Avfallsplan 2002-2008

Avfallsplan 2002-2008 Framtida avfallshantering i Åmåls kommun Foto Lars Anders Sjögren Åmåls kommun Projektledare Lars Anders Sjögren

Förord Avfallsplanen är ett av styrdokumenten för samhällsplaneringen i allmänhet med inriktning avfallsfrågor. Planen riktar sig i första hand till tjänstemän och politiker. Planen är också ett myndighetskrav. Det är också viktigt att inför framtiden, med detta dokument som bas, kunna informera allmänheten om kommunens verksamhet och inriktning i arbetet med avfallets hantering. Avfallshanteringen i Sverige genomgår en stor förändring där minimering av avfallsmängderna och återförande till kretsloppet är miljömål som starkt styr utvecklingen. Första steget för att nå uppsatta nationella miljökvalitetsmål inom sophanteringen är ett förbud mot deponering av brännbart avfall. Det andra steget inträder den 1 januari 2005 med förbud mot deponering av organiskt avfall. 2

Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 6 Sammanfattning... 9 Organisation... 10 Övergripande målsättningar och åtgärder... 11 Avfallsskatt... 14 Renhållningstaxor och avgifter... 15 Måluppfyllelse från tidigare avfallsplan... 18 Avfall med producentansvar inom kommunen... 19 Avfallstyper inom Åmåls kommun... 20 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 20 Ursprung... 20 Mängder... 20 Insamling och hantering... 21 Åtgärder för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 21 Mål... 21 Åtgärd... 21 Förväntade resultat... 21 Styrmedel... 21 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 22 Tillsyn... 22 Återvinningsstationer i Åmåls kommun... 23 Ursprung... 23 Mängder... 23 Insamling och hantering... 24 Åtgärder för återvinningsstationer... 25 Mål... 25 Åtgärd... 25 Förväntade resultat... 25 Styrmedel... 26 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 26 Tillsyn... 26 Återvinningscentralen... 27 Ursprung... 27 Mängder... 27 Insamling och hantering... 28 Åtgärder för återvinningscentralen... 29 Mål... 29 Åtgärd... 29 Förväntade resultat... 29 Styrmedel... 29 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 29 Tillsyn... 29 Park- och trädgårdsavfall... 30 Ursprung... 30 Mängder... 30 Insamling och hantering... 30 3

Åtgärder för park- och trädgårdsavfall... 30 Mål... 30 Åtgärd... 30 Förväntade resultat... 30 Styrmedel... 30 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 31 Tillsyn... 31 Bygg- och rivningsavfall... 32 Ursprung... 32 Mängder... 32 Insamling och hantering... 32 Åtgärder för bygg- och rivningsavfall... 32 Mål... 32 Åtgärd... 32 Förväntade resultat... 33 Styrmedel... 33 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 33 Tillsyn... 33 Avfall från energiutvinning... 34 Ursprung... 34 Mängder... 34 Insamling och hantering... 34 Åtgärder för avfall från energiutvinning... 34 Mål... 34 Åtgärd... 34 Styrmedel... 34 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 34 Tillsyn... 35 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten... 36 Ursprung... 36 Mängder... 36 Insamling och hantering... 36 Åtgärder för avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten... 36 Mål... 36 Åtgärd... 36 Styrmedel... 37 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 37 Tillsyn... 37 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten... 38 Avfall från utvinning av mineraliska produkter... 39 Ursprung... 39 Mängder... 39 Insamling och hantering... 39 Åtgärder för avfall från utvinning av mineraliska produkter... 39 Styrmedel... 39 Ansvar... 39 Tillsyn... 39 Branschspecifikt industriavfall... 40 Ursprung... 40 Mängder... 40 Insamling och hantering... 40 Åtgärder för branschspecifikt industriavfall... 40 Mål... 40 Åtgärd... 40 Styrmedel... 41 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 41 Tillsyn... 41 4

Ej branschspecifikt industriavfall... 42 Ursprung... 42 Mängder... 42 Insamling och hantering... 42 Åtgärder för ej branschspecifikt industriavfall... 42 Mål... 42 Åtgärd... 42 Styrmedel... 42 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 43 Tillsyn... 43 Specialavfall... 44 Ursprung... 44 Mängder... 44 Insamling och hantering... 46 Åtgärder för specialavfall... 47 Mål... 47 Åtgärd... 47 Förväntade resultat... 47 Styrmedel... 47 Ansvar / tidpunkt / kostnad... 47 Tillsyn... 47 Avfallsanläggningar... 48 Östby avfallsanläggning... 48 Historik... 48 Avfallsmängder... 49 Miljöpåverkan... 50 Åtgärder för Östby avfallsanläggning... 51 Mål... 51 Åtgärd... 51 Förväntade resultat... 51 Styrmedel... 52 Ansvar / Tidpunkt / Kostnad... 52 Tillsyn... 52 Avslutade deponier... 53 Åmål 5:2, Södra mossen... 53 Historik... 53 Miljörisker... 53 Åtgärder för Åmål 5:2, Södra mossen... 53 Tösse, Tydje-Torpane 1:8... 53 Historik... 53 Miljörisker... 53 Åtgärder för Tösse, Tydje-Torpane 1:8... 53 5

Inledning Avfallshanteringen i Sverige är reglerad i miljöbalken och med stöd av balken har ett antal följdförfattningar tillkommit bland annat avfallsförordningen. Miljöbalken föreskriver att det i varje kommun skall finnas en avfallsplan och en renhållningsordning. Kultur- och servicenämnden har verksamhetsansvar för avfallshanteringen inom kommunen. Riksdagen har 1 januari 2002 infört förbud mot att deponera utsorterat brännbart avfall och från 1 januari 2005 gäller förbud mot deponering av organiskt avfall generellt. Riksdagen har även föreskrivit att, efter 1 januari 2002, utsorterat brännbart avfall skall förvaras och transporteras skilt från annat avfall. Detta innebär att avfallsminimering, maximering av återanvändning och återvinning samt att främja miljöanpassad avfallshantering har varit ledande principer i arbetet med denna avfallsplan. FN: s handlingsprogram Agenda 21 och kommunernas lokala Agenda 21 har utgjort riktlinje i arbetet med avfallsplanen. Miljöbalkens första avdelning inleds med övergripande bestämmelser där balkens 1:a kapitel 1 börjar med dessa rader: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skyddar människa och miljö genom att främja en ekologiskt hållbar utveckling och när det gäller avfall är kapitel 15 av stor betydelse. Naturvårdsverket beslutade den 15 mars 1999 om ändring i kungörelsen (1998:902) med föreskrifter om innehåll i kommunala avfallsplaner innebärande att Åmåls kommun skall kartlägga allt avfall samt planera åtgärder för att minska dess mängd och farlighet. Planen skall även innehålla bedömning av miljörisker och avfallsmängder för såväl pågående och avslutade deponier. Kommunen har, enligt miljöbalkens 15 kapitel, ett ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall, med undantag för sådant avfall för vilket producentansvar gäller. Kommunen har dessutom ett planeringsansvar som omfattar inte enbart hushållsavfallet utan även avfall från andra verksamheter i kommunen. I en avfallsplan skall kommunen beskriva den planerade, framtida hanteringen av allt avfall inom kommunen. I Åmål har kultur- och serviceförvaltningen kommunstyrelsens uppdrag att svara för arbetet med avfallsplaneringen. Den senaste avfallsplanen för kommunen utarbetades 1993. Nuvarande förslag är utarbetat i samråd med bygg- och miljöförvaltningen. 6

Föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan har utformats av Naturvårdsverket, NFS (1999:3), vilka presenteras nedan. Vilka typer av avfall och uppgifter skall planen innehålla? alla avfallstyper som uppkommer i kommunen alla avfallstypers ursprung uppgifter om i vilka mängder varje avfallstyp förekommer uppgifter om avfall för vilket kommunen inte har bortforslingsskyldighet eller återvinnings-/bortskaffningsskyldighet Hur skall avfallet indelas? 1. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 2. Park- och trädgårdsavfall 3. Bygg- och rivningsavfall 4. Avfall från energiutvinning 5. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten 6. Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten 7. Avfall från utvinning av mineraliska produkter 8. Branschspecifikt industriavfall 9. Ej branschspecifikt industriavfall 10. Specialavfall Vad skall framgå i planen? hur olika typer av avfall samlas in hur olika typer av avfall transporteras hur olika typer av avfall återvinns eller bortskaffas om en viss hantering av avfall utgör en åtgärd i syfte att återanvända eller återvinna detta eller syftar till att underlätta sådan återanvändning eller återvinning skall detta särskilt framgå Vad skall kartläggas ytterligare? områden eller anläggningar i kommunen där avfall bortskaffas avfallsupplag som inte längre används för detta ändamål bedömning av samtliga anläggningars risker från miljöskyddssynpunkt hur kommunen har bedömt miljörisken för samtliga anläggningar Finns det ytterligare uppgifter som skall ingå i planen? de åtgärder kommunen avser att vidta för att avfallet skall kunna tas om hand på ett från resurshushållnings- och miljöskyddssynpunkt lämpligt sätt förväntade resultat av beslutande åtgärder vad gäller minskade avfallsmängder, återanvänt och återvunnet material samt utvunnen energi vilket sätt och i vilken omfattning olika behandlingsmetoder avses användas för olika typer av avfall och avfallsfraktioner 7

Definitionen av avfall är enligt Miljöbalkens 15 kapitel 1 : Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfallsplanen skall ge ett bra underlag för vidare beslut gällande att skydda människa och miljö från negativ påverkan på grund av avfallet i kommunen. Planen är i sig bara ett verktyg för en bättre avfallshantering. I det egentliga arbetet för att minska avfallsmängderna och minska miljöpåverkan från avfallshanteringen måste alla, vi som enskilda personer, företag och institutioner medverka. Även planeringsprocessen inom kommunens förvaltningar och bolag måste fortsätta och resurser måste avsättas för att föreslagna åtgärder skall kunna genomföras. 8

Sammanfattning Åmåls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av förutvarande Åmåls stad och Tössbo kommun. Kommunen som ligger i den nordöstra delen av Västra Götalands län, omfattar en areal på 481 km 2 och har cirka 13 000 invånare. Av befolkningen bor cirka 10 000 i Åmåls kommuns centralort. Övriga mindre tätorter inom kommunen är Edsleskog, Fengersfors, Tösse och Ånimskog. Kommunerna Åmål och Säffle driver genom avtal, med Åmåls kommun som huvudman, gemensamt Östby avfallsanläggning. Anläggningen ligger nära kommungränsen mellan kommunerna. Fram till år 1994 deponerade även Grums kommun här. Östby avfallsanläggning har av deponi, mellanlagring och kompostering. Försök görs också att behandla oljeskadad jord. Vidare finns inom området återvinningsstation och återvinningscentral. För farligt avfall finns ett mellanlager för korttidslagring. Hushållen har även 13 återvinningsstationer till förfogande utplacerade i kommunen. År 2001 används genomgående som referensår vad gäller statistik och andra kostnader eller mängder. Insamlade mängder av olika avfallstyper sammanfattas i tabell 1. De avfallsmängder som hänförs till rubriken Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall omfattar även avfall med producentansvar. Allt farligt avfall från kommunen redovisas under rubriken Specialavfall då det är svårt att med dagens redovisningssystem separera avfallsgruppernas farliga avfall från varandra. Tabell 1. Insamlade mängder av avfall inom Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd ton/år Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 5310 Park- och trädgårdsavfall 227 Bygg- och rivningsavfall 1007 Avfall från energiutvinning 178 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten 1661 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten 0 Avfall från utvinning av mineraliska produkter 583 Branschspecifikt industriavfall 561 Ej branschspecifikt industriavfall 3974 Specialavfall 13502 Summa 27004 9

Organisation Inom Åmåls kommun hanteras avfall av hushållen, privata företagare och kommunen. Kommunens egen organisation med ansvar för avfallsfrågor presenteras i blockschemat nedan. Kultur och servicenämnden Bygg och miljönämnden Kultur och serviceförvaltningen Bygg och miljöförvaltningen Driftchef Projekt och utredning Kommunekolog Platschef Miljöingenjör Projektanställd Administration Miljö och hälsoskyddsinspektörer Bilförare Deponipersonal 10

