1 FAR AKADEMIS KUNSKAPSTEST2014 SVARSMALL, FÖRSLAG TILL SVAR Fråga 1 REVISION (22 p) Svarsförslag a. Existens. Ett erhållet svar på en kundsaldoförfrågan är ett revisionsbevis på att fordran de facto finns i och med att motparten bekräftar den. (Det säger dock i normalfallet inget om motpartens betalningsförmåga/-vilja). 2 p Fullständighet. Ett erhållet svar ger upplysning om samtliga fordringar som kunden har på motparten och det är således möjligt att stämma av så att det inte finns fakturor som skickats ut men som inte medtagits i redovisningen. 2 p b. Kundsaldoförfrågan är ett sätt att inhämta revisionsbevis genom externa bekräftelser, vilka behandlas i ISA 505. i. Det är viktigt att revisorn behåller kontrollen över begäran om den externa bekräftelsen (p. 7). Detta innebär att det är revisorn som: A. ska göra urvalet avseende vilka kunder förfrågan ska skickas till, B. ska utforma brevet och därigenom fastställa att den är rätt adresserad och formulerad på ett sätt så att det tydligt framgår att svar ska skickas direkt till revisorn C. ska göra utskicket (och skicka ev. påminnelser) 3 p ii. Om VD:n skulle vägra att låta revisorn genomföra utskicket av kundsaldoförfrågningar så framgår av p. 8 att revisorn ska utreda skälet till vägran, utvärdera vilka konsekvenser vägran får för revisorns riskbedömning och utföra alternativa granskningsåtgärder. En alternativ granskningsåtgärd skulle kunna vara, enligt A18, att undersöka efterföljande inbetalningar, fraktdokument och försäljning nära periodens slut. 3 p c. Enligt ISA är kostnad inte en i sig giltig grund för revisorn att utelämna en granskningsåtgärd som det inte finns något alternativ till. Om kollegan inte kan presentera en alternativ granskningsåtgärd som ger samma typ av revisionsbevis som den planerade faller således hans argument. ISA 200 A48. 3 p Det krävs att det av svaret framgår att det inte går att motivera bort en revisionsåtgärd genom att enbart hänvisa till att den är för kostsam. Om tentanden har kommit fram till detta genom att resonera utifrån annan ISA och detta resonemang är tydligt ger även detta full poäng. d. Exempelvis: i. Granska krediteringar efter balansdagen. Detta genom att stickprovsvis kontrollera utställda kreditnotor och fastställa om dessa avser försäljning som skett innan balansdagen. Om så, undersök om reservering har skett för denna försäljning i bokslutet.
2 Täcker räkenskapspåståendet Värdering. (Alternativt Existens om kopplas till bluffakturor ) ii. Avklippskontroll för att säkerställa korrekt periodisering av försäljning kring balansdagen. Detta genom att för ett urval av transaktioner före och efter årsskiftet inhämta utställda fakturor och leveranssedlar eller avtal/kontrakt för att testa så att dessa är bokförda i rätt period. Täcker räkenskapspåståendena Fullständighet och Existens. iii. Bedömning av företagets avsättning till reserv för osäkra kundfordringar. Detta genom exempelvis att inhämta en åldersfördelad reskontra och stämma av så att gjord avsättning täcker gamla saldon (överstigande x antal dagar), och inhämta förklaring till ev. avvikelser. Täcker räkenskapspåståendet Värdering Fråga 2 REVISION (8 p) Svarsförslag a. I och med att revisorn daterar och undertecknar revisionsberättelsen i mitten av april 2015 innebär det att läsaren informeras om att revisorn har tagit hänsyn till händelser som inträffat fram till och med det datumet; revisorn har skyldighet att beakta effekten av sådana. ISA 700 A 38. Att hänvisa till exempelvis ISA 560.4 alt 560.6 ger även detta full poäng. b. ISA 560 behandlar revisorns ansvar för efterföljande händelser. Av p 7 och p 9 och A 7-A 8 framgår att exempelvis kan följande tre revisionsåtgärder genomföras: 1. Genom samtal med företagsledningen erhålla en förståelse för vilka rutiner ledningen själva har för att uppmärksamma händelser efter balansdagen 2. Läsa styrelseprotokoll för möten som hållits under perioden. Om mötena ännu inte har protokollförts kan revisorn diskutera med styrelsen vilka frågor som behandlats. 3. Ställa frågor till ledningen och/eller styrelsen om huruvida det inträffat några händelser som skulle kunna få påverkan på årsredovisningen, exempelvis om företaget har emitterat några nya aktier. Fråga 3 REVISION, ETIK (10 p) Svarsförslag a. Välstädat AB är ett s.k. större företag (jmf talen för omsättning och balansomslutning i bakgrundsinformationen). i. Nej. I och med att Välstädat AB är ett större företag träffas det av de stängare jävsreglerna s.k. byråjäv. Det innebär att jäv skulle anses föreligga om någon på din revisionsbyrå (oaktat om denne ingår i revisionsteamet eller inte) skulle hjälpa Välstädat AB med att upprätta årsredovisningen. EtikU 6 p. 5. 3p. Hänvisning till ABL 9:17 2st med tillhörande resonemang ger även detta full poäng.
