Vindkraftsetablering vid Slageryd



Relevanta dokument
Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Historiska lämningar i Kråkegård

Grimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Före detta Kungsängsskolan

Gummarpsnäs, Edshult

Månsarp 1:69 och 1:186

Vindkraft vid Norra Bohult

Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Kvadratisk stensättning i Källarp

Gettinge 6:5. Arkeologisk utredning inför planerad bergtäkt, Vetlanda socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Vallsjöbaden. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:17 Jörgen Gustafsson

Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Smörstorp 2:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför bostadsbyggnation, Tranås socken och kommun, Jönköpings län

Lönshult 1:4. Arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad täktverksamhet, Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Vindkraft Gunillaberg

Pukaregården 1:1. Snowboardramp. RAÄ-nr Vetlanda 239

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

ARKEOLOGISK UTREDNING

Eksjöhovgård 7:4 med flera

Inför bergtäkt i Apelskift

Från Örtavägen till Bataljonsgatan

Utmed riksväg 27. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:58 Anna Ödeén

Källarp1:3 och Hyltena 1:11

Gröne mosse kretsloppspark

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

Sandseryd 1:3 m.fl. Arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad täktverksamhet, Sandseryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Fröafall och Krokstorp

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Tre gc-vägar i Stockholms län

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

Solslätt 1:3, 1:4 m.fl

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Kåperyd - ett skadat gravfält

Planerad bergtäkt i Stojby

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

På besök i fårhagen. Arkeologisk utredning, etapp 2

Skogsbruk och stenålder längs Nissan

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Utredning vid Närtuna-Ubby

Den gamla prästgården i Västra Ryd

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

RAPPORT 2014:1. Västra Rosersberg. ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland. Anna Ulfhielm.

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Nya VA-ledningar i Skolgatan och Vallgatan

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Inför jordvärme i Bona

Ramkvilla Hallsnäs. Arkeologisk utredning inför planerad VA-ledning, Hallsnäs 1:6, Ramkvilla 2:13, Ramkvilla socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Stigamo 1:31 och 1:32

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

Boplats och åker intill Toketorp

Tre nya tomter i Ekängen

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Västra Rödeby 3:1 Bubbetorp

Multisportarena vid Himmelstalund

Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken

Skrukebyledningen förbi Tärnestad och Skackelstad

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

På Borgmästare och Rådmäns ängar

Fossila odlingsspår i Topperyd

Perstorp. Rapport 2016:06. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheterna Perstorp 1 m fl. Brännkyrka socken Stockholms kommun Södermanland

arkivrapport Rapport 2016:06

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

UTREDNING INOM TUNA 3:1

Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl.

Transkript:

Vindkraftsetablering vid Slageryd Arkeologisk utredning, etapp 1, inför vindkraftsetablering vid Slageryd, Bäckaby och Fröderyds socknar i Vetlanda kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:70 Håkan Hylén

Vindkraftsetablering vid Slageryd Arkeologisk utredning, etapp 1, inför vindkraftsetablering vid Slageryd, Bäckaby och Fröderyds socknar i Vetlanda kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:70 Håkan Hylén

Rapport, foto och ritningar: Håkan Hylén Landskapshistorisk analys: Fredrik Engman Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Omslagsbild: På en av stenmurarna som omger åkerlyckan (Id 7) vid Ängalundstorpet påträffades en grep övergiven vid fältbesiktningen. Åkern finns markerad på 1950-talsekonomen (figur 8) men har varit bruk redan under 1800-talets slut enligt lagaskifteskartan (figur 5) över Hökhult, upprättad år 1872 (06-frö-55). Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. ISSN: 1103-4076 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2012

Innehåll Bakgrund.... 5 Målsättning.........................................................................5 Metod.... 5 Topografi.... 6 Forns- och kulturmiljö..............................................6 Resultat.... 7 Landskapshistorisk analys... 7 Anslutningsväg...10 Vindkraftverk 1...10 Vindkraftverk 2...13 Vindkraftverk 3...13 Vindkraftverk 4...13 Vindkraftverk 5...16 Vindkraftverk 6...16 Fältinventering...16 Agrara ar...16 Boplatslägen....18 Brunn/kallkälla....18 Gränsmärke....19 Husgrund, historisk tid samt lägenhetsbebyggelse....19 Sammanfattning....20 Åtgärdsförslag....21 Administrativa uppgifter....22 Referenser....23 Tryckta och otryckta källor....23 Arkiv och hemsidor...23 Kartunderlag....23 Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Bilaga 2A-2C. Kartor med inventeringsresultat. Skala 1:6 000

6 5 4 3 2 1 figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartans blad, 63E 5jS och 63E 4jN. Skala 1:20 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 5 Bakgrund POG International AB planerar att uppföra sex vindkraftverk samt tillfartsväg på moränåsen väster om Slageryd inom Bäckaby och Fröderyds socknar, Vetlanda kommun. Länsstyrelsen har bedömt att en arkeologisk utredning enligt kulturminneslagen (SFS 1988:950) krävs i syfte att klargöra om fast forn berörs av arbetsföretaget. På länsstyrelsens begäran har den arkeologiska utredningen etappindelats och Jönköpings läns museum har efter beslut genomfört etapp 1 av utredningen under november 2012. Utredningsområdet ligger ca 18 km sydväst om Vetlanda och uppgår till en sammanlagd yta motsvarande 86 ha. Vindkraftverken är numrerade 1-6, från söder till norr (figur 1). Ansvarig för fältarbete och rapport har varit arkeolog Håkan Hylén. Den landskapshistoriska kart analysen har utförts av kulturgeograf Fredrik Engman. Målsättning Målsättningen med den arkeologiska utredningen är att klargöra om tidigare icke kända fornar förekommer inom exploateringsområdet samt att avgöra om det planerade arbetsföretaget kan komma att beröra eventuellt påträffade fornar. Efter utredningens etapp 1 skall alla synliga ar inom området vara kända och bedömda avseende fornsstatus. Etapp 1-utredningen skall också ge länsstyrelsen underlag för att bedöma om det behövs en etapp 2 av utredningen i form av markundersökningar för att fastställa eventuellt under markytan dolda ar, till exempel i form av grav- eller boplatsar. Resultaten från utredningen skall utgöra underlag för länsstyrelsens och beställarens fortsatta besluts- och planeringsprocess i ärendet. Metod Inledningsvis inhämtas information ur Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationsystem, FMIS, samt genom studier av arkivhandlingar och historiska kartor. Relevanta historiska kartor granskas för att söka efter eventuella kartmarkeringar eller noteringar som skulle kunna indikera forn. Därefter besiktigas utredningsområdet för att utröna om det förekommer några synliga, men tidigare inte kända fornar eller lämpliga ytor för under mark dolda ar. Vid fältbesiktningen används en handdator med GPS-funktion, där fältiakttagelserna registreras fortlöpande.

