studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att vara missionell kyrka Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas vårt behov av barmhärtighet. Den utmanar oss att sträva efter fördjupad enhet och till att vara trogna kallelsen att möta varje människa där hon är med evangelium. Seminarierna på kyrkokonferensen 2015 har handlat om vissheten att mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. De tog sin utgångspunkt i berättande bibeltexter kring vad som är vår kyrkas kallelse idag och hur den kan bidra till en förvandlad värld. Genom att vi utgått från bibeltexter som kopplats till vart och ett av den antagna verksamhetsplanens åtta riktningsmål får vi nu möjlighet enskilt och/eller i församlingen reflektera kring hur en bibeltext landar och levs i praktiken. Målen rör Equmeniakyrkans arbete regio nalt, nationellt och internationellt. Bibelns berättelser är i sig en samlande kraft. De befolkar rummen vi vistas i. De bidrar till djupare identitet för oss som kyrka när vi delar och tolkar Guds ord. Låt därför dessa åtta studier påverka dig och ditt liv under kommande år. De har skrivits för att fördjupa samtalet i församlingen, i den lilla studie- eller bönegruppen, på ett församlingsmöte eller en gudstjänst. Till del olika studierna finns reflekterande frågor att samtala vidare kring men också en rad olika tips på material som bidrar till ytterligare fördjupning. Alla författare av bibelstudierna arbetar i Equmeniakyrkan eller i biståndsorganisationen Diakonia. Samtliga bibelstudier har bearbetats av Bilda till ett studiematerial. Lokala konsulenter på Bilda kan erbjuda ytterligare stöd och inspiration för studie- och samtalscirklar i din församling. Ta kontakt med din Bildaregion kring hur ni kan fördjupa bibelsamtalet hos er. För att starta en studiecirkel gäller följande: Att ni är 3 12 deltagare inklusive cirkelledaren. Att ni träffas vid mins tre tillfällen. Att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är minst 9 (en studietimma är 45 minuter). Läs mer på www.bilda.nu 1
Att vara missionell kyrka Ett samtal utifrån Lukas 10 om att plantera evangeliet på nya platser med hjälp av lokala fredspersoner. Och om där bor en fridens man skall denna frid ni kommer med bli kvar hos honom. Riktningsmål 3 i Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2015 2016 Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt tar ett övergripande ansvar för församlingsplantering, särskilt i storstadsregioner, och hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram i Guds mission. Jenny Dobers, regional kyrkoledare i region Stockholm Kyrkan, gemenskapen av Kristi efterföljare måste bli en inkluderande gemenskap som finns till för helande och försoning för världen. Hur kan kyrkan förnya sig själv, bli missionell och arbeta tillsammans för livet i dess fullhet? / Tillsammans för livet Candy Chang är en konstnär som skapar konstprojekt i offentliga rum. I sin konst funderar hon kring hur människor ska kunna knyta an till varandra igen. Efter en djup personlig sorg och en svår depression, på väg tillbaka till vardagslivet igen började hon fundera kring ett övergivet hus i hennes grannområde i New Orleans. Kunde det bli en plats för människor att anonymt dela djupt personliga tankar? Att återfå perspektiv på vad som är viktigt i livet? Candy monterade upp griffeltavlor där människor bjöds in att själva fylla i fortsättningen på meningen Before I die I want to Resultatet lät inte vänta på sig. Snart fylldes väggarna med ord som: Before I die I want to sing for millions,...plant a tree,... hold her one more time,... straddle the International Date Line,...see my daughter graduate,...eat more of everything,...be completely myself, live without money. Nu finns konstprojektet över hela världen, i 70 länder som 550 konstprojekt. Du kan läsa mer om detta på www.beforeidie.cc och du kan höra Candy tala på www.ted.com. Lena och jag, som hållit i bibelstudierna på det här seminariet under kyrkokonferensen 2015, har konstaterat i våra förberedelsesamtal att vi inte har särskilt imponerande erfarenhet av församlingsplantering. Peter Svanberg, samordnare för