En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-012-1 Artikelnr 2012-12-35 Grafisk form Jupiter Reklam AB Foto Johnér Tryck Edita Västra Aros, Västerås, januari 2013
Om donation Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Det går att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel och tarm. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och ben v ävnad. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död. Vilken nytta gör donationer? Omkring 700 800 personer i Sverige är så sjuka att de behöver transplantation av ett eller flera organ. Merparten väntar på en ny njure. För många av dem finns dialys som en uppehållande, alternativ behandling under ganska lång tid tack var att dialysmetoderna förbättrats, men i långa loppet är det en njurtransplantation som ger möjlighet till ett bättre liv. För dem som väntar på ett hjärta, en lunga, en lever eller en tarm finns inga alternativa behandlingar, där är transplantation oftast enda möjligheten till fortsatt liv. För att kunna rädda små barn med allvarliga hjärtfel är behovet av hjärtklaffar mycket stort. En del patienter med svår diabetes kan bli fria från ett livslångt beroende av insulininjektioner genom transplantation av bukspottkörteln eller dess insulinproducerande celler. Patienter med ögonsjukdomar kan genom hornhinnetransplantation få ett bättre liv. 3
När är en organdonation möjlig? De allra flesta människor i Sverige dör då hjärtat stannar, vilket leder till att blodcirkulationen till hjärnan upphör och total hjärninfarkt inträder efter några minuter på grund av syrebrist. Personen är då avliden. Ett litet antal av alla människor som avlider drabbas av en hjärnskada som medför att hjärnan förlorar sina samtliga funktioner. Orsaken kan vara stora hjärnblödningar eller skallskador som gör att hjärnan svullnar. Vid en för kraftig svullnad upphör blodcirkulationen genom hjärnan vilket medför att total hjärninfarkt inträder på grund av syrebrist. Om personen vid detta tillfälle behandlas i respirator kan hjärtat försörja övriga organ i kroppen med syresatt blod under en begränsad tid. När en människa är dödförklarad med total hjärninfarkt under pågående respiratorbehandling finns möjlighet till organdonation. För att kunna transplanteras får organen inte vara utsatta för långvarig syrebrist. Eftersom bara ett mycket litet antal av alla som dör avlider på detta sätt, innebär det att antalet möjliga organdonatorer i Sverige är omkring 200 250 personer per år. Ännu färre blir faktiska organdonatorer, beroende på en rad faktorer. Illustration av utveckling av total hjärninfarkt, sid 10. 4
När är vävnadsdonation möjlig? Till skillnad från organdonation är vävnadsdonation möjlig vid de flesta dödsfall. Vävnader, som exempelvis hornhinnor och hjärtklaffar, är inte försörjda med syresatt blod, därför är möjligheterna större att kunna ta tillvara dessa för donation i jämförelse med organ. 5
Hur fastställs döden? Sverige, liksom de flesta andra länder, använder total hjärninfarkt som dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt har upphört. För att kunna bli aktuell som organdonator måste patienten avlida i en total hjärninfarkt medan han eller hon vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning. Under förutsättning att orsaken till hjärninfarkten är känd, ställs diagnosen total hjärninfarkt med full säkerhet av läkare genom två kliniska neurologiska undersökningar med minst två timmars mellanrum. Läkaren kontrollerar då avsaknaden av hjärnfunktioner. Då hjärnans funktioner konstaterats ha upphört, dödförklaras patienten av läkaren. Den neurologiska undersökningen behöver i vissa fall bekräftas med en kontraströntgen av hjärnans blodkärl, så kallad cerebral aortokraniell angiografi. Förberedelser för donationsoperationen får pågå i högst 24 timmar efter att dödsfallet konstaterats, om inte synnerliga skäl föreligger. Alternativet till organdonation är aldrig fortsatt vård eftersom patienten förklarats avliden. Blir det ingen donation så avslutas de medicinska insatserna. En människa är död när blodcirkulationen till hjärnan definitivt och oåterkalleligt har upphört. 6