6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Topografi Utredningsområdet utgörs av ett kuperat och till delar öppet skogslandskap, beläget ca 260-290 meter över havet. Granskog är den vanligaste skogstypen, men barrblandskog med inslag av löv förekommer också. I utkanten finns inslag av mossar. Forns- och kulturmiljö Inga förhistoriska ar finns registrerade inom utredningsområdet. Dock finns två torpar noterade i södra delen av utredningsområdet som har statusen övrig, RAÄ-nr Fröderyd 113:1 och Bäckaby 119:1. När det gäller närområdet återfinns arna från förhistorisk tid i området nordväst om utredningsområdet. Där finns bland annat ett ensamliggande röse (RAÄ-nr 85:1) samt ett gravfält innehållande 2 rösen, 1 rund stensättning och 2 domarringar registrerade (RAÄ-nr Fröderyd 8:1). Någon kilometer söderut vid gården Källehult på fastigheten Fröderyd 3:1 ligger ett område med två rösen (RAÄ-nr Fröderyd 12:1 och 12:2). Redan vid denna ringa mängd av uppräknade gravar är rösena frekvent förekommande. Vid en genomgång av de 59 fasta fornar som finns registrerade i FMIS avseende Fröderyds socken visar sig 15 fyndposter utgöras av rösen. Många rösen har en ansenlig storlek med en diameter runt 10 meter. Ett av rösena som ligger en kilometer norr om utredningsområdet tangerar nästan 20 meter i diameter och har en höjd på 3,5 meter (RAÄ-nr Föderyd 3:1). Eventuellt skulle socknens samtliga rösen kunna sägas utgöra en nordlig fortsättning på de för Värend så karakteristiska rösena (Löthman 1988). På en åker strax norr om de ovan nämnda rösena vid Källehult har en skafthålsyxa av grönsten påträffats vid jordbruksarbete i mitten av 1960-talet. Alldeles intill påträffades på 1910-talet en stenyxa med påbörjad skafthålsborrning. Enligt uppgifter i FMIS såldes yxan för 3 kr till en gårdfarihandlare. Fyndplatsen för yxorna har beteckningen RAÄ-nr Fröderyd 79:1. I omgivningarna har även en fossil åker registrerats (RAÄ-nr Fröderyd 112:1). Det finns dock inga närmare upplysningar i FMIS som redovisar ålder eller karaktär hos den fossila åkern. Nordöst om utredningsområdet har två platser med tradition registrerats som lär ha koppling till danskarnas närvaro i trakten. Till Galtakärret som ligger på fastigheten Norrskog 1:5 har en tradition knutits som säger följande: När danskarna kom drevs grisarna i Norraskog till skogs. efter mycket letande hittades de förvildade grisarna vid detta kärr, där de bosatt sig (RAÄ-nr Bäckaby 82:1). Den andra platsen ligger 500 meter sydöst därom och kallas Amalias dyhål.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 7 Traditionen berättar följande: Amalia flydde till häst när det kom en dansk här. Hon red ner sig i kärret. Hon och hästen försvann (RAÄnr Bäckaby 81:1). Bland arna närmast runt utredningsområdet finns även två gruvhål registrerade i FMIS (RAÄ-nr Fröderyd 80:1 och 84:1). a fornar som omger utredningsområdet utgörs i huvudsak av torpar vilka har registrerats med statusen övrig (RAÄ-nr Bäckaby 114:1, Fröderyd 138:1, Fröderyd 141:1, Fröderyd 143:1). Resultat Landskapshistorisk analys Utredningsområdet är beläget i gränsen mellan byarna Fröderyd och Hökhult i Fröderyds socken. I norr tangeras även Äsprilla. I öster berörs Slageryd i Bäckaby socken. Sockengränsen utgjorde även gräns mellan Östra och Västra härad. Området kan således karaktäriseras som marginalområde. Fröderyd omnämns omkring år 1300 som Frørid. Byn har gett namn åt socknen och byn skrevs på 1490-talet som Frødda rydh, där förleden frö- syftar på grobar, frodig och efterleden -ryd betyder röjning. Hökhult omnämns år 1554 som Höckhultt. Förleden i namnet syftar på fågeln och -hult betyder lövvegetation. Äsprilla omnämns första gången år 1394 och skrevs då Æsprilla. Namnets förled syftar på äspe i betydelsen aspbestånd och efterleden -rilla betyder liten bäck eller ränna. Slageryd skrevs i en avskrift år 1499 som Sslagaryd. Förleden slage- betecknar en sänka och efterleden -ryd betyder röjning (Agertz 2008). De äldsta kartorna som berör landskapet inom utredningsområdet utgörs av storskifteskartor, vilka upprättas omkring sekelskiftet mellan 1700-talet och 1800-talet. Över Fröderyd finns en rågångsbestämningskarta från år 1723 (E37-7:1) men denna berör endast gränsen mot Äsprilla. Över Slageryd upprättas kartor tillsammans med hemmanet Tostatorp, även benämnt som Torstenstorp. Förleden syftar på mansnamnet Toste, medan efterleden -torp syftar på nybygge. Ursprungligen har dessa säkerligen varit två enheter, men med tiden har de kommit att alltmer växa ihop och därmed upprättas kartorna över båda enheterna. Generellt kan sägas att kartorna har varit delvis svåra att rektifiera. Sannolikt beror detta på att kartorna är stora och därmed uppvisar fel i geometrierna. Analysen av kartmaterialet redovisas från söder norrut, med början i tillfartsvägen till de planerade vindkraftverken. Därefter följer det sydligaste vindkraftverket, nr 1, och så vidare.