3 ii. Ja. Upprättande av inkomstdeklaration ses som behandlande av historisk information revisorn fyller i princip bara i belopp och gör inga egna beräkningar/bedömningar. Vanligtvis anses därmed inget oberoendehot uppstå. IESBAs Etikkod 290.183. 2 p. Tentanden kan även föra resonemanget utifrån FAR EtikU1 och få full poäng. iii. Nej. Enligt IESBAs Etikkod 290.146 kan ingen delägare eller anställd arbeta som styrelseledamot hos en revisionskund, detta då de självgransknings- och egenintressehot som uppstår blir så omfattande att inga motåtgärder kan minska dem till en acceptabel nivå. 2 p. Hänvisning och resonemang till Revisorslagen 21 ger även detta poäng. ABL besvarar inte frågan om huruvida en annan medarbetare skulle kunna vara styrelseledamot. Ett nej-svar som kopplas till ABL kan dock ge poäng om tentanden har fört ett resonemang exempelvis kring att en styrelseledamot kan anses ha kontroll över bolagets bokföring/medelsförvaltning. b. Revisorn har tystnadsplikt i enlighet med Revisorslag 26. Det innebär att revisorn inte får berätta om sådant som denne fått kännedom om i sin yrkeutövning, om inte särskilda omständigheter föreligger. I detta fall har Välstädat AB givit revisorn tillstånd att lämna information till banken. Revisorn bör ändå inte gå med på detta upplägg, att löpande lämna information till banken, då det anses kunna äventyra omvärldens förtroende för revisorns opartiskhet och självständighet. Den information som banken vill ha bör istället gå via Välstädat AB. Regel 5 i FARs Yrkesetiska regler. 3 p. Fråga 4 REVISION (12 p) Svarsförslag (För full poäng krävs inte att hela resonemanget nedan om väsentlighet finns med, dock krävs att det av svaret framgår att provskrivaren har reflekterat över vad som är väsentligt och inte) Inledningsvis behöver kommenteras vilka fel som kan anses vara väsentliga. Stöd för detta hämtas i ISA 320. Där anges att en vanlig utgångspunkt är att använda en procentsats av ett valt referensvärde, exempelvis vinst före skatt, summa eget kapital eller summa intäkter. Barnvagnar AB är en vinstorienterad koncern och utifrån räkenskapssammandraget för koncern och moderbolag kan utläsas att vinst före skatt är ett stabilt värde (det har inte varierat mycket). Med bakgrund av detta bedöms det som sannolikt att det är mest lämpligt att fastställa väsentlighet på basis av det referensvärdet (A3-A4). Vilken procentandel som ska användas är revisorns professionella bedömning (A7). 5 % av vinst före skatt nämns som exempel för ett vinstdrivande företag (A7) och för Barnvagnar AB skulle det innebära 1 mkr på koncernnivå och 800 tkr för moderbolaget. Konstateras att felet kopplat till bonusreserveringen uppgår till 353 tkr i för låga kostnader avseende arbetsgivaravgifter. Med bakgrund av det bedömda väsentlighetstalet är det inte sannolikt att felet skulle påverka en intressent av de finansiella rapporterna. Felet kommer således inte att påverka utformningen av revisionsberättelsen. Det föreligger en underreservering om 5 mkr, och det saknas även redovisning av den fordran på säljarna (vilken är säker i och med det låsta kontot) om motsvarande belopp som föreligger enligt det upprättade avtalet. Konstateras att det rör sig om ett klassificeringsfel på koncernnivå. Reserven borde ha varit 5 mkr högre och en fordran på