Övergripande målsättningar och åtgärder Det övergripande målet för Åmåls avfallshantering är att minska avfallets mängd och farlighet under miljömässigt godtagbara former. I varje led av produktion, konsumtion och avfallshantering finns utrymme att minska mängden avfall. Ett fruktbart samarbete med Säffle kommun har inletts. I arbetet har en gemensam strategi utarbetats innehållande tio punkter. Synen på hur avfall skall omhändertas samt det regelverk som styr hantering av avfall har förändrats mycket kraftigt under de senaste åren. Även under kommande år kommer stora förändringar att ske. Samtliga kommuner står inför viktiga vägval rörande avfallshanteringen. Kraven på hantering och omhändertagande av avfall har skärpts och kommer att ytterligare att skärpas. För att på kommunal nivå kunna följa gällande regelverk, är det ofta nödvändigt att i någon mån förändra nuvarande avfallshantering. Åtgärdsarbetet för att uppfylla de regler som styr avfallshanteringen pågår redan i Åmål och Säffle. Som exempel har en anpassningsplan för Östby miljöstation inlämnats till tillsynsmyndigheten där det beskrivs hur de kommande kraven på deponin skall uppfyllas. Åmål och Säffle har sökt dispens från förbudet att deponera brännbart avfall. Båda kommunerna har arbetat med miljöpolicy för respektive kommuns verksamhet. I Åmåls miljöpolicy anges bland annat: Energi, material, ämnen och kemikalier ska användas på ett sådant sätt att det medför en ekologiskt hållbar utveckling. I Säffles miljöpolicy anges bland annat: Kommunen skall inom ramen för sin kompetens ta sitt ansvar för att internationella, nationella och regionala miljömål uppfylls. Dessa punkter i respektive miljöpolicy utgör en god grund för en kommunal viljeyttring. Med dessa som utgångspunkt kan kommunerna bygga vidare på arbetet med en god avfallshantering. Huvudmålet i kommunerna är att avfallsmängderna skall minska. Allt material som kan återanvändas skall återanvändas genom sortering. Allt material som kan återvinnas skall återvinnas genom sortering. Hushållsavfall skall behandlas med den metod som enligt kommunen är mest lämplig med avseende på avfallets egenskaper. Miljöskadliga ämnen i avfallet skall minska. Det lätt nedbrytbara avfallet skall i görligaste mån komposteras. Det långsiktiga målet med slamhanteringen skall vara att föra tillbaka näringsämnena i kretsloppet. Avfallshanteringen skall präglas av hög standard, både hygieniskt och sanitärt. Utförlig information och ett stort engagemang från alla aktörer skall ligga till grund för att målsättningen skall lyckas. All kommunal avfallshantering skall vara taxefinansierad. Avfallsplanen skall revideras och anpassas till målen. 11

I miljöbalken finns ett generellt krav på att beakta hushållnings- och kretsloppsprinciperna som bland annat innebär ett ansvar att alltid beakta möjligheterna till återanvändning. Hårdare krav på producenterna och införandet av skatt för deponi ökar också stimuleringen för att återvinna avfallet. De två mest betydande förordningarna i miljöbalkens 15 kapitel rörande avfall tillhörande detta kapitel är: Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) förordning (SFS 2001:512) om deponering av avfall Riksdagen har beslutat om en nationell struktur med 15 övergripande miljökvalitetsmål och ett 70-tal mer konkreta delmål. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått uppdraget att anpassa, konkretisera och precisera målen till en regional nivå i länet. Länsstyrelsen följer de nationella delmålen vad det gäller avfall, vilka är: Mängden deponerat avfall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. 12

Diagram 1 redovisar avfallsmängderna, från både Åmål och Säffle kommuner, till deponi på Östby avfallsanläggning. Från och med år 2003 visar diagrammet en prognos som baseras på att 2003 sker en förändrad behandling av hushållssopor med 30 % och år 2004 med 55 %. År 2005 behandlas 90 % av hushållssopor på annat sätt. I samtliga prognoser förväntas allt trädgårdsavfall komposteras. Mängd deponerat från Åmål och Säffle kommuner 40000 35000 30000 ton/år 25000 20000 15000 10000 5000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Diagram 1. Mängd deponerat avfall från år 1993 till år 2005 där de sista tre åren är prognoser. De riksomfattande målen för återvinning eller återanvändning av förpackningar redovisas i tabell 2. Då mängderna av inkommande förpackningar till kommunen är svåra att kartlägga blir troligen återvinningsresultatet inom kommunen alldeles för osäkert att lämna rapport om. Tabell 2. Riksomfattande mål för återvinning eller återanvändning av förpackningar Förpackningsslag Återvinning i viktprocent fr.o.m. 30 juni 2001 Aluminium, ej dryckesförpackningar 70 % materialutnyttjande Aluminium dryckesförpackningar 90 % materialutnyttjande Papp, papper och kartong 70 % (minst 40% materialutnyttjande) Wellpapp 65 % materialutnyttjande Plast, ej PET-flaskor 70 % (minst 30% materialutnyttjande) PET-flaskor 90 % materialutnyttjande Stålplåt 70 % materialutnyttjande Glas 70 % materialutnyttjande Förpackningar av trä 70 % (minst 15% materialutnyttjande) Förpackningar av övrigt material 30 % (minst 15% materialutnyttjande) 13

På uppdrag av regeringen utarbetade Naturvårdsverket ett mål redan år 1994 som eftersträvade att inget osorterat avfall skulle deponeras. Då avfallsproblemet växte i Sverige så föreslog Naturvårdsverket i rapport Aktionsplan avfall bland annat stopp 1 januari 2002 att deponera utsorterat brännbart avfall. Även transport av utsorterat brännbart avfall måste ske avskiljt från övrigt avfall. Brännbart avfall är sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Möjligheter att få dispens från dessa förbud finns under förutsättning att kommunen visar hög ambitionsnivå att uppnå ställda krav. För att möta de nya kraven på förändrad avfallshantering har Åmål och Säffle kommuner under sommaren 2002 anlitat ett konsultföretag för en förstudie. Förstudien skall tydliggöra gällande och kommande krav på sortering, återvinning och omhändertagande av avfall. Studien skall även innehålla en konsekvensbeskrivning med förslag på lösningar. Dessa förslag skall gälla förändrad hantering vid avfallets källa och transporter till avfallsanläggningen. Skulle förändring av hanteringen ske vid mottagningsanläggningen skall förslag till lösning finnas även här. Avfallsskatt Från och med den 1 januari 2000 gäller en ny lag (1999:673) om skatt på avfall. Av lagen framgår bland annat att avfallskatt skall utgå med 250 kr per ton avfall som tillförs en avfallsanläggning eller uppkommer inom en verksamhet, där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering. Skatten är ökad till 288 kr per ton avfall år 2002 och förväntas höjas till 370 kr år 2003. Förutsättningen för att skatt skall utgå för en deponi är att den deponerade mängden avfall överstiger 50 ton per år och att förvaring skall ske under längre tid än 3 år. Avdrag kan endast göras för avfall som tidigare tagits upp för beskattning. Denna avdragsmöjlighet innebär att skatten endast belastar det avfall som slutligen deponeras på anläggningen. Skatt skall inte tas ut om deponering eller förvaring uteslutande sker på inerta deponier, så kallade schaktmassetippar (inert avfall: avfall som inte reagerar kemiskt med annat material det kommer i kontakt med). Skatten är ett styrmedel ämnat att i första hand minska avfall till deponi så att återvinning och återanvändning gynnas. Skatten är även tänkt att uppmuntra till en mer miljöriktig avfallshantering som till exempel kompostering, rötning eller förbränning med avseende på energiutvinning. 14

