Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34)

2(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2. Medling i arbetstvister... 4 2.1 Central medlingsverksamhet... 5 2.2 Lokal medlingsverksamhet... 7 2.3 Tillsyn av medlare... 9 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2014... 10 2.5 Medlingsinstitutets prestationer Medling i arbetstvister... 12 3. Analys och information... 13 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter... 13 3.2 Konferenser och seminarier... 13 3.3 Publikationer... 14 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser... 14 3.5 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information... 16 3.6 Statistik över löneutvecklingen i Sverige... 17 3.7 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2014... 19 4. Avgiftsfinansierad verksamhet... 20 5. Kompetensutveckling... 20 5.1 Analys av kompetensbehovet... 21 5.2 Åtgärder för att säkerställa rätt kompetens och uppföljning av myndighetens mål för 2014... 21 5.3 Bedömning... 22 5.4 Mål för kompetensförsörjningen 2015 2016... 22 6. Verksamhetens kostnader och intäkter 2012 2014... 23 Finansiella dokument... 24 RESULTATRÄKNING... 24 BALANSRÄKNING... 25 ANSLAGSREDOVISNING... 26 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 27 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 33

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 3(34) GD kommenterar det gångna året År 2014 betraktades i förväg som ett mellanår med förhållandevis få avtal som löpte ut. Inte desto mindre uppstod redan före sommaren två uppmärksammade tvister: en i byggsektorn (som blåstes av i sista ögonblicket innan stridsåtgärderna hann bryta ut) och en som gällde spårtrafiken. Medlingsinstitutet tillsatte 12 medlare vid sammanlagt sex förbundsförhandlingar. I fem fall lades varsel om stridsåtgärder. Varslade konflikter verkställdes i två fall. Det rörde sig om strejk i båda fallen. Den mest omfattande konflikten gällde spårtrafiken. De fyra fasta medlarna, som handlägger varsel på lokal nivå, fick 27 ärenden som rörde krav på kollektivavtal. Varsel om stridsåtgärder förelåg i samtliga ärenden och i åtta tvister verkställdes stridsåtgärder. Totalt förlorades under året 3 450 arbetsdagar på grund av stridsåtgärder varav 2 845 arbetsdagar i samband med förbundsförhandlingar. En fråga som blev aktuell under året var statens inblandning i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter lärarlönerna var ett tydligt exempel. Diskussionerna startade före valet och den nya regeringen lovade sedan att tillföra tre miljarder kronor till avtalsrörelsen 2016. Om det kommer att innebära kompensationskrav från andra håll återstår att se, men man kan ana att fler grupper än lärarna anser sig felavlönade det gäller inte bara grupper med svag löneutveckling. En närbesläktad fråga är den om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det är viktigt att parterna inför nästa avtalsrörelse söker ett svar på hur den frågan ska tacklas. Medlingsinstitutet har också i regleringsbrevet för år 2015 fått nya uppdrag på jämställdhetsområdet. Medlingsinstitutet har under året arrangerat ett tiotal seminarier och konferenser där det sammanlagda antalet deltagare varit drygt 800. Mest besökta var vårens konferens om årsrapporten med cirka 230 deltagare och höstens konferens om lönebildning som lockade 320 deltagare det största deltagarantalet på någon av Medlingsinstitutets konferenser hittills. Medlingsinstitutet har också medverkat i ett stort antal aktiviteter arrangerade av andra och har även haft flera internationella kontakter. Det internationella intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt stort. Skriften Lön för mödan om arbetsmarknadens funktion, riktad till gymnasieskolorna, möter fortsatt ett glädjande stort intresse och under år 2014 beställdes drygt 25 000 exemplar av skolor landet runt. Stockholm den 20 februari 2015 Claes Stråth Generaldirektör

4(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Resultatredovisning 1. Inledning Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har i uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning, att ansvara för medling i arbetstvister och att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets verksamhet kan delas i tre områden: Medling i arbetstvister Analys och information Avgiftsfinansierad verksamhet De viktigaste uppgifterna samt de återrapporteringskrav som myndigheten har enligt sin instruktion och regleringsbrevet för 2014 redovisas och kommenteras under respektive verksamhetsområde. Den avgiftsfinansierade verksamheten redovisas i kapitel fyra. Myndighetens viktigaste prestationer presenteras för verksamhetsområden Medling i arbetstvister i avsnitt 2.5 och för Analys och information i avsnitt 3.5. För en mer utförlig beskrivning av bl.a. löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning under 2014 hänvisas till Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014. Den publicerades i februari 2015 och finns tillgänglig på Medlingsinstitutets webbplats www.mi.se. 2. Medling i arbetstvister Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ansvara för medling i tvister på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet förordnar medlare vid arbetstvister dels på central nivå, när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor och dels på lokal nivå, mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2014: Medlingsinstitutet ska rapportera antalet medlingsärenden på såväl central som lokal nivå. För centrala ärenden redovisas antalet anmälda tvister, tvister där varsel lagts, tvister där medlare förordnats, utlösta konflikter samt antalet ärenden där institutet har utsett medlare utan samtycke från parterna. För lokala ärenden redovisas antalet ärenden. För samtliga ärenden redovisas antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt. Medlingsinstitutet ska kommentera insatser och prestationer samt redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 5(34) 2.1 Central medlingsverksamhet Kort om avtalsrörelsen 2014 Avtalsrörelsen var av förhållandevis liten omfattning år 2014. Under året tecknades 43 nya kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Endast omkring 100 000 arbetstagare har fått nya avtal. Det kan jämföras med 2013 då 500 avtal löpte ut och 2,7 miljoner arbetstagare berördes av avtalsförhandlingarna. De treårsavtal som träffades inom industrin under avtalsrörelsen 2013 blev normerande för de parter som slöt nya förbundsavtal under 2014. Medling, varsel och stridsåtgärder Medlingsinstitutet har under 2014 utsett särskilda medlare i sex avtalsförhandlingar (se tabell 2.1). Av de sex medlingarna har två gällt enskilda företag, där förbunden på respektive sida har varit parter i avtalet. Så är det ofta inom flygbranschen och en medling rörde ett flygbolag. Samtliga sex medlingar kom till stånd efter parternas samtycke. När medlare utsågs förelåg varsel om stridsåtgärder i fem tvister. I en tvist tillsattes medlare efter gemensam begäran från parterna utan varsel om stridsåtgärder. I ett fall har varsel i tvist mellan förbundsparter inte lett till att Medlingsinstitutet utsett medlare. Svensk Pilotförening varslade Svenska Flygbranschen om stridsåtgärder mot dess medlemsföretag Braathens Regional AB. Efter kontakter med parterna konstaterades att tvistefrågan inte var särskilt komplicerad. Parterna kom fram till en lösning utan medverkan från medlare och varslet om stridsåtgärder återkallades. Tabell 2.1 Medlingsärenden på central nivå 2004 2014 År Anmälda ärenden Tvister där varsel lagts Tvister där medlare förordnats Tvister där medlare förordnats utan samtycke Utlösta konfliktåtgärder 2004 28 15 24 0 4 2005 14 9 11 0 3 2006 12 8 7 0 0 2007 33 22 30 0 5 2008 9 8 9 0 7 2009 6 4 6 0 1 2010 28 16 27 0 7 2011 10 9 10 0 4 2012 23 19 23 0 6 2013 25 19 25 0 7 2014 7 5 6 0 2 Källa: Medlingsinstitutet (W3D3)