4 säljarna borde ha redovisats om 5 mkr. Beloppet är markant högre än den fastställda väsentligheten och det är således sannolikt att det identifierade felet kommer att påverka utformningen av revisionsberättelsen. Fråga 5 SKATT (10 p) Svarsförslag a. Koncernbidrag kan lämnas 2014 (taxeringsår 2015). Inkomstskattelagen 35:3 p. 3. 2 p. b. Koncernbidrag kan inte ges mellan bolagen, i och med att Kaffekoppar AB inte äger mer än 90 % av aktierna i Tefat AB. Inkomstskattelagen 35:2. 2 p. c. Svaren lämnas med hänvisning till Inkomstskattelagen 35:5-6 (fusions- och slussningsreglerna). i. Ja, Moderbolaget kan ge direkt till DDF 1 i och med att bidraget hade kunnat lämnas till DF 1 som i sin tur hade kunnat lämna det vidare till DDF 1 (35:6). 3 p. ii. Ja, Moderbolaget, DF 1 och DF 2 kan ge till DDF 2. Detta i och med att DF 1 och DF 2 kan ge till Moderbolaget och Moderbolaget kan via fusionsregeln i 35:5 lämna till DDF 2 (Moderbolaget äger mer än 90 % av aktierna i både DF 1 och DF 2 och skulle således kunna fusionera upp dessa bolag och då äga DDF 2 till 100 % (35:5)). 3 p. Fråga 6 AKTIEBOLAGSRÄTT OCH REVISION (12 p) Svarsförslag (För full poäng krävs inte att det anges var i revisionsberättelsen anmärkningen ska göras, men detta finns angivet i svarsförslaget i utbildningssyfte) a. Lånet står i strid med bestämmelserna i ABL 21:1 punkt 3, i och med att Kurt Svensson är släkt i rätt uppstigande led till Per och Anna vilka både äger aktier i bolaget och är styrelseledamöter (jmf punkt 1 och 2). Revisorn måste anmärka på denna överträdelse i sin revisionsberättelse. Detta görs under rubriken Anmärkning i slutet av Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar. 2 p. b. Lånet lämnas innan Nisse Ek träder in i den förbjudna kretsen och står därför inte i strid med låneförbudsreglerna i ABL. Ingen inverkan på revisionsberättelsen. 2 p. c. Lånet bör betraktas som ett s.k. näringsbetingat lån som är undantaget från ABL:s låneförbudsregler enligt ABL 21:2 punkt 3, detta då lånet lämnas av affärsmässiga skäl i och med att den nya maskinen sannolikt kommer att leda till att Svensson & Svensson Tryckeri AB får bättre leveranser. Dock ska styrelsen för Svensson & Svensson Tryckeri AB upprätta en särskild förteckning enligt ABL 21:10. OM sådan förteckning har upprättats ska detta framgå av revisionsberättelsen (ABL 9:32 punkt 3) och har förteckning inte upprättats är det en överträdelse av ABL som revisorn måste anmärka på i sin revisionsberättelse. Anmärkningen görs i så fall under rubriken Anmärkning sist i Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar. Se även Far RedR 8 Aktiebolags redovisning till och andra engagemang för bolaget närstående personer. 4 p (2 p för resonemanget i första stycket och ytterligare 2 p för resonemang om den särskilda förteckningen i andra stycket). d. Lånet står i strid med bestämmelserna i ABL 21:1 punkt 5. Olle är styrelseledamot i Svensson & Svensson Tryckeri AB vilket innebär att han omfattas av ABL 21:1 punkt 2. Kurt Svensson