Nej, jag donerar inte mina organ eller vävnader Datum... Personnummer... Namn... Underskrift... Hur utreds inställningen till donation? Det är hälso och sjukvårdens skyldighet att ta reda på den avlidnes inställning till organ och vävnadsdonation och det är alltid den avlidnes sist uttalade vilja som gäller. Ansvarig läkare och sjuksköterska, ibland specialistutbildade donationsansvariga, tar upp frågan om donation med de närstående när det är lämpligt. Man söker i donationsregistret, frågar efter donationskort och samtalar med närstående. När den avlidne inte har uttryckt sin vilja och det inte på något sätt går att fastställa att en donation skulle strida mot den avlidnes vilja, utgår lagen ifrån att han eller hon var positiv till donation (så kallat förmodat samtycke). I dessa fall har dock närstående vetorätt och kan därmed förhindra en donation. Ett begränsat antal personer får söka i donationsregistret. Dit hör transplantations och vävnadskoordinatorer samt behörig personal vid Rättsmedicinalverket och på Socialstyrelsen. Donationskort Kryssa endast ett alternativ Ja, jag donerar mina organ och vävnader efter min död för transplantation och annat medicinskt ändamål (ex medicinsk forskning om diabetes). enbart för transplantation. Donationen gäller med undantag för följande organ/vävnader:... 7
Hur går en donation till? När en människa dödförklarats under pågående respiratorbehandling fortsätter de medicinska insatserna fram till och med donationsoperationen. Syftet är att upprätthålla funktionen i de organ som ska doneras. Under denna tid startas ett omfattande arbete med att utreda samtycke till organdonation och sedan förbereda lämpliga mottagare och samordna all inblandad hälso- och sjukvårdspersonal. Ingreppet sker med största respekt för den avlidne och operationen liknar i stor utsträckning en vanlig operation. De donerade organen och vävnaderna omhändertas av transplantationskirurger. Det som syns efteråt på donatorns kropp är det i hopsydda operationssåret. Efter operationen görs den avlidne i ordning på vanligt sätt och de närstående får möjlighet att ta ett sista farväl. Donation fördröjer inte begravningen. Den ska heller inte innebära extra kostnader för närstående. 8
Vad händer efter donationen? Efter ett dödsfall och en donation är det vanligt att frågor eller funderingar uppstår efter en tid. Närstående kontaktas därför av personal på sjukhuset som berättar hur transplantationerna har gått och ger svar på övriga frågor. Närstående är självklart också välkomna att kontakta sjukhuset för att få svar på funderingar. Kontaktuppgifter till berörd hälso- och sjukvårdspersonal 9
Utveckling av total hjärninfarkt 1 1 Hjärnan 2 finns inne i skallen 3som utgör ett slutet rum. 4Hjärtat pumpar kontinuerligt syrerikt blod upp i halspuls-ådrorna in i skallen till hjärnan. Hjärnan är mycket känslig för syrebrist. Det räcker med bara 4 5 minuters upphörd cirkulation till hjärnan så börjar hjärnans celler att ta skada. I just detta exempel finns ett pulsåderbråck som vuxit till sig. Hjärnan förvaras inne i skallen ett slutet rum. Hjärtat pumpar kontinuerligt syrerikt blod upp i halspulsådrorna in i skallen till hjärnan. Hjärnan är mycket känslig för Plötsligt drabbas patienten av svår huvudvärk, mår illa och kräks, sjunker i medvetande. På toppen av pulsåderbråcket har ett läckage plötsligt uppstått. Blod Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger syrebrist. Det räcker med bara 4 5 minuters upphörd sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen cirkulation 2 2 till hjärnan så börjar hjärnans celler att ta Plötsligt hjärnvävnaden 3 och drabbas det bildas en stor blodansamling. patienten ligger 4av i ett svår slutet rum. huvudvärk, När trycket stiger inne i skallen mår illa och skada. I just detta exempel finns ett pulsåderbråck som försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck vuxit till sig. pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men kräks, sjunker i medvetande. det höga På trycket toppen inne i skallen försvårar av pulsåder för hjärtat att få bråcket in blodet in i skallen. hjärtat stannar. har ett läckage uppstått. Blod sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt hjärnvävnaden och det bildas en stor blodansamling. Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en s.k. total hjärninfarkt. Man brukar prata om att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick så dör andningscentrum i hjärnan, patienten slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. inne i skallen ett slutet rum. Hjärtat erligt syrerikt blod upp i halspulsådrorna rnan. Hjärnan är mycket känslig för ker med bara 4 5 minuters upphörd ärnan så börjar hjärnans celler att ta a exempel finns ett pulsåderbråck som Plötsligt drabbas patienten av svår huvudvärk, mår illa och kräks, sjunker i medvetande. På toppen av pulsåderbråcket har ett läckage plötsligt uppstått. Blod sprutar med stor kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt hjärnvävnaden och det bildas en stor blodansamling. Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats 3 3 Blödningen ligger 4 i ett slutet rum. När trycket och stiger skadan inne i skallen på en s.k. hjärnvävnaden total hjärninfarkt. Man brukar prata framkallar om att en försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta svullnad det höga trycket inne av i skallen hjärnan försvårar för hjärtat (jämför att få ögonblick när så dör man andningscentrum slår i hjärnan, i benet patienten och får ett in blodet in i skallen. slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. blåmärke/svullnad). Under denna process stiger trycket i Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi skallen. När trycket stiger att inne på konstgjord i skallen väg ge syre till blodet försöker och alla andra hjärtat att kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva med hjälp av stigande blodtryck vidare t.ex. hjärtat, pumpa njurar, lever, lungor in blod m.m. Dock kan med syre till man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens den skadade hjärnan. Men organ det under höga en begränsad trycket tid, sedan kollapsar inne alla i skallen organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. försvårar för hjärtat att få in blodet in i skallen. patienten av svår huvudvärk, mår illa r i medvetande. På toppen av pulstt läckage plötsligt uppstått. Blod kraft rakt in i hjärnan och skadar direkt h det bildas en stor blodansamling. Blödningen och skadan på hjärnvävnaden framkallar en svullnad av hjärnan (jämför när man slår i benet och får ett blåmärke/svullnad). Under denna process stiger trycket i skallen. Hjärnan som förvaras inne i skallen ligger 4 4 i ett slutet rum. När trycket stiger inne i skallen försöker hjärtat att med hjälp av stigande blodtryck pumpa in blod med syre till den skadade hjärnan. Men det höga trycket inne i skallen försvårar för hjärtat att få in blodet in i skallen. Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en Till s.k. total slut hjärninfarkt. blir Man trycket brukar prata om i att skallen så högt att hjärtat inte klarar av att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick pumpa så dör andningscentrum in blodet i hjärnan, i hjärnan. patienten Blodet når bara fram till skallbasen, slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. därefter Men om detta äger är rum det under pågående stopp. respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi Hjärnan får därmed inget syre och cellerna att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra i hjärnan dör. Det har utvecklats en så kallad total hjärninfarkt. kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar. kadan på hjärnvävnaden framkallar en an (jämför när man slår i benet och får llnad). Under denna process stiger järnan som förvaras inne i skallen rum. När trycket stiger inne i skallen tt med hjälp av stigande blodtryck ed syre till den skadade hjärnan. Men inne i skallen försvårar för hjärtat att få en. 10 Till slut blir trycket innuti skallen så högt att hjärtat inte klarar av att pumpa in blodet till hjärnan. Blodet når bara fram till skalbasen, därefter är det stopp. Hjärnan får därmed inget syre och hjärnan dör. Det har utvecklats en s.k. total hjärninfarkt. Man brukar prata om att patienten är hjärndöd. I detta ögonblick dör patienten. Om patienten vårdas på vanlig vårdavdelning i detta ögonblick så dör andningscentrum i hjärnan, patienten slutar att andas, det blir snart syrebrist i blodet och hjärtat stannar. Men om detta äger rum under pågående respiratorbehandling på intensivvårdsavdelningen fortsätter vi att på konstgjord väg ge syre till blodet och alla andra kroppens organ. Hjärnan får inget syre och därmed är patienten medicinskt död men övriga organ kan leva vidare t.ex. hjärtat, njurar, lever, lungor m.m. Dock kan man med konstgjorda medel (respirator, blodtryckhöjande läkemedel m.m.) bara hålla igång kroppens organ under en begränsad tid, sedan kollapsar alla organ/funktioner i kroppen och hjärtat stannar.
Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa. Det går att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel och tarm. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död. En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation (artnr 2012-12-35) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29 Publikationen kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se Mer information om organ- och vävnadsdonation finns på www.livsviktigt.se