6(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Tabell 2.1 visar även att under 2014 bröt stridsåtgärderna ut i två tvister (se även avsnitt 2.4). Det tillsattes medlare i följande tvister: 1. Sjöbefälsföreningen./. Almega Tjänsteföretagen - Skärgårdstrafiken 2. Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. Sveriges Byggindustrier - Byggavtalet 3. Svensk Pilotförening./. Svenska Flygbranschen och Primera Air Scandinavia A/S - Företagsavtal (strejk) 4. Seko Service- och kommunikationsfacket./. Almega Tjänsteförbunden - Spårtrafiken (strejk och lockout) 5. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund./. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) - Utbildningsavtalet 6. Svenska Elektrikerförbundet./. Almega IT & Telekomföretagen och Sector Alarm Service AB - Företagsavtal Avtal om förhandlingsordning varsel och stridsåtgärder 2014 På områden med avtal om förhandlingsordning utser parterna själva sina medlare. Det har inte förekommit några varsel eller stridsåtgärder på dessa områden under 2014. Avtal om förhandlingsordning förändringar under 2014 Enligt sin instruktion ska Medlingsinstitutet registrera avtal om förhandlingsordning, efter ansökan av kollektivavtalsparterna. När de registrerade avtalen summeras vid utgången av år 2014 uppgår de till 15. Under 2014 har Medlingsinstitutet avregistrerat Seko Service- och kommunikationsfackets del av det statliga samarbetsavtalet med dess förhandlingsavtal. Kommentarer om central medlingsverksamhet under 2014 Medlingsinstitutet har till uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning. Vad som kännetecknar en sådan lönebildning beskrivs i propositionen 1999/2000:32 Lönebildning för full sysselsättning. Där sägs bl.a. att lönebildningen ska skapa en kostnadsutveckling som inte överstiger den i våra viktigaste konkurrentländer och i så liten utsträckning som möjligt ge upphov till arbetsmarknadskonflikter som orsakar kostnader eller negativa effekter för tredje man. Lagstiftningen grundas ytterst på att arbetsmarknadens parter känner lojalitet med de principer för lönebildningen som systemet bygger på. Medlingsinstitutet har inga maktmedel. Är parter överens om lönehöjningar på andra och högre nivåer, kan inte Medlingsinstitutet förhindra dem att sluta avtal om detta. Däremot kan man inte räkna med att medlare utsedda av Medlingsinstitutet medverkar till avtal, som står i strid med institutets uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning, det vill säga att slå vakt om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. I realiteten betyder det att de först träffade avtalen inom industrin utgör normen.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 7(34) Avtalsrörelsen 2014 har varit av högst begränsad omfattning. Det gäller såväl antalet avtal som antalet arbetstagare. Ökningen av arbetskraftskostnaden i de treåriga avtal som träffades 2013 inom industrin blev normerande för de avtal som slöts under 2014. Utfallet av avtalsförhandlingarna under 2014 har inte påverkat svenska företags förmåga att konkurrera på den internationella marknaden. Hur ett varsel har påverkat exempelvis löneökningarnas storlek är näst intill omöjligt för en utomstående att vederhäftigt uttala sig om. När det gäller 2014 fanns dessutom industrins normerande treårsavtal från 2013 redan på plats. En enda medling mellan förbundsparter handlade om löneökningarnas storlek. Det var tvisten mellan Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Lärarförbundet/ Lärarnas Riksförbund om ett nytt utbildningsavtal för cirka 1 000 lärare. Det går inte att säga om de varslade fackliga stridsåtgärderna i form av blockad mot nyanställning och inhyrning, som skulle ha trätt i kraft den 2 juli 2014, haft någon påverkan på slutresultatet. Det kan sättas i fråga om det överhuvudtaget är möjligt att i ekonomiska termer objektivt uppskatta verkningarna på företagsnivå eller branschnivå av ett varsel. Ett undantag är dock varsel om arbetsnedläggelse inom flyget och sjöfarten samt vissa entreprenadbranscher. Men vilka ekonomiska effekter får exempelvis varsel om strejk på andra områden? Hur slår ett varsel om övertidsblockad eller blockad mot nyanställning? Medlingsinstitutet har i tidigare årsredovisningar påpekat att det borde ligga i arbetsgivarorganisationernas intresse att genom kontakter med de berörda medlemsföretagen redovisa effekterna av varslade stridsåtgärder. Svenskt Näringsliv presenterade i december 2014 rapporten Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 2011 2014. Där har gjorts en sammanställning av samtliga varsel som har utfärdats under den aktuella perioden samt värderats vilka skadeverkningar varslen har medfört. 2.2 Lokal medlingsverksamhet För medling i lokala tvister förordnade Medlingsinstitutet under 2014 fyra fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De fasta medlarna handlägger i första hand tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer där den fackliga organisationen kräver att företaget ska träffa kollektivavtal, s.k. hängavtal eller bli medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bli bunden av kollektivavtal. År 2001 var sex fasta medlare knutna till Medlingsinstitutet, 2008 minskades antalet till fem och sedan 2012 har endast fyra personer uppdrag som fast medlare. Medling, varsel och stridsåtgärder Antalet nya ärenden under 2014 uppgick till 35. Det är nästan samma antal ärenden som det föregående året då siffran var 31. I tabell 2.2 redovisas förändringarna under de senaste sju åren med en uppdelning mellan avtalstvister, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisternas tvister och övriga ärenden. Perioden 2008 2013 har antalet avtalstvister, det vill säga tvister om tecknande av kollektivavtal, varit färre än 20 per år. Under 2014 ökade antalet avtalstvister till 27.

