Byggnadsinventering KV Magistern, Strömstad

Byggnadsinventering KV Magistern, Strömstad Byggnadsinventering Kv. Magistern, Strömstad Strömstad kommun Lars Rydbom Kulturmiljö och samhälle Rapport 2014:34

Uppdraget Bohusläns museum har fått i uppdrag att genomföra en dokumentation av tre fastigheter i Kvarteret Magistern i Strömstad. Dokumentationen är avsedd att fungera som underlag för arbete med framtagande av ny detaljplan för området. Upplägget för arbetet följer samma mall som Bohusläns museum tidigare nyttjat i den nyligen genomförda dokumentationen av centrala Strömstad söder om Strömsån och som finns publicerat i Bohusläns museums rapport 2014:xx Byggnadsinventering av centrala strömstad/centrum sydväst. Museet vill tacka Strömstad museum för framtagande av material gällande Magistern 1 och Stiftelsen Pauvres honteux. Som källmaterial vill vi hänvisa till Strömstad museums arkiv liksom byggnadsnämndens arkiv, Strömstad kommun. För uppgifter gällande fastigheten Magistern 4 har vi erhållit fakta från den rapport, Det Rosa huset,-en del av vår historia Framtagen av Strömstad Historieförening. För text och foton svarar Lars Rydbom, Bohusläns museum. Uddevalla 20014-10-17 1

Fastighet: Magistern 1 Adress: Karlsgatan 32 Byggår: 1920-tal Tidigare kvartersbeteckning: Tranan 134 Funktion: Flerbostadshus. Historik Byggnaden uppfördes av Ragnar och Julia Stålhanes fond till förmån för Pauvres honteux i Strömstad under 1920-talet. Fonden skapades med syfte att tillskapa boende för enkor eller äldre ogifta fruntimmer, tillhörande Pauvres honteux i Strömstad till kostnadsfritt beboende under vars och ens återstående lifstid. Med pauvres honteux avsågs vid denna tid personer som varit välbeställda och som drabbats ekonomiska problem med följd att de fått svårt att klara sin försörjning. Paret Stålhane var barnlösa och Ragnar, som verkade som tullförvaltare i Strömstad, gick bort redan år 1894. Änkan Julia författade gåvobrevet i sitt testamente redan 1905 och dess verkställighet skedde efter hennes död år 1918. Gåvobrevet angav att hennes kvarlåtenskap skulle försäljas och att staden skulle förvalta medlen samt för dessa bygga ett hus så stort som medlen tillät och upplåta lägenheterna till Pauvres Honteux. 1 Beskrivning Byggnaden är uppförd i sluttning mot norr på en grund av huggen granit. Byggnaden är uppförd i två fulla våningar med oinredd vind. Huset är byggt i resvirke samt klätt med locklistpanel med en slät och mycket bred list samt målad i en gråblå kulör. Hörnen är markerad med breda släta vitmålade hörnlister och fasaden är uppdelad i fält genom vertikala väggband utmed de båda långsidorna. Fönstren är korspostfönster, varav fönstren åt norr samtliga är treluftsfönster. Fönstersättningen är strikt symmetrisk och fönstren är på norra långsidan samt utmed gavlarna jämt fördelade över fasaderna medan de på södersidan enbart finns i dess mittparti. I trapphallen finns dock på samma sida två mindre runda fönster som markerar trapphallarna för de båda entréerna. Nedanför dessa finns två förstukvistar med sadeltak och med en bröstning av motsvarande typ som fasaden. Taket är ett valmat tak som har en liten förhöjning i dess övre del vilken anspelar på ett säteritak, en takform som var vanlig på herrgårdar under 1600-talet. Utmed taket finns åt söder tre låga sk. lunettfönster och utmed norrfasaden finns en enstaka takkupa, centralt placerad med ett välvt plåttäckt tak. 2