Renhållningstaxor och avgifter Miljöbalken medger kommunen rätt att meddela föreskrifter om att avgift skall betalas för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Avgiften skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen. Kommunfullmäktige har, med stöd av 27 kap. 4 i miljöbalken, i beslut den 20 december 2000 om avfallstaxa meddelat föreskrifter om att avgift skall betalas för insamling, transport, återvinning samt bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. All avfallshantering är taxefinansierad. Diagram 2 redovisar procentuell fördelning år 2001 av taxefinansierad hantering av avfall. Deponiavgifter omfattar kostnader för deponin men även behandlingskostnader för till exempel vitvaror, farligt avfall och elektronik. Administrationskostnader omfattar bland annat kontorsmaterial och lokalkostnader. Exempel på saker som ingår i delen övrigt är kärl, säckar, städning av återvinningsstationer och garageplatser för fordon. Fördelningsdiagram 2001 Personalkostnader Fordonskostnader Administrationskostnader Deponiavgifter Avfallsskatt Övriga kostnader Skatt 17% Adm. Övrigt 4% 6% Personal 35% Fordon 17% Deponi 21% Diagram 2. Fördelning av taxefinansierad avfallshantering. 15

Taxor för sophämtning redovisas i tabell 3 gällande från 1 januari 2002 och tills vidare för Åmåls kommun. På samtliga priser tillkommer moms. Tabell 3. Taxor för sophämtning gällande från 1 januari 2002 och tillsvidare för Åmåls kommun. På samtliga priser tillkommer moms 1gg/vecka var 14:e dag var 28:e dag var 12:e vecka 140 liters kärl 1260:- 670:- 400:- 250:- 190 liters kärl 1400:- 805:- 500:- x 240 liters kärl 1540:- 940:- x x 370 liters kärl 2400:- 1415:- x x 660 liters kärl 3550:- 2165:- x x 160 liters säck 1260:- 670:- 400:- 250:- 240 liters säck 1625:- x x x Fritidshus 1/5-30/9 140 liters kärl x 500:- x x 160 liters säck x 500:- x x 190 liters kärl x 600:- x x 370 liters kärl x 750:- x x Tippavgifter som tippas vid Östby sopstation för industri- och affärssopor redovisas i tabell 4, exklusive avfallsskatt 288 kr/ton. Gäller från och med 1 januari 2002 och tillsvidare. Moms tillkommer på samtliga avgifter och skatter. Nuvarande minimiavgift för varje deponering är 100 kronor (gäller inte personbilskärra från hushåll). Till minimiavgiften tillkommer avfallsskatt. 16

Tabell 4. Nuvarande tippavgifter vid Östby sopstation för industri- och affärssopor, exklusive moms och avfallsskatt. Avfallsslag Anmärkning pris kr/ton Ospecificerat Hushållsavfall 800 Affärsavfall partihandel, varuförmedling, detaljhandel) 600 Industriavfall (osorterat) 800 Byggnadsavfall (osorterat) 800 Isolering (sten- och glasull) 100 Slam (avloppsverk) 200 Slam (Peterson) 100 Slam (Bilvårdsanläggningar) 1 000 Aska 200 Gödsel 200 Trädgårdsavfall 200 Bark 100 Stenmjöl 200 Oljeskadad jord 500 Vitvaror (ej kylmöbler) 50 Halm 200 Fyllnadsmassor (sten, betong, tegel, grus) 50 Asbestavfall 1 000 Virkesavfall (rent och flisbart) 50 Virkesavfall (målat trä, tryckimpregnerat, slipers) 100 Finskrot (<1,0 x 0,5 x 0,5 m) 50 Grovskrot (>1,0 x 0,5 x 0,5 m) 300 Däck 800 Däck på fälg (gäller även hushåll) 32:-/st Kylmöbler 7 000 Elektronikskrot/dataskrot (ej hushåll) 6 000 Ljuskällor (lysrör, kvicksilver-, natrium-, halogenoch lågenergilampor) 6:-/st 17

Måluppfyllelse från tidigare avfallsplan I Åmål kommuns tidigare avfallsplan, vilken var utarbetad år 1993, antas att avfallsmängden ökar obetydligt. I 2002 års avfallsplan antas att ingen ökning av den totala avfallsmängden sker. Prognoser över avfallsflödena utarbetades för år 1994 och år 2000 och baserades på avfallsmängder från hushållen år 1991. Prognoser och avfallsmängder från avfallsplanen redovisas i tabell 5. Utfallet för år 2001 redovisas även. Deponimängderna har minskat, till stor del tack vare att kompostering sker av slammet från avloppsreningsverket och att industriavfallet sorteras i en högre grad. Mängden insamlade metaller har sjunkit. Orsaken kan inte påvisas, men en trolig anledning kan vara att ett tidigare skrotningsföretag i kommunen lagts ner med åtföljande osäker mängdberäkning av metallavfall. Den stora ökningen av farligt avfall beror på att fler fraktioner är nu redovisade i denna grupp. Prognosen för mängden brännbart avfall konstateras ha varit för hög. Övriga typer av avfall följer prognoserna förhållandevis väl. Det lägre utfallet för fraktionen glas beror på att siffror för återlämnade tomglas inte är medräknade. Tabell 5. Avfallsmängder 1991 och 2001 samt prognoser för avfallsmängder för 1994 och 2000 (framtagna 1992) Avfallstyp Mängd 1991 Mängd, prognos 1994 Mängd, prognos 2000 Mängd 2001 ton/år ton/år ton/år ton/år Deponi 12386 13046 11420 7893 Metaller 2889 3074 3158 1200 Miljö farligt avfall 787 787 800 3577 Papper 520 750 850 979 Glas 78 250 300 174 Textil 10 33 35 38 Brännbart 0 534 2088 843 Kompost 0 26 906 1379 Plast/Gummi 0 0 403 399 Summa 16670 18500 19960 16482 18