8(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Tabell 2.2 Ärendefördelning åren 2008 2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Avtalstvister 13 18 17 12 16 17 27 varav LO-förbund 12 16 16 8 13 11 20 TCO-förbund -- -- 1 2 2 4 6 Saco-förbund -- -- -- -- -- -- -- Övriga* 1 2 -- 2 1 2 1 SAC 55 45 45 33 15 14 8 Övriga ärenden** -- 5 -- 1 1 -- -- TOTALT 68 68 62 46 32 31 35 Anmärkning: * I huvudsak Svenska Hamnarbetarförbundets avdelningar. ** Varsel från organisationer utanför etablerade fackförbund i tvister som inte kan betecknas som avtalstvister. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) I samtliga registrerade ärenden under 2014 förelåg varsel om stridsåtgärder och i åtta tvister verkställdes stridsåtgärderna. En avtalstvist gällde Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning i Göteborg och ledde inte till medling. Varsel om stridsåtgärder är regel i dessa tvister, men verkställs sällan då tvisterna vanligtvis får sin lösning under varseltiden. Under 2014 genomfördes några kortare blockader mot bekvämlighetsflaggade fartyg och en uppmärksammad strejk vid ett större företag inom finansbranschen (se även avsnitt 2.4). Knappt en fjärdedel (åtta stycken) av de registrerade lokala ärendena under 2014 kan tillskrivas Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), Syndikalisterna. Det är nästan en halvering av SAC:s ärenden jämfört med 2013. Inte någon av SAC:s tvister handlade om tecknande av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Varsel och stridsåtgärder har i de flesta fallen utfärdats med anledning av medlemmars rättstvister med arbetsgivaren. I något fall har det varit frågan om missnöje med arbetsgivarens arbetsledningsbeslut. SAC:s ärenden föranleder normalt inga medlingsinsatser. Av tabell 2.3 framgår att inget medlingsärende under 2014 gällde utländska entreprenadföretag. Fyra av tvisterna gällde tecknande av avtal med bekvämlighetsflaggade fartyg. Tabell 2.3 Avtalstvister 2008 2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tvister 13 18 17 12 16 17 27 varav fartyg 1 4 2 1 3 2 4 varav utländska företag Källa: Medlingsinstitutet (W3D3) 1 0 0 0 0 0 0 Kommentarer om lokal medlingsverksamhet under 2014 Sedan år 2008 har antalet avtalstvister legat på historiskt låga nivåer även om en viss uppgång kan noteras under 2014. För att få en uppfattning om hur arbetsmarknaden fungerar bör antalet medlingsärenden ställas i relation till det totala antalet nya kollektivavtal som under ett år träffas mellan enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer. Att antalet ärenden för de fasta medlarna har varit lågt

