Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden?



Relevanta dokument
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Umeå kommun 16 januari 2014

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Barnhushållens ekonomi

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

SVENSK STANDARD SS-EN 299

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Att lära av Pisa-undersökningen

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14889

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

SVENSK STANDARD SS-ENV

SVENSK STANDARD SS-EN 175

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Allmän makroekonomisk bedömning

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN 978

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

SVENSK STANDARD SS-EN

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2578

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Konsumentprisets fördelning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8733

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 308

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN 179

SVENSK STANDARD SS-EN

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SVENSK STANDARD SS-EN 828

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Energi- och klimatpolitiken i EU

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

SVENSK STANDARD SS-EN

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Transkript:

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Konferens Barnfattigdom Nordens Välfärdscenter 19 mars 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

Research of Child Poverty in Affluent Welfare States From becoming to being from a potential adult in future to a human being with rights here and now Relative understanding, regarding norms and values Multidimensional Dynamic Children s own perspectives

Social expenditures in Sweden 1960 2011. Year Social expenditure (% of GDP) Change last 5 years 1960 12 1965 14 + 2 1970 20 + 6 1960-1980: + 21 1975 25 + 5 1980 33 + 8 1980-2000: - 2 1985 31-2 1990 36 + 5 2000-2011: - 2 1995 36 0 2000 31-5 2010: EU15 30,2 2005 31 0 Sw 30,4 2010 30-1 7 th of EU15 2011 29-1

Barnfattigdom i OECD-länder. Panel A. Percentage of persons living with less than 50% of median equivalised household income, late-2000s Panel B. Annual average change in poverty rate between mid- 1980s and late-2000s, percentages 5,4 6,1 6,4 6,5 6,7 7,2 7,2 7,2 7,2 7,8 7,8 7,9 8,4 8,7 8,9 9,1 9,8 10,1 11,0 11,1 11,3 11,4 11,4 12,6 13,6 13,7 13,9 14,6 15,0 15,7 17,0 17,3 18,9 19,9 21,0 Czech Republic Denmark Hungary Iceland Slovak Republic Austria Netherlands Luxembourg France Slovenia Norway Finland Sweden Switzerland Germany Belgium Ireland Poland New Zealand OECD United Kingdom Canada Italy Greece Portugal Spain Estonia Australia Korea Japan Turkey United States Chile Israel Mexico -1,9-1,1-1,3-0,7-0,2-0,2-0,2-0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,4 0,9 1,0 1,4 1,3 2,1 2,1 1,9 2,2 2,2 2,5 2,7 2,9 2,9 3,2 3,7 25 20 15 10 5 0-2,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Source: OECD Family Database www.oecd.org/social/family/database

Point changes in child poverty rates between mid-1990s and 2008. Source: OECD Family Database www.oecd.org/social/family/database

Inkomstspridning i Sverige 1975 2011. Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 0,32 Malmö högskola

Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och 2011. I procent. Inkomststandard 1991 2000 2011 1 7 8 7 1 2 64 61 31 2 3 25 25 40 3 4 6 22

Contradictions in the Swedish case Growing economic prosperity at the same time as sharpened economic poverty, i.e. increased inequality Homogenic notion of social capital are challenged from sameness to diversity puts pressure on social contract and relations

Annual Reports

Årsrapport 2013 232 000 barn i Sverige levde i fattigdom 2011 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2013 Minskning med 0,6 procentenheter till 12,1 % 11

Two separate indicators 1. Low-income standard Based on a lowest acceptable level of expenditure based on the social assistance norm a norm for housing expenditure. If income is less than the norm for this expenditure (income standard under 1.0) it is defined as lowincome standard (Developed by SCB, Statistics Sweden) 2. Social assistance The definition of social assistance is relatively easy to study, although there are also disadvantages. The social assistance norm is based on political decisions which really say more about society s wish to help people in need than about the actual needs for assistance of the vulnerable.

Barnfattigdom i Sverige 1991-2011 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 13

Fortsatt ökande klyftor mellan barn med svensk och utländsk bakgrund barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna 14

Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund och familjemönster 2011. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Sammanboende föräldrar, svenskfödda Ensamstående förälder, svenskfödd Sammanboende föräldrar, en svensk- och en utrikesfödd Sammanboende föräldrar, utrikesfödda Ensamstående förälder, utrikesfödd 15

Skillnader mellan kommuner Kommun Barnfattigdom i % Ranking 2010 Täby 4,0 1 Lomma 4,4 2 Landskrona 24,7 289 Malmö 32,7 290 16

Den ekonomiska familjepolitiken Administreras av statliga myndigheten Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd. 17

Betydelsen av ekonomisk familjepolitik för barnhushåll i Sverige 1998-2012. Låg ekonomisk standard med och utan ekonomisk familjepolitik. Låg ekonomisk standard = Disponibel inkomst under 60 procent av median respektive år. Källa: FK 2013:49

Family Policies Poverty Reducing Effect in Sweden1998-2009.

Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008. 20

Conclusion Welfare policies towards children and their families does make a significant diffence: In Sweden child poverty would be 3 times higher without public policies i.e. not 10-12 % instead 30-35 % Welfare policies are not irreversible

Childrens rights and parents position in labour market and public systems a growing dilemma Two contemporary policies with emphasis on: 1. Expanding Child Rights policies; from becoming to being 2. Activation Policies with stricter regulations and sanctions Policies moving in opposite directions; Childrens rights require attention to the overall situation for their families

Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1991 2011. Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 30,2 % Malmö högskola

Strategies to Fight Child Poverty A national or local responsibilty? Differens focuses: - Minimise effects tackling causes? - Reactive eller proactive measures? - Selective eller generic approaches? Malmö University

Insatser mot barnfattigdom SYFTE Lindra effekter åtgärda orsaker? FOKUS Reaktiva eller proaktiva insatser? STRATEGI Selektiva eller generella åtgärder? NIVÅ Ett statligt eller kommunalt ansvar? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella

EU Commission Recommendations February 2013: Investing in Children: Breaking the Cycle of Disadvantage Three Key Pillars: Access to adequate resources Support parents participation in the labour market Provide for adequate living standards through a combination of benefits Access to affordable quality services Reduce inequality at a young age by investing in early childhood education and care Childrens right to participate In play, recreation, sport and cultural activities and decisions that affect their lives