Vasa övningsskola Gymnasiet Information om studentexamen Läsåret 2007-08
Studentexamen 1. Anmälan Anmälan till vårens studentskrivningar görs i november. Närmare information om detta ges senare. Anmälningsblanketten för studentexamen inlämnar du personligen till kansliet (=Gunlis). Tiderna för anmälan meddelas separat. Observera att anmälan är bindande. Inlämnad anmälan kan inte ändras. I samband med att du anmäler dig bör du först hos studiehandledaren kontrollera att du har avlagt de obligatoriska kurserna i respektive ämne. Därefter för du din anmälan till kansliet. Om du har sjukdom eller handikapp som kan påverka dina examensresultat bör du meddela rektor i god tid om detta. Angående dyslexi eller annat handikapp se sid. 8. 2. Det kostar att skriva studenten Undervisningsministeriet fastställer varje år kostnaden för deltagande i studentexamen. Skolan överför avgiften till studentexamensnämnden på ett fastställt datum. Kostnaden består dels av en grundavgift, 22 och en avgift för varje prov, 24. Om du anmäler dig till fem prov kostar studentexamen för dig : 142 Det är viktigt att du meddelar dina föräldrar om denna extra utgift. Grundavgiften betalas varje gång du deltar i examen. 3. Tentamen Du har möjlighet att delta i s.k. höjningstentamina innan du får ditt avgångsbetyg. Dessa tentamina kan bestå av såväl muntliga som skriftliga prestationer. Vitsordet som du erhåller i en höjningstentamen kan höja ditt slutvitsord. Du kan också tentera ett ämne före studentskrivningarna enbart som förberedelse. Du måste vid vårterminens början besluta dig för om du skall delta i tentamina före eller efter skrivningarna. Om du trots anmälan inte tänker delta i tentamen måste du meddela detta direkt till läraren eller kansliet! 4. Hörförståelseproven Studentexamen inleds med proven i hörförståelse. Tiderna för hösten 2007: Hörförståelseproven: Måndag 10.9 Finska, lång och medellång lärokurs kl. 8.30-9.00 Tisdag 11.9 Främmande språk, lång lärokurs Engelska kl. 8.30-9.00 Tyska kl. 11.00 Ryska kl. 13.00 Franska/Spanska kl. 15.00 Onsdag 12.9 Främmande språk, kort lärokurs Tyska kl. 8.30-9.00 Ryska kl. 11.00
Engelska kl. 13.00 Franska kl. 14.00 Spanska kl. 15-15.30 TIDERNA FÖR VÅREN 2008 Skriftligt prov: Fredag 8.2 Modersmålet, textkompetens kl. 9.00-15.00 Hörförståelseproven: Måndag 11.2 Främmande språk, lång lärokurs Engelska kl. 8.30-9.00 Tyska kl. 11.00 Franska kl. 13.00 Ryska/Spanska kl. 15.00 Tisdag 12.2 Andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs kl. 8.30-9.00 Onsdag 13.2 Främmande språk, kort lärokurs Tyska kl. 8.30-9.00 Engelska kl. 11.00 Franska kl. 13.00 Ryska kl. 14.00 Spanska kl. 15.00 Du måste vara på plats minst 20 minuter innan provet börjar. 5. Betyg Mellanbetyget utges i mars-april. Betyget får avhämtas hos Gunlis. Betyget innehåller vitsord för alla ämnen som du läst under din gymnasietid. I de flesta fall är detta betyg identiskt med ditt avgångsbetyg. Du kan höja vitsord genom tentamen även efter skrivningarna. 6. Livet efter bänkskuddardagen Din normala skolgång slutar i och med penkkis torsdagen den 17.2. Du har cirka fyra veckor på dig att repetera inför de egentliga skrivningarna, som inleds måndagen den 14.3 med det första provet i modersmål. Fyra veckor är en kort tid, gör därför upp en noggrann studieplan. Utnyttja tiden på ett vettigt sätt. 7. De skriftliga proven Du har rätt att delta i ett prov i studentexamen när du före deltagandet har avlagt åtminstone de obligatoriska kurserna i läroämnet i fråga. Du har rätt att delta i provet i ett kort främmande språk, när du har läst minst tre gymnasiekurser i språket i fråga. På rektors beslut kan du, även om du inte läst ovannämnda kurser i ett kort främmande språk, få delta i studentexamen. Detta gäller om du t.ex. förvärvat kunskaper i ämnet genom vistelse eller skolgång utomlands.
I studentexamen måste du skriva minst fyra prov: - Modersmålet (obligatoriskt för alla) -Finska - Engelska - Matematik - Realprovet - Främmande språk: Tyska/Franska Du bör avlägga lång kurs i minst ett obligatoriskt ämne (finska, engelska, matematik). Du har läst lång kurs i såväl finska som engelska, dvs. du har påbörjat dina studier i dessa ämnen redan i lågstadiet. Du får välja lång eller kort matematik, oberoende av på vilken nivå du läst matematik Utöver de obligatoriska proven får du skriva ett eller flera extra prov: - realprovet - matematik - språk (tyska, franska eller något annat språk) TIDTABELL: Datum och klockslag för de skriftliga proven hösten 2007: i Culturum Fredag 14.9 kl.9.00-15.00 Modersmålet, textkompetens Måndag 17.9 kl.9.00-15.00 Psykologi,filosofi, historia, fysik, biologi Onsdag 19.9 kl.9.00-15.00 Matematik, lång och kort lärokurs Fredag 21.9 kl. 9.00-15.00 Modersmålet, essäprov Måndag 24.9 kl.9.00-15.00 Främmande språk, lång lärokurs Onsdag 26.9 kl.9.00-15.00 Religion, livsåskådningskunskap,samhällslära, kemi, geografi Fredag 28.9 kl.9.00-15.00 Det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs Måndag 1.10 kl. 9.00-15.00 Främmande språk, kort lärokurs Om du skriver två främmande språk (korta) får du två timmar extra tid (9.00-17.00). Du bör vara på plats kl. 8.30! Datum och klockslag för de skriftliga proven våren 2008: i Culturum Måndag 10.3 kl.9.00-15.00 Modersmålet, essäprov Onsdag 12.3 kl.9.00-15.00 Matematik, lång och kort lärokurs Fredag 14.3 kl.9.00-15.00 Främmande språk, lång lärokurs Måndag 17.3 kl.9.00-15.00 Religion, livsåskådningskunskap,samhällslära, kemi, geografi Onsdag 19.3 kl.9.00-15.00 Det andra inhemska språket, lång och medellång lärokurs Onsdag 26.3 kl.9.00-15.00 Psykologi,filosofi, historia, fysik, biologi Fredag 28.3 kl.9.00-15.00 Främmande språk, kort lärokurs
Om du skriver två främmande språk (korta) får du två timmar extra tid (9.00-17.00). Du bör vara på plats kl. 8.30! 8. REALPROVET REFORMERAS Realprovet får en ny utformning som introduceras med examen våren 2006. Reformen grundar sig på statsrådets förordning 27.3.2003 (250/2003) om ändring av studentexamensförordningen. Reformen består i att det nuvarande realprovet ersätts av prov i skilda realämnen. Den studerande kan välja att skriva bara ett prov i ett realämne, eller flera prov om han eller hon så önskar. Ämnen där prov arrangeras Vart och ett av följande läroämnen får sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Proven fördelas på två provdagar Vid ett och samma examenstillfälle arrangeras två provdagar i realämnena. Beslutet om två provdagar grundar sig på nämndens statistik över fördelningen av examinandsvar på olika ämnen. Provdagarna passas in i examensschemat på så sätt att det blir ett uppehåll på en vecka mellan dem. Under den första provdagen skrivs proven i psykologi, filosofi, historia, fysik och biologi, och under den andra provdagen proven i evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. Under en och samma dag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Vid ett och samma examenstillfälle blir