8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Kalfkärret Kaggskogen Östre mark Båcknåskärret Kalffållan Bäckbylyckan figur 2. Rektifierat utsnitt ur storskifteskartan över Hökhult, upprättad år 1808 (E37-14:2). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 9 Nyatorpet Bäckalyckan figur 3. Rektifierat utsnitt ur lagaskifteskartan över Hökhult, upprättad år 1872 (06-frö-55). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Anslutningsväg En stor del av utredningsområdet berör Hökhult som beskrivs i en storskifteskarta (figur 2) från år 1808 (E37-14:2). Tillfartsvägen från sydväst startar vid dagens landsväg som hade ungefär samma sträckning enligt storskifteskartan. Omedelbart väster om landsvägen låg Kalffållan och söder om utredningsområdet för tillfartsvägen låg en åkerlycka benämnd Bäckbylyckan. Namnet syftar troligen på att den ligger vid vägen till Bäckaby. Tillfartsvägen går sedan genom vad som betecknas som skog och betesmark med namn som Östre mark och Båcknåskärret, men littera 353 benämns kaggskogen. Det är oklart vad namnet syftar på, men möjligen har det i området funnits bra virke till tunnor och kaggar. Nordväst om utredningsområdet för vägen ligger ett särhägnat område som benämns Kalfkärret. En lagaskifteskarta (figur 3) upprättas år 1872 (06-frö-55). Enligt denna har Bäckbylyckan utökats och kallas numera bara Bäckalyckan. Nordväst om tillfartsvägen, och på ömse sidor om landsvägen, har ett torp etablerats med mindre åkerlyckor. Torpet benämns som Nyatorp. Området österut i tillfartsvägens utredningsområde består av en kohage enligt laga skifteskartan (06-frö-55). I samband med hemmansklyvning av del av Andersgården berörs en mindre del av detta område och en karta upprättas år1880 (06-frö-63) och enligt denna anges marken som hage och marken beskrivs omväxlande som stenig hårdmark eller mossmark. Söder om utredningsområdet används en av mossarna som ängsmark och här finns en hussymbol som troligen är en ängslada. Söder om tillfartsvägen finns ett gruvhål registrerat i FMIS (RAÄ-nr Fröderyd 80:1). Detta har dock inte kunnat beläggas i kartorna (figur 2-3). Vindkraftverk 1 I sydvästra delen av utredningsområdet berörs Oxhagen varav den sydligaste delen benämns som Jöhlfällan enligt storskifteskarta (figur 4) från år 1808 över Hökhult (E37-14:2). Jöl eller göl och namnet fälla är alla namn som kan indikera en svedja. Norr om detta område benämns marken som Gamla torpet (Littera 333 och 334). Någon torpsymbol eller uppodlad mark har inte ritats ut utan namnet skulle kunna indikera en ödelagd enhet, möjligen en medeltida ödegård. Någon medeltida bebyggelse har inte kunnat konstateras vid inventeringen,se vidare under vindkraftverk 2. På lagaskifteskartan (figur 5) över Hökhult från år 1872 (06- frö-55) finns en åkerlycka längst i söder, littera 891, och norr om denna finns ängsmark. Genom ängsmarken går en väg ner till åkerlyckan. I anslutning till vägen ligger ett hus, troligen en ängslada. Hela området benämns som Gammilstorp. Den västra delen av utredningsområde för vindkraftverk 1 benämns som oxhage varav den sydligaste delen inom utredningsområdet betecknas som fälla, troligen i betydelsen svedja.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 11 Ryttaretorpet Verk 3 Kohagen Verk 2 Hus eller ängslada? Torpängen Oxhagen Verk 1 Gamla torpet Jöhlfällan figur 4. Rektifierat utsnitt ur storskifteskartan över Hökhult, upprättad år 1808 (E37-14:2) samt över Slageryd, upprättad år 1795 (E23-17:1). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Verk 3 Åkerlycka Westregårds torp Åkerlycka Verk 2 Hus Åkerlycka Källa Ängsmark Hus Ängslada? Hus Åkerlycka Ängslada? Gammilstorp Verk 1 Åkerlycka figur 5. Rektifierat utsnitt ur lagaskifteskartan över Hökhult, upprättad år 1872 (06-frö-55) samt över Slageryd, upprättad år 1893 (06-bäc-43). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 13 Vindkraftverk 2 Även inom område för verk två berörs området för det så kallade Gamla torpet (Littera 333 och 334) för den del av utredningsområdet som ligger inom på Hökhults marker enligt storskifteskartan (figur 4) från år 1808 (E37-14:2). På lagaskifteskartan (figur 5) över Hökhult från år 1872 finns tre hussymboler inom området för Gamla torpet, varav två ligger på gränsen till Slageryd, och området betecknas som Gammilstorpet (06-frö-55). Runt bebyggelsen finns åkermark. Torpet är troligen det torp som sedermera registreras som Ängalund (RAÄ-nr Fröderyd 113:1). Den östra delen av utredningsområdet för verk 2 ligger inom Slageryds marker och större delen omnämns som Torpängen på storskifteskartan (figur 4) från år 1795 (E23-17:1). En hussymbol finns utritad i området men ingen åkermark, vilket borde funnits om ett torp legat inom området. Hussymbolen kan snarast tolkas som en ängslada. I den norra delen av utredningsområde för verk 2, berörs en beteshage, benämnd Kohagen, som fortsätter även in i utredningsområdet för verk 3. På lagaskifteskartan (figur 5) över Slageryd fastställd år 1893 (06-bäc-43) har ett torp etablerats. Detta benämns endast Westregårds torp, troligen det som sedermera kallas för Norelund (Bäckaby 119:1. Hussymbolen ligger i gränsen mellan utredningsområdet för verk 2 och verk 3, men dess åkermark ligger inom utredningsområdet. På gränsen mot Hökhult finns en liten åkerlycka och en mindre ängsmark. På ängsmarken är även en hussymbol. Norr om denna finns en symbol för en källa. Vindkraftverk 3 Den västra delen som berör Hökhults marker omfattas i sydväst av området för det Gamla torpet (Littera 333 och 334) och norr om detta kommer ett område som betecknas som Ryttaretorpet (Littera 331 och 332) enligt uppgifter på storskifteskartan (figur 4) från år 1808 (E37-14:2). Någon symbol för torpet finns dock inte på kartan och ej heller har någon åkermark ritats ut inom detta område. Genom utredningsområdet för verk 3 går en väg över till Slageryd och inom Slageryds marker betecknas området som Kohage enligt storskifteskartan (figur 4) över Slageryd från år 1795 (E23-17:1). Även på lagaskifteskartan (figur 5) över Slageryd från år 1893 anges området som kohage (06-bäc-43). På lagaskifteskartan över Hökhult från år 1872 (figur 5) finns vägen kvar och i utredningsområdets västra del är en åkerlycka (06-frö-55). Denna åkerlycka är fortfarande brukad på 1950-talet (figur 8) och är delvis öppen enligt flygfoto från omkring år 2005. Vindkraftverk 4 Utredningsområdet för verk 4 är helt och hållet beläget inom Slageryds marker. Enligt storskifteskartan (figur 6) över Slageryd från år 1795 utgör större delen av ytan en fortsättning på den tidigare