församlingsgrundande arbete i Equmeniakyrkan och värd för seminariet, har de erfarenheterna, kanske några av er också. Men det här är också ett bibelstudium. Vi ska tillsammans fundera över en text som vi förstår betyder mycket för många runt om i världen som håller på med församlingsplantering. Vi utgår från Lukas 10 och låter den här texten väcka tankar som vi vill dela. Jag tänker att tankar om församlingsplantering utgår från samma grund som andra delar i kyrkolivet: Vi har en tro/bärs av en tro som är tänkt att delas. Vi är en kyrka som är missionell - och det handlar om något vi är snarare än något vi gör. Mission är kyrkans själva väsen. Citatet jag läste inledningsvis är taget från Tillsammans för livet kyrkornas världsråds material framtaget efter lång process om hur vi tillsammans, kyrkor från väldigt många olika bakgrunder, ser på mission. Med tanke på detta, att det är något många kyrkor enats om tycker jag det är ett starkt dokument. 2
Jag själv berörs mycket av att det så tydligt betonar att vi ska söka inkludering, söka helande och försoning för världen. Konstprojektet jag beskrev i början är sekulärt. Men det har en ton av detta: inkludering, helande och försoning. Tillsammans. Jag tänker på det när jag läser orden i Lukas om att söka fredens man dit man kommer. Fredens man eller Fredens person som det får bli översatt, verkar vara ett centralt uttryck i den här texten för församlingsgrundare. Det finns hela teorisystem och tankar för hur man identifierar dessa fredens personer. För mig blir det lite långsökt att skapa teorier kring detta. Men det är vackert att lyfta fram begreppet. Så ofta i vår historia har mission handlat om konfrontation och ställningskrig. Ja, krigsmetaforer har varit väl använda. När Kyrkornas Världsråd talar om mission finns inte ett spår av detta. I Equmeniakyrkan pågår just nu en pionjärresa. Inte en bokstavlig resa utan en mental. Vi är en grupp som färdas tillsammans mellan olika stationer där vi inspireras och funderar kring hur församlingsplantering skulle kunna bli en tydligare uttryckt strategi i Equmeniakyrkan. Den första stationen handlade om att vi mötte en företrädare för Fresh Expressions. Det är kyrkor i Storbritannien som söker nya uttryckssätt för lokala kyrkor. (Läs mer på www. freshexpressions.org.uk ). Ett tankespår som jag tydligt bär med mig från dessa dagar är följande. När man tänker starta nya församlingar, eller på andra sätt nå nya människor, är det lätt att ställa frågor som: Vad behöver ni? Vad kan vi hjälpa er med? Frågan är fel ställd. Frågan bör istället vara: vad kan vi göra tillsammans? Målet bör inte vara att hjälpa andra. Utan att hjälpa andra att älska och tjäna och att göra det tillsammans med dem. Tillsammans för livet: Vi urskiljer Guds ande varhelst livet bekräftas i sin fullhet och i alla dess dimensioner, inklusive frihet för de förtryckta, helande och försoning av söndrade gemenskaper och återupprättande av skapelsen. Vi urskiljer också onda andar varhelst död och livsförstörande krafter härskar. Fredens person! Jag tänker att vi hittar honom eller henne när vi hittar någon/några att samverka med. Vi behöver ha en öppenhet för att hitta och möta och samverka med goda krafter som finns före oss. Ytterligare ett citat ur Tillsammans för livet som talar om detta: Evangelisation innebär inte bara förkunnelse av våra djupaste övertygelser utan också att lyssna på andra och att utmanas och berikas av andra. Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram (Lukas 10). Avgörande för att vara församling på en ort är att man på riktigt finns i och är närvarande i den kontext man är i. Förstår människors livssituation och behov. Eller som jag lärde av Fresh expressions. Pionjärt församlingsarbete kan inte göras av någon som vet vad andra behöver - det kan bara göras av någon som delar deras behov. Inkarnation Gud blir människa och tar del av det konkreta mänskliga. Det sker på olika sätt på olika platser. Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er (Luk 10) Versen kan ses som en slags sammanfattning av uppdraget Jesus ger. Bota de sjuka. Det vill säga: möt behoven. Säg till folket: Guds rike är här. Det vill säga: förmedla hoppet. Men också: Ät då det som sätts fram. Det vill säga: Gör som Gud, var människa. Dela livet. Inse att du inte bara ska ge utan också ta emot. 3
