Hälsa / vård på lika villkor



Relevanta dokument
I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

SCB: Sveriges framtida befolkning

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Hur jämlik är vården?

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010


Delaktighet och inflytande i samhället



och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen


Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Folkhälsodata Faktablad Gotland

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014







Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015









Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Transkript:

Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso

Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper samt mellan kvinnor och män. De relativa skillnaderna i hälsa mellan olika samhällsgrupper har ökat.

Hälsans bestämningsfaktorer

Bättre utbildning innebär: lägre hälsorisker i arbetslivet mindre ekonomisk utsatthet mindre stress Exempel: arbetslösheten är högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning Daglig rökning och fetma är också vanligare bland dem med kort utbildning.

Personer med kort utbildning har sämre hälsa än dem med längre utbildning. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning. Alla stora dödsorsaker i befolkningen är vanligare bland dem med kort utbildning.

Hjärtinfarkt/stroke v/s utbildningsnivå

De som har kort utbildning upplever också sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa. Ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång.

Nedsatt psykiskt välbefinnande 18-79 år (2000-2012) Nedsatt psykiskt välbefinnande 18-79 år Uppsala län 2000-2012. Åldersstandardiserat. 25 20 15 23 23 22 20 16 14 15 15 19 19 18 18 10 5 0 2000 20 04 2008 2012 2000 2004 2008 2012 2000 2004 2008 2012 Kvinnor Män Totalt

Arbetslöshet v/s hälsa Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat, från hälsobeteende, symptom på och sociala effekter av sjukdom till kliniskt diagnostiserbar ohälsa och död. Det psykiska välbefinnandet försämras ofta och sjukvårdsutnyttjandet och läkemedelskonsumtionen ökar.

Andel lågutbildade/ arbetslösa -2012 Andel lågutbildade och arbetslösa (ngn gång under 2012) 25,0 22,0 Arbetslösa (16-64) Lågutbildade 20,0 15,0 10,0 11,3 15,8 19,2 11,3 10,1 19,2 18,0 18,3 17,3 12,8 9,5 15,9 14,3 12,4 17,9 5,0 0,0 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar

Procent Pågående sjukfall per kommun (2012) Sjuk/aktivitetsersättning (2012) Sjuk/ aktivitetsersättning Andel sjukfall 10 5,6 5,2 9 8,7 7,9 8,1 7,6 6,5 6,7 8,8 7,5 8,3 7,77,3 5,3 4,1 1 Uppsala Enköping Tierp Älvkarleby Knivsta Håbo Heby Östhammar

Även utbildningskarriären avgörs tidigt i livet: Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet. Det är en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet.

Betyg årskurs 9, andel (%) som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen (2012)/ Barn i hushåll med försorjningsstöd (2010) 50 45 Ej uppnått målen i ett eller flera ämnen Barn i hushåll med försorjningsstöd 44,2 40 35 36,1 37,6 30 25 20 18,8 25,6 20,1 19,8 21,2 15 10 5 6,2 9 3,6 2,2 9,7 6,5 8 4,8 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar

Andel som inte gått vidare till högskolan tre år efter gymnasiet / inte har behörighet till gymnasiet -2012 80 70 60 63 Icke övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasiet Icke behörighet till högsskolan 75 Icke övergång till högsskolan 69 67 66 58 58 50 40 30 41 41 32 48 44 29 39 42 35 20 10 0 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar

Personer med kortare utbildning drabbas oftare av övergrepp och misshandel som leder till sjukhusvård. Ungdomar som har mödrar med förgymnasial utbildning läggs in på sjukhus betydligt oftare på grund av övergrepp än ungdomar med eftergymnasialt utbildade mödrar.

Anmälda brott per 100 tusen invånare 2013 1000 900 800 700 600 761 591 629 749 690 949 Misshandel inkl.grov Våldtäkt inkl. grov (ingår även i våldsbrott) Inbrottsstöld I bostad (lägenhet & villa) Stöld, tillgrepp av bil 644 500 400 300 200 100 0 281 228 202 201 134 135 135 151 154 166 116 121 89 95 75 85 37 40 45 20 40 55 33 24 42 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar

Andel Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? HLV 2012 Känner sig otrygg på bostadsområdet. LHU 2013 (unga) 30 25 Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? HLV 2012 Känner sig otrygg på bostadsområdet på kvällen LHU 2013 24 20 17 18 19 17 15 10 12 13 11 5 6 4 6 6 4 4 3 4 0 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkaleby kommun Östhammars kommun