det därmed möjligt att skriva högst två realämnesprov. Genom att sprida examen blir det möjligt att skriva prov i flera realämnen. När införs proven? Prov i realämnena arrangeras för första gången i den examen som genomförs våren 2006, med undantag för ämnet hälsokunskap. Provet i hälsokunskap måste nämligen föregås av en övergångs- och beredningsperiod, på grund av att hälsokunskapen ännu inte har fått en fast ställning som läroämne i gymnasiet. Under denna övergångs- och beredningsperiod behandlas hälsokunskapen ur olika aspekter i uppgifter i t.ex. psykologi och biologi. Ett eget prov i hälsokunskap arrangeras för första gången i examen våren 2007. Anmälan till prov Till ett prov i ett realämne ska examinanderna anmäla sig på förhand på samma sätt som till andra prov i examen. Samtidigt ska de uppge om det är fråga om ett obligatoriskt eller ett extra prov. Anmälan är bindande för examinanden. Huruvida ett prov är obligatoriskt eller extra är en sak som det inte är möjligt att ändra på i efterhand. Under själva provet är det inte heller tillåtet att avvika från det ämne man valt. Antal uppgifter och svar samt uppgifternas art Den som anmäler sig till ett prov i ett realämne ska ha läst åtminstone de obligatoriska kurserna i ämnet i fråga. I ämnen som saknar obligatoriska kurser krävs att man ska ha läst minst två gymnasiekurser.uppgifterna utgår i varje enskilt ämne från de obligatoriska och fördjupade kurser som definieras i grunderna för läroplanen på riksnivå. Det är utbildningsstyrelsen som utfärdar bestämmelsen om grunderna för gymnasiets läroplan.
Enligt statsrådets förordning (955/2002) erbjuder gymnasierna obligatoriska och fördjupade kurser i olika realämnen enligt följande: realämne obligatoriska kurser fördjupade kurser religion 3 2 livsåskådningskunskap 3 2 psykologi 1 4 filosofi 1 3 historia 4 2 samhällslära 2 2 fysik 1 7 kemi 1 4 biologi 2 3 geografi 2 2 hälsokunskap 1 2 Antalet uppgifter i varje realämne kommer att vara så stort att det ger examinanden möjlighet att välja bland uppgifterna. Antalet uppgifter hänger samman med antalet obligatoriska kurser och fördjupade kurser definierade på riksnivå i ett ämne, samt på läroämnets karaktär och uppgifternas karaktär. Uppgifterna och svaren (antal uppgifter/maximiantal svar) är i olika ämnen följande: religion 10/6, livsåskådningskunskap 10/6, psykologi 10/6, filosofi 10/6, historia 10/6, samhällslära 10/6, fysik 13/8, kemi 12/8, biologi 12/8, geografi 10/6 och hälsokunskap 10/6. Arten av uppgifter kan variera från ämne till ämne. Essäer och uppgifter som går ut på tolkning och behandling av ett givet material kommer sålunda att bevara sin ställning allt efter läroämne, likaså uppgifter som går ut på att räkna, identifiera en företeelse och tillämpa modeller i anslutning härtill. En del uppgifter kan innehålla deluppgifter som går från en enkel till en mer argumenterande framställning. I synnerhet i de naturvetenskapliga ämnena beaktas också ämnenas experimentella karaktär. Kravnivån för prov i enskilda realämnen kommer på det hela taget att motsvara nivån på realprovet i nuvarande form. Svårigheten hos olika uppgifter kommer likväl att variera mer än nu, från frågor som ansluter sig till kurserna och testar de grundläggande kunskaperna i ett läroämne till uppgifter som kräver grundliga kunskaper i ämnet. För att få ett högre vitsord måste examinanden kunna behandla också svåra uppgifter som ställer krav på moget tänkande. I varje prov kan ingå 1-2 krävande jokeruppgifter. Poängsättningen följer nuvarande praxis, där en vanlig uppgift kan samla 0-6 och en jokeruppgift 0-9 poäng.
I proven i fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära kommer det i likhet med nuvarande praxis att vara tillåtet att använda hjälpmedel i form av fickräknare och tabellböcker. Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna I ett prov i ett enskilt realämne ingår 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Såväl en vanlig uppgift som en jokeruppgift kan vara gränsöverskridande. De uppgifter som överskrider ämnesgränserna anges inte separat, men genom uppgiftsbeskrivningen kan examinanden styras till att behandla en uppgift ur olika aspekter, med avseende på temahelheter i gymnasiet eller ett brett ämnesperspektiv. Ett svar på en uppgift som överskrider läroämnesgränserna skall bedömas av läraren i ämnet för provet i fråga. Ett svar på en gränsöverskridande uppgift t.ex. i biologi skall i skolan sålunda bedömas av läraren i biologi. På studentexamensnämnden bedöms detta svar av en censor i biologi. Relativ bedömning I alla ämnen tillämpas en likartad relativ bedömning och likartade vitsordskategorier. Ämnesspecifika beskrivningar av uppgifterna Evangelisk-luthersk religion Den evangelisk-lutherska religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser. Antalet kurser och läroämnets karaktär har varit bestämmande för antalet uppgifter: den studerande kommer vid varje examen att ha tio uppgifter att välja på. Bland uppgifterna kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter, den ena en materialuppgift och den andra en traditionell essäuppgift. Vid en och samma examen skall den studerande lösa högst sex uppgifter. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Religionsuppgifterna får en utformning som motsvarar de nuvarande allmänna målen för realprovet. Religionsprovet är sålunda ett mogenhetsprov, som inte tar fasta bara på utantillkunskap utan fäster vikt vid klar analys och tillämpning av kunskap på respektive saksammanhang. Uppgiftstyperna i kommande prov är sådana som redan har förekommit i tidigare prov. Avsikten är att det varje gång ska finnas några uppgifter som är baserade på kärnstoffet i de centrala kurserna. Utöver dem kommer det att finnas uppgifter som överskrider kursgränserna och tillämpande uppgifter som kan vara materialbaserade (textcitat, bilder, tabeller, figurer och kartor). Det kommer också att finnas resonerande uppgifter, som kan lösas på flera olika sätt. Också i dessa förväntas den studerande kunna tillämpa kunskap som ingår i kurserna samt framföra argument för åsikter och påståenden. Specifikt för jokeruppgifterna är att den studerande i svaren på dem kan dra fördel av kunskaper som inhämtats utanför det grundläggande stoffet i kurserna. Den som väljer materialjokern kommer också att kunna utgå från materialhelheter som är mer omfattande och mer varierande än för närvarande. Hur svaret ska vara uppbyggt anges i uppgiftsbeskrivningen. I religionen kan de integrerade uppgifterna tänkas beröra läroämnen av skiftande slag. Mest beröring kommer de ämnesövergripande uppgifterna uppenbarligen att ha med historieämnet, men också filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, samhällslära, biologi (bioetik) och geografi kan komma i fråga. När ett vetenskapshistoriskt perspektiv anläggs, kan gränsöverskridande uppgifter komma att beröra varje läroämne som är representerat i realprovet.