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 9(34) betyder inte att de olika fackförbundens aktiviteter i syfte att få till stånd kollektivavtal med avtalslösa arbetsgivare har avstannat. Det kan uppskattas att närmare 11 000 arbetsgivare blev bundna av kollektivavtal under 2014 och att majoriteten blev det genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Detta ska jämföras med hur ofta varsel utfärdats för att få till stånd kollektivavtal. Sådana varsel har utfärdats i 27 tvister och verkställts i sju varav fyra gällt bekvämlighetsflaggade fartyg. Stridsåtgärderna trädde även i kraft i Svenska Hamnarbetarförbundets tvist i Göteborg men ärendet ledde inte till medling. Varsel och stridsåtgärder för att åstadkomma bundenhet av kollektivavtal är alltså undantag. I likhet med tidigare år kan den svenska arbetsmarknaden även under 2014 betecknas som i det närmaste konfliktfri i detta avseende. I sammanhanget kan noteras att avtalstvisterna med utländska företag praktiskt taget har upphört. Som har framgått av tabellen 2.3 har inget medlingsärende under åren 2009 2014 gällt utländska entreprenadföretag. År 2008 handlade endast ett medlingsärende om utländskt företag. I huvudsak var det Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) som har varit part i tvister med utländska företag. Från Byggnads har rapporterats att i genomsnitt 40 utländska företag har blivit avtalsbundna med förbundet varje år under perioden 2009 2013. Inte något av dessa avtal föregicks av varsel om stridsåtgärder. Under 2014 tecknade Byggnads 45 hängavtal med utländska företag och 11 blev avtalsbundna genom inträde i en arbetsgivarorganisation. 2.3 Tillsyn av medlare Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet ha tillsyn över de medlare som förordnats enligt förordningen (1976:826) om arbetstvister. Enligt denna förordning kan en medlare förordnas av Medlingsinstitutet på ett fast medlingsuppdrag (fast medlare) eller för medling i en viss uppkommen arbetstvist (särskild medlare). Medlarna står under tillsyn av Medlingsinstitutet. Av förordningen framgår vidare att närmare föreskrifter om medlarnas verksamhet meddelas av Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet har under 2014 förordnat fyra fasta medlare med ansvar för varsitt geografiskt distrikt. De har ett månatligt arvode. För deras verksamhet har utfärdats närmare föreskrifter genom generaldirektörens beslut nr 36/11 (dnr 2011/176). Därutöver sker tillsyn genom att medlarna efter varje avslutat ärende skickar in en rapport där deras åtgärder redovisas liksom resultatet i ärendet. Minst en gång om året kallas de fasta medlarna till ett seminarium hos Medlingsinstitutet för genomgång av olika rutiner och diskussion om gemensamma frågor. Särskilda medlare utses bland en grupp bestående av ett fyrtiotal personer. Tillsynen består i kontinuerlig kontakt med medlarna under medlingen. Efter avslutat uppdrag lämnas en skriftlig rapport, vilken som regel är en detaljerad redogörelse över medlingen och medlarnas åtgärder. Medlingsinstitutet har tagit fram en arbetsrutin för medlarrapporten (dnr 2012/49). Medlingsinstitutets tillsyn av de särskilda medlarna sker i efterhand genom granskning av rapporten och genom samtal med medlarna efter avslutat uppdrag. Medlarna bjuds även in till Medlingsinstitutets konferenser och seminarier. Dessutom ordnar myndigheten regelbundet särskilda medlarseminarier.

10(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 2.4 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2014 Totalt förlorades 3 450 arbetsdagar under år 2014 på grund av konflikter på arbetsmarknaden (se tabell 2.4). Tabell 2.4 Förlorade arbetsdagar 2004 2014 (både lovliga och olovliga konflikter ingår) År Förlorade arbetsdagar 2004 15 282 2005 568 2006 1 971 2007 13 666 2008 106 801 2009 1 560 2010 28 892 2011 254 2012 37 072 2013 7 084 2014 3 450 Anmärkning: En arbetsmarknadskonflikts omfattning redovisas i antalet hela förlorade arbetsdagar. Det betyder t.ex. att en strejk av tio personer under en halv dag räknas om till fem hela dagar. Konfliktstatistiken över förlorade arbetsdagar grundas inte på några exakta uppgifter. Medlingsinstitutet samlar in uppgifter genom kontakter med berörda parter för besked om i vilken omfattning konfliktersättning har utbetalats. Även uppgifter i massmedia om arbetsnedläggelser i form av vilda strejker eller protestaktioner samlas in. Källa: Medlingsinstitutet Lovliga arbetsnedläggelser Förbundsförhandlingar Under avtalsrörelsen 2014 har arbetsnedläggelser ägt rum i förhandlingar om nya förbundsavtal i följande två fall. 1. Svensk Pilotförening./. Svenska Flygbranschen och Primera Air Scandinavia A/S Strejk 9 29 maj 2014 - Antal arbetstagare: 17 - Antal förlorade arbetsdagar: 272 2. Seko Service- och kommunikationsfacket./. Almega Tjänsteförbunden Strejk 2 18 juni 2014 och lockout 4 18 juni 2014 - Antal arbetstagare: 350 Strejk 17 18 juni 2014 och lockout den 18 juni 2014 - Antal arbetstagare: 80 Totalt förlorade arbetsdagar: 2 573 Företagsförhandlingar regionala medlarnas tvister Finansförbundet./. Svea Exchange AB Strejk 7 23 november 2014 Det visade sig att det stora flertalet av Finansförbundets medlemmar som var uttagna i strejk i stället valde att arbeta som vanligt. Strejken fick alltså inte alls den omfattning som var avsikten. Enligt uppgifter var det ett tiotal medlemmar som strejkade. Antalet förlorade arbetsdagar har uppskattats till 130.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 11(34) SAC Syndikalisterna (Södermalms Hemstjänstarbetares Driftsektion)./. Aleris AB Lockout 27 oktober 31 december 2014 - Antal arbetstagare: 3 - Antal förlorade arbetsdagar: 150 Stridsåtgärder med internationell bakgrund Svenska Hamnarbetarförbundets sympatistrejk till stöd för två portugisiska fackföreningar Strejk två timmar den 4 februari 2014 - Antal arbetstagare: 1 300 - Antal förlorade arbetsdagar: 325 Kommentarer om förlorade arbetsdagar under 2014 Totalt förlorades 3 450 arbetsdagar under år 2014 på grund av konflikter på arbetsmarknaden varav 2 845 i konflikter i samband med förhandlingar om nya förbundsavtal. Det är fler dagar jämfört med tidigare år när avtalsrörelsen haft ungefär samma begränsade omfattning. I likhet med avtalsrörelserna under senare tid är det även 2014 en enskild konflikt som står för de allra flesta dagarna. Det är konflikten mellan Seko och Almega Tjänsteförbunden om avtalet för spårtrafiken. I den förlorades 2 573 dagar. Generellt är det förenat med stora svårigheter att få fram exakta uppgifter om vilka ekonomiska effekter och andra konsekvenser en verkställd stridsåtgärd har fått för de enskilda arbetsgivare som har drabbats. När det gäller stridsåtgärder under 2014 är det emellertid inte särskilt komplicerat. Det är endast tvisten mellan Seko och Almega Tjänsteförbunden angående spårtrafikavtalet som stridsåtgärder med ekonomiska konsekvenser har verkställts. Dessutom gällde stridsåtgärderna ett enda företag, nämligen Veolia. Enligt dess beräkningar har den ekonomiska skadan till följd av konflikten uppgått till drygt 15 miljoner kronor. Tredje man kan drabbas av arbetsmarknadskonflikter. Vanligast är det när stridsåtgärder vidtas på den offentliga sektorn. De konflikter som ägde rum under 2014 var på den privata sektorn. Men även där kan konflikter få effekter för utomstående. Konflikter inom transportbranschen leder ofta till inställda färdmedel vilket drabbar passagerare. Så var fallet i konflikten mellan Seko och Almega Tjänsteförbunden om ett nytt branschavtal för spårtrafiken. Stridsåtgärderna innebar att mellan 70 000 och 80 000 resenärer dagligen drabbades av inställda tåg. Svensk Pilotförenings stridsåtgärder mot Primera Air Scandinavia A/S fick däremot inga effekter för tredje man i form av inställda flyg. Företaget bemannade planen med danska piloter som flög charterturisterna till deras destinationer.