Avfall med producentansvar inom kommunen I förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar finns bestämmelser om att en kommunal avfallsplan skall innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningsavfall. Producentansvar innebär att en producent som yrkesmässigt tillverkar, försäljer eller importerar en produkt, skall se till att materialen och komponenterna i första hand återanvänds om detta är miljömässigt motiverat. I andra hand gäller att materialåtervinning har företräde framför energiutvinning. Produkter som berörs är bland annat förpackningar, papper, batterier, däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter. Det sker fortsatt arbete med att införa producentansvar för andra varugrupper och syftet med producentansvar är att det skall leda till en mer miljöanpassad produktutveckling. Producent skall se till att produkten/förpackningen omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. I och med att det föreligger ett producentansvar har kommunen formellt ingen skyldighet att driva och underhålla återvinningsstationer där behållare för olika fraktioner är uppställda. Det ligger dock i kommunens intresse att insamlingen och återvinningen fungerar bra och att återvinningsstationerna sköts på ett acceptabelt sätt. Återvinning och återanvändning av aluminiumburkar och returflaskor sköter affärerna i kommunen. Kommunen har endast övergripande kontroll av denna insamling och har inget att anmärka på. Även insamling av bilar och däck sköter branschknutna företag och inte heller på denna insamling har kommunen någon anmärkning. Förordningar i miljöbalkens 15 kapitel rörande producentansvar är: Förordning (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Förordning (1997:645) om batterier Förordning (1997:788) om producentansvar för bilar Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Bilskrotningsförordningen (1975:348) 19

Avfallstyper inom Åmåls kommun Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Rubriken Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall omfattar allt avfall som insamlas med kommunens komprimerande sopbilar, grovavfall, latrin och matavfall. Även avfall som insamlas vid återvinningsstationerna och återvinningscentralen är samlat under denna rubrik. En viss del farligt avfall, förut benämnt miljöfarligt avfall, tillhör denna grupp som beskrivs under rubriken Specialavfall. Ursprung Hushållsavfall är ett uttryck för avfall som erhålles från hushåll, affärer, personalmatsalar, restauranger, skolor mm. Hushållsavfallet innehåller en mängd beståndsdelar och substanser. Det ökade miljömedvetandet har medfört en separat insamling av batterier och miljöfarligt avfall samt återvinning av en stor mängd glas, plast, papper och metallförpackningar som inte går till deponi. Hushållsavfallet som går till deponi innehåller, trots återvinning, en stor andel papper och plast. Begreppet hushållsavfall omfattar även verksamhetsavfall där hushållsavfallet utgör det avfall som kommer från en- och flerfamiljshus. Verksamhetsavfall kommer från kontor, affärer, skolor, serveringar eller dylikt. Grovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen, som inte ryms eller av andra skäl inte kan läggas i sopkärl eller säck för hushållsavfall. Grovavfall är exempelvis utrangerade vitvaror, elektronik, möbler, cyklar och liknande. Latrin hör till avfall som erhålles från fritidshus och annan sommarknuten verksamhet utan kommunalt avlopp. Mängder Avfallsmängder ur fraktionerna hushållsavfall, verksamhetsavfall, grovavfall, latrin och matavfall insamlat under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 6. Viktberäkning i uppdelningen av hushålls- och verksamhetsavfallet är procentuellt beräknad med avseende på volym. Tabell 6. Mängder av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Hushållsavfall 2382 200301 Verksamhetsavfall 1106 200301 Grovavfall 357 200301 Latrin 17 200306 Matavfall 39 200306 Summa 3901 20

Insamling och hantering Kommunen ombesörjer all hämtning av hushålls- och verksamhetsavfall inom tätorten och glesbygden. Insamling sker i komprimerande sopbilar enligt uppgjorda körturer. Hämtningsintervallen är från och med 1 oktober 2001 varannan vecka året om. Annan hämtningsintervall kan beställas från flerbostadshus, affärer, industrier, kontor m.m. inom tätorterna Åmål, Tösse, Ånimskog, Fengersfors och Edsleskog. Sommarhämtning för fritidshus sker varannan vecka under perioden 1 maj-30 september. Insamling av grovavfall från hushållen sker vid Östby återvinningscentral. Transport till centralen ombesörjs av abonnent men transport kan utföras av kommunen mot ersättning. Latrinavfallet hanteras med hjälp av separata latrinbehållare från respektive hämtningsställe. Kommunen utför separat latrin- och matavfallshämtning varannan vecka där insamling sker med täckt släpkärra. Åtgärder för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Mål Hushållsavfall skall behandlas med den metod som enligt kommunen är mest lämplig med avseende på dess egenskaper. För latrin och matavfall är målet att allt avfall skall tillbaka till kretsloppet. Åtgärd Sortering av hushållsavfall bör ske vid källan och utsorterat brännbart avfall skall transporteras skilt från övrigt avfall. För latrin görs en utredning om övergång till mulltoaletter hos abonnenter och resterande latrin behandlas vid avloppsreningsverket. För matavfallet görs även där en utredning angående återanvändning för djurfoder efter upphettning. Alternativet är att kompostera matavfallet eller behandla även detta vid avloppsreningsverket. Förväntade resultat Ingen deponering av brännbart avfall eller biologiskt avfall. Ingen deponering av latrin. Ingen deponering av matavfall. Styrmedel Information plus taxor, skatter och lagar. 21

Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Källsortering och förändrad transport Kultur- och 2004 500-900 kr/ton servicenämnden Förändrad latrinhantering Kultur- och servicenämnden 2004 befintlig driftsbudget Förändrad matavfallshantering Kultur- och servicenämnden 2004 befintlig driftsbudget Tillsyn Bygg- och miljönämnden. 22

Återvinningsstationer i Åmåls kommun Bild 1. Återvinningsstation i Åmål. Foto Lars Anders Sjögren Ursprung Produkter med producentansvar som kommuninvånare lämnar för återvinning eller återanvändning. Det finns 8 stycken utplacerade stationer i centralorten och 5 stationer vid de mindre tätorterna inom kommunen. Det finns även en återvinningsstation på Östby avfallsanläggning, som upptas under rubriken återvinningscentralen, då den är gemensam för Säffle- och Åmåls kommuner. De olika fraktionerna vid återvinningsstationerna är: Kartong, tidningar, metallförpackningar, hård- och mjukplast, färgat- och ofärgat glas, textilier samt batterier. Wellpapp insamlas inte vid återvinningsstationerna då det sker en separat wellpapptur i centralorten. Mängder Insamlade mängder från återvinningsstationer i Åmåls kommun redovisas i tabell 7. Tabell 7. Mängder material insamlade vid återvinningsstationer i Åmåls kommun Avfallstyp Mängd Tidningar (ton/år) 390 Kartong (ton/år) 132 Wellpapp (m 3 /år) 1300 Textilier Emmaus (ton/år) 6,7 sorterat Textilier UFF (ton/år) 30 osorterat Färgat glas (ton/år) 91 Ofärgat glas (ton/år) 76 Hårdplast (ton/år) 7 Mjukplast (ton/år) 28 Metallförpackningar (ton/år) 18 Brunstensbatterier (kg/år) 1074 Laddningsbara batterier (kg/år) 101 Knappcellsbatterier (kg/år) 5,3 23

