Det är viktigt att institutionen/avdelningen noga följer upp att noterade brister och fel åtgärdats!



Relevanta dokument
Bilaga A. Kontrollplan för brandskydd

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Verksamheten AB Pärmen förvaras i receptionen

Dessa dokument är fritt att använda, ändra och anpassa så att det passar Er verksamhet.

Checklista för SBA egenkontroll (kvartalsvis)

KONTROLLBLAD 01 handbrandsläckare

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för Fågeln

EGENKONTROLL FÖR MOTORKLUBBAR

Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun

ÅRS-CHECKLISTA FÖR INTERN BRANDSKYDDSKONTROLL (Förklaring till checklistan se kontrollplan för checklista). Ej tillämpliga punkter stryks.

God skyddsnivå Checklista för brandskyddskontroll

Upprättad av Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Vårdanläggning

Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.

Riskbedömning brand

Checklista för kontrollrond

8 Kontrollsystem - 1 -

Trapphus skall vara fria från föremål (t ex kläder, skor och möbler) som kan brinna eller som kan försvåra utrymningen.

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandutbildning Ebbetorp Andreas Paulsson / Laila Thomasson

Räddningstjänsten informerar

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Lathund för egenkontroll

Riskbedömning brand

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HAPARANDA STAD

Brandutbildning Nothemmet Andreas Paulsson / Laila Thomasson Hans Svensson / Lennart Ericsson

Systematiskt brandskyddsarbete Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell

Öppen eld. När skall det vara klart? Vad behöver göras? Behövs hjälp? Vem ansvarar för att det blir gjort?

SBA. Systematiskt brandskyddsarbete

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig övernattning Skäligt brandskydd

Syfte Via utrymningsväg skall snabb och säker utrymning kunna ske vid brand eller annan fara.

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Vårdanläggning

OBS: Vid offentlig tillställning kontrollera hos Polismyndigheten i Kronobergs län om tillstånd kvävs.

Vår vision: Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla.

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige , 40

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola

Internkontroll av vårt brandskydd

Brandutbildning Förvaltningen IT Växjö Laila Thomasson, LNU

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Brandutbildning Förvaltningen/IT Kalmar

Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.

Räddningstjänsten Skåne Nordväst Kommuner i samverkan

Gäller fr.o.m Innehåll i SBA. Bohus Räddningstjänstförbund

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE NIVÅ 2. Exempel Större grundskola

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR BRANDSKYDD PÅ FRITIDSGÅRDEN VÄVAREN

Riktlinjer för tillfällig övernattning

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige Reviderad Ks

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Tillfällig övernattning

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

Brandutbildning Norra Malmen HT2016

SÄKERHETSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige

PM 1 Tillfällig övernattning

Välkommen Inledning bakgrund Hur ansöka 2014? SBA krav, tips och råd Fika Dialog Sammanfattning 20.

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD

Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

ANMÄLAN OM TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

ANMÄLAN OM TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING

Brandutbildning Pukeberg. Andreas Paulsson, LnU

Brandskyddsregler. Innehållsförteckning

Upprättad av Thomas Wrååk. Råd och anvisningar. För systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Tillfällig förläggning

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt

Gäller fr.o.m

Utrymningsregler. Utförare: Gäller alla anställda samt besökare, entreprenörer och konsulter. Ansvarig: Brandskyddsansvarig Utgåva Nr 1

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

brandpolicy Gefle Montessoriskolas

Reviderad: /AP

Checklista för Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 1 (6) ÖSTRA KRONOBERG

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Brandskydd i kommunens verksamheter

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

1 av 5 BRF Klockarbacken 8. Skapat

Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt Brandskyddsarbete

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Säkerhetsbilaga Tillfällig övernattning i Halmstads kommuns skollokaler

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Regler för tillfällig förläggning

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE VID SEGERSTASKOLAN

Informations- och nyhetsbrev

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Mellan Större grundskola

UTRYMNINGSBEREDSKAP. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg

Transkript:

