär. Skötsel / Nyplanteringsförslag Framtida nyplanteringar bör göras så att träden står i par på vägens bägge sidor. Ingen särskild skötsel behövs förutom den som föreskrivs i trädvårdsplanen. 27 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Skärsätra gård - Näckrosvägen Vägen: Bostadsgata (Näckrosvägen) med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En ca 170 meter lång hamlad lindallé (Tilia cordata och Tilia x vulgaris) troligen anlagd i början av 1800-talet. Trädavståndet i raden är 14 meter och mellan raderna 8 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Historia Allén utmed Näckrosvägen är en av de äldsta alléerna på Lidingö. Den finns med på1846 års karta över Lidingön och är troligen planterad i början på 1800-talet. Nuvarande utseende Allén hamlas idag, liksom tidigare, regelbundet på 4-5 meters höjd. Även i allén uppvuxna almar och lönnar får denna behandling. Trädbeståndet är relativt komplett och de 8 luckor som ändå uppkommit märks inte mycket. Framtid En lind kan mycket väl bli upp till 350 år gammal så lindallén har alla möjligheter att utvecklas vidare under det närmaste seklet. Eventuellt kunde träd återplanteras i de luckor finns så att trädbeståndet blir fulltaligt. 28 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Vasavägen Vägen: Vasavägen närmast Lidingö Centrum. Huvudväg med hastighetsbegränsning 50km/h. Allén: En ca 170 meter lång trädrad av finsk knäckepil (Salix fragilis Bullata ) planterad år 1995. Trädavståndet i raden är 15-18 meter. Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och sköter även allén. Pilarna utmed Vasavägen är av en sort som får en mycket formstark rund krona. Effekten kommer att bli stor när träden fått utvecklas i ytterligare några år. 29 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Referenser och litteratur Lidingökartor i kronologisk ordning Gabriel Boding, 1774 Karta öfver Lidingö Socken, V. Dahlgren, 1846 Karta över Danderyds Skeppslag, 1902 (Den första ekonomiska kartan) Karta öfver Lidingön, Generalstabens Litogr. Anstalt, 1911 Plankarta över Stockholms stad med Omnejd 1917-25 Ekonomisk karta 1955 Gårdskartor (att namnen står inom parentes beror på att namnteckningarna inte alltid varit så lätt tydda) (H Ström), Karta över Ekholmsängen, (Arealmätning, Lantmäteristyrelsens arkiv), 1787 - Ingen allé (Arenius), Karta över Hersby Ägor, 1818 - Inga alléer, ej heller någon kyrkallé (Carl V.B. Prink), Karta över Ekholmsnäs och Långängen, (Arealmätning, Lantmäteristyrelsens arkiv), 1839-34 trädpar utmed vägen med samma utsträckning som idag (J. Vallquist), Karta över Östra Yttringe och Hustega, 1868 - Inga träd utritade vid vare sig Östra Yttringe eller Kristinehäll 30 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Förslag till [Norra Kungsvägen - Hersby Trädgård - Bo Gård - Älviks Fruktträdgård] 31 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Norra Kungsvägen Vägen: Motortrafikled med hastighetsbegränsning 70km/h. Sträckan mellan Källängsvägen och Ägirvägen Allén: En knappt 400 meter lång ensidig ekallé (Quercus robur) planerad att anläggas år 1999. Trädavståndet i raden är 24 meter. (totalt 18 träd) Skötsel: Lidingö Stad är väghållare och kommer även att sköta allén. Den aktuella sträckan utmed Norra Kungsängsvägen är idag relativt monoton. Den har formen av en bred korridor där väggarna består av två skarpa skogsbryn. Förhoppningen med en trädplantering är att vägsträckan skall få en egen identitet och att den skall bli trevligare än idag. Vägrummets form och topografi är en bidragande orsak till de hög hastigheter som idag råder på vägsträckan. Att plantera träd på jämna avstånd utmed vägen gör att fartupplevelsen blir mycket tydligare och kan i förlängningen leda till att hastigheten minskas. Nya trädplanteringar utmed vägar måste göras så att träden utgör en så liten risk som möjligt för trafiksäkerheten. På den aktuella vägsträckan är det därför aktuellt att plantera träden närmast gångoch cykelvägen. Valet av trädslag och storlek beror på klimat- och markförhållanden samt trädets framtida funktion på platsen. Följande alternativ baseras båda på att ek väljs somträdslag. Alternativ 1 Plantering av unga ekplantor Unga ekar kräver en intensiv uppbyggnadsbeskärning. De har svårt att själva utveckla en genomgående stam vilket är nödvändigt om man senare skall kunna höja