När jag så läser andra halvan av Lukas 10 tycker jag mig i de olika berättelserna upptäcka en röd tråd. Jesus säger: Du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Sedan, som ett svar på frågan Vad skall jag göra för att vinna evigt liv? säger Jesus Älska Herren din Gud - och din nästa som dig själv. Men han kompletterar svaret med att berätta om den barmhärtige samariern, berättelsen som säger att din nästa är den som finns dig nära, även om det är någon du inte känner dig bekväm med. Och så sist berättelsen om Marta och Maria där Jesus säger: Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket fast bara en sak behövs. Den röda tråden jag ser är, återigen: det enkla, det nära, det som blir kvar när vi kokar ner livet till dess väsentligheter. Krångligare än så är det inte - svaret på frågan om hur vi kan få med varandra, andra, fler i samtalet om evangeliet. Det enkla: kanske det du skulle skriva på väggen, before I die... - eller iallafall det du skulle inse om du såg livet i ljuset av döden. Där, då, i det enkla och avskalade är det plötsligt inte så svårt. För där möts vi. Och där berör oss Gud. Equmeniakyrkan en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Att samtala vidare om Hur skulle du avsluta meningen Before I die - och vad tror du människor i din närhet skulle svara? Skulle de meningarna kunna bjuda in till ett samtal om livet och skulle man kunna kalla det samtalet missionellt? Lena Hilding Carlsson, diakon i Älmhults missionsförsamling De kända orden i Luk 10 om Skörden är stor men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd är en missionsbefallning till alla kristna i alla tider. Och ett bibelord som församlingsplanterare hämtar inspiration från. Där och då, var det examensdags för den stora lärjungargruppen. De hade vandrat med Jesus, lyssnat på hans undervisning, sett honom göra de mest fantastiska mirakel, men själva hade de inget gjort. Nu var det dags! Tidigare i kapitel 9 i Lukas evangelium sänder Jesus ut de 12 på liknande uppdrag med samma förutsättningar. Jag tycker det är spännande med talsymbolik, för den kan ibland ge oss ett djupare perspektiv och större förståelse. Människorna på Jesus tid var väl insatta i talens betydelser. Att Jesus sände ut sina 12, var kanske inte så konstigt, då 12 är talet för Israels 12 stammar och budskapet var riktat till Guds utvalda folk. Men nu väljer han ut 72 (Eller 70 ) I första Mos 10 berättas om Noas söner och om hur de förökar sig och bildar 70 (eller 72) folkslag på jorden. Nu sänder Jesus ut sina lärjungar till alla folkslag. Budskapet blir universellt. Instruktioner/Uppdraget De som Jesus sänder iväg har inga anmärkningsvärda egenskaper. De var inga experter, de hade inte någon bättre utbildning, hög status eller ens någon större förmåga att undervisa. De var vanliga människor som vi. 4
Förhållningsordern som Jesus gav, ger en känsla av att det är bråttom. Gudsriket är nära och alla behöver få veta det. De ska inte ta med något i onödan, inte bekymra sig för mat och logi. Allt det kommer att ordna sig. De ska inte heller vara kräsna, utan ta emot vad som bjuds. Det är alltså inte frågan om någon askes, utan om förnöjsamhet. De ska ta med sig Frid dit de kommer. Vad säger det till oss? Jesus sände ut vanliga människor, och vad jag vet finns det bara vanliga människor nu med och det är vi. Det är så lätt att tänka att det är andra som ska gå ut med budskapet, andra som är mer lämpade. Inte kan väl jag och så trycker jante ner oss. Texten säger oss att det handlar om oss. Men vi är redskapet, arbetaren. Skörden och skördens Herre är inte vi. Friden de kom med ska landa i en Fridens man. Visserligen säger Jesus att han skickar dem som lamm in bland vargar, men de de ska satsa på är inte vargarna utan fridens människor. Vilka ska vi satsa på? Var hittar vi fridens människor/organisationer idag? Ett uppdrag är också att bota sjuka och göra under. Jag tror verkligen att vi med den Heliga andens hjälp kan bota sjuka i Jesu namn. Jag tror verkligen det. Men vi har också en fantastisk sjukvård i vårt land, som vi får lita till. Däremot tror jag, utifrån diakonen i mig, att sjukdomar som, ensamhet, utsatthet, utanförskap, stress och dålig självkänsla, för att nämna några, är vår tids sjukdomar som vi med den Heliga Andens hjälp kan bota i Jesu namn. Som diakon tror jag att det handlar om handling. Evangeliet, och budskapet om Guds rike sker genom handling. Jesus skickar iväg sina lärjungar till aktivitet.