Insamling och hantering Insamlingen sker genom att kommuninvånarna transporterar avfallet till återvinningsstationerna. Dock sker en liten del av insamlingen genom ett separat hämtningssystem hos mindre företag av privat entreprenör. Tömning av behållare och transport av material för återvinning redovisas i tabell 8. Tabell 9 visar återvinningsbehållare vid de olika stationerna i kommunen. Vad gäller tidning, kartong, mjukplast, hårdplast, ofärgat- och färgat glas är 8 återvinningsstationer utplacerade i centralorten samt 5 stationer utplacerade på landsbygden. Batteriinsamling sker vid samtliga återvinningsstationer, insamling av batterier sker i separata behållare på kommunens sopbilar i samband med övrig sophämtning. Sopbilarna är utrustade med batteriinsamlingsutrustning. Sortering av batterier sker vid Östby avfallsanläggning där de även mellanlagras inför transporten till destruktionsanläggning. I den så kallade wellpappturen sker insamlandet genom Ragn-Sells AB. Här ingår även plast och färgat glas, som transporteras vidare till återvinning. Textilier insamlas vid de flesta återvinningsstationerna och hämtas för återvinning av UFF och Emmaus. Textilier som insamlas för Emmaus transporteras av kommunen till en mellanlagringsstation, där sortering sker i väntan på vidare transport till återanvändning och bistånd. Av insamlat material går ca 25-30 % till deponi. Insamling sker efter behov vid återvinningsstationerna cirka 1-2 gånger i veckan av ett dagcenter i Åmål. Textilier som insamlas för UFF transporteras av UFF till en mellanlagringsstation utanför kommunen. Sortering sker där för transport till återanvändning och bistånd. Tömning av återvinningsstationerna sker cirka 1-2 gånger i veckan av UFF. Ca 20 % av materialet kan inte återanvändas. Tabell 8. Översikt av entreprenörer, behandling och tömningsintervaller för de olika fraktionerna vid återvinningsstationerna i Åmåls kommun. Avfallstyp Entreprenör Behandlingsanläggning Tömningsintervall Tidningar IL-recycling Pappersbruk Varje vecka Kartong IL-recycling Pappersbruk Varje vecka Wellpapp Ragn-Sells AB, IL-recycling Returwell Varje vecka Textilier Emmaus Emmaus Dagcenter Åmål Varje vecka Textilier UFF UFF UFF Varje vecka Färgat glas Lars Larsson Grävmaskiner Svensk glasåtervinning Varannan vecka Ofärgat glas Lars Larsson Grävmaskiner Svensk glasåtervinning Varannan vecka Hårdplast Ragn-Sells AB Plastkretsen Varannan vecka Mjukplast Ragn-Sells AB Plastkretsen Varannan vecka Metallförpackningar Ragn-Sells AB Metallkretsen Varannan vecka Batterier Robertssons Åkeri AB SAKAB, SAFT AB Varannan vecka 24

Tabell 9. Återvinningsbehållare vid de olika stationerna i kommunen. Norra Preem Drottningsg. Årjängsg. Rösvallen Hamnpl. Vänersborgsv. Klöverv. Mellanbrog. Tidningar X X X X X X X X Kartong X X X X X X X X Wellpapp Textilier Em. X X X Textilier UFF X X X X X X X X Färgat glas X X X X X X X X Ofärgat glas X X X X X X X X Hårdplast X X X X X X X Mjukplast X X X X X X X Metallförp. X X X X X X X Batterier X X X X X X X X Tösse Ånimskog Fengersfors Edsleskog Mo Tidningar X X X X X Kartong X X X X X Wellpapp Textilier Em. Textilier UFF X Färgat glas X X X X X Ofärgat glas X X X X X Hårdplast X X X X X Mjukplast X X X X X Metallförp. X X X X X Batterier X X X X X Åtgärder för återvinningsstationer Mål Användarvänliga återvinningsstationer. Åtgärd En kontinuerlig tillsyn över insamling, transport och åtkomlighet sker i samarbete mellan berörda parter. Förväntade resultat Tillgängligheten, transporter och insamlingar skall ske på ett föredömligt sätt. 25

Styrmedel Information, lagar, taxor och avfallsskatt. Ett av de mest kraftfulla styrmedlen för en kretsloppsanpassad avfallshantering är införandet av hushållnings- och kretsloppsprincipen som en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Det långsiktiga syftet med producentansvar är att det ska leda till en mer miljöanpassad produktutveckling. Producentansvaret blir på så sätt ett styrmedel för att få producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, är lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Ökad standard vid återvinningsstationer Producenterna, Kultur- och servicenämnden 2003 befintlig driftsbudget Tillsyn Bygg- och miljönämnden. Kultur- och servicenämnden. 26

Återvinningscentralen Bild 2. Återvinningscentralen vid Östby avfallsanläggning. Foto Lars Anders Sjögren Ursprung Avfallets ursprung till återvinningscentralen är grovavfall, trädgårdsavfall, avfall med producentansvar, vitvaror, brännbart avfall, metaller och miljöfarligt avfall. Den bemannade centralen tar emot avfall från både Säffle kommun och Åmåls kommun då återvinningscentralen är gemensam dessa kommuner. Östby återvinningscentral är ett mellanlager för vidare transporter av avfallet till återvinning. För privata som betalar för sophämtning i någon av kommunerna utgår ingen avgift. Affärer och mindre industrier lämnar också sorterat avfall till centralen. Mängder Insamlade avfallsmängder till Östby återvinningscentral redovisas i tabell 10 då stationen även delas med Säffle kommun. Säffles del i det återvunna avfallet räknas på en uppskattad procentsats som är cirka 60 %. Mängder tillhörande Åmål och Säffle kommun har en trolig felmarginal med ca ± 10 % då båda kommunernas invånare levererar material till återvinningscentralen vid Östby avfallsanläggning. Dessa levererade mängder från respektive kommun är uppskattade i tabellen. 27