Datum:12/10 2010 Checklista för egenkontroll av brandskydd - kontor (Egenkontrollen bör genomföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Institution/avdelning:Experimentell högenergifysik Underskrift av prefekt/brandskyddsansvarig Underskrift av skyddsombud: Fel och brister som tas upp i protokollet skall institutionen/avdelningen normalt själva åtgärda. Brister som är fastighetsrelaterade rapporteras till respektive fastig-hetsägare. Anvisningar och kommentarer till checklistan finns efter tabellerna. För vidare info om systematiskt brandskyddsarbete www.bygg.lu.se/arbetsmiljo. Det är viktigt att institutionen/avdelningen noga följer upp att noterade brister och fel åtgärdats! KONTROLL AV (se respektive rubrik) NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV (namn/signatur) ÅTGÄRD VIDTAGEN (datum) UTRYMNING Är alla dörrar i utrymningsvägar lätt öppningsbara utan nyckel? Är utrymningsvägarna tillgängliga i hela sin bredd? En väggsida fri, bredd > 0.9 m. Är utrymningsvägarna fria från möbler, krukväxter eller annat brännbart material? Är utrymningsskyltarna väl synliga samt korrekt placerade? Om det är genomlysta skyltar, lyser dessa ständigt? Stämmer utrymningsplanen med verkligheten? Uppdateras den vid förändring? Känner all personal till utrymningsplanen och samtliga utrymningsvägar? Krukväxter i trapphus C368 är inte uppdelat längre. Handbrandsläckare ej inritad på B300 planet. I C100 planet ingen utrymningsskylt som pekar mot utgången i Q-huset. C200 planet visar planen mot Q huset, skylten mot receptionen.

SLÄCKREDSKAP Sitter redskapen lättillgängliga, väl synliga och väl utmärkta utan att vara blockerade? Har personalen blivit instruerad om var brandsläckarna är placerade och hur en brandsläckare fungerar? Är brandredskapen funktionsprövade? När? Är plombering intakt? mars 2010 KONTROLL AV (se respektive rubrik) NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV (namn/signatur) ÅTGÄRD VIDTAGEN (datum) BRAND/UTRYMNINGSLARM (brandlarm = larm kopplat till rök/värmedetektor, utrymningslarm = larm som ger signal vid behov av utrymning) Finns något larmsystem installerat? Är larmet ett brand- eller utrymningslarm? Är larmet vidarekopplat? (till brandförsvar, Securitas, internt eller vad?) Är brand/utrymningslarmknapparna försedda med glas? Har personalen blivit instruerade om var larmknapparna sitter? Är larmklockorna hörbara i avsedda utrymmen inom inst/avd? Är detta testat? Behövs visuellt larm (t.ex. i apparatrum, eller i rum där hörselskydd används)? RUTINER/UTBILDNING Har prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud genomgått utbildning i Systematiskt brandskyddsarbete? Finns dokumenterade rutiner för hur Brand och utrymning brandförsvar Nej

per-sonal och studenter ska agera vid en brand/- utrymningssituation? Instrueras nyanställda, nya studenter, vikarier, gästforskare etc. i dessa rutiner? Finns brand/utrymningsrutiner på engelska eller annat aktuellt språk? Finns övriga säkerhetsföreskrifter på engelska eller annat aktuellt språk? Hur stor del (ca %) av personalen har genomgått brandskyddsutbildning? Finns anslag i alla kurslokaler med informa-tion om hur en utrymning ska gå till? Vilket år genomfördes praktisk utrymningsövning senast på din avdelning? När genomfördes teoretisk utrymningsövning? (endast i torra forskningslokaler) Ej tillämpligt 9 av 16 (äldsta 2004) Ej tillämpligt Enligt institutionens plan - KONTROLL AV (se respektive rubrik) NOTERING/ANMÄRKNING BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV (namn/signatur) ÅTGÄRD VIDTAGEN (datum) ALLMÄN ORDNING Är kokplattor och andra heta ytor fria från onödigt brännbart material? Är kaffebryggare, vattenkokare, spis, kokplattor etc. försedda med timer eller annan strömbrytande funktion? Lagras brännbart material för nära belysningsarmatur? Är el-centraler fria från brandbelastning i form av utrustning, kartonger, skräp etc? El-centraler får inte blockeras! Är alla blinkande lysrör och trasiga Nej, frånsett ett där tändaren sprakar. Informerat