Ortodox religion Den ortodoxa religionen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser. Övergången till ämnesreal innebär att skolorna måste ta ett större ansvar än hittills för att anordna fördjupade kurser också i den ortodoxa religionen. Antalet kurser och målen för läroämnet har varit bestämmande för antalet uppgifter, som kommer att uppgå till tio. Av dem skall högst sex uppgifter lösas. Poängsättningen följer nuvarande praxis: 0-6 poäng för en vanlig uppgift och 0-9 poäng för en jokeruppgift. Bland uppgifterna kommer det i regel att finnas två jokeruppgifter. Uppgifterna i ortodox religion har redan tidigare getts en utformning som motsvarar de nuvarande allmänna målen för realen. Målet är alltså inte att mäta bara utantillkunskap, utan uppgifterna avser att mäta förmågan att analysera och tillämpa kunskap på respektive saksammanhang. I provet kommer att ingå dels några uppgifter som baserar sig på det centrala stoffet i kurserna, dels uppgifter som överskrider kursgränserna och kräver en speciell förmåga till tillämpning. Av de senare är en del materialbaserade. Dessutom ingår resonerande uppgifter, som ger rum för eget kreativt tänkande, dock så att kunskap ur kurserna utnyttjas och synsätt underbyggs med argument. I jokeruppgifterna kan den studerande utnyttja kunskap som inhämtats utanför kurserna. I de resonerande uppgifterna skall den studerande kunna utveckla tankegångar och tillämpa kunskap, men också visa förståelse av den ortodoxa livsåskådningen. Den ortodoxa religionen har redan tidigare haft en del uppgifter gemensamma med den evangelisk-lutherska religionen, ibland också med livsåskådningskunskapen. Religionsundervisningen har ett naturligt samband också med andra läroämnen, närmast filosofi och historia, vilket ger en god grund för uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskapen har tre obligatoriska och två fördjupade kurser.uppgifterna är tio till antalet, av vilka två är jokeruppgifter. Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Provet i livsåskådningskunskap mäter förutom tillägnande av kunskap och utveckling av åskådningsinsikt den studerandes beredskap att behandla ämnen med anknytning till livsåskådning mångsidigt, skickligt och kreativt. Åskådningsfrågor är ofta personliga, men grunden för behandling av dem är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik, konsekvens och systematik. Utifrån den studerandes sätt att värdera och uttrycka åskådningar, värderingar och föreställningar bedöms förmågan att se frågor ur olika synvinklar. De obligatoriska kurserna bildar underlag för grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad anges i uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en spridning som differentierar mellan de högsta vitsorden.
Karakteristiska uppgifter är tillämpande uppgifter av typen "vad är den åskådningsmässiga betydelsen?" samt problemlösningsuppgifter, t.ex. dilemman, som skall behandlas i essäform. I provet ingår dessutom materialbaserade uppgifter som kan ha en närmare uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något parallellt textprov och c) kritisera det. I de gränsöverskridande uppgifterna anläggs perspektiv som hör samman med andra kunskaps- och livsområden, och den studerande kan uppmanas ge exempel från andra sådana områden. Filosofi Filosofin har en obligatorisk kurs och tre fördjupade kurser. Uppgifterna är tio till antalet, varav två är jokeruppgifter. Högst sex uppgifter får lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. I filosofin mäts tillägnandet av begrepp och teorier samt förmågan att uttrycka filosofiskt tänkande. Den studerandes förhållande till de filosofiska frågorna kan vara personligt, men grunden för behandlingen av frågorna är tänkandets kunskapsmässiga dygder: kritik, logik, konsekvens och systematik. I serien uppgifter ingår tre grundläggande uppgifter, vilkas svårighetsgrad anges i uppgiftsbeskrivningen. Krävande uppgifter avser att garantera en tillräcklig spridning av de högsta vitsorden. Karakteristiska uppgifter är sådana som mäter kännedomen om filosofiska begrepp, teorier, riktningar och historia. Materialbaserade uppgifter som lämpar sig för ämnet kan ha en närmare uppgiftsbeskrivning, till exempel a) vad avser textprovet, b) jämför det med något parallellt textprov och c) kritisera det. Tillämpande uppgifter är logiska dilemman, lösning av etiska problem och bruk av filosofiska teorier vid problemlösning. I de ämnesöverskridande uppgifterna kan filosofiska begrepp och teorier användas för gestaltning av frågor från andra kunskapsområden. Den studerande kan också uppmanas ge exempel från andra kunskaps- och livsområden. Psykologi Psykologin har en obligatorisk kurs och fyra fördjupade kurser. Provet i psykologi kommer att innehålla tio uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Sex uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna enligt 0-9 poäng. Uppgifterna i provet i psykologi kräver behärskning och förståelse av psykologisk kunskap på en hög kognitiv nivå. Uppgifterna mäter förmågan att bearbeta kunskap och behärska helheter i stället för att enbart återge enskilda fakta. Den studerande skall kunna visa insikt och
förmåga att tillämpa inlärd kunskap. Uppgifterna representerar en varierande svårighetsgrad. För att få något av de högsta vitsorden skall den studerande lösa de mer krävande uppgifterna. Speciellt jokeruppgifterna förutsätter förmåga att kombinera innehållet i olika kurser. Formen för uppgifterna varierar från essäuppgifter till materialbaserade uppgifter och problemlösning samt till förståelse och tolkning av resultat från vetenskapliga undersökningar i psykologi. De ämnesöverskridande uppgifterna mäter hur väl den studerande förstår den psykologiska kunskapens samband med sociala, kulturella och aktuella frågor samt växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer. De temahelheter som överskrider ämnesgränserna i gymnasiets läroplan kommer också att ha en central roll. De ämnesöverskridande uppgifterna förutsätter sålunda grundläggande kunskap i t.ex. biologi, samhällslära, historia, filosofi, livsåskådningskunskap