kronan. I längden kräver eken endast lite skötsel. Unga ekplantor är känsliga mot frost. Vid plantering i skogsterräng planteras därför ekplantorna ofta mycket tätt för att ett gynnsamt mikroklimat skall skapas. Samma metod skulle kunna användas här. Ekplantorna kan också skyddas mot frost av ett antal amträd. Amträdet växer vanligen lite fortare än det sekundära trädet och skyddar det under sin krona. Till amträd för ekarna kan exempelvis lärk användas. Amträden avverkas då det sekundära trädet vuxit sig tillräckligt stort efter cirka 10 år. Ekens ursprung är av stor vikt för trädens etableringsförmåga och vidare utveckling. Helst bör ursprunget till plantorna i allén vara inhemskt. Det finns exempelvis plantor av så kallad E-typ vilka är utvecklade från ekollon insamlade i Sverige. Alternativ 2 Plantering av större ekplantor För att direkt få en effekt av allén kan man plantera större trädplantor. Här skulle ekar med ett stamomfång på 12-14 cm kunna användas. Större plantor bör vara levererade med klump eller odlade i depå eller RCB. Höstplantering efter den 15 november är att föredra och plantorna skall vara uppgrävda kortast möjliga tid före planteringen. Av stor vikt för etableringsresultatet är att marken närmast träden hålls ogräsfri de första åren. 32 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Nyplantering av Fruktträd På Lidingö finns ett antal gamla fruktträdgårdar i anslutning till äldre bebyggelse. Här sker inte längre någon nytto-odling utan trädgårdarna har omvandlats till parkmark. Beskärningen av äppelträden fortgår dock då träden utan skötsel snabbt blir risiga och får sämre vitalitet. Många av träden är nu gamla och det är god tid börja planera för ersättningsplanteringar. Artval vid ersättningsplantering Då äppelträden kräver intensiv och kostsam skötsel är det vid en nyplantering inte aktuellt att återplantera äppelträd. Plantering kommer istället att ske med förslagsvis päron, bigarråer och körsbär. Inget av dessa trädslag har dock samma karakteristiska och låga växtsätt som äppelträdet. Älviks fruktträdgård Fruktträdgården vid Älvik är från 1896 och endast några få träd återstår idag. Förslag Här skulle eventuellt en körsbärslund kunna planteras när de befintliga träden dött. På den stora gräsplanen är det inte motiverat att plantera annat än någon enstaka solitär. 33 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Hersby Trädgård Hersby trädgård ligger idag innesluten av radhusbebyggelse. Fruktträdgården är från början av 1900- talet men har nu funktionen av en gemensam park med lekplats för de boende i radhusen. Bland äppelträden går det bland annat att finna sorterna Kannika, Oranie, Citronäpple, Åkerö och Rosenhäger (Bauer, Walter, Restaurering av parker). De flesta av äppelträden är ihåliga och några har angripits av rötsvamp men det är ändå möjligt att de lever länge till. Förslag Först när något träd dött finns det plats och anledning att plantera nya fruktträd. 34 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Bo Gårds Fruktträdgård Vid Bo Gård finns många äldre äppelträd med ihålig stam. Träden har troligen planterats i slutet på 1800-talet och de flesta kommer trots rötskadade stammar att leva vidare i ytterligare något eller några decennier. Förslag De gamla träden bör lämnas till sitt öde. Under tiden kan en rad med småkroniga körsbärsträd planteras längre ut mot vägen. Då det är dags att ersätta äppelträden planteras en motsvarande rad med körsbär i deras axel. 35 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

36 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Förslag till 37 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Innehåll - Trädvårdsplan TRÄDVÅRDSPLAN 39 Varför görs en trädplan? Skötsel kräver goda kunskaper Information till allmänheten VAL AV TRÄDART, URSPRUNG OCH STORLEK PLANTERING 40 Mottagningskontroll Planteringstid Planteringsbeskärning 41 Planteringsdjup Planteringsgrop / Växtbädd Bevattning Gödsling 42 Trädskydd Stamskydd Markskydd Marktäckning BESKÄRNING 43 Beskärningstid "Savande" träd Beskärningsutrustning SKÖTSEL 44 Etableringsskede Bevattning Gödsling Ogräsbekämpning Uppbyggnadsbeskärning Uppbindning Kompletteringsplantering Skötsel av etablerade träd 45 Uppbyggnadsbeskärning Underhållsbeskärning och säkerhetskontroll 46 Riskbedömning Formbeskärning / Hamling Beskärning av äppelträd Avlastningsbeskärning Ersättning för skadade träd 47 Skydd av träd vid anläggningsarbeten Tidsplaner och skötselkostnader 48 REFERENSER OCH LITTERATURTIPS 50 38 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

