Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök



Relevanta dokument
Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?

Utvärdering av nya genkällor för ogräskonkurrerande förmåga i höstvete som alternativ till kemisk bekämpning

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Sorter ekologisk odling

Sveakonferensen januari 2015

Sorter ekologisk odling

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

POM. Programmet för odlad mångfald

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Radhackning i robusta odlingssystem

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete


Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Sortanpassad kvävegödsling

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Samodling av majs och åkerböna

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Frö- och Oljeväxtodlarna

(SAS Mixed Procedure)

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Nederbörd Brunnby

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Jordbrukaredagar 2013

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Nu är höstvetet i axgång

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Lokalt anpassade stråsädessorter

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

DATUM MÄNGD KG/HA N P K. R E S U L T A T: Lomme Lomme Målla Målla Näva Näva

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Redovisning till SLU Ekoforsk

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Utv.st

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

för svensk och nordisk marknad

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Effekter av packning på avkastning

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Transkript:

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp

Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan relativa rottillväxten och ogräsförekomst i ekologiska försök (medelvärde från 2 x 3 års försök) Nedre figuren: sambandet mellan tidig tillväxt i fält och ogräsförekomst. Sambandet är inte lika starkt varje år 60 55 50 45 40 35 30 0.12 0.13 0.14 0.15 0.16 0.17 0.18 0.19 0.20 180 160 140 120 100 80 60 r=-0.78 40 70 80 90 100 110 120 Early vigour (rel) r=-0.68***

N-yield (kg x ha -1 ) Early vigour har även betydelse för kväveupptagning och kväveskörd i vårvete 950 900 r=0.78*** 850 800 750 700 650 75 85 95 105 115 Plant weight (mg)

Allelopati hos korn och vete Sbb utveckling på våren förklarar en stor del av skillder i konkurrensförmåga. Lägger man till effekten av allelopati ökar förklaringsgraden. Skillder i allelopati (PAA) uppmäts med ett enkelt biotest med rajgräs som ogräs. Barley PAA 7-58 % of the variance in weed biomass Early vigour + PAA 44-69 % of the variance in weed biomass. Wheat PAA 0-21 % of the variance in weed biomass Early vigour + PAA 27-37 % of the variance in weed biomass

Biotest för allelopatisk aktivitet med vitsep som receiverplanta

Selektion av plantor med hög allelopatisk aktivitet med rajgräs som receiverplanta Rajgräs utan vete Rajgräs tillsammans med en veteplanta

Är det problemfritt att öka den allelopatiska aktiviteten Korn Negativt samband mellan allelopati och avkastning Vete Ingen negativ effekt på avkastningen 60 110 55 Simba Power Justi 100 r = 037 50 45 90 40 30 40 50 60 70 80 80 0 4 8 12 16 20 24 28 32

Introduktion av nya alleler för allelopati i svenskt vårvete Produktion av F 1 (låg x hög) allelopatisk aktivitet under 2004 Produktion av F 2 vinter och vår 2005 Produktion av F3 sommar och höst 2005 Urval för hög allelopati hösten 2005 Start av återkorsningsprogram hösten 2005 120 100 80 60 40 20 X 0-15-10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Sammanfattning av två års fältförsök med vårvetelinjer med förhöjd allelopatisk aktivitet 1. 20% högre allelopatisk effekt 2. 17-24% mindre mängd ogräs 3. Tyvärr är avkastningen 10% lägre

Jämförelse mellan vete och rågvete Rågvete Vete Rågvete Vete Vete

Transmission % Weeds (g/m²) Skillder i early vigour 70 60 W39077 50 40 30 20 60 50 40 SW42301 Citadel Konsul 10 0 04/26 05/16 06/05 06/25 Date 30 20 10 Sv89210 WS90218 Marder LAD 176/90 LPH22 ORDO Rye Triticale 30 35 40 45 50 55 60 Shoot weight (mg) Wheat

Gradering av early vigour medcropscan

Urval för early vigour i hydrokultur

Test av allelopatisk aktivitet hos vetelinjer med en eller flera rågkromosomer - vitsep som reciverplanta

Vete-råg- translokationslinjer med olika allelopatisk aktivitet

Vete-råg- translokationslinjer med olika allelopatisk aktivitet Linje med låg aktivitet Linje med hög aktivitet

Närbild av två plantor baldersbrå Har vuxit tillsammans med en vetelinje med låg allelopatisk activitet Har vuxit tillsammans med en vetelinje med hög allelopatisk aktivitet