eller religion, vid sidan av kunskap i psykologi. Historia Uppgifterna i historia och samhällslära tar redan nu fasta på tillämpad kunskap i stället för kontroll av detaljkunskap. I praktiken ges alltså ett urval frågor, som utöver de traditionella rubrikuppgifterna är baserade på material i form av direkta citat, bilder samt grafisk framställning och statistik. Denna inriktning kommer troligen att vidareutvecklas, så att eleverna måste ha mer vittomfattande kunskap än tidigare, samtidigt som de måste kunna göra ingående analys av innehållet i dokument. Till sin grundläggande karaktär kommer frågorna knappast att förändras särskilt mycket jämfört med den nuvarande tillämpande typen av uppgifter. Historieämnet har fyra obligatoriska och två fördjupade kurser. Uppgifterna kommer att avspegla innehållet i dessa kurser, dvs. allmän historia, Finlands historia samt möten mellan kulturer. Eftersom antalet uppgifter och svar i historia troligen kommer att minska en aning, kommer uppgifterna framdeles att innehålla mera material som svaret skall vara uppbyggt kring. Dessa material får ändå inte vara alltför omfattande, för att den studerande ska klara av att skriva provet på utsatt tid. Området för uppgifterna kan i någon mån utvidgas, och de kommer tydligare än hittills att integreras med andra läroämnen (t.ex. samhällslära, geografi, filosofi, religion och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap). Antalet svar i historia minskar i det kommande provet något, på grund av att svaren kommer att kräva ett mer mångfasetterat och vittomfattande synsätt än tidigare. De materialbaserade uppgifterna medför också att examinanderna måste ges mera tid för funderande och skrivning. Ett lämpligt antal är tio valfria uppgifter, av vilka sex skall lösas. Den studerande har då tillräckligt med valmöjligheter, eftersom det i historien är ett relativt stort antal kurser som läses i gymnasiet. I provet i historia kommer det att finnas två jokeruppgifter, som dels utgår från temahelheter och dels ska motsvara behovet av ämnesöverskridande uppgifter. Jokeruppgifterna kan vara baserade på större material, som kräver en ingående kännedom om den historiska utvecklingen. Maximiantalet poäng kan därför uppgå till totalt 42, dvs. fyra vanliga uppgifter à 6 poäng ger tillsammans 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng tillsammans 18 poäng. Samhällslära Samhällsläran har två obligatoriska och två fördjupade kurser, som gäller samhällskunskap, ekonomisk kunskap och juridisk kunskap samt europeiskhet och den Europeiska unionen. Stoffet i dessa kurser är av annan art än i historia, varför även uppgifterna kan vara något mer
begränsade än i historia och fokusera på t.ex. definitionen av en del begrepp. Traditionellt har man i ämnet ekonomisk kunskap velat främja färdigheten att tolka grafiska framställningar och tabeller, och detta fortsätter i det kommande provet. För närvarande ingår i uppgifterna i juridisk kunskap i allmänhet ett s.k. rättsfall, och också denna tradition kommer att bevaras. Kursen i europeiskhet och den Europeiska unionen integreras på ett naturligt sätt med den kurs som behandlar historiens europeiska människa. Andra ämnen som samhällsläran kan integreras med är bl.a. geografi (dvs. kulturgeografi), psykologi (dvs. socialpsykologi), filosofi och livsåskådningskunskap samt hälsokunskap. Med hänvisning till ovanstående är det motiverat att i någon mån minska antalet svar i samhällslära i det kommande realprovet. Den primära orsaken till detta är svarens mångfald och omfång samt den längre svarstid som de tillämpande uppgifterna kommer att kräva. Ett lagom antal är sex svar på tio valfria uppgifter. I provet kommer dessutom att ingå två jokeruppgifter. I jokeruppgifterna kan mer omfattande material komma till användning, material som kräver ett mer ingående utnyttjande av samhälleligt kunskapsstoff. Maximiantalet poäng för en examinand kan sålunda uppgå till 42, när fyra vanliga uppgifter á 6 poäng tillsammans ger 24 poäng och två jokeruppgifter á 9 poäng tillsammans ger 18 poäng. Fysik Fysiken har en obligatorisk kurs och sju fördjupade kurser. Uppgifterna mäter behärskningen av det centrala innehållet i de kurser som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplaner. Provet i fysik kommer att innehålla 13 uppgifter: 12 vanliga (0-6 p.) och en jokeruppgift (0-9 p.). Antalet uppgifter har bestämts av lärokursens omfattning (åtta kurser). Den studerande måste ha valfrihet i provet, så att skolornas varierande tyngdpunkter i undervisningen inte skall påverka framgången i provet. Med detta antal uppgifter blir det möjligt att mäta behärskningen av den längre lärokursen i fysik samt att åstadkomma ett prov som differentierar tillräckligt väl. I provet i fysik skall högst åtta uppgifter lösas. Provets svårighetsgrad ökar inte jämfört med nuvarande nivå. Bland uppgifterna kommer det att finnas enkla uppgifter som hänför sig till enskilda kurser och som räcker till för ett lägre vitsord. För att få något av de högsta vitsorden måste den studerande på ett framgångsrikt sätt kunna behandla också krävande, för ämnet karakteristiska uppgifter som kräver ett fysikaliskt tänkande. Ca 60 % av uppgifterna kommer åtminstone delvis att bestå av räkneuppgifter, som mäter identifieringen av fenomen och tillämpningen av de lagar som styr dessa fenomen, vidare av tolkning av grafiska framställningar, analys av mätresultat osv. Bedömningen av räkneuppgifterna beaktar inte bara den rätta lösningen utan även behandlingen av den fysikaliska situationen, presentationen av motiveringar och bedömningen av det rationella i resultatet. Ca 40 % av uppgifterna kommer att vara essäuppgifter, som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter, analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt uppgifter av typen "svara kort" och "motivera det rätta alternativet". Andelen egentliga rubrikuppgifter kommer att vara rätt litet. Jokeruppgiften är i sin typiska form en essäuppgift av ett mer krävande slag, en uppgift som kräver kunskaper från flera kurser och som också kan överskrida läroämnesgränserna.