Andel pat/100 inv VC (2012) Användning av antidepressiva N06A (2013) Störst ökning av N06A sedan 2009 Pat/inv i % Användning av antidepressiva i DDD Lt/TIND 100 89 89 94 51 42 75 79 74 89 76 53 52 55 53 56 45 86 23 10 1 Uppsala Enköping Tierp Älvkarleby Knivsta Håbo Heby Östhammar Länet

Uppskattad hälsa i länets kommuner Bra allmänt hälsotillstånd, kommunvis Uppsala län, 2012 Bästa resultat 100 Bästa Sämsta resultat 80 71 70 74 75 67 64 65 66 73 60 40 20 0 Enköping Håbo Knivsta Uppsala Heby Tierp Älvkarleby Östhammar Totalt

En stillasittande fritid är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre. Större skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper än mellan könen * könsskillnaden är 3,6 år * skillnader mellan förgymnasialt och eftergymnasialt utbildade är 5 år

Dödligheten är högre bland dem med kort utbildning än bland dem som har en lång utbildning. Alla stora dödsorsaker i befolkningen är vanligast bland dem med kortast utbildning och ovanligast bland dem med längst utbildning.

Ju kortare utbildning, desto vanligare med daglig rökning.

Rökvanor bland föräldrar samt rökare i familjen efter kommun, barn 0-4 veckor, födda 2010. Procent 20 Mamma röker Pappa röker 14,6 14 14 Rökare i familjen 10 10,4 5,9 5,9 9,8 8,1 8,1 6,3 8,7 8,7 7,9 10,8 10,6 7,4 7,4 8,4 3,8 2,8 2,8 2,4 2,4 2,6 2,6 4 4 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Uppsala län

Andel Röker du dagligen? HLV 2012 - LHU 2013 100 43 40 Vuxna Ungdomar Andel ungdomar som röker per vuxna som röker 34 34 33 32 61 86 10 14 15 12 9 15 10 15 10 9 9 6 6 4 3 5 3 1 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkaleby kommun Östhammars kommun

Tillit v/s hälsa Tillit mellan människor har betydelse för deras hälsa då tillit sannolikt minskar människors stress Den som känner tillit till andra är också mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter som till exempel olika demokratiska institutioner.

Man kan lita på människor som bor i mitt område? (Svar ja, LHU 2013) 98 96 Man kan lita på människor som bor i det här området 94 92 90 88 86 84 82 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkaleby kommun Östhammars kommun

Andel Vilket förtroende har du för HLV 2012 80 70 Enköpings kommun Håbo kommun Tierps kommun Älvkaleby kommun Heby kommun Knivsta kommun Uppsala kommun Östhammars kommun 60 50 40 30 20 10 0 Sjukvård Äldreomsorg Skolan Polisen Socialtjänsten Försäkringskassan Riksdagen

Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet (valdeltagande i allmänna val) och självskattad hälsa. Det finns även ett positivt samband mellan utbildningslängd och valdeltagande i riksdagsval.

Allmänna hälsotillstånd (Mycket bra /bra) 2012 Valdeltagande (%) i kommunfullmäktigevalet 2010 100 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra/bra 90 80 70 72 82 79 70 70 84 76 87 66 82 76 Valdeltagande i kommunfullmäktige 84 82 69 68 81 60 50 40 30 20 10 0 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkaleby kommun Östhammars kommun

Studier visar att mellanmänskliga kontakter har stor betydelse för välbefinnandet liksom för den totala dödligheten och hjärtkärldödligheten. Ett starkt socialt nätverk kan aktivt bidra till att förhindra eller försvåra uppkomsten av psykisk ohälsa.

Flera studier visar att de som har nära sociala band och ohälsosamma livsstilar lever längre än de som har få och svaga sociala band men ett sundare levnadssätt.

Tilltro till sig själv och medmänniskor LHU 2013 (Andel som svarat mycket ljus och ganska ljus på frågan: hur ser du på framtiden?) 100,0 90,0 80,0 82,1 89,3 81,9 83,4 86,3 83,8 74,7 83,0 70,0 60,0 50,0 43,3 54,6 44,2 44,3 51,5 43,3 42,3 42,8 Framtiden för världen i stort Framtiden för personlig del 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar

Studier som visar på samband mellan ensamhet, isolering och hälsa har de senaste decennierna blivit allt fler.