Plantvikt och allelopatisk aktivitet för höstvetematerialet provat på två ekologiska gårdar 2012/2013 Material Rotvikt 1) Skottvikt mg mg Harnesk 88 98 Kranich 76 84 Kr09-68 60 87 vr-38 53 110 Kr09-28 73 114 vr727-35 76 122 vr727-34 81 123 pop-33 53 111 pop-28 55 120 pop-33b 50 105 pop-112 84 95 pop-31 57 119 vr-1 83 122 vr662-13 72 104 pop-103 75 92 vr688-9 69 122 LSD 4 5 1) Friskvikt efter 10 dagar på agar 2) Procent hämad rottillväxt Plantvikt mg 186 161 146 163 188 198 204 164 181 155 179 175 205 176 166 191 9 Plantvikt Rel 100 86 78 88 101 106 110 88 97 83 96 94 110 95 89 103 vitsep 48 52 52 54 52 55 55 54 53 56 51 57 53 51 47 45 3 2) Allelopati rajgräs medel 41 44 36 44 42 47 36 45 41 47 46 50 44 49 50 52 55 54 48 52 34 42 48 52 34 44 57 54 27 37 38 41 4 Rel 100 100 106 102 106 114 112 118 123 118 96 118 99 123 85 93

Ekologisk fältprovning 2012/2013 i höstvete Alrp 2012-2013 Protein Tkv Avkastning Strålängd Tidig Tidig Ogräs Axgång Material skottlängd biomassa % g Rel kg x ha 1 cm cm g x m2 g x m2 Dagar 8.3 46.9 100 5757 59 12.6 171 30 0 Harnesk 10.3 43.9 90 5208 55 9.6 116 78-1 Kranich 9.7 51.2 84 4809 104 12.9 123 19 2 Kr09-68 10.5 47.8 84 4846 97 14.4 122 48-0 vr-38 9.0 39.3 92 5322 92 16.7 132 39 4 Kr09-28 9.6 47.0 81 4647 95 15.9 170 47-1 vr727-35 9.5 47.7 86 4949 105 15.4 196 36 0 vr727-34 9.6 48.2 87 4985 77 14.3 134 40-2 pop-33 9.6 50.0 90 5194 81 14.2 176 34-1 pop-28 10.5 50.8 78 4485 77 13.2 95 97-2 pop-33b 10.6 49.9 70 4004 91 15.6 150 68-1 pop-112 9.9 47.2 79 4549 77 14.7 125 97-1 pop-31 10.6 50.5 73 4178 99 10.0 109 37 1 vr-1 10.4 40.9 79 4526 101 12.2 115 46 3 vr662-13 11.0 47.4 67 3842 93 17.9 186 29-2 pop-103 10.4 45.8 72 4167 116 16.0 208 27 2 vr688-9 0.56 2.2 593 7.5 5.8 28 14 1.3 LSD Brunnby 2012-2013 Protein Tkv Avkastning Strålängd Tidig Tidig Ogräs Axgång Material skottlängd biomassa Dagar % g Rel kg x ha 1 cm cm g x m2 g x m2 11.1 31.4 100 2010 50 26.6 113 52.0 Harnesk 13.7 29.4 60 1200 50 29.2 174 60.0 Kranich 12.7 33.0 90 1814 70 29.2 121 26.0 Kr09-68 10.9 33.7 104 2092 75 28.8 180 23.1 vr-38 10.1 28.6 113 2269 75 22.5 135 50.1 Kr09-28 10.9 35.1 105 2103 75 28.1 170 42.8 vr727-35 10.7 35.4 125 2510 75 31.4 169 48.4 vr727-34 12.9 32.0 40 795 50 30.1 197 47.1 pop-33 13.3 30.5 43 862 50 30.1 193 40.0 pop-28 13.1 30.7 47 947 45 29.1 176 35.2 pop-33b 12.4 34.0 97 1951 70 36.0 194 26.3 pop-112 12.8 32.6 41 830 50 27.4 131 61.6 pop-31 12.4 36.2 93 1869 70 33.3 202 42.5 vr-1 11.6 32.2 135 2707 70 25.0 147 29.2 vr662-13 12.5 31.8 72 1456 70 33.8 152 32.8 pop-103 11.8 33.8 94 1880 80 30.1 159 37.8 vr688-9 0.46 2.6 462 2.7 18.7 21.7 LSD

Samband mellan allelopatisk aktivitet för vitsep och rajgräs till ogräsförekomst i det ekologiska höstveteförsöket i Alrp 2013

Samband mellan olika tillväxtparametrar och förekomst av ogräs i ekologiska höstveteförsöket i Alrp 2013

Ekoloiskt vårveteförsök 2013

Sammanfattning I vårstråsäd (vete och korn) har den första tillväxten stor betydelse för förmågan att konkurrera med ogräs Det är viktigt med ett tätt bestånd med många skott Även allelopati spelar in, men yttre betingelser kan påverka dess roll I höstvete finns ett positivt samband till strålängd, men även kortstråiga sorter kan ha bra ogräskonkurrerande förmåga om sorten har en sbb tillväxt på våren Vetet allelopatiska förmåga är låg jämfört med korn men kan förbättras genom att korsa med råg Det gäller även när det gäller att få fram sorter med en sbbare tillväxt på våren I rågvetet finns redan de efterfrågade egenskaper