Enligt motiveringen till den nya studentexamensförordningen skall det i varje prov i ett realämne finnas 1-4 uppgifter som överskrider läroämnesgränserna. Provet i fysik har av tradition haft uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin. Integration kan naturligt förekomma även med vetenskapshistoria och hälsokunskap. I de ämnesöverskridande uppgifterna beaktas de temahelheter som ingår i grunderna för läroplanen. Kemi Provet i kemi mäter förståelsen av kemisk kunskap och färdigheten att tillämpa kunskapen. Bedömningen skall dessutom beakta färdigheten att tillägna sig och bearbeta kunskap som erhållits experimentellt. Bedömningen skall vidare klargöra hur väl den studerande förstår den kemi som förknippas med det dagliga livet, med naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välmående. Dessa områden ingår i temahelheterna i grunderna för läroplanen. Uppgifterna sammanställs utgående från innehållet i och målet för den obligatoriska kursen och de fyra fördjupade kurserna som beskrivs i grunderna för läroplanen. De mäter behärskningen av grundläggande begrepp, kännedomen om ämnens egenskaper, strukturer och reaktioner, färdigheten att förklara kemiska fenomen med hjälp av ämnenas egenskaper och strukturer, tillämpningen av kemisk kunskap samt prövning av modeller och matematisk behandling av fenomen. Ämnesområdet kan förutsätta att man behärskar målen för fler än en kurs. Provet i kemi innehåller uppgifter av varierande svårighetsgrad: från lätta uppgifter som förutsätter minneskunskap och begreppsmässig förståelse till mer krävande uppgifter som testar förmågan att pröva modeller och färdigheten att tillämpa faktakunskap. Uppgifterna kan ha formen av referat, beskrivningar, essäer eller problemlösning eller vara räkneuppgifter. I provet ingår vanligen också en öppen uppgift som berör experiment. Provet i kemi omfattar 12 uppgifter, av vilka högst åtta skall lösas. På detta sätt tas hänsyn till gymnasiernas olikartade betoning av läroplanerna och till lärokurser av olika omfång. Av uppgifterna är 1-2 jokeruppgifter, vilka förutsätter att innehållen i olika kurser kan kombineras. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Provet i kemi har av tradition innehållit uppgifter som varit integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med biologi och fysik. På basis av målet för kurserna kan läroämnesgränserna även naturligt överskridas i riktning mot geografi, hälsokunskap och samhällslära. I de integrerade uppgifterna bemödar man sig om att formulera infallsvinklar som överskrider gränserna mellan olika läroämnen. Biologi Biologin har två obligatoriska kurser och tre fördjupade kurser. Provet i biologi kommer att innehålla 12 uppgifter, av vilka 1-2 är jokeruppgifter. Högst åtta uppgifter skall lösas. Vanliga uppgifter bedöms enligt skalan 0-6 poäng, jokeruppgifterna enligt 0-9 poäng.
Uppgifterna i biologi utarbetas enligt grunderna för gymnasiets läroplan. För att få något av de högsta vitsorden i biologi måste den studerande behärska innehållet i såväl de obligatoriska som de fördjupade kurserna väl. För de högsta vitsorden räcker det inte med att behärska bara de obligatoriska kurserna. Fulla poäng för ett svar på en jokeruppgift kräver en vidsträckt behärskning av ämnet. Uppgifterna ordnas efter stigande svårighetsgrad, de lätta först och de svåra sist. En uppgift kan innehålla två eller flera delar. En del av uppgifterna kan vara baserade på ett material som ges i anslutning till uppgiftsbeskrivningen. För maximipoäng för uppgifter som överskrider läroämnesgränserna krävs kunskaper också i det andra läroämnet, som för biologins del för det mesta kommer att vara hälsokunskap, kemi eller geografi. I de gränsöverskridande uppgifterna kommer det av uppgiftsbeskrivningen att framgå vilket det andra ämnet är som också skall behandlas i uppgiften. Geografi Provuppgifterna i geografi utgår från två obligatoriska och två fördjupade kurser. Provet kommer att innehålla tio uppgifter, varav två är jokeruppgifter. Högst sex av uppgifterna skall lösas. Maximipoängtalet för en vanlig uppgift är sex poäng och för en jokeruppgift nio poäng. Den studerande kan om han eller hon så önskar lösa båda jokeruppgifterna. Provet i geografi mäter examinandernas mogenhet i geografiskt tänkande på grundval av både kunskaper och färdigheter. Det som bedöms är behärskningen av de grundläggande begreppen, beredskapen att framföra argument för geografiska påståenden och ståndpunkter samt färdigheten att observera regionala sammanhang. Provet kommer att innehålla uppgifter som mäter färdigheten att tolka, bedöma och tillämpa geografisk kunskap. Uppgifterna kan innehålla kartor, diagram och andra bilder samt statistik och textmaterial. Det är färdigheten att analysera, behandla och framlägga fakta som bedöms, liksom färdigheten att tolka kartor och grafiska framställningar. Provuppgifterna i geografi gäller struktur och funktion hos den levande och icke-levande naturen såväl som system skapade av människan. Den studerande kan också få till uppgift att behandla växelverkan mellan mänsklig verksamhet och natur. Uppgifterna mäter också den studerandes färdighet att behandla globala, regionala och lokala företeelser och problem samt förmågan att resonera kring lösningen på sådana problem. De testar också förmågan att lyfta fram faktorer som påverkar en värld i förändring med hjälp av den geografiska kunskap de tillägnat sig. Uppgifterna kan vara inriktade på skillnader i utveckling mellan olika regioner och mäta förmågan att diskutera möjligheterna att lösa bristande jämlikhet i ekonomiska och sociala avseenden. I enlighet med geografins natur kan uppgifterna också mäta den studerandes förståelse av territoriets, rummets och platsens betydelse i geografiskt tänkande. Jokeruppgifterna kommer att förutsätta förmåga att kombinera olika sakhelheter, förmåga att behandla och bedöma geografiska fakta samt kännedom om aktuella frågor i geografi. Jokeruppgifterna ger geografiskt intresserade en möjlighet att visa sitt specialkunnande på området. Uppgifterna i geografi kommer att vara upplagda så att provet mäter en ingående kunskap i ämnet. Utöver de grundläggande uppgifterna kommer det i provet att finnas uppgifter som förutsätter mångsidig geografisk förståelse, behandling och analys. För något av de högsta vitsorden krävs svar även på dessa mer omfattande uppgifter.