12(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 2.5 Medlingsinstitutets prestationer Medling i arbetstvister I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2014 för verksamhetsområdet Medling i arbetstvister. Av tabell 2.5 framgår Medlingsinstitutets prestationer under 2014 för den centrala medlingsverksamheten (läs mer om verksamheten i avsnitt 2.1). Tabell 2.5 Prestationer Central medlingsverksamhet 2012 2014 År Antal träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden* Antal tvister där medlare förordnats av MI Andel tvister som gått till medling (procent) Kostnad** (tkr) 2012 500 23 4,5 2 948 2013 500 25 5 3 887 2014 43 6 14 1 003 * Antal träffade kollektivavtal ska ses som en ungefärlig siffra. ** Avser kostnaden för den centrala medlingsverksamheten, bl.a. arvoden till medlare, resekostnader, seminarier som MI har ordnat för medlare, medlarnas deltagande i MI:s övriga seminarier och konferenser, exkl. kostnad för arbetstiden för myndighetens egen personal samt myndighetens OH-kostnader. Medlingsverksamheten är till sin natur sådan att den inte går att skilja från MI:s löpande verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Det finns t.ex. både formella och informella kontakter och en uppskattning av antalet arbetstimmar för personalen och OH-kostnader skulle bli så översiktlig att den inte skulle ge en rättvisande bild. Källa: Medlingsinstitutet (Avtalsdatabas, W3D3, Agresso) Medlingsinstitutet har valt att som prestation redovisa det totala antalet träffade kollektivavtal på arbetsmarknaden i relation till antalet tvister där myndigheten har förordnat medlare. Det är inte meningsfullt att jämföra kostnaderna mellan de enskilda medlingsuppdragen då inget uppdrag är det andra likt. Det finns stora variationer bl.a. beroende på hur lång tid ett medlingsuppdrag tar. Även parterna och avtalen är olika från år till år. Antalet tvister där medlare förordnats varierar mellan åren p.g.a. att vissa år är stora avtalsår då stora delar av arbetsmarknaden förhandlar om nya kollektivavtal. Under de åren förordnar Medlingsinstitutet medlare i fler ärenden och därmed blir också kostnaden högre för medlingsverksamheten. Åren mellan de stora avtalsåren är siffran naturligtvis lägre både för antalet medlingsärenden och för Medlingsinstitutets kostnad då det endast är en mindre del av arbetsmarknaden som förhandlar om nya kollektivavtal. Tabell 2.5 visar att både 2012 och 2013 var omfattande avtalsår när man jämför både antalet träffade kollektivavtal, medlingar och Medlingsinstitutets kostnad för den centrala medlingsverksamheten. År 2014 var ett mellanår i avtalssammanhang då både antalet medlingar och träffade avtal och myndighetens kostnad för denna verksamhet var avsevärt lägre än de två tidigare åren. Det kan även noteras att 2013 års kostnad är betydligt högre jämfört med 2012 trots att det inte finns stora skillnader i antalet medlingar. Som beskrivs ovan kan det finnas stora variationer mellan de enskilda medlingsuppdragen och hur lång tid ett sådant uppdrag tar. Kostnadsökningen för 2013 speglar väl oförutsägbarheten för denna verksamhet.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 13(34) 3. Analys och information Som en del i uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning bedriver Medlingsinstitutet en omfattande analys- och informationsverksamhet som redovisas och kommenteras i detta kapitel. Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet verka för en väl fungerande lönebildning. Detta sker bl.a. genom att: samråda med parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för avtalsförhandlingar samt utifrån de rapporter om samhällsekonomin som Konjunkturinstitutet upprättar uppmärksamma lönebildningsproblem tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll analysera löneutvecklingen från ett jämställdhetsperspektiv och vid överläggningar med arbetsmarknadens parter peka på vikten av att de centrala kollektivavtalen konstrueras så att de främjar de lokala parternas arbete med jämställda löner Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2014: Medlingsinstitutet ska redovisa och kommentera sina insatser i form av information till parter och allmänhet samt andra aktiviteter som vidtagits för att främja en väl fungerande lönebildning. Härvid ska Medlingsinstitutet redovisa en bedömning av hur egna insatser respektive yttre faktorer påverkat utfallet. 3.1 Samråd och överläggningar med arbetsmarknadens parter Medlingsinstitutet har inför och under avtalsrörelsen 2014 haft överläggningar med parter på arbetsmarknaden för att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna samt vikten av den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Parterna har också redovisat sina synpunkter och tidsplaner inför avtalsrörelsen 2014 för Medlingsinstitutet. 3.2 Konferenser och seminarier Under 2014 har Medlingsinstitutet arrangerat flera konferenser och seminarier med skilda teman för arbetsmarknadens parter, medlare, ekonomer, statistiker och massmedia. Även representanter för Konjunkturinstitutet, Riksbanken, affärsbankerna, forskarvärlden, Industrins ekonomiska råd samt Regeringskansliet har deltagit. Presskonferens om årsrapporten (11 februari) Konferens för arbetsmarknadens parter om årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 (12 februari) Seminarium för särskilda medlare (24 mars)