14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Verk 6 Kohagen Verk 5 Kalfvafällan Grind Kohagen Verk 4 figur 6. Rektifierat utsnitt ur storskifteskartan över Fröderyd, upprättad år 1801 (E37-7:2), över Hökhult, upprättad år 1808 (E37-14:2) samt över Slageryd, upprättad år 1795 (E23-17:1). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 15 Verk 6 Kohagen Verk 5 Backafållen Kohagen Verk 4 figur 7. Rektifierat utsnitt ur lagaskifteskartan över Slageryd, upprättad år 1893 (06-bäc-43). Platser som nämns i den landskapshistoriska analysen har märkts ut på kartan. Skala 1:6 000.

16 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 nämnda Kohagen (E23-17:1). I områdets nordvästra del berörs dock en särhägnad ängsmark, kallad Kalfvafällan (Littera 150). I dess sydöstra del är en grindsymbol utmärkt. Genom utredningsområdet går en väg. På lagaskifteskartan (figur 7) från år 1893 finns ängsmarken utritad och kallas Backafållen (06-bäc-43). a delen av utredningsområdet för verk 4 benämns Kohagen. Den väg som gick igenom området följer den skogsväg som finns idag, men har sedan fortsatt till gränsen mot Fröderyd och Hökhult. Vindkraftverk 5 Den sydvästra delen av utredningsområdet för verk 5 berör den så kallade Kalfvafällan och resterande del betecknas som Kohagen på storskifteskartan (figur 6) från år 1795 över Slageryd (E23-17:1). Även på lagaskifteskartan (figur 7) från år 1893 finns ängsmarken medtagen och övriga området betecknas som kohage (06-bäc-43). Vindkraftverk 6 Hela utredningsområdet för verk 6 inom Slageryds del betecknas som kohage på storskifteskartan och lagaskifteskartan (E23-17:1, 06-bäc-43) (figur 6-7). Den nordvästra delen av utredningsområdet berör Fröderyds marker och anges i storskifteskartan som Kohagen och sydväst om denna låg Oxhagen (E37-7:2). På lagaskifteskartan över Fröderyd anges området som avrösningsjord, med vilket menas icke odlad mark som inte heller anses odlingsvärd. Marken nyttjas som ungnötshage till Norregården och består delvis av en mosse (06-frö-65). Agrara ar Den vanligast förekommande kategorin är ar efter odlingsverksamhet från skilda tidsperioder. Till kategorin agrara ar räknas område med fossil åkermark, fossil åker och röjningsröse/röjningsröseområde. Att bedöma ålder och karaktär för ar efter odlingsverksamhet kan vara vanskligt, men ett antal variabler har legat till grund för dateringen och karaktäriseringen. Bedömningen har bland annat gjorts med ledning av historiska kartor samt röjfigur 8. Rektifierat utsnitt ur ekonomiska kartan över Slageryd, upprättad år 1953 (J133-6e0j55). Bland de agrara ar som påträffades vid fältbesiktningen noterades fyra lokaler under kategorin område med fossil åkermark, Id 7, Id 10, Id 14 och Id 17. De fyra lokalerna finns angivna som åkerlyckor första gången i kartmaterialet på lagaskifteskartorna över omgivningarna (06-frö-55; 06-bäc-43), men endast tre av dem återfinns på ekonomiska kartan, Id 7, Id 14 och Id 17. Åkerlyckan, Id 10, vid Marsebäckplanen har tagits ur bruk. De omnämnda åkerlyckorna har markerats med blå pilar på kartan. Skala 1:6 000. Fältinventering Inom utredningsområdet finns två övriga a ar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS), RAÄ-nr Fröderyd 113:1 och Bäckaby 119:1. Vid den genomförda fältbesiktningen har arna kompletterats med ytterligare nyfynd av forn- och kulturar. En detaljerad beskrivning av de enskilda arna ges i en objekttabell i bilaga 1, medan det geografiska läget redovisas på kartor i bilaga 2. Nedan följer en översiktlig genomgång av de påträffade objekten, redovisade efter styp.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 17 ID 19 ID 18 Verk 3 ID 17 ID 15 ID 11-13 Verk 2 ID 7 ID 14 ID 10 ID 6 ID 3 ID 8 ID 9 ID 5 Verk 1 ID 4