Provet i geografi kommer också att innehålla uppgifter som överskrider ämnesgränserna. De gränsöverskridande uppgifterna kommer att vara inriktade på både naturvetenskapliga och samhälleliga teman samt på teman där naturvetenskaper är integrerade med samhällsvetenskaper. Vid utarbetandet av de integrerade uppgifterna är tonvikten lagd på de allmänna temaområden i grunderna för läroplanen som går över gränserna för enskilda läroämnen. Sådana uppgifter avser att mäta hur väl examinanderna kan analysera nutida företeelser och miljöer samt föra fram motiverade uppfattningar om den framtid som bör eftersträvas. 9. Kontroll av räknare och tabeller En dag före realprovet och matematikprovet måste du lämna in din räknare och din tabellsamling för kontroll. Du för dessa till skolans kansli. Räknarens minne töms och instruktionsboken skall ej vara med. I tabellboken får det inte finnas några anteckningar. På räknaren och på tabellbokens pärm sätter du en tydlig lapp med ditt namn. Observera att det inte räcker med att namnet finns inne i tabellboken. Du får ha flera tabellböcker och räknare om du så önskar ( t.ex. en finsk tabell). 10. Förseningar Om du av något godtagbart skäl kommer försent till ett prov gäller följande: - förseningen och orsaken antecknas i protokollet - om du anländer före kl. 10.00 får du börja skriva provet med de övriga. Ditt prov slutar dock kl. 15.00 precis som för de övriga eleverna. - Om du anländer efter kl. 10.00 måste skolan kontakta studentexamensnämndens kansli för att kunna ge dig tillåtelse att skriva provet. OBS! Om du uteblir från ett extra prov, måste du meddela skolan om detta senast dagen innan! 11. Sjukdom - Om du av läkare konstateras vara i så dålig kondition att du inte kan närvara vid provet tillåts du skriva provet hemma under övervakning av en lärare. - Kontakta skolans rektor, prorektor eller byråsekr. vid sjukdom. Ett läkarintyg måste inlämnas till kansliet om din prestationsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom. Intyget sänds till studentexamensnämnden genom skolans försorg. Rektor Ulla Granfors tel. 0505424929 hem eller 3247610 skolan Prorektor Stefan Röj tel. 3571531 hem eller 3247679 skolan Byråsekr. Gunlis Båsk tel. 3440318 hem/ 0503381037 eller 3247612 skolan
12. Fusk eller försök till fusk Bestämmelserna gällande svikligt förfarande, försök till fusk eller grovt brott mot ordningen under examen är mycket stränga vad studentexamen beträffar. Redan misstanken om att någon skribent försöker fuska är tillräcklig för att rektor skall tillkallas och skrivningen avbrytas för skribenten. Om det sedan i förhör kan fastslås att skribenten försökt fuska eller försökt hjälpa annan skribent att fuska, avbryts skribentens pågående prov. Skribenten förlorar samtidigt rätten att delta i de följande proven i examen. Redan skrivna prov blir automatiskt underkända. I försvårande fall kan rektor dessutom avstänga abiturienten från att delta i nästa examenstillfälle. 13. Genomförande av proven Det är både fysiskt och mentalt krävande att koncentrera sig på ett prov i sex timmar. Det är viktigt att du är väl förberedd, detta gäller även din medhavda matsäck. Ta med dig mat som ger snabb energi såsom bananer, druvsockertabletter, varm kakao, choklad, russin m.m. Om du är en inbiten kaffedrickare, ta med dig en rejäl termos med kaffe! Att observera! All mat du har med dig skall förvaras i kontrollerbara askar eller kärl. Alla originalförpackningar eller omslag avlägsnas och maten sätts i till exempel plastaskar. Skala apelsinerna och lägg färdiga klyftor i en ask, risken finns att du annars kladdar ner dina provpapper. Lägg all mat på en bricka. Mobiltelefonerna stängs av och lämnas utanför skrivsalen. Vid toalettbesök åtföljs du av en kustodiant, som låser upp dörren åt dig. Planera din skrivtid, vissa prov bör ju även renskrivas. Detta tar tid. Proven i modersmålet renskrivs med bläck- eller kulspetspenna. Vid oklarheter kallar du på kustodiant genom att räcka upp handen. Alla papper lämnas upp. Klottpappren korsar du över. På konceptet skriver du Koncept och lägger detta med det renskrivna provet. Endast en skribent åt gången lämnar in sina provpapper, övriga väntar på sin tur vid den egna platsen. Skrivningarna avslutas på exakt angiven tid och då bör alla papper omedelbart lämnas in. Du får varken röka eller använda snus under skrivningarna! Du skriver alltså minst fyra ämnen. Någon övre gräns för antalet ämnen finns teoretiskt sett inte, men du kan inte skriva flera än sju ämnen per skrivningstillfälle (höst eller vår). För att du skall bli godkänd i studentexamen krävs: - Att du erhållit ett godkänt avgångsbetyg från gymnasiet (totalt minst 75 avlagda kurser, vari ingår alla obligatoriska kurser samt minst 10 fördjupade kurser). Du är godkänd i ett läroämne om du erhållit godkänt vitsord i minst 2/3 av de kurser du läst i ämnet. - Att du godkänts i den skriftliga delen av examen.
14. Bedömningen i studentexamen Vid bedömningen i studentexamen används vitsordsskalan: L laudatur E eximia cum laude approbatur M magna cum laude approbatur C cum laude approbatur B lubenter approbatur A approbatur I improbatur (=underkänt) Proven i de obligatoriska ämnena är avgörande för ett godkännande eller underkännande i studentexamen. Ett underkänt extra ämne skrivs inte ut på betyget. Du har säkert hört talas om att någon blivit t.ex. L-student, men från och med vårterminen 1996 är detta medelvärde avskaffat. Ur ditt studentbetyg framgår enbart vitsorden i de enskilda proven. Vitsorden fördelar sig ungefär så här: L E M C B A I 5% 15% 20% 24% 20% 11% 5% Den relativa fördelningen varierar i någon mån beroende på ämne och examenstillfälle. 15. Kompensation vad är det? Du kan bli student även om du blivit underkänd i ett visst ämne. Detta kallas kompensation. 1. Det finns fyra grader av underkänt, de kallas för i+, i, i- och i=. 2. Varje prov man skriver ger så kallade kompensationspoäng. Dessa är följande: Vitsord kompensationspoäng L 7 E 6 M 5 C 4 B 3 A 2 3. Kompensationspoängen adderas. Därefter gäller följande: För att kompensera i+ behövs 12 kompensationspoäng För att kompensera i behövs 14 kompensationspoäng För att kompensera i- behövs 16 kompensationspoäng För att kompensera i= behövs 18 kompensationspoäng