Ensamstående föräldrar/ ensamstående äldre (>65 år) 12,0 >65 och ensamstående Ensam föräld med barn <17 år (16-64 år) 10,0 9,3 9,5 9,6 9,9 8,0 8,1 6,6 6,0 4,0 5,0 4,9 4,9 4,5 3,9 4,2 4,6 3,5 4,5 4,5 2,0 0,0 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar

Skillnader i hälsa -mått på socioekonomiska skillnader! Utbildning Yrke (arbetare-tjänstemän) Inkomst (disponibel inkomst individ/hushåll) Aktivitet (förvärvsarbetar, sjukskriven, arbetslös Boendeområde

Disponibel inkomst per capita i tkr Studiedeltagande vid högskolan 2010 1000 Disponibel inkomst per capita, tusental kr Studiedeltagande vid högskolan ht 2012 184 167 196 204 167 182 165 186 183 100 15,4 10 10,7 3,4 2,3 3 4,3 3,1 2,9 2,5 1 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Uppsala län

Hälsa och inkomst

Hälsa och inkomst Hälsovinsten vid en viss ökning av de ekonomiska resurserna är alltså större ju lägre resurser man har från början. De nya resurser som skapas i samhället borde därmed ge högre avkastning i form av hälsa om de disponeras av individer med låga inkomster och förmögenheter än av individer med höga inkomster och förmögenheter.

Hälsa och utbildningsnivå Utbildningsnivå

Hälsa v/s stress En vanligt förekommande uppfattning är att stress beror på yttre faktorer, t.ex. arbetet och att om man slutar arbeta försvinner stressen. På senare tid har man alltmer uppmärksammat möjligheten att upplevelsen av stress beror på att våra existentiella behov inte är tillgodosedda.

Basal dygnsutsöndring av stresshormonet kortisol

Kortisol Kortisol är ett hormon som aktiverar kroppen i stressiga lägen. I mångt och mycket har det samma egenskaper som adrenalin, tyvärr sliter det samtidigt på kroppens hälsa. Kortisol ökar blodtrycket och hämmar immunförsvaret.

Sömnsvårigheter, stress, depression och utbrändhet samt utarmning av vitaminer och mineraler är några symptom som kopplas till långvarig stress.

Känner du dig stressad? HLV 2012/LHU 2013 Känner du dig för närvarande stressad? Ganska mycket/väldigt mycket HLV 2012 35 Hur ofta har du känt dig stressad de senaste 3 månaderna? Ofta/alltid LHU 2013 30 25 24 21 27 22 29 25 25 20 15 12 11 16 13 13 14 14 16 16 10 5 0 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkaleby kommun Östhammars kommun

Utbildningsbetydelsen för hälsa kan, enligt senare forskning, delvis bero på att: ju längre utbildning man har desto fler verktyg man skaffat sig för att hantera svåra situationer i livet. genom utbildning tar man sig an hälsoinformation på ett bättre sätt och håller sig à jour gällande preventivhälsa och sjukvård i större utsträckning. Man har även som hög utbildad lättare att förändra levnadsvanor än de med mindre utbildning.

Ojämlik vård Ojämlik vård

Fördelning av 152 skillnader i vården Socialstyrelsens rapport utifrån patientgrupp.

Fördelning av 152 skillnader i vården Socialstyrelsens rapport utifrån jämlikhetsområde.

Flera av kvalitetsindikatorerna i Öppna jämförelser visar att det finns skillnader i tillgänglighet, vård och behandling beroende på var i landet man bor. Den ökande dödligheten för kvinnor beror enligt Socialstyrelsen främst på en större sjuklighet och dödlighet i lungcancer.

Olika utbildningsgrupper söker också vård i olika utsträckning. Enligt HLV 2012 sökte 52 procent av de högutbildade och 57 procent av de lågutbildade respondenterna vård. Även om lågutbildade söker mer vård avstår de samtidigt i större utsträckning från att söka vård trots behov. Lågutbildade väntar också längre innan de söker vård, vilket kan resultera i sämre möjligheter till behandling.

Lågutbildade får en mindre ändamålsenlig läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Högutbildade får också i högre grad dyrare läkemedel än lågutbildade.

Rapporten Ojämna villkor för hälsa och vård visar att utlandsfödda har en ökad risk för psykisk ohälsa som exempelvis depressioner, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter samt högre åtgärdbar och förtida dödlighet i exempelvis hjärtsjukdomar. Även skillnader i vård, behandling och bemötande kan observeras.

Ett flertal studier visar att även psykiskt sjuka personer är mer utsatta för både sämre somatisk hälsa samt ökad risk för förtida död.