(bota sjuka ) Uppdraget handlar om att inbjuda till Guds rike. Som Jenny sa, handlar det ju om att sprida hopp. Hopp om en bättre värd här och nu, men också om ett evighetshopp. Missionsdokumentet Förra året kom vår kyrka ut med ett Missionsdokument, Mission som förvandlar världen. Här kan man läsa och inspireras. Under rubriken Mission är kyrkans väsen står det bl.a. En missionell kyrka kännetecknas av hur hon tänker mission och hur varje sak hon företer sig sker som ett deltagande i Guds pågående mission i världen. Ett missionellt förhållningssätt bygger på att varje kultur och subkultur där människor rör sig inkarneras, dvs. förkroppsliga, vad Guds rike är och betyder, och söka vara Kristus till den som ännu inte känner honom. Jag tycker den formuleringen om att vara Kristus till den som inte känner honom, ryms i uppdraget att vara arbetare för skörden, att önska frid, bota sjuka och förmedla hopp! Frågan är om kyrkan kan vara något annat än missionell? Det ligger ju i kyrkans natur att vara missionerande, att vilja föra budskapet vidare. Förr pratade vi mer om en missionerande kyrka och nu om en missionell kyrka. Är det någon skillnad? Kanske att missionen/uppdraget kommer närmare oss, och vår förståelse av begreppet. Att samtala vidare om Hur inkarnerar vi, förkroppsligar Guds rike där vi rör oss? Var hittar vi fridens människor/organisationer idag? Materialtips att jobba vidare med För världens skull (Bilda och Diakonia) Diakoni mer än ord (SKR) Mission som förvandlar världen (policydokument Equmeniakyrkan) 5
Att slå följe för fred. Åtta röster om tro och handling (SKR och Marcus förlag Tillsammans för livet ett missionsdokument (SKR) studieguide; http://www.bilda.nu/sv/ Studiematerial/Frikyrkligt-studiematerial/Tillsammans-for-livet---en-handledning/ Version 8 juni En samtalsmodell för studiecirkel Samtalsledare och spelregler Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Man har rätt att vara tyst. Alla talar i jagform. Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. En samtalsmodell för studiecirkel En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h 2 h är en lämplig tid för samlingen. En inledande runda, ca 20 min. Gemensamt samtal, ca 60 min. Avslutande runda, ca 10 min. Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen. Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger alla möjlighet att landa i gruppen. Samtalsmodellen En inledande runda där man kan prova sina tankar Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln. Var och en får 3 4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå vidare om man inte vill säga något. 6
(Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.) Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är avstressande att hålla i. Föremå let markerar vem som har ordet och när en person berättat klart går föremålet och ordet vidare till nästa. I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet. Gemensamt samtal När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån det bibelstudium som ni läst och de samtalsfrågor som finns i materialet. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel: Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina erfarenheter? Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det? Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det? Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller musik som berör ert samtalsämne. Avslutande runda Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen, till exempel: Det här bär jag med mig från idag Något jag skulle vilja veta mer om Jag skulle vilja samtala vidare om Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?