16. Måste man skriva hela studentexamen på en gång? Hösten 1996 trädde en ny bestämmelse i kraft, som ger dig rätt att dela upp sin studentexamen på två eller tre olika tillfällen om du så önskar. Dessa möjligheter finns: Alla prov på en gång Vår 1 Höst 1 Vår 2 Höst 2 x x Två tillfällen x x x x x x x x Tre tillfällen x x x x x x Det är viktigt att du är medveten om att ditt studentbetyg innehåller endast de ämnen som du skrivit till och med det tillfälle när du skrivit ditt fjärde och sista obligatoriska ämne. Om du till exempel skriver alla obligatoriska ämnen på våren och sparar de extra ämnena till hösten, så kommer ditt studentbetyg inte att innehålla de extra ämnena. Du får ett särskilt intyg på de ämnen du skriver senare. 17. Dyslexi eller annat handikapp När du avlägger studentexamen är det viktigt att du har de bästa förutsättningarna att klara av provet. Det är viktigt att du i god tid meddelar rektor om sjukdom eller handikapp som kan påverka dina examensresultat. Det kan vara fråga om t.ex. hörselskada eller olika former av dyslexi (läs- och skrivsvårigheter). Rektor informerar dig närmare hur du skall förfara i dylika fall. Om en du har läs- och skrivsvårigheter och om du eller din målsman vill att svårigheterna skall beaktas i studentexamnen, skall du skaffa fram en utredning över läs- och skrivsvårigheterna. Utredningen sänds till studentexamensnämnden i samband med anmälan. Svårighetsgrad Läs- och skrivsvårigheterna graderas på en skala 0-5 (0=ingen störning, 5=synnerligen svår störning). Om läs- och skrivsvårigheterna graderas som medelsvåra eller svår (grad 3-5) kan du anhålla om specialarrangemang vid prov. I lindriga fall (grad 1-2) kan du i gränsfall få ett vitsord, men bara ett vitsord höjt när vitsordet för proven slutligen slås fast. Om en examinand med medelsvår eller svår störning inte anhåller om specialarrangemang, kan också han eller hon få ett vitsord höjt. Utlåtande Ett villkor för specialarrangemang vid prov är att du har fått utlåtanden över dina läs- och skrivsvårigheter av två personer. Den ena personen bör vara utbildad speciallärare, psykolog med erfarenhet av störningen eller talterapeut. Utlåtandet kan vara utfärdat i klass 9 eller
under gymnasietiden. Den andra personen bör vara en specialläkare, i regel barnneurolog, neurolog eller foniater. Detta utlåtande bör vara utfärdat under gymnasietiden. Om du inte anhåller om specialarrangemang, räcker det med ett utlåtande (speciallärare, psykolog eller talterapeut). Specialarrangemang vid prov. Gymnasiet kan anhålla om specialarrangemang för en examinand med medelsvåra eller svåra läs-och skrivsårigheter. Det kan handla om förlängd tid i skriftliga prov, förlängd tid i hörförståelseprovet, en inspelning med långa pauser i hörförståelseprovet, befrielse från renskrivning i modersmålsprovet med bläck eller kulspetspenna, uppgifter med stora bokstäver och rätt att använda dator eller skrivmaskin för renskrivning av svar. 18. Att göra om ett prov Att göra om ett godkänt prov En person som fått godkänt på ett prov i studentexamen får göra om provet en gång. Det finns ingen tidsgräns för att gör om ett godkänt prov. Att göra om ett underkänt prov Ett underkänt obligatoriskt prov får göras om två gånger under de tre examina som följer omedelbart på den examen där den studerande fått underkänt på provet i fråga. Om du fått underkänt på ett obligatoriskt prov på den mer krävande nivån, får du när provet görs om delta i ett prov som bygger på en kortare lärokurs i samma ämne. Att komplettera examen Efter avlagd examen har du rätt att komplettera din examen med prov som du inte tidigare har skrivit. En examen kan också kompletteras med ett prov på en annan nivå i samma ämne. Det är möjligt att komplettera examen efter att examen är avlagd. Inga tidsbegränsningar gäller för komplettering av examen. Om du får underkänt på ett kompletterande prov får du göra om det två gånger utan tidsgräns. Du får ett separat betyg över ämnen som du kompletterat din examen med.
Inför studentskrivningarna Några praktiska råd en hälsning från dina lärare! Modersmålet 1. Disponera din tid: t.ex 1h förberedelse 2h utkast 1/2h lunch 1/2h bearbetning av utkastet 2h renskrivning 2. Renskriv enligt följande: Rubrik + rubriknummer understreckas Konceptet = uppsatsens första sida Enkla ark = uppsatsens övriga sidor, skriv endast på framsidan De enkla arken sätts inuti konceptet Klottpapper och utkast markeras med diagonalt streck Alla papper lämnas in Kom ihåg! - Skriv med god handstil - Meningsbyggnaden skall vara korrekt med fullständiga meningar - Styckeindelningen avslöjar hur du har strukturerat din text och hur du logiskt har byggt upp den. För täta eller glesa byten av stycke försämrar begripligheten i din text. Nytt stycke kan du ange genom att börja texten en bit in på raden, eller lämna en rad tom mellan varje stycke. - Textens längd kan diskuteras, ingenting finns angivet. På 2-3 sidor hinner du knappast reda vad rubriken förutsätter och om din uppsats blir över 8 sidor borde du fråga dig om varje nytt stycke och varje ny sida verkligen tillför texten något. Kanske en uppsats på 4-6 sidor skrivna med normal handstil vore det optimala? - I det materialbaserade provet skall din text fungera som en diskussion med materialet ifall inte något annat är klart angivet i uppgiften. - Du bör även självständigt ta ställning till bakgrundsmaterialet. Långa referat är sällan motiverade. När du citerar skall du minnas att inte göra det istället för att referera. Man citerar ( ) när man anser att någonting inte går att säga på ett bättre sätt än just så. Om det gäller dikter citerar du antingen genom att skriva av dikten helt och exakt eller så visar du på radbyte med ett snedstreck.
Finska, engelska, franska och tyska Allmänna föreskrifter tagna direkt ur Studentexamensnämndens (SEN) föreskrifter Provprestationera skall vara: - snyggt, prydligt och entydigt skrivna med blyerts-, bläck- eller kulspetspenna (som skriver snyggt och fläckfritt) - Optiska blanketter BARA med mjuk blyertspenna (HB el. nr. 2) - Otydlig skrift tolkas enligt det sämsta alternativet - Använd inte enbart stora bokstäver - Papper som använts som koncept MÅSTE strykas över - Optiska blanketten: en svärtad oval utgör det definitiva svaret. - Osvärtad= Felaktigt svar - Öppna frågor: ett svar som är skrivet på fel språk ger 0 poäng. - Svaren skall skrivas ner på det slags papper som anges i anvisningarna i provhäftet. - Provhäftet ger också anvisningar för längden på uppgiften. Tilläggsuppgifter: Läs anvisningarna skilt för varje uppgift! - Hör-, läsförståelsen. Svara på rätt språk. Svara på rätt svarsblankett. Följ anvisningarna! - Struktur: Vid s.k. öppna strukturer där du skall skriva in ett passande ord/en passande struktur, skriver du på den blankett som anges i provhäftet. Finns det inget svenskt ord att utgå ifrån är det meningen att du från sammanhanget skall veta vad som fattas i det andra språkets text. - Sammandrag. Håll dig till ordantalet och ange antalet ord. Skriv på varje rad på enkelt rutigt papper. - Du behöver inte översätta el. skriva rubrik. - Uppsats/fri skrivning. Läs instruktionerna till den rubrik du valt. Skriv på varje sida och rad på ett dubbelark. Numrera rubriken och ange antalet ord. Varje papper bör ha ditt Namn och Nummer. Matematik Det långa och det korta provet i matematik innehåller vartdera 15 uppgifter. Du får lösa högst tio uppgifter. Provet i den långa matematiken kan innehålla 1-2 s.k. stjärnuppgifter, som kräver en bredare och mer ingående behandling än de andra uppgifterna. (Gäller fr.o.m våren 2007). Stjärnuppgifterna markeras med en stjärna före numret på uppgiften och de placeras i slutet av serien uppgifter. Studentexamensnämnden har som mål att ordna provuppgifterna efter ungefärlig svårighetsgrad, från den lättaste till den svåraste. De uppgifter som är baserade på de fördjupade kurserna placeras ändå som regel i slutet av provet, före stjärnuppgifterna. Detta gäller oberoende av svårighetsgrad.