Tabell 10. Mängder avfall insamlade till Östby återvinningscentral 2001, inklusive Säffle kommuns avfallsdel Avfallstyp Åmål+Säffle ton/år Åmål ton/år Säffle ton/år Tidningar 66 27,26 38,74 Kartong 16 6,61 9,39 Wellpapp 26 10,74 15,26 Textil 2 0,83 1,17 Glas 16 6,61 9,39 Hårdplast 73 30,16 42,84 Mjukplast 13 5,37 7,63 Metallförpackningar 5 2,07 2,93 Metall (kommunskrot) 645 266,45 378,55 Kompost/Rotfrukt 31 12,81 18,19 Elektronik 66 27,26 38,74 Däck 425 175,57 249,43 Vitvaror 60 24,79 35,21 Summa 1444 596,52 847,48 Insamling och hantering Insamling av avfallet till Östby avfallscentral sker genom att kommuninvånarna transporterar avfallet och sorterar till respektive avfallsfraktion. Centralen är bemannad med utbildad personal som kan vägleda kommuninvånarna med sorteringen. För korttidslagring av farligt avfall är en miljöstation för detta ändamål uppställd vid Östby avfallscentral. Vid behov transporteras det farliga avfallet av Åmåls Miljöhantering AB till sin anläggning för mellanlagring och vidare transporter till destruktion eller återvinning. Denna hantering återfinns under rubriken Specialavfall. Östby återvinningscentral har även ett samarbetsavtal med El-kretsen i Sverige AB. Vitvaror lagras för avhämtning av Stena Transport för transport till Stena Fragmentering AB:s anläggning i Halmstad. För elektriska och elektroniska produkter sker uppsamlingen i containrar för vidare transport av Spångedal transportfirma till Return Årjäng för destruktion eller återvinning. Småbatterier insamlas och sorteras i godkända behållare. Transporten sker genom privat entreprenör till respektive destruktionsanläggning. Batterier av knappcellstyp samt kvicksilveroxidbatterier till SAKAB. Slutna nickelkadmium- och nickelmetallhydridbatterier till SAFT AB i Oskarshamn. Övriga brunsten- alkaline- och litiumbatterier läggs tillsvidare i lager. Kommunskrot insamlas i containrar för transport till Skrotfrag AB i Göteborg. Ospecifierat avfall deponeras. 28

Åtgärder för återvinningscentralen Mål Återvinningscentralen skall uppfylla dagens krav samt kunna möta kommande förändringar i hanteringen av avfallet. Åtgärd Mottagningsstation för mellanlagring av farligt avfall anpassas efter dagens krav på hantering. En hårdgjord platta med tillhörande utrustning för sortering av avfall projekteras. Interna transporter av containrar och ramp för tippning ses över. Förväntade resultat Återvinningscentralen motsvarar dagens krav samt möter kommande förändringar i hanteringen. Styrmedel Information, lagar, taxor och avfallsskatt. Ett av de mest kraftfulla styrmedlen för en kretsloppsanpassad avfallshantering är införandet av hushållnings- och kretsloppsprincipen som en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Mottagningsstaionen för farligt avfall anpassas till normer Kultur- och 2003 200 kkr servicenämnden Projektering av hårdgjord platta med tillhörande utrustning Kultur- och 2004 600 kkr servicenämnden Transporter av containrar och ramp för tippning Kultur- och servicenämnden 2004 400 kkr Tillsyn Länsstyrelsen 29

Park- och trädgårdsavfall Ursprung Parkavfall uppstår vid normal skötsel av parker och grönytor. Trädgårdsavfallet härrör från villabebyggelse och liknande. Okända mängder komposteras. Avfallet från kyrkogårdarna är av liknande karaktär, men är förhållandevis okänt för kommunen. Mängder Avfallsmängder av fraktionerna park- och trädgårdsavfall insamlat under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 11. Tabell 11. Mängder av park- och trädgårdsavfall från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Park- och trädgårdsavfall 228 200201 Insamling och hantering Insamling och transport till avfallscentralen sker av kommunen eller privata entreprenörer. Fastighetsägare transporterar även direkt till återvinningscentralen. Den kompostering som sker vid fastigheter är okänd. Åtgärder för park- och trädgårdsavfall Mål Allt park- och trädgårdsavfall skall återgå till kretsloppet på ett miljöriktigt sätt och transport av avfall skall minimeras. Åtgärd Utredning skall ske om förändrat hanteringssystem för omhändertagande under miljömässigt riktiga former. En högre andel av trädgårdsavfallet komposteras hos fastighetsägaren och övrigt park- och trädgårdsavfall flisas vid behov och tillförs en komposteringsanläggning. Behov av eventuell sorteringsplatta för parkavfall utreds. Förväntade resultat Självförsörjning av kompostmaterial samt att förekomst av park- och trädgårdsavfall i naturen upphör. Styrmedel Information, taxor, skatt och lagar. 30

Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Förändrad hantering av park- och trädgårdsavfall Kultur- och servicenämnden 2003 befintlig driftsbudget Tillsyn Bygg- och miljönämnden. 31

Bygg- och rivningsavfall Ursprung Bygg- och rivningsavfall uppstår vid husbyggnads- och anläggningsverksamhet i samband med nyproduktion, rivnings- eller ombyggnadsverksamhet. Mängderna varierar kraftigt beroende på byggnadsteknik och materialval. Mängder Avfallsmängder av fraktionerna bygg- och rivningsavfall insamlat under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 12. Tabell 12. Mängder av bygg- och rivningsavfall från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Betong 2 170101 Slipers 8 170201 Fyllnadsmassor 385 170501 Bygg- och rivningsavfall 528 170904 Trä 83 200107 Summa 1006 Insamling och hantering Bygg- och rivningsavfall samt fyllnadsmassor körs till Östby avfallsanläggning genom privata entreprenörer samt även av kommunens fordon. Inert avfall körs även till en separat deponi. Övrigt bygg- och rivningsavfall återvinns eller återanvänds. Åtgärder för bygg- och rivningsavfall Mål Allt bygg- och rivningsavfall skall sorteras före behandling. Ökad samordning kring hantering av inert avfall så att högre kontroll av olika typer och mängder sker som ger möjligheter att återanvända större mängd material. Åtgärd När bygg- och rivningstillstånd söks hos bygg- och miljönämnden skall lösning för omhändertagande av avfallet även redovisas för att få bygg- eller rivningslov. Allt material av trä och metall sorteras vid avfallsanläggningen för återvinning eller återanvändning. Övrigt material deponeras. Vid tillståndsprövningen hos bygg- och miljöförvaltningen avseende inert avfall skall samråd ske med kontaktperson vid kultur- och serviceförvaltningen innan beslut om deponi eller mellanlagring. 32