18 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 ningsrösenas närhet till intilliggande torpar. Även rösena form, storlek och profil samt ingående stenars storlek har varit avgörande. Ytterligare en viktig variabel för karaktäriseringen är om andra formelement förekommer bland rösena som exempelvis hägnader eller terrasskanter. Inom utredningsområdet har 15 lokaler påträffats som hyser agrara ar, Id 1, Id 5, Id 7, Id 10, Id 14, Id 16-Id 25. Sex av lokalerna har karaktäriserats som fossila åkrar, Id 1, Id 18-Id 22. Ingen av lokalerna finns markerad på de storskifteskartor, lagaskifteskartor eller det ekonomiska kartblad från 1953 som berör det aktuella utredningsområdet.vid fältbesiktningen har fyra av de fossila åkrarna bedömts vara av äldre karaktär och fått statusen fast forn, Id 1, Id 18-Id 19 och Id 22. Två av dem har partiella skador efter markberedning inför relativt nyligen genomförd plantering av granskog, Id 18 och Id 19. Dessa åkrar är dock till större delen fortfarande intakta och har bibehållit sitt preparatsvärde. De två övriga lokalerna med fossil åker har bedömts som övriga a ar, Id 20 och Id 21. Bland de agrara ar som påträffades vid besiktningen noterades fyra lokaler under kategorin område med fossil åkermark, där stenmurar ingick som formelement, Id 7, Id 10, Id 14 och Id 17. Samtliga har fått statusen övrig. De agrara arna på de fyra lokalerna finns angivna som åkerlyckor första gången i kartmaterialet på lagaskifteskartorna (figur 5) över Hökhult från år 1872 och över Slageryd från år 1893 (06-frö-55; 06-bäc-43). Dock återfinns endast tre av dem på ekonomiska kartan (figur 8) över Slageryd från år 1953, Id 7, Id 14 och Id 17 (J133-6e0j55). Det är åkerlyckan vid Marsebäcksplanen som saknas. På fem lokaler inom utredningsområdet påträffades röjningsrösen av yngre karaktär som är glest belägna inom mycket otydliga odlingsytor. Dessa har registrerats under stypen röjningsröse/ röjningsröseområde och områdena har bedömts som övriga a ar, Id 5, Id 16, Id 23-Id 25. På två av lokalerna påträffades endast två röjningsrösen vardera, Id 5 och Id 16. Boplatslägen Vid fältbesiktningen påträffades inga ytor eller lägen inom utredningsområdet som kunde bedömas som lämpliga att hysa eventuella boplatsar under mark. Såväl topografiska förutsättningar som närhet till registrerade gravar i närområdet har beaktats vid bedömningen. Brunn/kallkälla Där tillfartsvägen ansluter området för verk 2 har en brunn påträffats, Id 3 (bilaga 1-2). Brunnen som var vattenfylld vid besiktningen hade stenskodda väggar och botten (figur 8-9).

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 19 Husgrund, historisk tid samt lägenhetsbebyggelse Inom utredningsområdet finns sedan tidigare två torpar registrerade, RAÄ-nr Fröderyd 113:1 och Bäckaby 119:1. Det sistnämnda torpet som enligt uppgifter i FMIS kallats Norelund har ett läge som geografiskt sammanfaller med en åkerlycka på lagaskifteskartan (figur 5) över Slageryd från år 1893 (06-bäc-43). På kartan finns en hussymbol med beteckningen Westregårds torp. Vid besiktningen påträffades en rektangulär husgrund bestående av syllsten, Id 15, inom ett område med fossil åkermark, Id 14. Husgrunden ligger dock ca 80 meter NV om det registrerade Norelundstorpet, men motsvarar sannolikt den torp som registrerats i FMIS. När det gäller torpen med RAÄ-nr Fröderyd 113:1 som enligt uppgifter i FMIS kallats Ängalund, fanns inga ar på den plats som registrerats i FMIS. Vid fältbesiktningen nypåträffigur 9. En av de brunnar som påträffades vid fältbesiktningen, Id 3. Ungefär 300 meter nordöst därom påträffades ytterligare brunnnar, Id 11-Id 13. Här låg tre brunnar på rad, varav endast en var vattenfylld vid besiktningen, Id 13. Sannolikt har första brunnen sinat, varefter ytterligare brunnar har grävts. På lagaskifteskartan (figur 5) över Slageryd som fastställdes år 1893 finns endast en brunn angiven på denna plats. Det är omöjligt att avgöra vilken av de nypåträffade brunnarna som avses på lagaskifteskartan. Samtliga brunnar har givits statusen övrig. Gränsmärke Där tillfartsvägen till de planerade vindkraftverken gör en krök påträffades ett stenblock av granit utan inskription, som placerats på en höjd, Id 2. Gränsmärket som inte berör några idag kända fastighetsgränser har dock bedömts som övrig.

20 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 figur 10. En av de torpar som påträffades vid fältbesiktningen av utredningsområdet för vindkraftverk 2, Id 8. Skyltad av Fröderyds hembygdsförening. fades dock i det absoluta närområdet två husgrunder från historisk tid, Id 6 och Id 9, samt en lägenhetsbebyggelse, Id 8. Någon av dessa kandidater skulle sannolikt kunna motsvara det registrerade Ängalundstorpet. Vid Id 8 som utgörs av bland annat ett spismursröse samt rester efter en murad källargrop har Fröderyds hembygdsförening satt upp en skylt (figur 10) med texten: Ängalund HÖKHULT Andersgård No 160 Fröderyds Hembygdsförening Även om alla de tre nypåträffade objekten ligger i direkt anslutning till det i FMIS registrerade läget för Ängalundstorpet, är det omöjligt att avgöra vilken kandidat som avses. Oavsett vilket av objekten som väljs, kvarstår fakta att tre hus har varit uppförda på platsen. Om dessa representerar flera torpar eller är en torp med flera byggnader är ännu oklart. Även på lagaskifteskartan (figur 5) över Slageryd från 1893 finns tre hussymboler utmärkta (06-bäc-43). Inom utredningsområdet för verk 1 finns ytterligare en torp, Id 4. Idag återstår endast ett spismusröse. Sammanfattning Jönköpings läns museum har genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1, inför att POG International AB planerar att uppföra sex vindkraftverk samt tillfartsväg på moränåsen väster om Slageryd inom Bäckaby och Fröderyds socknar, Vetlanda kommun. Utredningsområdet som ligger ca 15 kilometer sydväst om Vetlanda omfattar en yta på 86 ha. Området är ett bra exempel på ett marginalområde, där endast två torpar fanns registrerade i FMIS sedan tidigare. Utredningen har resulterat i att 25 nya objekt