elledningar/utrustningar utbytta? Är alla genomföringar i brandcellsgränser tätade på godkänt sätt? Är branddörrar hela samt sluter tätt vid stängning? Är branddörrar uppkilade, mer än vid kortvarig eller tillfällig passage? Är utrymningsvägar fria från kopieringsapparater, papper, källsorteringsutrustning od? Finns kaffeautomat i utrymningsväg? Är ordningen vid kaffeautomaten tillfredsställande? vaktmästaren. Nej Finns ej SKYDDSUTRUSTNING/FÖRSTA HJÄLPEN Finns välfylld förbandslåda eller Första hjälpen -utrustning? Finns tillräckligt antal personer med 4 av 16 utbildning i Första hjälpen? (minst 1/15) Finns tillräckligt antal jordfelsbrytare Finns inga och kontrolleras dessa regelbundet? Finns beredskap/handlingsplan för Nej strömavbrott (ficklampa, batteriradio mm)? ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN UTRYMNINGSVÄGAR Det allra viktigaste i händelse av brand är att personal och studenter snabbt och säkert ska kunna utrymma lokalen och/-eller byggnaden. Brandförsvaret ställer krav men lämnar även råd och anvisningar så att utrymningssäkerheten kan tryggas. Dock ligger ansvaret för att dessa krav följs på prefekt/brandskyddsansvarig. Utrymningsvägarna får varken vara helt eller delvis blockerade av möbler, sopkärl eller annan utrustning. Speciellt för utbildnings/forskningslokaler är att det kan finnas många personer samtidigt i byggnaden. Detta ställer krav på att utrymningen måste kunna ske snabbt, tryggt och säkert. Är utrymningsvägarna då redan helt eller delvis blockerade kan situationen snabbt bli kaotisk med personskador som följd. Utrymningsskyltarna ska vara väl synliga samt placerade så att det blir naturligt att följa vägen ut. Det är särskilt

viktigt att skyltar finns vid riktningsändringar, förgreningar eller på annat ställe, där risk för misstag finns. Om skyltarna är försedda med elarmatur, ska dessa lysa dygnet runt samt vid eventuella strömavbrott. Utrymningsplanen utgör ett viktigt underlag för planering och genomförande av utrymningsövningar och liknande. Vidare utgör planen en viktig dokumentation över det befintliga brandskyddet (släckredskap, utrymningsvägar, larm telefonnummer mm). Utrymningsplanen utgör också ett översiktligt och pedagogiskt läromedel som kan användas vid introduktion av nyanställda, vikarier och studenter, för att visa vilka rutiner som gäller vid en eventuell brand. Vid alla förändringar ska planen uppdateras, prefekt/brandskyddsansvarig ansvarar för att detta genomföras. SLÄCKREDSKAP Med släckredskap menas här handbrandsläckare, inomhusbrandpost (slang) samt brandfilt. Släckredskapen ger personalen möjlighet att själva göra en initial släckinsats i syfte att släcka en brand eller skapa möjlighet att genomföra en utrymning av avdelningen eller byggnaden. En viktig förutsättning är givetvis att personalen vet var utrustningen finns, att den inte är blockerad samt att samtliga känner till hur den fungerar. Släckredskap ska funktionskontrolleras årligen av behörig fackman (för närvarande anlitar LU Örestads Brandtjänst AB). Kontrollerad utrustning märks med en klisterlapp med år och månad + kontrollorgan. Se till att denna kontroll är utförd. Vid en egenkontroll kontrolleras att manometernålen, om sådan finns, pekar på grönt. Om inte all personal känner till hur släckarna fungerar bör den brandskyddsansvarige ge dem som saknar utbildning en enkel demonstration/instruktion. Inom en 5-årsperiod ska all personal ha genomgått brandskyddsutbildning och släckövning. BRAND/UTRYMNINGSLARM (brandlarm = larm kopplat till rök/värmedetektor, utrymningslarm = larm som ger signal vid behov. Brandlarmet har till uppgift att larma vid brand samt att ge utrymningssignal till studenter och personal i aktuell byggnad. Sätten att aktivera larmet kan vara enligt följande: Värmedetektorer Automatiska, reagerar endast för värme. Reagerar långsammare än rökdetektorn. Rökdetektorer Automatiska, reagerar för rökpartiklar. Reagerar snabbt. Bibrandskåp Manuella tryckknappar (plomberade). Larmet aktiveras av personal efter det att brand eller rök har upptäckts. Larmanläggningarnas utförande varierar inom universitetet. Vissa brand/utrymningslarm är vidarekopplade till Brandförsvaret, men inte alla. Information om vad som gäller i den aktuella byggnaden ska finnas och vara känt av alla. I de utrymmen som bara har bibrandskåp (tryckknappar) är det mycket viktigt att dessa knappars placering är kända av alla så att alla personer i omgivningen och, vid vidarekoppling, Brandförsvar snabbt larmas. Vidare bör man ta reda på var larmklockor är placerade och försäkra sig om att de är hörbara i alla utrymmen på avdelningen eller i byggnaden. RUTINER/UTBILDNING/ÖVNING Genomarbetade rutiner som är dokumenterade och kända av all personal är utomordentligt viktiga för att man ska kunna handla på ett effektivt och riktigt sätt i en nödsituation. Information om dessa rutiner bör ges regelbundet t.ex. vid något personalmöte eller liknande sammankomst. Vidare utgör dokumentationen av rutinerna i kombination med utrymningsplanen ett bra underlag för en kortare introduktion för nyanställda och vikarier: Så här gör vi!