14(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Seminarium för särskilda medlare om stabiliseringsavtalen (19 maj) Presskonferens om lönestrukturstatistik för hela ekonomin 2013 och om rapporten Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? (17 juni) Statistikintressentmöte (17 juni) Konferens om lönebildning (3 november) Statistikintressentmöte (9 december) Möte för fasta medlare (11 december) 3.3 Publikationer Årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet årligen upprätta en rapport om löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning. 2013 års rapport publicerades i februari 2014 vid en presskonferens. Rapporten presenteras även för arbetsmarknadens parter vid en särskild konferens (se avsnitt 3.2). Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet också upprätta en årlig rapport om den årsvisa lönestatistiken. I juni 2014 presenterades den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin 2013 vid en presskonferens då även en särskild rapport med titeln Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? publicerades. Skriften Lön för mödan Skriften Lön för mödan som vänder sig till gymnasierna och beskriver arbetsmarknadens funktionssätt möter också stort intresse. Under 2014 har skriften uppdaterats och ett nytryck beställts. Skriften har distribuerats i mer än 25 000 exemplar under året. 3.4 Publiceringar på webbplatsen och övriga informationsinsatser Publicering av konjunkturlönestatistik Enligt instruktionen ska Medlingsinstitutet upprätta en månatlig rapport om konjunkturlönestatistiken. Denna statistik har som huvudsyfte att månatligen belysa lönenivån och dess förändring över tid. Konjunkturlönestatistiken har publicerats på Medlingsinstitutets webbplats tio gånger under 2014. Pressmeddelanden En viktig informationskanal för att sprida kunskap om myndighetens verksamhet är pressmeddelanden. Medlingsinstitutet skickar ut pressmeddelanden bland annat till massmedier och fackföreningstidningar när medlare utses i tvister om tecknande av kollektivavtal på både central och lokal nivå. Därutöver informeras massmedia, fackföreningstidningar samt organisationerna på arbetsmarknaden med ett press-

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 15(34) meddelande bl.a. när konjunkturlönestatistik publiceras på webbplatsen eller när nya publikationer presenteras. Alla pressmeddelanden publiceras även särskilt på webbplatsen. Under 2014 har antalet pressmeddelanden varit sammanlagt 46. En betydande kunskapsbas Medlingsinstitutet har byggt upp en omfattande kunskap om centrala kollektivavtal. Vid 2014 års utgång fanns 685 registrerade kollektivavtal om löner och allmänna villkor där Medlingsinstitutet har information om bland annat avtalsperioder och avtalskonstruktioner. Till dessa ska också läggas ett antal särskilda avtal med utbildningsinnehåll till exempel yrkesintroduktionsavtal. Medlingsinstitutet medverkar i konferenser, seminarier och arbetsgrupper Medlingsinstitutet medverkar ofta i konferenser och seminarier i andras regi. Kunskapen om arbetsmarknaden i stort, avtalsförhandlingar och frågor kring löneoch arbetskraftskostnadsstatistik är efterfrågad. Det internationella intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt högt. Medlingsinstitutets deltagande i ett treårigt projekt som ska bygga en modell för parters förhandlingar och tvistelösning i Ukraina avslutades vid årsskiftet 2013/2014 och slutrapporterades till Sida och Arbetsmarknadsdepartementet under första halvåret 2014. Medlingsinstitutet får regelbundet besök av delegationer från andra länder som är intresserade av den svenska modellen och av Medlingsinstitutets sätt att arbeta. Under 2014 hade Medlingsinstitutet bland annat besökare från så skilda länder som Nigeria, Japan, Polen och Sydkorea. Medlingsinstitutets motsvarighet i Finland arrangerade också en konferens för de statliga medlingsorganen i de fem nordiska länderna som gav möjligheter till erfarenhetsutbyte. De externa kontakterna är viktiga för Medlingsinstitutets verksamhet även när det gäller kvalitetssäkring och utveckling av den lönestatistik som Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet för. Under 2014 har i likhet med tidigare år två samråd om den officiella lönestatistiken ägt rum med intressenter av lönestatistik. Under Almedalsveckan höll Medlingsinstitutet tillsammans med SCB också ett välbesökt seminarium om lönestrukturstatistiken och löneskillnader mellan kvinnor och män. Medlingsinstitutet har kontinuerligt kontakt med huvudanvändarna av konjunkturlönestatistiken: Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Även vid andra tillfällen har intressenter och användare framfört synpunkter på statistiken, oftast genom direktkontakter med Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet deltar även i olika officiella arbetsgrupper: expertgruppen för arbetsmarknadsstatistik (EFAM), Statistiska centralbyråns (SCB) användarråd för arbetsmarknadsstatistik samt SCB:s arbetsgrupp för uppgiftslämnarfrågor. Medlingsinstitutet ansvarar även för SALA (Samarbetsgruppen Avseende Löneoch Arbetskraftskostnadsstatistik).

16(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 3.5 Medlingsinstitutets prestationer Analys och information I detta avsnitt redovisas Medlingsinstitutets prestationer under 2014 för verksamhetsområdet Analys och information. Seminarier och konferenser som Medlingsinstitutet ordnar är en viktig mötesplats för alla parter på arbetsmarknaden och fungerar som ett forum för diskussion om aktuella frågor, bl.a. om lönebildning. Därför väljer myndigheten att redovisa dessa som prestationer (se tabell 3.1). Läs mer om seminarier och konferenser i avsnitt 3.2. Även olika publikationer är en viktig informationskanal där myndigheten har möjlighet att lyfta fram viktiga frågor och bidra till den samhällsekonomiska debatten om aktuella ämnen. Olika publikationer som Medlingsinstitutet har producerat redovisas som prestationer i tabell 3.2. Läs mer om publikationerna i avsnitt 3.3. Tabell 3.1 Seminarier/konferenser (exkl. presskonferenser) 2012 2014 Antal och kostnader (tkr) År Antal seminarier/ konferenser Kostnader totalt (tkr) 2012 10 1 090* 2013 9 709 2014 7 866 * Varav ca 409 (tkr) avser en nordisk medlarkonferens Anmärkning: Presskonferenser redovisas i tabell 3.2, då dessa alltid hör ihop med olika publikationer. I övrigt har Medlingsinstitutet inte ordnat presskonferenser. Källa: Medlingsinstitutet (W3D3, Agresso) Tabellen 3.1 visar att under 2014 var antalet seminarier och konferenser sammanlagt sju (exklusive två presskonferenser som redovisas i tabell 3.2 med publikationer). Siffran är något lägre än för åren 2012 2013. Däremot var några av årets arrangemang större jämfört med de tidigare åren både vad gäller antalet deltagare och innehåll, bland annat en heldagskonferens om lönebildning den 3 november med cirka 320 deltagare. Det var fler deltagare än i någon tidigare konferens som myndigheten arrangerat. Detta bidrog huvudsakligen till att trots antalet konferenser och seminarier var lägre 2014 blev den totala kostnaden högre än året innan. Omfattningen av olika konferenser och seminarier vad gäller innehåll och antal deltagare kan variera från år till år och därför kan det vara svårt att jämföra bl.a. kostnaderna för denna verksamhet. Tabell 3.2 Publikationer (inkl. presskonferenser) 2012 2014 Antal och kostnader (tkr) År Antal publikationer Kostnader totalt (tkr) Varav kostnad (tkr) för årsrapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 2 1 141 965 2013 3 1 659 1 007 2014 3** 1 602 1 005 ** Varav en publikation avser nytryck av tidigare publicerad skrift. Källa: Medlingsinstitutet (Agresso)

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 17(34) Under 2014 producerades två nya publikationer, den årliga rapporten om löneskillnaden mellan kvinnor och män samt den årliga rapporten om avtalsrörelsen och lönebildningen. Rapporterna presenterades vid presskonferens (i februari för årsrapporten och i juni för rapporten om löneskillnaden). Därutöver uppdaterades och trycktes skriften Lön för mödan om under 2014 eftersom intresset har varit så stort. Under året har skriften distribuerats i ca 25 000 exemplar. Den innehållsmässiga omfattningen av årsrapporten varierar från år till år och även kostnaderna kan därför variera en del beroende på vilket år rapporten avser. Under 2014 publicerades rapport för det stora avtalsåret 2013. Kostnaden för den är ungefär lika stor som för föregående års rapport som också avsåg en stor avtalsrörelse. 3.6 Statistik över löneutvecklingen i Sverige Den officiella lönestatistiken Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutets ansvarsområde är den officiella statistiken över löner och arbetskraftskostnader. Statistik över utbetalda lönesummor ligger däremot utanför ansvarsområdet. Den officiella lönestatistiken kan grovt delas in i tre delar: konjunkturlönestatistiken, som är månatlig, lönestrukturstatistiken som är årlig samt EU-statistik. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev 2014: Medlingsinstitutet ska redovisa löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden mätt som procentuell förändring från föregående år. redovisa arbetskraftskostnaden per timme inom näringslivet, mätt som procentuell förändring från föregående år i förhållande till euroområdet och USA. Löneökningarna blev något högre 2014 jämfört med 2013. Enligt det preliminära utfallet för månaderna januari t.o.m. november 2014 uppgick löneökningarna till 2,8 procent för hela ekonomin, att jämföras med 2,5 procent 2013 (se tabell 3.3). Motsvarande utfall för näringslivet var 2,9 procent 2014 respektive 2,3 procent 2013. Till följd av retroaktiva utbetalningar bedöms det slutliga utfallet för hela ekonomin att bli någon tiondel högre än det preliminära. Tabell 3.3 Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden 2005 2014 Procentuell förändring från föregående år 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014* 3,1 3,1 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,0 2,5 2,8* * Uppgifterna avser löneutvecklingen jan nov 2014. Källa: Medlingsinstitutets sammanvägning av konjunkturlönestatistiken

18(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat med cirka en halv procentenhet mer per år än i euroområdet och USA det senaste decenniet (se tabell 3.4). För 2014 visar preliminära utfall att skillnaden ökade både gentemot euroområdet och USA. De svenska arbetskraftskostnaderna beräknas ha ökat med 3 procent att jämföras med 2,0 i USA och 1,2 procent i euroområdet. Tabell 3.4 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet 2005 2014 Euroområdet USA Sverige 2005 2,1 3,1 3,2 2006 2,3 2,9 1,7 2007 2,5 3,1 3,4 2008 2,7 2,9 2,4 2009 2,8 1,5 3,7 2010 1,7 1,9 2,0 2011 2,6 2,2 2,7 2012 2,4 1,9 4,0 2013 1,2 1,9 1,8 2014* 1,2 2,0 3,0 * Uppgifterna avser arbetskraftskostnadsutvecklingen 1 3 kv 2014/1 3 kv 2013, uppgifterna i LCI revideras kontinuerligt. Källor: Eurostat, Labour Cost Index (LCI) och Bureau of Labour Statistics, USA I diagram 3.1 redovisas nominell och real löneutveckling för samtliga anställda, samt prisutvecklingen enligt konsumentprisindex (KPI). Under perioden 1998 till 2014 steg de nominella lönerna med i genomsnitt 3,3 procent per år och konsumentpriserna med 1,2 procent. Därmed steg reallönerna med 2,1 procent per år, eller sammanlagt 44 procent under perioden. Under den senaste 20-årsperioden ökade reallönerna med närmare 60 procent. Diagram 3.1 Nominallön, reallön och KPI, procentuell förändring 1960 2014 Anmärkning: 2014 delvis prognos Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet År 2014 beräknas lönerna ha ökat med cirka 2,9 procent i nominella termer. Eftersom konsumentpriserna sjönk med 0,2 skulle reallönerna därmed ha ökat med 3,1 procent under året.

Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 19(34) 3.7 Kommentarer om analys- och informationsverksamheten under 2014 För att bedöma om lönebildningen har fungerat väl har propositionen 1999/2000:32, Lönebildningen för full sysselsättning anvisat ett antal kriterier. Den ska ge ökad reallön, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och kunna förenas med att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktiga konkurrentländer. Lönebildningen påverkas av ett stort antal aktörer och av utvecklingen såväl på det nationella som på det internationella planet. Som Medlingsinstitutet framhållit i tidigare årsredovisningar är det inte möjligt att med någon större säkerhet bedöma vilken påverkan myndighetens åtgärder under ett visst år haft i jämförelse med yttre faktorers påverkan under samma år. Den påverkan Medlingsinstitutet haft på lönebildningen bör i första hand ses som det samlade resultatet av fjorton års arbete för att verka för en väl fungerande lönebildning. Detta har skett bl.a. genom att tillvarata och vidmakthålla den samsyn som finns bland arbetsmarknadens parter om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Det kanske viktigaste medlet för Medlingsinstitutet för att kunna uppfylla uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning är information och möten med arbetsmarknadens parter och andra aktörer. Ju bättre underbyggda beslut som tas i förhandlingar och i politiska sammanhang desto bättre fungerar lönebildningen. Medlingsinstitutet har en viktig roll i att påverka lönebildningen genom att medla när det uppstår problem, men vill också kunna bidra till att problemen inte uppstår. Seminarier och konferenser erbjuder inte bara en möjlighet att ta upp angelägna ämnen och till paneldebatter mellan företrädare för olika intressen. De skapar också en informell mötesplats för parterna. Att erbjuda tillfällen till sådana informella möten mellan parterna är också en del av Medlingsinstitutets arbete för en väl fungerande lönebildning. Under 2014 lockade Medlingsinstitutets konferenser cirka 825 deltagare. Störst intresse tilldrog sig konferensen om lönebildning som arrangerades i november. Konferensen lockade 320 deltagare, fler än i något tidigare arrangemang i Medlingsinstitutets regi. Utöver de olika aktiviteter som Medlingsinstitutet står värd för förs också en ständig dialog med parterna i mindre organiserad form och i mindre skala. Besökarna på Medlingsinstitutets webbplats fortsätter att bli fler. Antalet besök på webbplatsen ökade under 2014 med cirka 50 procent. Störst intresse fanns det för lönestatistik och för rapporten om löneskillnader mellan kvinnor och män, men också allmän information om arbetsmarknaden drog många besökare. Bland annat mot denna bakgrund bedömer Medlingsinstitutet att den verksamhet och de insatser som gjorts under året utgjort ett väsentligt bidrag till utfallet.

20(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 4. Avgiftsfinansierad verksamhet Under tiden 2011 2013 har Medlingsinstitutet deltagit i ett treårigt biståndsprojekt i Ukraina i samarbete med Sida. Ur Medlingsinstitutets regleringsbrev för 2014: Tjänsteexport Medlingsinstitutet har efter överenskommelse med Sida deltagit i ett treårigt förvaltningsbiståndsprojekt i Ukraina till och med 2013. Medlingsinstitutet ska senast den 1 juli 2014 lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) om innehåll, omfattning och resultat av den tjänsteexport som bedrivits. Mellan Sida och Medlingsinstitutet träffades i december 2011 en tjänsteköpsöverenskommelse avseende tiden den 1 mars 2011 31 december 2013. Medlingsinstitutet har medverkat vid utarbetandet av en effektivare tvistelösningsmodell i Ukraina, baserad på en europeisk standard med hänvisning till det svenska systemet för tvistelösning på arbetsmarknaden. En slutredovisning av detta projekt sammanställdes under första halvåret av 2014 och lämnades till Sida och Arbetsmarknadsdepartementet i maj/juni 2014 (dnr 2014/124). Tabell 4.1 Avgiftsfinansierad verksamhet där intäkterna disponeras Tjänsteexport SIDA-finansierat myndighetsstöd, belopp angivna i tkr Projekt Ukraina Beräknad budget enligt regleringsbrev +/- t.o.m. år 2012 +/- år 2013 Intäkter år 2014 Kostnader år 2014 +/- år 2014 Ackumulerat +/- utgående år 2014 0 0 400 400 0 0 Utfall 0 0 944 944 0 0 Källa: Medlingsinstitutet (Agresso) 5. Kompetensutveckling Enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket (d.v.s. uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut). i redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Medlingsinstitutet är en myndighet med unik kompetens inom sina verksamhetsområden. Förutom den ordinarie personalstyrkan har myndigheten för medlingsverksamheten på lokal nivå förordnat fyra medlare. För tvister på central nivå förordnar Medlingsinstitutet medlare särskilt för varje uppdrag. Ett 40-tal personer står till Medlingsinstitutets förfogande för sådana uppdrag.