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 21 påträffats. Det är framförallt torpar och husgrunder från historisk tid samt ar efter odlingsverksamhet av huvudsakligen yngre datum som framkommit vid fältbesiktningen. Fyra av de påträffade lokalerna med agrara arna är dock av äldre karaktär. Vidare har även fyra brunnar och ett gränsmärke noterats. Åtgärdsförslag De nypåträffade arna beskrivs i en objekttabell, se bilaga 1 samt återges på kartor, se bilaga 2. I tabellen ges ett åtgärdsförslag för respektive. Jönköpings läns museum har samrått med Länsstyrelsen i Jönköpings län angående åtgärdsförslagen. Det angivna åtgärdsförslaget anger vad som bör göras om en berörs av exploatering. Om t ex en väg skall förbättras kan det i många fall göras utan att påverka den angränsande en. I detta fall bör en detaljerad inmätning samt karta göras för den kommande exploateringen som kan jämföras mot den registrerade en. Till varje forn hör ett skyddsområde, ett fornsområde. Hur stort fornsområdet är varierar efter fornens betydelse och karaktär. Ett järnåldersgravfält har till exempel ett större skyddsområde än en milsten. Skyddsområdets storlek avgörs av länsstyrelsen från fall till fall. Vid inventeringen prickas endast själva en in och ytan omfattar inte skyddsområdet som hör till fornen. Det kan även bli aktuellt med utmärkning av en i fält för att skador ej skall uppstå. Det stora flertalet av berörda ar inom utredningsområdet har klassats som övrig, men omfattas inte av kulturminneslagstiftningen. Däremot besitter de ett t värde varför hänsyn enligt skogsvårdslagen bör visas vid den fortsatta planeringen så att en inte skadas. Notera även att annan lagstiftning kan skydda dessa ar, det kan t ex vara biotopskydd för stenmurar, röjningsrösen etc. Fyra objekt inom utredningsområdet har bedömts som fast forn, Id 1, Id 18, Id 19 och Id 22. Dessa är skyddade enligt lag. Om inte ingrepp kan undvikas, anges arkeologisk förundersökning som förslag på åtgärd. Huvudsaklig målsättning med en arkeologisk förundersökning är att få fram fornens art, utbredning och datering.

22 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr:............................431-6259-2012 Länsstyrelsens beslutsdatum:................2012-09-07 Jönköpings läns museums dnr:.............239/2012 Beställare:........................................POG International AB Fält- och rapportansvarig:...................håkan Hylén Fältpersonal:....................................Håkan Hylén Fältarbetstid:....................................2012-11-12 2012-11-15, 2012-11-27 Län:...............................................Jönköping Kommun:.......................................Vetlanda Socken:..........................................Bäckaby och Fröderyd Fastighetsbeteckning:.........................Hökhult 4:4 m fl Belägenhet:......................................Ekonomiska kartans blad, 63E 5jS, 63E 4jN Koordinater (N/E):...........................6350294/494461 Koordinatsystem:..............................SWEREF 99TM Utredningsområde:............................86 ha Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 23 Referenser Tryckta och otryckta källor Agertz, J. (Red). 2008. Om ortnamn i Jönköpings län. Småländska kulturbilder 2008. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LXXVII. Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Ikraftträdande: 1989-01- 01. Kulturdepartementet. Tillgänglig på internet (2012-10-31): http:// www.notisum.se/rnp/sls/lag/19880950.htm Arkiv och hemsidor Lantmäteristyrelsen arkiv, LMS. Länk: http://lantmateriet.se Lantmäteriverkets arkiv, LMV. Länk: http://lantmateriet.se Rikets allmänna kartverk, RAK. Länk: http://lantmateriet.se Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Länk: http://www.fmis.raa.se Topografiska arkivet, Jönköpings läns museum Kartunderlag Storskifteskarta över Slageryd, upprättad år 1795 av Anders Chytraeus. LMS. Akt E23-17:1. Rågångsbestämningskarta mellan Fröderyd och Äsprilla, upprättad år 1723 av Jonas Peterson Duker. LMS. Akt E37-7:1. Storskifteskarta över Fröderyd, upprättad år 1801 av Magnus Justus Ek. LMS. Akt E37-7:2. Storskifteskarta över Hökhult, upprättad år 1808 av Olof Chytraeus d.ä. LMS. Akt E37-14:2. Lagaskifteskarta över Slageryd, upprättad år 1893 av E R G Dyberg. LMV. Akt 06-bäc-43. Lagaskifteskarta över Hökhult, upprättad år 1872 av Wilhelm Wideén. LMV. Akt 06-frö-55. Hemmansklyvning Hökhult Andersgård, upprättad år 1880 av Elam Mobius. LMV. Akt 06-frö-63. Lagaskifteskarta över Fröderyd, upprättad år 1887 av Elam Mobius. LMV. Akt 06-frö-65. Ekonomisk karta över Slageryd, upprättad år 1953. RAK. Akt J133-6e0j55.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 BILAGA 1 Objekttabell RAÄ-nr/Id-nr Bilaga Id 1 Bilaga 2A Id 2 Bilaga 2A Id 3 Bilaga 2B Id 4 Bilaga 2B Id 5 Bilaga 2B Fröderyd 113:1 Bilaga 2B Id 6 Bilaga 2B Id 7 Bilaga 2B Id 8 Bilaga 2B Id 9 Bilaga 2B Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Fossil åker, röjningsröseområde Gränsmärke Brunn/kallkälla Röjningsröseområde, ca 40x20 m (NÖ-SV), bestående av 5 röjningsrösen, äldre karaktär, 3,50-5 m i diameter och 0,20-0,80 m höga med 0,20-0,40 m stora stenar. Röjningsrösena som ligger på en plan stenröjd avsats har flack välvning och är kraftigt övermossade och övertorvade. Stenblock, granit, ställt på kant, ca 1,30x0,40 m stort (Ö-V) och 1,20 m högt. Intill men nedanför ligger ytterligare ett stenblock, granit, 0,80x0,50x0,30 m stort, som antagligen varit placerat ovanpå det större blocket. Gränsmärket är beläget på en höjd. Berör inga idag kända fastighetsgränser. Brunn, rektangulär, 2,00x1,50 m stor, ca 0,70 m djup. Stenskodda väggar och botten, ca 0,25-0,40 m stora stenar. Vattenfylld vid besiktning. Fast forn Lägenhetsbebyggelse Spismursröse, ca 4 m i diameter och 0,5 m högt Röjningsröse Lägenhetsbebyggelse Husgrund, historisk tid Område med fossil åkermark Lägenhetsbebyggelse Husgrund, historisk tid Område med röjningsrösen, ca 25x15 m (NÖ-SV), bestående av 2 röjningsrösen, ca 3,5-6 m i diameter och 0,8-1,00 m höga med 0,20-0,40 m stora stenar. Röjningsrösena är kraftigt övermossade. Torp. Namn: Ängalund. Plats för enligt FMIS. På platsen kunde inga spår iakttagas. Husgrund, rektangulär yta med kraftigt övermossade stenar, ca 7x5 m stor och 0,30 m hög. Stenarna är ca 0,30-0,40 m stora. Husgrunden ligger inom ett område med fossil åkermark, se separat registrering, Id 7. På lagaskifteskarta över Hökhult från år 1872 finns en hussymbol markerad ca 15 meter norr om Id 6 (06-frö-55). Husgrunden skulle även kunna motsvara den torp som har beteckningen RAÄ-nr Fröderyd 113:1. Enligt uppgifter i FMIS har torpen dock registrerats med ett läge 60 m SSV därom, men där finns inga spår efter den. Jämför även med Id 8 och Id 9. Område med fossil åkermark, ca 215x133 m (NV-SÖ), bestående av minst 15 röjningsrösen och nio stenmurar. Stenmurarna är ca 1,50-2 m breda och 0,60 m höga med 0,20-0,40 m stora stenar. I väster är stenmurarna uppbyggda i skalmursteknik med kallmurade yttersidor i fyra till fem skikt. Röjningsrösena har oregelbunden form och är ca 4-9 m i diameter och 0,40-0,80 m höga med ca 0,20-0,40 m stora stenar. Inom området finns parallella diken (NV-SÖ) efter markberedning inför den granplantering som idag står här. Åkermarken finns angiven på lagaskifteskarta över Hökhult från år 1872 (06-frö-55) samt på ekonomiska kartan över Slageryd från 1953 (J133-6e0j55). Inom området finns en husgrund. Se separat registrering, Id 6. Spismursröse, 3,5 m i diameter och 1,20 m högt. Söder därom är en murad källargrop, 3x2 m stor och 1,10 m djup. Platsen skyltad med texten: Ängalund. No 160. HÖKHULT. Andersgård. Fröderyds Hembygdsförening. Spismursröset skulle även kunna motsvara den torp som har beteckningen RAÄnr Fröderyd 113:1. Enligt uppgifter i FMIS har torpen dock registrerats med ett läge 45 m NV därom, men där finns inga spår efter den. Jämför även med Id 6 och Id 9. Husgrund, rektangulär, 17x5 m stor (NV-SÖ), bestående av syllsten, 0,50-2 m stora stenar. Husgrunden skulle även kunna motsvara eller tillhöra den torp som har beteckningen RAÄ-nr Fröderyd 113:1. Enligt uppgifter i FMIS har torpen dock registrerats med ett läge 60 m V därom, men där finns inga spår efter den. Jämför även med Id 6 och Id 9. Åtgärdsförslag Bevaras/ Arkeologisk förundersökning