Övriga byggnader En mindre garagebyggnad finns innerst på tomten. Övrigt Tomten kantas av en stenmur av rundad fältsten åt väster. Åt gatan åt norr finns en stödmur av huggen granit och högre upp på tomten finns en lägre stödmur i samma utförande. Senare ändringar Fönster och panel är utbytta, sannolikt kring mitten av 1900-talet, men är i ett utförande som sannolikt mycket väl motsvarar den ursprungliga utformningen. Kulturhistorisk bedömning Värden att bevara Husets övergripande utformning och mycket utpräglade karaktär av 1920-talets klassicism samt dess i samma anda karaktäristiska fönstersättning och fönsterutformning. Den för tiden så speciella takutformningen med dess lunettfönster samt takkupa. Motivering Pauvres honteux är en stor byggnad med mycket accentuerade drag av 1920-talets klassicistiska arkitektur. Den har ett stort socialhistoriskt värde genom sin bakgrund som en byggnad uppförd för att fungera som bostad för mindre bemedlade. Speglar tidsperiod 1920-tal Ursprunglighet 1-2 Betydelse i stadsbilden 3 Övergripande antikvarisk bedömning 1 Rekommendationer Takformen, vilken anspelar på ett säteritak med ett valmat tak med en förhöjning i dess mitt, bör bibehållas och likaså att taket bevaras som ett tegeltak. Takfönster bör undvikas men möjligen kan mindre välvda takkupor i motsvarande storlek som de befintliga tillföras utmed gavlarna samt två flankerande den som finns på norrfasaden.. 3

Fastighet: Magistern 4 Adress: Karlsgatan 32 Byggår: Trol. 1860-1890-tal Tidigare kvartersbeteckning: rote 7, hus nr 6, Staren 9 Funktion: Kontor och föreningslokal, f. d. bostad. Historik Byggnaden är uppförd som en komplementbyggnad till det hus som tidigare stod nedanför och utmed Karlsgatan. Gatuhuset tillkom sannolikt kring 1860 och bilder från Karlsgatan på 1930-talet visar ett större hus med symmetrisk uppbyggnad där mittpartiet utgörs av en tvärgående huskropp med ett högre sadeltak, ett inte sällan förekommande motiv i den mer exklusiva arkitekturen vid tiden då schweitzerstilen började slå igenom. Möjligen kan denna högre byggnadsdel ha tillkommit som en tillbyggnad under 1800-talets slut. Det rosa husets exakta tillkomst är svår att belägga men huset bör ha fått sin nuvarande karaktär under den period då schweitzerstilen var högsta mode, dvs. under perioden kring 1880-1900. Sannolikt var byggnaden från begynnelsen aningen kortare att döma av spår i grunden samt i panelen men förlängningen har sannolikt sket relativt nära i tid efter den ursprungliga delens tillkomst. Byggnaden har inrymt två lägenheter, fungerat som kontor och föreningslokal. Beskrivning Byggnaden är en långsmal byggnad i en våning uppförd i liggande timmer eller plank. Grunden utgörs av en stengrund av grovt tillhuggna stenblock staplade på varandra med kilstenar i fogarna. Mot tomtgränsen åt öster ansluter en vinkelställd lägre byggnad. Fasaden är klädd med stående fasspontpanel som vid takfoten avslutas med en enkel smal profilerad list och nertill med en rundad vattbräda. Fönstren är tvåluftsfönster med enkla bågar samt med innanfönster och försedda med tre rutor i var fönsterbåge. Bygganden utmärker sig med sina mycket avancerade snickeridetaljer. Fönsterfodren är figursågade och har alla upptill försetts med en sirligt utskuren dekoration och under fönstret finns en tillika list av en likaledes av sirlig ornamentik i form av hjärtan. Under takkanten finns en bräda med sågtandad form, ett motiv som också återkommer på vindskivornas underbräda. Under gavelspetsen åt väster avslutas denna av en lövsågeriornamentering och möjligen kan det här tidigare ha funnits en upprättstående ornamentik, något som var vanligt i hus som hade mer avancerad snickarglädje. 4

