Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.



Relevanta dokument
Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Instuderingsfrågor Atomfysik

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Fysik, atom- och kärnfysik

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Kärnenergi. Kärnkraft

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Kärnenergi. Kärnkraft

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Energi & Atom- och kärnfysik

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

facit och kommentarer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Atomen och periodiska systemet

Det mesta är blandningar

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Grundläggande Kemi 1

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Innehållsförteckning:

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Periodiska systemet. Namn:

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Materia Sammanfattning. Materia

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Oxidationstal. Niklas Dahrén

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Vad är allt uppbyggt av?

Säkerheten vid kärnkraftverket

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

Vi består alla av atomer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

1.5 Våg partikeldualism

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Atomens byggnad modell eller sanning?

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Så fungerar kärnkraft version 2019

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kärnkraftens historia

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider

Så fungerar kärnkraft

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Transkript:

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen också kan delas in i mindre delar. Modell av en kväveatom. Dansken Niels Bohr utformade en modell för hur atomen fungerar.

Atomen delar Atomen består av en kärna som innehåller protoner (som är positivt laddade) och neutroner (som är oladdade). Runt kärnan kretsar elektroner (som är negativt laddade) på olika avstånd. Kolatomen har sex protoner i kärnan och har därför atomnummer 6.

Grundämnenas periodiska system Ger information om alla grundämnen vi känner till, bl.a: Atomnumret (hur många protoner som finns i atomens kärna). Kemisk beteckning (en eller flera bokstäver, förkortning av namnet). Atommassa (hur mycket atomen väger, antalet protoner + neutroner).

Elektronskalen Elektronerna befinner sig i olika elektronskal runt kärnan. Det innersta skalet (k-skalet) kan ha som mest 2 elektroner. Nästa skal (l-skalet) kan ha som mest 8 elektroner. Nästa skal (m-skalet) också 8. Det yttersta skalets elektroner kallas valenselektroner. Atomen strävar efter att det yttersta skalet ska vara fullt.

Atomer och joner Atomer har lika många elektroner som protoner och har då laddningen ±0. Om det finns fler eller färre elektroner än det finns protoner så kallas det för en jon och den är antingen positivt eller negativt laddad. koksalt Här ser vi en natriumatom och en kloratom. När natriumatomen ger bort en elektron till kloratomen, får de båda som de vill: Ett fullt yttersta elektronskal. Natriumjonen får laddningen +1 och kloridjonen -1.

Radioaktivitet De flesta grundämnena har stabila atomkärnor. En del har de inte, deras kärnor faller sönder så att nya atomer bildas. Dessa ämnen är radioaktiva. Radium Uran Polonium

Madame Curie Marie Curie, född 1867 i Polen, blev senare fransk medborgare. Arbetade tillsammans med sin man Pierre Curie, de studerade radioaktivitet. Fick nobelpriset två gånger: 1903 tillsammans med Henri Becquerel för sitt arbete med radioaktivitet. 1911 för upptäckten av grundämnena Radium och Polonium. Fick ett grundämne uppkallad efter sig (Curium). Dog 1934 av strålningen som hon utsattes för i sitt arbete.

Alfastrålning och betastrålning När en atom sönderfaller avges strålning. Det finns olika sorters sönderfall Alfasönderfall Från en atomkärna sticker det iväg två protoner + två neutroner (alltså en heliumkärna). Detta kallas alfastrålning. Betasönderfall En neutron kan falla sönder och bli till en proton och en elektron. Elektronen skickas iväg och detta kallas betastrålning.

Gammastrålning Vid vissa sönderfall uppstår också gammastrålning. Den är en sorts elektromagnetisk strålning som liknar röntgenstrålar. Gammastrålning tränger igenom mycket och det behövs en c:a 10 cm tjock blyplatta för att stoppa den. Om man utsätts för gammastrålning uppstår cancer.

Halveringstid I t.ex. ett stycke Uran sönderfaller atomerna i hyfsat jämn takt, inte alla samtidigt alltså. Den tid det tar för hälften av atomerna i uranstycket att sönderfalla, kallar man halveringstid. Olika ämnen har olika halveringstid. Den här kunskapen kan vi använda för att bestämma åldern på t.ex. dinosaurieskelett. Kol-14metoden handlar om att vi vet hur lång halveringstiden är på kol med atomvikten 14.

Hur mäter man radioaktivitet? Jo man mäter antalet sönderfall per sekund. Ett sönderfall per sekund = 1 becquerel (förkortas Bq). Med ett GM-rör kan man registrera sönderfall. GM är förkortning för Geiger-Müller

Fusion Fusion är en sammanslagning av atomkärnor. Detta sker hela tiden i solen, då två väteatomer slås ihop till en heliumatom.

Enorma mängder energi frigörs vid fusionen av två atomer. Om vi skulle kunna ta till vara denna energi skulle vi till stor del ha löst energifrågan. I filmen The Saint från 1997, har Dr. Russel (t.v.) hittat ett sätt att ta till vara energin hos fusioner genom en metod som hon kallar Cold Fusion. I dagsläget kan vi inte göra detta i verkligheten, men kan vi det i framtiden?

Fission Fission är motsatsen till fusion. Atomkärnorna delas och blir till två mindre atomer. (Kallas klyvningsprodukter) Vi har bemästrat fissionen och kan använda det både för att utvinna energi och som vapen. 1. 2. 3. 4. En neutron träffar en atomkärna Den klyvs och blir till två mindre atomer, samtidigt frigörs fria neutroner + en massa värmeenergi De fria neutronerna träffar andra atomkärnor, osv. Det blir alltså en kedjereaktion

Kärnkraftverk I kärnkraftverkets reaktor sker hela tiden kärnklyvningar, där vi använder Uran som bränsle. Vi kan kontrollera hastigheten på reaktionerna med styrstavar och genom att kombinera uran-238 och uran-235 till rätt proportioner. Värmen som uppstår vid reaktionerna värmer upp vatten till ånga, som i sin tur driver en turbin som alstrar ström.genom induktion!

Faror med kärnkraft Om vi tappar kontrollen över reaktionerna så kan en katastrof inträffa. Detta hände i Tjernobyl 1986. Trots att det skedde ända borta i nuvarande Ukraina så påverkade detta Sverige i form av höga stråldoser.

Kärnvapen Om man medvetet framkallar en okontrollerad kedjereaktion, kan detta användas som ett massförstörelsevapen. Konsekvenserna av att använda kärnvapen blir stora. Bl.a. genetiska sjukdomar hos de som överlever. Ironiskt nog har kärnvapen benämnts som en fredsbevarande uppfinning. Eftersom ingen vill starta kärnvapen krig, upprätthålls så kallad terrorbalans.

Albert Einstein Föddes i Tyskland 1879, flyttade senare till Italien, Schweiz och slutligen till USA. Teoretisk fysiker som ligger bakom relativitetsteorin. Hans formel E = mc2 förklarar sambandet mellan energi och massa. Fick nobelpriset i fysik 1921 för sina upptäckter om fotoelektrisk effekt. Hans arbete ledde senare bl.a. till uppfinningar som kärnkraft och kärnvapen.

Svara på dessa frågor Vad består en atom av för delar? Vad är en jon? Vad innebär det att ett ämne är radioaktivt? Vad är alfastrålning? Vad är betastrålning? Vad är gammastrålning? Vad är halveringstid? Hur kan man mäta radioaktivitet? Vad är fusion? Vad är fission? Hur fungerar ett kärnkraftverk? Hur fungerar en atombomb?

Ta reda på detta Hur fungerar Kol-14 metoden?