TRÄDVÅRDSPLAN Varför görs en trädvårdsplan? Träd som planteras utmed gator och vägar lever under helt andra förhållanden och med mycket större påfrestningar än de skulle gjort i sin naturliga miljö. Dessa sämre förutsättningar måste kompenseras för att trädet ändå skall få möjligheten till en god utveckling. Därför krävs kontinuerlig vård och bevakning av trädets utvecklingen under hela trädets livscykel. I trädvårdsplanen regleras hur skötseln skall gå till så att den blir utförd på bästa sätt för träden. Att skötseln finns dokumenterad är viktigt för att man skall uppnå en kontinuitet i trädvården som är oberoende av om den sker i egen regi eller av olika entreprenörer. Skötsel av träd kräver goda kunskaper Ett felaktigt ingrepp i ett träd kan sällan göras ogjort. Trädet har förvisso förmågan att läka mindre skador, men det kan ta lång tid. Det är därför av största vikt att de som utför trädvården är utbildade för detta. Personalen bör ha tillgång till bra facklitteratur och fortbilda sig med kurser i beskärning och trädvård. Även personal som arbetar med gräsklippning, ledningsdragningar och väghållning bör ha grundläggande kunskap om trädens livsvillkor. Information till allmänheten Vid större ingrepp i den offentliga miljön är det viktigt med information till allmänheten innan ingreppet genomförs. Trädfällningar är ett mycket påtagligt ingrepp i vår omgivning och engagerar många. Boende i områden där ingrepp skall göras bör informeras i god tid före planerad förändring. Ett informationsblad kan skickas ut men bör kompletteras med anslag på plats. Både utskick och anslag bör utförligt beskriva vilket arbete som kommer utföras, orsaken därtill och när ingreppet kommer ske. Uppgift om vart man kan vända sig med frågor och synpunkter bör finnas. Vid förändringar i kulturhistoriska miljöer är det även bra att informera via lokaltidningen. VAL AV TRÄDART, URSPRUNG OCH STORLEK Trädart När man väljer träd till offentliga miljöer som parker, torg och gator är det viktigt att man väljer rätt träd från början. Trädets naturliga form och slutliga storlek måste fungera på platsen. Redan vid projekteringen skall trädet placeras på rätt avstånd från fasader, ledningar och andra träd. Ett felaktigt trädval leder ofta till tids- och kostnadskrävande beskärningsinsatser. Vanligen måste trädet ersättas med ett nytt. I Lidingö används företrädesvis trädarterna lind, oxel, finsk pil, fågelkörsbär och lönn. Med rätt trädval minimeras skötseln. Klimat och växtplats Välj arter som har förutsättningen att långsiktigt klara sig på platsen både vad det gäller klimatet och markförhållandena. Många arter som klarar sig under skiftande förutsättningar utvecklas dock inte optimalt i hela sitt spektra. Det bör vara en förutsättning att de lokala förhållandena är de bästa för den valda trädarten. 39 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Härdighet / Ursprung Plantmaterialets ursprung har stor betydelse för trädets härdighet och utveckling. Det lämpligaste odlingsmaterialet är ofta det som hämtas från det omgivande landskapet. Växterna är här anpassade för det lokala klimatet och de befintliga markförhållandena. På Lidingö saknas lokal produktion av plantskoleväxter och träden måste därför beställas från en plantskola. Plantmaterial kan då vara av utländskt ursprung eller från en annan region i Sverige. Dessa plantor behöver inte ha sämre egenskaper än dem från regionen men det är viktigt att deras egenskaper är väldokumenterade. Tekniska kontoret köper ofta träd från plantskolan Nordplant i Gävle. Nordplant har specialiserat sig på härdiga träd för norra och mellersta Sverige. För särskilt viktiga planteringar som skall stå sig i flera hundra år är det bäst att använda sig av härdiga plantor med regionalt ursprung. Eventuellt måste detta plantmaterial beställas hos en plantskola några år före planteringstillfället om man vill ha plantor av en viss storlek. Välj en kvalitetsinriktad plantskola och inspektera gärna de växter som beställts i plantskolan under växtsäsongen för leverans. Det finns ofta möjlighet att i plantskolan handplocka de för situationen bästa plantorna (Bengtsson, Rune, Svenska