Förväntade resultat Ökad återvinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall. Ökad återanvändning av och en bättre kontroll på hanteringen av inert avfall. Styrmedel Information, taxor, skatter och lagar. Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Ökad sortering av bygg och rivningsavfall Bygg- och miljönämnden 2002 tillägg för entreprenör Åtgärdspaket för inert avfall Bygg- och miljönämnden, Kultur- och servicenämnden 2003 befintlig driftsbudget Tillsyn Bygg- och miljönämnden. 33

Avfall från energiutvinning Ursprung Restprodukter i form av flygaska från energiutvinning uppstår i fjärrvärmecentraler, industrins energianläggningar och bostadsfastigheter. Biobränsleanläggningar är dominerande askproducenter i kommunen. Mängder Avfallsmängder från energiutvinning insamlat under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 13. Tabell 13. Avfallsmängder från energiutvinning från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Ved- flis- och torveldning 178 190114 Insamling och hantering Avfall från energiutvinning körs till Östby avfallsanläggning av privat entreprenör. Deponering sker vid avfallsanläggningen. Åtgärder för avfall från energiutvinning Mål Restprodukter från biobränsleanläggningar återförs till kretsloppet. Åtgärd Diskussion med nuvarande askproducenter med syfte att askan återförs till kretsloppet. Vid nyproduktion av biobränsleanläggningar ställs kravet att askan inte får deponeras utan istället återförs till kretsloppet. Förväntade resultat Minimal deponering av aska. Styrmedel Information, taxor, skatt och lagar. Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Askhantering från biobränsleanläggningar Bygg- och miljönämnden 2003 befintlig driftbudget 34

Tillsyn Bygg- och miljönämnden. 35

Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Ursprung Kommunen har tre avloppsreningsverk. Från de mindre verken (Tösse och Edsleskog) transporteras avskilt slam till avloppsreningsverket i Åmål för behandling (rötning och avvattning). Enskilda avloppsanläggningar tömmes en gång per år av privat entreprenör på uppdrag av kommunen. Även detta slam behandlas på avloppsreningsverket i Åmål. Merparten av det rötade slammet komposteras för närvarande på Östby avfallsanläggning. Övrigt rötat slam används på åkermark. Till detta avfall räknas även slam, rens och sand från avloppsreningsverk samt slam från enskilda brunnar och slamavskiljare. Mängder Avfallsmängder från behandling av kommunalt avloppsvatten under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 14. Tabell 14. Slammängder från behandling av kommunalt avloppsvatten från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Slam från kommunala reningsverk 1366 190805 Övrigt slam från kommunala reningsverk 80 190801 Slam från enskilda brunnar 216 190805 Summa 1662 Insamling och hantering Transporter sker med hjälp av lokal entreprenör mellan avfallsanläggning och Östby avfallsanläggning. Slam efter rötning och avvattning komposteras till största delen. Återstående del används på åkermark. Avfall från kommunalt avloppsvatten som inte är rötat deponeras på Östby avfallsanläggning. Även denna transport sker med hjälp av lokal entreprenör till Östby avfallsanläggning. Åtgärder för avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Mål Avfallet från det kommunala avloppsvattnet återförs till kretsloppet. Åtgärd Optimera komposteringen vid Östby avfallsanläggning. 36

Förväntade resultat Ökad efterfrågan på komposterat material. Styrmedel Information, taxor, skatt och lagar. Ansvar / tidpunkt / kostnad Åtgärd Ansvarig Utförd Kostnad senast Optimerad kompostering Kultur- och servicenämnden 2004 befintlig driftbudget Tillsyn Länsstyrelsen. Bygg- och miljönämnden. 37

Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Åmåls Miljöhantering AB har en emulsionsanläggning vars avfall hänför sig till rubriken Specialavfall. I övrigt inom kommunen förekommer inte någon verksamhet som lämnar industriellt avloppsvatten. 38

Avfall från utvinning av mineraliska produkter Ursprung Åmåls kommun Avfallet, i form av stenmjöl, uppstår vid krossning av kvarts för utvinning av specialprodukter. Mängder Avfallsmängder från utvinning av mineraliska produkter under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 15. Tabell 15. Avfall från utvinning av mineraliska produkter från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Mineraliska produkter 564 O10102 Stenmjöl 18 O10401 Insamling och hantering Summa 582 Stenmjölet från industrin körs till Östby avfallsanläggning genom privat entreprenör. Deponering sker vid avfallsanläggningen. Åtgärder för avfall från utvinning av mineraliska produkter För det mineraliska avfallet hos industrin har miljöriktiga förändringar skett under år 2002. Det pulvriserade stenmjölet återanvänds så att den del som deponeras minskar med cirka 35% under år 2002. Styrmedel Information plus taxor, skatter och lagar. Ansvar Kultur- och servicenämnden. Tillsyn Bygg- och miljönämnden. 39

Branschspecifikt industriavfall Ursprung Till detta avfall räknas fast eller flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av industriverksamhet och parti- och varuhandel t.ex. processavfall, spill- och kassationer. Exempel på branschspecifikt industriavfall är till exempel bark och träflis från skogsindustrin. Ytterligare ett exempel är ensilageplast från jordbruket. Mängder Avfallsmängder från branschspecifikt industriavfall under år 2001 i Åmåls kommun redovisas i tabell 16. Tabell 16. Avfall från branschspecifikt industriavfall från Åmåls kommun under år 2001 Avfallstyp Mängd EWC-kod ton/år Jord- och skogsbruk 1 O20103 Semcosil 300V 1 O60314 Epoxiavfall 20 O80199 Metallframställning 280 160199 Hårdplast 188 200104 Partihandel, varuförmedling och detaljhandel 72 200301 Summa 562 Insamling och hantering Industrins och handelns bortforsling av avfall sker genom privata entreprenörer som kör avfallet till deponi eller återvinning. Åtgärder för branschspecifikt industriavfall Mål All ensilageplast skall insamlas och därefter återvinnas. Avfallet från affärer skall vara väl sorterat och att en högre standard på hanteringen i alla led eftersträvas. Åtgärd Avvakta centralt beslut från LRF om hantering av ensilageplast. I väntan på detta beslut ges riktad information till jordbruken om miljöriktig hantering av plasten. Kraven på sortering och hantering av avfall från partihandel ställs högt. 40