Varje uppgift bedöms från 0 till 6 poäng, förutom stjärnuppgifterna som bedöms från 0 till 9 poäng. Uppgift 1 skall räknas på ett helark med början på första sidan. De andra uppgifterna räknas på halvark. På varje halvark är det tillåtet att skriva ner endast en uppgift. Vid behov fortsätts behandlingen av en och samma uppgift på ett annat, tomt papper. Helarket med uppgift 1 fungerar som omslag för de andra uppgifterna. Om du inte löser uppgift 1, skall uppgifterna läggas i ett helark med ditt namn. De slutgiltiga prestationerna, de som är avsedda att bedömas, skall vara skrivna med snygg och tydlig handstil. Använd blyertspenna. Endast i figurer är det tillåtet att använda färgpennor, dock inte rödpenna. Figurer skall vara tydligt ritade och de enheter som används i dem skall vara tydligt markerade. Passare och linjal skall användas i sådana uppgifter där det är relevant att använda dem. Under provet skall du tydligt stryka över de uppgifter som du inte vill få bedömda. Om du av misstag löser fler än 10 uppgifter, räknas resultaten för de bästa svaren bort. Också papper som använts som koncept skall strykas över. Namn bör dock finnas på dessa papper. I matematiken är det tillåtet att använda fickräknare och MAOL:s tabeller. Dessa skall senast dagen före provet lämnas in för kontroll. Räknaren måste motsvara studentexamens föreskrifter. Biologi, geografi * Provuppgifterna är baserade på samtliga obligatoriska och fördjupade kurser i ämnet. * Under åren 2006-2008 är proven utfomade så att en examinand kan lösa dem oberoende av om han/hon har studerat enligt den gamla eller den nya läroplanen. * Varje provpapper skall vara försett med examinandens nummer, namnteckning och namnförtydligande. * I teckningar är det tillåtet att använda färgpennor (inte rödpenna). * I proven i fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära är det tillåtet att använda fickräknare och tabellböcker. Båda skall vara granskade. * Rubriken på ett svar skall bestå av namnet på det realämne som skrivs eller av en bokstavsförkortning och numret på uppgiften, t.ex. BIOLOGI 3 eller BI 3, men inte av formuleringen i uppgiften. * Det första svaret skall skrivas på ett helark (A3) med början på första sidan. De andra svaren kan skrivas på halvark (A4). På varje enskilt papper får man skriva svaret på bara en uppgift. Vid behov kan man fortsätta att behandla en uppgift på ett annat tomt papper. I helarket skall de andra svaren läggas in i nummerföljd. * Under provet skall examinanderna klart och tydligt stryka över de prestationer som de inte vill ha bedömda.
* För prestationer som är otydliga, orediga och påfallande osnygga kan poängtalet sänkas. * Om en examinand till bedömning lämnar ett antal svar som överskrider maximiantalet svar för ämnet i fråga, anses provet bestå av de 6/8 svar som har lägst poängtal. * Om en examinand ger fler än ett svar på en och samma uppgift, kommer uppgiften att bedömas enligt det svar som ger lägst poängtal. * Ett godkänt prov får tas om en gång och ett underkänt prov fås tas om två gånger. Fysik och kemi Att tänka på innan man anmäler sig till realen: * Läs alla de kurser skolan erbjuder i ditt ämne. (Diskutera i god tid med en av ämneslärarna om du av någon anledning inte har möjlighet att läsa alla kurser). * När du anmäler dej till realprovet skall du veta om du vill skriva det som ett obligatoriskt eller extra prov. Du kan inte ändra dej senare. Du kan inte heller byta ämne i ett senare skede utan anmälan är bindande. Realprovsfrågorna i fysik och kemi: * Vid provtillfället får du ett häfte med frågor i det ämne du valt, i häftet finns bara frågor i ditt ämne * Antalet frågor du får och antalet frågor du skall svara på är beroende av hur många obligatoriska och fördjupade kurser som finns i ämnet. I fysik får du 13 frågor och i kemi får du 12 frågor. I vardera ämnet skall du svara på 8 frågor. * Både fysik- och kemiprovet innehåller två jokerfrågor var. Dessa är mera krävande, är utmärkta med ett +-tecken och är placerade i slutet av provet. Vanliga provfrågor kan ge 0 6 poäng var, medan jokerfrågorna kan ge 0 9 poäng var. Du får svara på båda jokerfrågorna om du vill. * I varje prov finns 1 4 frågor som överskrider ämnesgränserna, dessa kan vara antingen vanliga eller jokerfrågor. I de ämnesöverskridande frågorna gäller det att behandla frågan ur olika aspekter med hänsyn till olika ämnen eller temahelheter i gymnasiet, men med tyngdpunkten på det realämne du skriver (d.v.s. om frågan är ställd i kemiprovet ligger tyngdpunkten på kemi, är den i fysikprovet är tyngdpunkten på fysik). * Realprovets uppgifter kan vara av olika typ: - Essäfrågor - Uppgifter som går ut på tolkning och behandling av ett givet material - Räkneuppgifter - Uppgifter som går ut på att identifiera en företeelse eller tillämpa relevanta modeller * Uppgifterna kan bestå av en fråga eller av deluppgifter * Både fysik och kemi är experimentella ämnen, detta syns också i realprovet Praktiska detaljer under realprovet: * Provpapper får du från skolan - Den första uppgiften du löser skriver du på ett dubbelvikt konceptpapper med början på första sidan, resten av frågorna skriver du på enkla A4-ark - På varje enskilt papper får du skriva svaret på bara en uppgift, och om du behöver mera utrymme så fortsätter du på ett annat enkelt, tomt ark