landsvägsalléer, Stad & Land nr 140:1996). Storlek och kvalitet Vilken inköpsstorlek man väljer beror på art, växtplats, kostnad och funktion. I utsatta lägen som vid torg och gator krävs ofta större plantor än i parker och naturplanteringar. Samtidigt har mindre plantor ofta lättare att etablera sig och kan på några år växa ikapp de större. PLANTERING För att trädet skall få en så god etablering som möjligt är det viktigt att det vid planteringen hanteras på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Plantorna skall helst planteras omgående efter leverans så att de inte torkar ut men kontrollera först att föreskrivet planmaterial levererats och att det är i god kondition. Mottagningskontroll Leverans av felaktigt art, storlek eller plantor av dålig kvalitet bör reklameras omgående. Att godta ett lägre pris och behålla plantan och lönar sig sällan. Trädet måste då kompenseras för felet, vilket är tids- och kostnadskrävande. Kontrollera att levererat material är: av rätt art eller sort av föreskriven storlek och kvalitet utan transportskador i god kondition Planteringstid Träd som levererats som klump eller med barrot stressas minst om de hanteras under sin viloperiod. För bästa etableringsresultat bör de grävas upp och planteras så sent som möjligt på hösten. På Lidingö sker planteringen i allmänhet i oktober - december. Arterna björk, pil och poppel planteras på våren. Plantor odlade i kruka, depå eller RCB kan planteras under hela säsongen utom under tillväxtperioden i maj och juni. 40 Tekniska Kontoret Lidingö Stad

Planteringsbeskärning Om plantorna vid leverans håller föreskriven kvalitet och inte skadats under transporten behövs ingen planteringsbeskärning. Trädet behöver all sin bladmassa för att samla näring och utveckla sitt rotsystem. Transportskadade grenar och söndertrasade rötter måste dock avlägsnas. Uppbyggnadsbeskärning får påbörjas först då trädet etablerat sig på platsen, dvs. 1-2 säsonger efter planteringen. Planteringsdjup Trädet skall planteras på samma djup som i plantskolan. Rötterna får svårt att utveckla sig om de planteras för djupt. Ibland har jorden i plantskolan kupats upp kring stammen så att det kan se ut som att trädet varit djupare planterat. En bra regel är att aldrig placera de översta rötterna mer än någon centimeter under markytan. Växtbädden skall vara upphöjd 5-10 cm mot omgivande marknivå då jorden brukar sjunka ihop cirka 10% under det första året. Planteringsgrop / Växtbädd Varje träd bör ges största möjliga livsutrymme under mark. Om rötterna endast får några få kubikmeter jord att utvecklas i blir trädets livslängd inte lång. Större jordvolymer under mark kan även i hårdgjorda miljöer säkerställas genom att man använder sig av en så kallad skelettjord. Skelettjorden består av grovt sprängmaterial eller gamla tegelstenar som kilat fast sig i varandra vilket hindrar marken från att kompakteras. Mellan stenarna bildas hålrum i vilka rötterna kan utvecklas med en god tillgång till syre. Utmed gator och vägar är det ofta viktigt att motverka infiltration av saltvatten. Salt höjer ledningsstalet i jorden så att trädet får svårt att ta upp vatten och näringsämnen. Det skadar också strukturen i finkorniga jordar. Genom att trädet planteras så långt från vägen som möjligt skyddas träden mot saltstänk liksom om man ser till att marken lutar bort från trädet. Ett annat vanligt problem är att jorden har kompakterats av tunga maskiner i samband med anläggningsarbeten. Marken måste då luckras upp med traktorgrävning för att inget vatten skall bli stående i planteringsgropen och kväva rötterna. Jorden i planteringsgropen skall helst vara av samma slag som i den omgivande marken. Om trädgropen fyllts med bättre jord stannar rötterna kvar i planteringsgropen vilket kan leda till framtida stabilitetsproblem och så kallad rotsnurr. Planteringsgropen blir som en blomkruka. Bevattning Vid planteringstillfället skall man oberoende av väderlek bevattna det planterade trädet och omgivande mark ordentligt. Förutom att säkerställa vattentillgången bidrar den rikliga bevattningen till att jorden löser sig med vattnet och flyter in och fyller luftfickorna mellan trädets rötter. För att underlätta bevattningen brukar ett perforerat plaströr läggas runt trädet på jordklumpens ovansida. Nyplanterade träd är törstiga träd! 41 Tekniska Kontoret Lidingö Stad