5 Det utmärkande för detta hus är de två långsmala verandatillbyggnaderna som löper utmed husets norrsida. De vette tidigare mot en sluten innergård men idag är de ett framträdande motiv utmed Karlsgatan. Dessa är försedda svarvade kolonner från golvnivå till verandans flacka pulpettak. Mellan stolparna finns ett räckverk med spjälor i form av svarvade balusterdockor. Där kolonnerna avslutas högre upp ansluter ett spjälverk format som ett spetsbågsvalv mellan varje kolonn. Överst i varje valvöppning finns ett utsågat snickeriornament Ytterdörren utgörs av en dubbeldörr med glasade övre dörrspeglar med ett dekorativt format spröjsverk. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt tegel Interiört finns en bevarad brunglaserat kakelugn som sannolikt kan dateras till omkring år 1890. Övriga byggnader Den anslutande byggnaden i öster är en enkel byggnad klädd med locklistpanel och försedd med ett pulpettak med tegel likt det övriga huset. Senare ändringar - Kulturhistorisk bedömning Värden att bevara Byggnadens övergripande utformning. Fönstersättning samt originalfönstren. Snickeridetaljer kring fönster, ytterdörr samt utmed verandan. Motivering Schweitzerstilen, med dess sirliga lövsågerier, var ett vanligt förekommande under det sena 1800-talet men idag finns ytterst sällan dessa detaljer bevarade. Denna byggnad är unik i ett bohuslänskt perspektiv genom sina rika lövsågerier och snickeridetaljer samt att huset exteriört är så välbevarade från tiden då det uppfördes. Speglar tidsperiod 1880-1890-tal Ursprunglighet 1 Betydelse i stadsbilden 2 Övergripande antikvarisk bedömning 1 Rekommendationer Det är mycket angeläget att denna byggnad bevaras som ett minnesmärke över schweitzerstilens arkitektur i Strömstad. En eventuella exploatering ut mot gatan skall beakta möjligheten att uppleva byggnadens arkitektur. Om ett förslag till nybyggnad inte ger denna möjlighet bör huset flyttas till annan plats där det bättre kommer till sin rätt.

Fastighet: Magistern 5 Adress: Norra Linnégatan 3 Byggår: 1908, ombyggd 1960 Tidigare kvartersbeteckning: Staren 10 Funktion: Bostadshus, f.d. pastorsbostad. Historik En ny prästbostad, en komministerbostad, uppfördes på denna plats år 1908. Arkitekt till den ursprungliga byggnaden var August Carling, stadsingenjör i Strömstad. Prästgården var en komplex byggnad som tillsynes bestod av ett stort antal delar sammanfogade till en relativt kompakt huskropp med stora variationer i takform mellan husets olika sidor. Byggnaden präglades av tidens stil med inslag av jugendstil och nationalromantik. År 1960 genomfördes en omfattande ombyggnad av huset som då gavs en enklare fasadutformning. Taket byggdes om till ett flackt valmat tak och huset gavs en betydligt diskretare och mer symmetrisk karaktär. Arkitekt till denna förändring var Gunnar Montelius, en arkitekt som under en tid var verksam i Uddevalla och senare i Halden. Beskrivning Prästbostaden är uppförd i sluttning och den norra delen av byggnaden står på en hög sockel och tillika terrass av ojämnt formad sten som kragar flera ut meter åt samma håll. Utmed den norra gaveln finns ett framskjutet mittparti och utmed det nordvästra hörnet finns en mindre vinkelutbyggnad. Byggnaden är uppförd med en stomme av trä och är klädd med locklistpanel med bred slät locklist. Fasaden är målad i en ockragul kulör medan hörnlister och takkantslister är vitmålade. Fönstren är även de vitmålade och är i nedervåningen s.k. korspostfönster vilka är försedda med mycket låga övre vädringsfönster. Fönstren på övervåningen är kvadratiskt formade tvåluftsfönster med en enkel spröjs i vardera fönsterbågen. Entrén är accentuerad i fasaden och försedd med ett dörrblad i ramträkonstruktion med två rader av fasettformade dörrspeglar. Dörren flankeras av glaspartier avdelade av spröjs på båda sidor liksom över dörren. Fönstren på sidorna är försedda med råglas, ogenomsiktligt strukturerat glas. Ovan entrépartiet finns en altan med ett räckverk utfört i vitmålat klent smide och plåt. Även altandörren är flankerad av fönster såsom kring entrén Taket är ett flackt valmat tak vilket är utsvängt nertill och täckt med tvåkupigt tegel. 6

Övriga byggnader - Övrigt Stenterrassen runt norra delen av huset är försedd med ett räcke i svart klensmide. Framför entrén finns en bred trappa i fint huggen granit. Senare ändringar Kulturhistorisk bedömning Värden att bevara Den övergripande fasadutformningen. Fasadklädseln med slät bred locklist. Takutformning och takmaterìal. Fönstersättning och fönsterutformning. Det karaktärskapande entrépartiet. Motivering Byggnaden är en stor villabyggnad uppförd under 1900-talets början, men som efter en omfattande omgestaltning i huvudsak präglas av tiden kring 1900-talets mitt. Byggnaden har tradition som prästbostad och prägeln från denna funktion är alltjämt avläsbar i det framträdande entrépartiet. Speglar tidsperiod 1940-60-tal Ursprunglighet 2 Betydelse i stadsbilden 4 Övergripande antikvarisk bedömning 2-3 7