5 är far till Anna och Per vilket innebär att han omfattas av ABL 21:1 punkt 3. Som två av tre ledamöter i Konsultteamet AB:s styrelse samt som ägare av 25 % respektive 30 % av aktierna i Konsultteamet AB har de tillsammans har ett bestämmande inflytande över detta företag. Lånet kan inte heller anses utgöra ett s.k. näringsbetingat lån då gäldenären inte använder lånet uteslutande i sin rörelse. Revisorn ska anmärka på denna överträdelse av ABL på sätt som framgår av a ovan. 4 p. Fråga 7 REDOVISNING (16 p) Svarsförslag a. 6 poäng Resultaträkning (tkr) 2013 Nettoomsättning 39 500 Aktiverat arbete för egen räkning 500 40 000 Externa kostnader -9 300 Personalkostnader -25 100 Avskrivningar -1 400 4 200 Finansiella intäkter 200 Finansiella kostnader -150 4 250 Bokslutsdispositioner -700 Skatt på årets resultat -794 2 756 Balansräkning (tkr) 2013-12-31 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 5 000 Inventarier 3 300 Andelar i koncernföretag 4 000 12 300 Kundfordringar 3 700 Övriga fordringar 1 300 Upparbetad ej fakturerad intäkt 3 000 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 300 Kassa och bank 1 600 9 900 Summa tillgångar 22 200
6 Aktiekapital 500 Balanserade vinstmedel 5 784 Årets resultat 2 756 9 040 Obeskattade reserver 1 700 Uppskjuten skatteskuld 660 Skulder till kreditinstitut 3 200 Skulder till kreditinstitut 800 Leverantörsskulder 1 450 Aktuella skatteskulder 1 450 Övriga skulder 1 450 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 450 7 600 Summa skulder och eget kapital 22 200 b. 3 poäng BOKFÖRINGSORDER Text Debet Kredit Ej fakturerade arbeten vid tidpunkten för övergången 2013-01-01 Upparbetad ej fakturerad intäkt 2 800 Uppskjuten skatteskuld 22 % 616 Balanserad vinst 2 184 Ökning av ej fakturerade arbeten per 2013-12-31 Upparbetad ej fakturerad intäkt 200 Uppskjuten skatt på ökningen 44 Balanserad vinst 156 Observera att förändringen under 2013 ska påverka jämförelsetalen i årsredovisningen (Nettoomsättning, Skatt på årets resultat samt Årets vinst) men att själva huvudbokföringen sker först under 2014 varför inga poster i RR berörs. c. Allt ska bokföras i huvudboken för räkenskapsåret 2014. (2 p)
7 d. Goodwill får enligt K3 skrivas av under högst 10 år. Vid övergången till K3 ska goodwill anses ha skrivits av under högst denna tid redan från anskaffningstidpunkten. Det innebär att avskrivning skulle skett med 600 tkr per år och att värdet vid tidpunkten för övergången 2013-01-01 är 2 400 tkr. Därefter sker avskrivning med 600 tkr under vart och ett av åren 2013 och 2014 varför redovisat värde per 2014-12-31 blir 1 200 tkr. (5 p) Fråga 8 REDOVISNING 10 p (2 p per påstående) Svarsförslag a. Internt upparbetade immateriella tillgångar får inte redovisas i K2. Ingående redovisat värde 4 400 förs om mot balanserat resultat och utgifterna under 2014 kostnadsförs direkt. b. Patentet är en externt förvärvad immateriell anläggningstillgång vilken är balansgill även i K2. Ingen justering ska göras. c. Pensionsåtagandet får inte redovisas inom linjen i K2 utan ska redovisas som en avsättning. Avsättningens storlek per 2013-12-31 redovisas som en justering mot balanserat resultat. (Se även K2 16.15 och 16.17) d. Förbättringsutgifter på annans fastighet är balansgill även i K2. Ingen justering ska göras. e. Någon ny bedömning får inte göras i samband med övergången till K2. Ingen justering mot ingående eget kapital utan kundförlusten kommer att belasta resultaträkningen för 2014.