BILAGA 1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 RAÄ-nr/Id-nr Bilaga Id 10 Bilaga 2B Id 11 Bilaga 2B Id 12 Bilaga 2B Id 13 Bilaga 2B Bäckaby 119:1 Bilaga 2B Id 14 Bilaga 2B Id 15 Bilaga 2B Id 16 Bilaga 2B Id 17 Bilaga 2B Id 18 Bilaga 2B-2C Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Område med fossil åkermark Brunn/kallkälla Brunn/kallkälla Brunn/kallkälla Lägenhetsbebyggelse Område med fossil åkermark Husgrund, historisk tid Röjningsröse Område med fossil åkermark Fossil åker, röjningsröseområde Område med fossil åkermark, ca 23-72x66 m (NV-SÖ), bestående av minst 9 röjningsrösen och två kraftigt övermossade stenmurar. Stenmurarna är ca 2,50-3,50 m breda och 1,20 m höga med 0,30-0,50 m stora stenar. Röjningsrösena har rundad form och är ca 4,5-6 m i diameter och 0,40-1,20 m höga med ca 0,20-0,30 m stora stenar. Åkermarken finns angiven på lagaskifteskarta över Slageryd från år 1893 (06- bäc-43) samt på ekonomiska kartan över Slageryd från 1953 (J133-6e0j55). Brunn, kvadratisk, 1,50x1,50 m stor, ca 0,30 m djup. Torrlagd vid besiktning. Brunn, rektangulär, 2x1 m stor, ca 0,40 m djup. Torrlagd vid besiktning. Brunn, rektangulär, 2,50x1,50 m stor, ca 0,25 m djup. Ett större stenblock, ca 1,5 m stort finns i kanten av brunnen. Vattenfylld vid besiktning. Torp. Namn: Norelund. Plats för enligt FMIS. På platsen kunde inga spår iakttagas. Område med fossil åkermark, ca 185x55-115 (NV-SÖ), bestående av minst 18 röjningsrösen och fyra kraftigt övermossade stenmurar. Stenmurarna är ca 2,50-3,50 m breda och 0,60-0,80 m höga med 0,30-0,50 m stora stenar. Röjningsrösena har rundad form och är ca 4,5-6 m i diameter och 0,40-1,20 m höga med ca 0,20-0,30 m stora stenar. Åkermarken finns angiven på lagaskifteskarta över Slageryd från år 1893 (06-bäc-43) samt på ekonomiska kartan över Slageryd från 1953 (J133-6e0j55). Inom området finns en husgrund. Se separat registrering, Id 15. Husgrund, rektangulär, ca 8x5 m stor (N-S), bestående av syllsten, 0,50-0,80 m stora stenar och 0,40 m höga. Husgrunden ligger inom ett område med fossil åkermark, se separat registrering, Id 14. På lagaskifteskartan över Slageryd från år 1893 finns en hussymbol med beteckningen Westregårds torp, markerad ca 20 meter norr om Id 15 (06-bäc-43) som skulle kunna motsvara platsen för husgrunden. Husgrunden mostvarar sannolikt den torp med namnet Norelund som har beteckningen RAÄ-nr Bäckaby 119:1. Enligt uppgifter i FMIS har torpen dock registrerats med ett läge 80 m SÖ därom, men där finns inga spår efter den. Område med röjningsrösen, ca 17x9 m (NV-SÖ), bestående av 2 röjningsrösen, ca 5-6 m i diameter och 0,6-1,20 m höga med 0,20-0,40 m stora stenar. Röjningsrösena är kraftigt övermossade. Område med fossil åkermark, ca 140x45-65 m (N-S), bestående av minst 11 röjningsrösen och två kraftigt övermossade stenmurar. Stenmurarna är ca 1,50-3 m breda och 0,60-1,20 m höga med 0,30-0,50 m stora stenar. Röjningsrösena har rundad form och är ca 4,5-9 m i diameter och 0,60-1,20 m höga med ca 0,20-0,40 m stora stenar. Åkermarken finns angiven på lagaskifteskarta över Hökhult från år 1872 (06-frö-55) samt på ekonomiska kartan över Slageryd från 1953 (J133-6e0j55). Röjningsröseområde, ca 280x14-187 (NÖ-SV) bestående av minst 80 röjningsrösen, huvudsakligen av äldre karaktär, i allmänhet med rundad form, 3,5-8 m i diameter, vanligen 3,5-5 m i diameter, 0,30-1 m höga, vanligen 0,30-0,50 m höga, med 0,20-0,50 m stora stenar, vanligen 0,30-0,40 stora stenar. Sydöstra delen av röjningsröseområdet är kraftigt skadat genom markberedning inför nyplanterad granskog. Fast forn Åtgärdsförslag Bevaras/ Arkeologisk förundersökning