För att uppnå en bra handlingsberedskap vid en nödsituation ska, enligt beslut av rektor, all personal inom universitetet genomgå allmän brandskyddsutbildning vart 5:e år. Prefekt/motsvarande på avdelningen/institutionen ska kontrollera att all personal genomgår utbildning enligt planen och att detta finns dokumenterat. Dessa utbildningar ska kompletteras med årliga utrymningsövningar. Praktiska utrymningsövningar ska genomföras varje år i alla byggnader där man bedriver utbildningsverksamhet på grundutbildningsnivå. Samma gäller för institutioner som har tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Övrig verksamhet kan byta ut den praktiska övningen mot teoretisk övning, med genomgång av rutiner vid utrymning, utrymningsplaner, brandsläckningsutrustning mm. Dock ska minst 1 praktisk övning genomföras inom en 5-årsperiod. Som hjälpmedel vid planering av utrymningsövningar finns checklistor för både praktisk och teoretisk övning. För att tillgodose studenternas situation ska information/anslag finnas i alla kurslokaler med kortfattad information om utrymning och utrymningsväg. Alla lärare eller kursansvariga ska visa på denna information vid varje ny kurs. Brandskyddsansvariga och skyddsombud/brandskyddsombud ska genomgå utbildning i Systematiskt brandskyddsarbete. ALLMÄN ORDNING All erfarenhet visar att Ordning och reda bland annat medför en minskad olycks- och brandrisk. En grundläggande regel är att varma ytor, elektricitet samt öppen låga inte ska kombineras med brännbara ämnen typ papper, tyg, brandfarlig vara etc. Papperskorgar bör bestå av svårantändliga material och vara försedda med självstängare. Källsorteringsutrustning, kaffeautomater eller kopieringsapparater får inte placeras i utrymningsväg (kontrollera på utrymningsplanen vad som är utrymningsväg). När dessa utrustningar står i gångväg till utrymningsväg (se utrymningsplan) rekommenderas följande: Källsorteringsutrustning är försedd med lock. Kopieringspapper förvaras i skåp med dörr. Avfallet som uppkommer vid kaffeautomaten hanteras på ett säkert sätt och att god ordning råder. tätade. Se till att all elektrisk utrustning och sladdar är fungerande och hela och att alla genomföringar för ledningar och kablar är