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 BILAGA 1 RAÄ-nr/Id-nr Bilaga Id 19 Bilaga 2B-2C Id 20 Bilaga 2C Id 21 Bilaga 2C Id 22 Bilaga 2C Id 23 Bilaga 2C Id 24 Bilaga 2C Id 25 Bilaga 2C Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Fossil åker, röjningsröseområde Röjningsröseområde, ca 120x50 (NÖ-SV) bestående av minst 40 röjningsrösen av äldre karaktär, i allmänhet med rundad form, 3,5-5 m i diameter, 0,40-0,60 m höga, med 0,20-0,40 m stora stenar. Nordöstra delen av röjningsröseområdet är kraftigt skadat genom markberedning inför nyplanterad granskog. Röjningsröseområde, ca 50x20-45 (NV-SÖ) bestående av minst 10 röjningsrösen av yngre karaktär, i allmänhet med rundad form, 3,5-7 m i diameter, 0,50-1,20 m höga, med 0,20-0,50 m stora stenar. I mitten av röjningsröseområdet finns ett grävt dike, ca 10x3 m och 2 m djupt. Röjningsröseområde, ca 50-90x35 (NÖ-SV) bestående av minst 10 röjningsrösen av yngre karaktär, i allmänhet med rundad form, 3-8 m i diameter, 0,40-1,20 m höga, med 0,20-0,50 m stora stenar. Området kraftigt skadat genom markberedning för planterad granskog. Röjningsröseområde, ca 155x10-45 (NV-SÖ) bestående av minst 25 röjningsrösen av äldre karaktär, i allmänhet med rundad form, 3,5-6 m i diameter, 0,30-0,70 m höga, med 0,20-0,40 m stora stenar. Område med röjningsrösen, ca 115x105 m (N-S), bestående av minst 30 röjningsrösen av yngre karaktär, ca 5-8 m i diameter och 0,6-1,20 m höga med 0,20-0,50 m stora stenar. Delar av området är kraftigt skadat genom markberedning för nyplanterad granskog. Område med röjningsrösen, ca 80x30-60 m (N-S), bestående av minst 20 röjningsrösen av yngre karaktär, ca 4-8 m i diameter och 0,60-1,30 m höga med 0,20-0,50 m stora stenar. Norra delen av området är kraftigt skadat genom markberedning för nyplanterad granskog. Område med röjningsrösen, ca 95x50 m (NV-SÖ), bestående av minst 20 röjningsrösen av yngre karaktär, ca 5-7 m i diameter och 0,50-1,20 m höga med 0,20-0,60 m stora stenar. Området är kraftigt skadat genom markberedning för nyplanterad granskog. Fast forn Fast forn Åtgärdsförslag Bevaras/ Arkeologisk förundersökning Bevaras/ Arkeologisk förundersökning FÖRKLARINGAR ANTIKVARISK BEDÖMNING Fast forn ÅTGÄRDSFÖRSLAG Arkeologisk förundersökning = Fast forn är ar som vid registreringstillfället bedömts omfattas av skydd enligt Kulturminneslagen. För att en ska kunna bedömas som fast forn krävs att den är från forna tider, att den tillkommit genom äldre tiders bruk och att den är varaktigt övergiven. = används för a ar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast forn men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Annan lagstiftning kan även vara rådande och ge en ett skydd.. = Syftar till att avgränsa, karaktärisera och datera fornen. Förundersökningen ligger till grund för de vetenskapliga frågeställningar som ställs vid en arkeologisk undersökning. Undersökningen görs på olika sätt beroende på styp. = Lämningen har utifrån rådande praxis vid inventeringstillfället inte bedömts som fast forn men anses ändå ha ett antikvariskt värde. Annan lagstiftning kan även vara rådande och ge en ett skydd.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 BILAGA 2A 3 ID 2 ID 1 Kartorna redovisar kända och nyupptäckta forn- och kulturar inom utredningsområdet för den planerade vindkraftsparken. De är markerade med fornsnummer enligt FMIS och med ett Id-nr i de fall de är nyupptäckta. Lämningarna redovisas i tabellen, Bilaga 1.

BILAGA 2B3 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 ID 19 Verk 3 ID 18 ID 17 ID 15 ID 16 ID 11 ID 7 Verk 2 ID 12 ID 13 ID 10 ID 14 ID 6 ID 3 ID 8 ID 9 Verk 1 ID 5 ID 4

ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:70 BILAGA 2C 3 Verk 6 ID 25 ID 23 ID 24 Verk 5 ID 22 ID 21 ID 20 Verk 4 ID 19 ID 18

Jönköpings läns museum har genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1, inför att POG International AB planerar att uppföra sex vindkraftverk samt tillfartsväg på moränåsen väster om Slageryd inom Bäckaby och Fröderyds socknar, Vetlanda kommun. Vid den fältbesiktning som genomfördes i samband med utredningen har ett antal ar tillkommit som visar på att huvudsakligen odlingsaktiviteter försiggått i området. En del av lokalerna med spår efter odlingen bedöms vara av äldre karaktär och har fått statusen fast forn. Även torpar, brunnar och ett gränsmärke påträffades vid utredningen. Arkeologisk rapport 2012:70 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM