HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND STRATEGIPLAN UTKAST 2008-04-11

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND STRATEGIPLAN UTKAST 2008-04-11 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning/bakgrund... 3 2. Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Grundutbildningen... 3 2.2 Öppna högskolan... 5 2.3 FoU... 5 2.4 Samverkan med det omgivande samhället... 6 3. Vision, verksamhetsidé och mål... 7 3.1 Vision och verksamhetsidé... 8 3.2 Mål... 8 4. Strategisk analys... 9 4.1 Omvärldsanalys... 9 4.1.1 Grundutbildningen... 9 4.1.2 Öppna högskolan... 12 4.1.3 FoU... 12 4.1.4 Samverkan med det omgivande samhället... 12 4.1.5 De åländska företagens kompetensbehov (alt. det åländska arbetslivet utveckling)... 13 4.2 PEST analys... 14 4.3 Marknadsanalys... 14 4.4 Konkurrensanalys... 16 4.5 SWOT för Högskolan... 18 4.6 Konkurrensfördelar... 18 4.7 Kritiska framgångsfaktorer... 18 5. Övergripande strategival... 19 5.1 Grundutbildning... 19 5.2 Öppna högskolan... 22 5.3 FoU... 22 5.4 Samverkan med det omgivande samhället... 22 6. Ekonomi... 23 7. Organisation... 23 8. Handlingsplan... 23 2

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND STRATEGIDOKUMENT 1. Inledning/bakgrund Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då tidigare Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forskningsoch utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Grundutbildningen I utbildningsavtalet för åren 2006 2008 mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland var målet för perioden att utbildningsplatser skall erbjudas inom sju utbildningsprogram och att antalet studerande skall uppgå till 420. Vidare var målet att antalet sökande skulle öka under perioden och uppgå till 250 samt att 60% av dem som inlett studierna skall ha avlagt examen inom fem år. 3

Antalet studerande skulle öka främst genom ökad gruppstorlek. Högskolan gavs i uppdrag att bedöma behovet av utbildningsplatser under perioden. Målen har infriats. Styrelsen har beslutat utöka antalet utbildningsplaster från 16 till 24 inom de utbildningsområden där sökandeströmmen har varit god och behov finns inom branschen. Antalet studerande har därmed ökat. Antalet sökande har även uppnått den storleksordning som omnämns i målen och i jämförelse med antalet sökande i Finland och Sverige där sökandesiffrorna har sjunkit under perioden har Högskolan på Åland inte drabbats av färre sökande på motsvarande sätt utan högskolan har kunnat behålla sin attraktionskraft. Den första utvärderingen av målsättningen gällande utexaminerade genomfördes sommaren 2007 av en högskolepraktikant och visade att nivån ser ut att vara realistisk. Utbildningsprogrammet för vård visar det bästa resultatet av högskolans utbildningar med över 90% utexaminerade inom fem år. Högskolan hade 20.9.2007 sammanlagt 431 läsårsanmälda studerande och utbytesstuderande på utbildningsprogrammen. Högskolan har cirka 250 sökande till utbildningsprogrammen vid varje ansökningstillfälle. Cirka 120 nya studerande per år antas och 431 var läsårsanmälda senaste höst varav 16 var utbytesstuderande från andra länder. Antalet sökande till utbildningsprogrammen har ökat sedan högskolan bildades. Antalet sökande från Sverige har även ökat sedan högskolan bildades och andelen sökande från Sverige är större än andelen sökande från Finland. År 2007 var den största andelen av de sökande (47%) personer från Åland. Andelen sökande åren 2005 2007 per region Region 2005 2006 2007 Åland 37% 32% 47% Finland 22% 37% 29% Sverige 41% 30,5% 23% Övriga - 0,5% 0,5% Sökande utifrån önskar främst studera till sjökapten, övermaskinmästare, elmästare eller Hotell- och restaurangadministratör vid Högskolan på Åland. Till Åland kommer man för att studera Sjöfart och Turism. Högskolan på Åland har mycket snabbt blivit känd utanför Åland som en högskola för sjöfart och turism! 4

Ungdomarna hämtar sin information om högskolan på nätet Sökande från Åland önskar främst studera till Sjukskötare, Företagsekonom eller Systemvetare vid Högskolan på Åland På Åland råder brist på utbildad arbetskraft. Utbildningsprogrammen ligger mycket nära behovet och har en klar roll i utvecklingen av näringslivet och arbetslivet på Åland. Utexaminerade från högskolans utbildningar är mycket efterfrågade på Åland. 2.2 Öppna högskolan Vid Öppna högskolan administrerades under 2007 sammanlagt 2593 deltagare inom kurser, seminarier, prov och tentamina. Sammanlagt 1716 deltog i de kurser som Öppna högskolan anordnade och sammanlagt 877 deltog i prov och tentamina. De enskilt största delarna var dels den akademiska undervisningen med sammanlagt 697 deltagare varav 162 var studerande vid högskolans utbildningsprogram och dels sjöfartsutbildningen med sammanlagt 446 deltagare varav 215 var studerande vid högskolans utbildningsprogram. Den akademiska undervisningen vid Öppna högskolan är öppen för alla och den som deltar betalar terminsavgift. Undervisningen arrangeras i samarbete med Åbo akademi och andra universitet och utbildningen sker i regel på kvällar och helger. Enligt samma modell kan den som önskar delta i kurser på utbildningsprogrammen med den skillnaden att undervisningen huvudsakligen sker på dagtid. Behovet av fortbildningskurser hos företag och organisationer styr utbudet av fortbildning. För sin egen kursverksamhet och för omtentamina vid utbildningsprogrammen anordnar Öppna högskolan allmän tentamen varannan lördag. Högskoleprovet som ger poäng för sökande till högskolor och universitet i Sverige anordnas på Åland av Öppna högskolan. 2.3 FoU Styrelsen har tillsatt en forskningsnämnd med uppdrag att; fördela forskningsmedel i enlighet med styrelsen årliga direktiv framta kriterier för fördelningen av medel följ upp hur de tidigare medlen har använts framta underlag för högskolans forskningsstrategi utveckla kontakter till andra högskolor och finansiärer sammanställa högskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet i sin verksamhetsberättelse 5

handha övriga av styrelsen beslutade uppgifter Verksamheten inom forskning och utveckling har haft en kraftig tillväxt och år 2007 fanns sammanlagt fem externfinansierade projekt inom forskning och utveckling och sammanlagt elva av högskolans lärare har bedrivit vetenskaplig forskning tillsammans med andra högskolor och universitet under 2007. I Utbildningsavtalet framgår att för lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen 150 000 200 000 euro. Av tabell 1 framgår fördelningen av anslag under åren 2004/05 2007/08 Tabell 1. Beviljade forskningsmedel åren 2004-2008 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Antal lärare som beviljats medel 2 3 7 10 Beviljade medel, 37 168 59 735 131 150 198 230 Av tabell 2 framgår externt finansierade utvecklingsprojekt Antal projekt Externa medel, Egna medel, Summa medel för utvecklingsprojekt, 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2.4 Samverkan med det omgivande samhället Inom ramen för utbildningsprogrammens verksamhet sker samverkan på flera plan; Branscherna tar aktiv del i programmens utveckling, direktkontakt mellan studerande och branschrepresentanter sker i branschråden, gästföreläsare utifrån anlitas, studiebesök är ett viktigt inslag i utbildningarna, projektuppgifter, praktik och examensarbeten sker i samverkan med arbetslivet. Styrelsearbetet utgör även en del av samverkansuppdraget eftersom kontaktytan till branscherna även där är betydande. Forsknings- och utvecklingsarbetet sker i samverkan med det omgivande samhället. De EU- och landskapsfinansierade mål-projekt högskolan arbetar med involverar ett betydande antal företag, kommuner och organisationer. Högskolan är en särskild och för det omgivande samhället viktig resurs i dessa projekt eftersom såväl ansökningsprocessen som redovisningen av denna typ av projekt kräver särskild kompetens. Vid högskolan 6

finns orsak att bygga upp och upprätthålla denna kompetens om en någorlunda jämn ström av projekt placeras vid högskolan. För mindre åländska företag och organisationer upplevs ansökningsprocessen och redovisningen som övermäktig. Högskolan ses därför som en bra samarbetspartner för att åstadkomma den utveckling som behövs. 3. Vision, verksamhetsidé och mål I högskolelagen (2002:81) stadgas särskilt om högskolans uppgift 2, högskoleutbildning 3 och målsättning, 4. Högskolans uppgift, 2 (2002:81) Erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Bedriva forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet, kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Informera om sin verksamhet samt samverka med arbetslivet och det omgivande samhället. I verksamheten skall det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vetenskapens trovärdighet, fri forskning och god forskningssed skall värnas. Högskoleutbildning, 3 (2002:81) Högskoleutbildningen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen anordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms särskilt. Om en utbildning som bedrivs i kursform uppfyller de krav som ställs på en högskoleutbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav som landskapsregeringen föreskriver i en landskapsförordning kan högskoleexamina utfördas även för sådana utbildningar. Målsättning 4 (2002:81) Högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. 7

Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde samt främja internationell förståelse och jämställdhet mellan könen. Verksamheten skall bygga på ekologiska grundprinciper och präglas av respekt för och hänsyn till miljön. Verksamheten skall genom pedagogiskt utvecklingsarbete och pedagogisk och yrkes- eller ämnesanknuten fortbildning garantera en god kvalitativ nivå på utbildningen. 3.1 Vision och verksamhetsidé Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera ny yrkesrelaterad kunskap som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder. 3.2 Mål Utbildning Kvantitativa mål Antagning av studerande Antalet examina Kvalitativa mål Examensrättigheter Examen på mastersnivå Forskning och utveckling Externt finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt Inriktning och volym Samarbetsparter och finansieringsgrund Ökad kompetens hos lärarna Samverkan med det omgivande samhället Samverkan med det åländska näringslivet och andra samhällsaktörer 8

Åland som studieort 4. Strategisk analys 4.1 Omvärldsanalys 4.1.1 Grundutbildningen Bolognaprocessen Utbildningsministrarna i de europeiska länderna har kommit överens om en harmonisering av den högre utbildningen. Överenskommelsen kan sammanfattas så att den examensinriktade utbildningen vid högskolor och universitet skall vara utformad som ett system med tre examensnivåer: Bachelorexamen, Masterexamen och Doktorsexamen. De tre examensnivåerna motsvaras av studier i tre cykler. Den första cykeln skall omfatta minst tre års heltidsstudier och leder till Bachelorexamen. Den andra skall bestå av två års studier och leda till Masterexamen. Den tredje och sista cykeln skall bestå av tre års heltidsstudier och leda till Doktorsexamen. Den sammanlagda urbildningstiden för en doktorsexamen blir då minst åtta år. Bolognaprocessen (a) PhD Master Bachelor 3 år 2 år minst 3 år I de nordiska länderna benämns examen efter den första cykeln kandidatexamen eller en yrkesexamen såsom sjökaptensexamen, sjöingenjörsexamen, skjuksköterskeexamen etc. I Finland är examensbenämningen för de nya professionsutbildningarna efter studier inom den första cykeln Yrkeshögskoleexamen. Examen efter andra cykelns studier benämns i Sverige, Norge och Danmark Masterexamen eller i form av en yrkesexamen. I Finland används efter andra cykeln studier vid universitet benämningarna Magisterexamen eller en yrkesexamen såsom läkare, tandläkare, arkitekt, diplomingenjör etc. I Finland används efter andra cykeln studier vid yrkeshögskolor benämningen Högre yrkeshögskoleexamen. 9

Examen efter tredje cykeln benämns i Norden som Doktorsexamen eller PhD-examen. I Finland och Sverige har man tidigare beräknat studierna för doktorsexamen som fyra års heltidsstudier efter magisterexamen eller högre högskolexamen och väljer därför i lämpliga fall att räkna studier inom andra cykeln som en del av forskarstudierna. Man vill inte gärna frångå fyra års studier för doktorsexamen i de länderna. Införandet av Bolognaprocessen i Finland år 2005 och i Sverige år 2007 har inneburit att utbildningar som tidigare endast erbjudit magisterexamen, högre högskoleexamen, diplomingenjörsexamen etc numera även erbjuder examina efter den första cykeln (Bachelorexamen) I den nya yrkeshögskolelagen från år 2005 i Finland infördes möjligheten att vid yrkeshögskolorna erbjuda Högre yrkeshögskoleexamen vilket många yrkeshögskolor numera har anammat. Även studieåret och gemensam betygsskala ingår i överenskommelsen. En heltidsstuderande vid en högskola eller ett universitet skall erbjudas studier motsvarande 60 ECTS (European Credit Transver System). Tre års heltidsstudier skall alltså då omfatta 180 ECTS, tre och ett halvt år studier 210 ECTS, fyra års studier 240 ECTS och fyra och ett halvt år studier 270 ECTS. I Sverige benämns studiepoängen Högskolepoäng och i Finland Studiepoäng. Tidigare användes i Sverige och Finland måttet poäng respektive studievecka för en veckas heltidsstudier. Ett läsår bestod av 40 arbetsveckor i Sverige och vid yrkeshögskolorna i Finland och därmed 40 poäng respektive 40 studieveckor. Ett Högskolepoäng motsvarar således 1,5 gamla poäng och 1,5 gamla studieveckor vid yrkeshögskolorna. Vid universiteten i Finland har andra modeller använts varför omräkningsfaktorn kan variera. Ett års heltidsstudier skall för den studerande innebära i genomsnitt 1600 h arbete. Utgår man ifrån att en studerande arbetar cirka 40 h per vecka med sina studier skall alltså läsåret bestå av cirka 40 arbetsveckor. Bolognaprocessen (b) Heltidsstudier 60 studiepoäng per år 1600 h studier per år Den gemensamma betygsskalan innebär en sjugradig betygsskala. I Sverige har övergången påbörjats och högskolorna och universiteten har börjat ge vitsord enligt den 10

sjugradiga skalan. För Sverige är omställningen omfattande eftersom man i stor utsträckning använt en tregradig skala (U, G, VG) vid högskolor och universitet. I Finland används i stort sett de skalor man använde tidigare som har fler vitsord än de svenska. För Högskolan på Åland innebär övergången en stor omställning eftersom vitsordsskalan (U, G, VG) använts sedan år 1997. Arbetet med en övergång till en sjugradig skala pågår. Juridisk plattform för högskolor I Finland pågår arbete med ny lagstiftning för universiteten där man går in för att alla universitet skall bli självständiga juridiska personer år 2009. Universiteten skall då antingen vara privaträttsliga stiftelser eller offentligrättsliga inrättningar som dels finansieras av staten och dels privat. Yrkeshögskolorna i Finland ägs av stiftelser, aktiebolag eller kommuner. Sammanslagningar Både i Sverige och i Finland diskuteras för närvarande sammanslagningar av högskolor och universitet. I Danmark har en stor reform genomförts så att man numera endast har sju universitet. Man gör samtidigt en reform gällande professionsutbildningarna liknande den reform som skapade yrkeshögskolorna i Finland. I Finland har Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan i Vasa gått samman i Yrkeshögskolan Novia som från 2008 verkar i anslutning till Åbo akademi. Man har även i huvudstadsregionen satsat på ett Innovationsuniversitet bestående av Tekniska högskolan, den finska handelshögskolan och Konstindustriella högskolan. Motiven för sammanslagningarna har varit att bilda slagkraftigare enheter bättre rustade för framtidens utmaningar. Terminsavgifter I de nordiska länderna har även diskuterats införande av terminsavgifter under de senaste åren. I Danmark har man infört terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför Europa. I Finland har man tillfrågat högskolerektorerna som överlag har ställt sig positiva till en modell som liknar Danmarks. Finland statsminister har även nyligen uttalat sig för införandet av terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför Europa. Studentkårerna i Finland är starkt emot alla former av terminsavgifter. Motivet är att Finland idag är uppmärksammat för sitt utbildningssystem som visar mycket goda resultat i internationell jämförelse. Eftersom det finns efterfrågan på finländsk utbildning internationellt torde det finnas goda möjligheter att exportera utbildning på högskolenivå. För motsvarande utbidlningar i Europa utom Norden upptas terminsavgifter. 11

4.1.2 Öppna högskolan Akademiska kurser Akademiska kurser inom Öppna högskolan fungerar på samma sätt som i Finland. Vid såväl yrkeshögskolor som universitet erbjuds kursverksamhet som ger studiepoäng och som är öppen för alla att söka till. Till skillnad från annan utbildning på högskolenivå, krävs alltså inte studentexamen eller examen från gymnasialstadiet för tillträde till utbildningen. Kurserna ges i samverkan med ett universitet som garanterar nivån/kvaliteten. För deltagande i en eller flera kurser under en termin betalas en terminsavgift på cirka 50-100 euro. För avklarad kurs ges intyg över avlagda studiepoäng från det ansvariga universitetet. I Sverige finns inte motsvarande system, men vissa kurser med samma eller liknande innehåll som kurser på universitet erbjuds mot en kursavgift inom till exempel Kursverksamheten vid Stockholms universitet. Företagsfortbildning Många högskolor arbetar aktivt med att erbjuda olika former av kursverksamhet, som primärt riktar sig till företagen. Eftersom verksamheten till sin natur är affärsinriktad har flera högskolor valt att bolagisera verksamheten. Ett exempel på detta är Högskolan i Karlstad. 4.1.3 FoU Yrkeshögskolor och universitet i Finland o Yrkeshögskolor o Universitet Högskolor och universitet i Sverige o Högskolor o Universitet Högskolor och universitet i Norden o Högskolor o Universitet 4.1.4 Samverkan med det omgivande samhället 12

Exempel för att belysa olika samverkanslösningar: Högskolan i Gävle Högskolan på Gotland Chalmers tekniska högskola, Institutionen för sjöfart och teknik 4.1.5 De åländska företagens kompetensbehov (alt. det åländska arbetslivet utveckling) ÅSUB 1 har i samband med den årliga konjunkturenkäten frågat de åländska företagen om deras syn på utvecklingen av antalet anställda i ett treårsperspektiv. För det åländska privata näringslivet som helhet uppgår den förväntade tillväxten av arbetsstyrkan till ca 2,3 procent per år, vilket innebär ca 150 arbetstillfällen per år. ÅSUB bedömer att för det privata näringslivet kommer höjningen av arbetskraftens kompetens i stor utsträckning att ske genom att den unga arbetskraften som ersätter de som pensioneras i allt större utsträckning är högskoleutbildad. Störst efterfrågan på personal har transportsektorn där även sjöfarten ingår. Under den närmaste treårsperioden kommer branschen att anställa nautiskt befäl, maskinbefäl men även däcksmanskap. Bristen på maskinbefäl kommer att vara stort globalt. Elektriker och elingenjörer är yrkesgrupper som kommer att efterfrågas, samt inom IT och bank kommer man att söka personal med kompetens för utveckling, projektledning och programmering. Ett relativt stort antal personer i ledande ställning kommer att efterfrågas. Företagen uppskattar att andelen högskoleutbildade kommer att öka och allra störst kommer den att vara inom bank- och försäkringsbranschen. Sektorn övrig service omfattar allt från kvalificerade juridiska tjänster till städfirmor. Andelen fåmansföretag (0-9 personer) är ca 95 procent inom sektorn. Det förväntade rekryteringsbehovet är stort. 1 ÅSUB, Företagens kompetensbehov 2007 13

4.2 PEST analys I PEST-analysen analyseras de politiska/juridiska, ekonomiska, sociala/kulturella samt teknologiska omvärldsfaktorer som påverkar Högskolan. Politiska/juridiska faktorer Högskolan är beroende av politiska beslut för sin existens Ny lagstiftning som påverkar högskolans verksamhet EU-reglering gällande högskolor och examensrättigheter? Ekonomiska faktorer Tilldelning av medel baserar sig på lagtingets beslut. Till vissa utvecklings- och forskningsprojekt kan medel sökas externt Tillgängliga EU-medel på Åland distribueras huvudsakligen via LR, varvid högskolan är beroende av politiska beslut Begränsat med medel att söka utanför Åland? Sociala/kulturella faktorer Ökad inflyttning till Åland kan ge ett bättre rekryteringsunderlag. Ungdomarna väljer andra utbildningsinriktningar än de som högskolan kan erbjuda Branscherna efterfrågar annan yrkeskompetens Teknologiska faktorer Här vet inte jag vad det kan vara för tekniska faktorer som påverkar verksamheten Tekniken utvecklas starkt i synnerhet inom sjöfartsbranschen, högskolan har svårt att kunna investera i modern teknik som tillgodoser utbildningsbehovet 4.3 Marknadsanalys Sett ur studenternas synvinkel omfattar högskolans marknadsområde primärt Åland. Ett större antal sökande är svensktalande från främst Sverige och Finland och en betydande andel av de studerande har även rekryterats från såväl Finland som Sverige. Rekryteringsunderlaget ser olika ut för de olika linjerna. Andelen sökande åren 2005 2007 per region 14

Region 2005 2006 2007 Åland 37% 32% 47% Finland 22% 37% 29% Sverige 41% 30,5% 23% Övriga - 0,5% 0,5% Högskolan rekryterar främst studerande utifrån till utbildningarna till sjökapten, övermaskinmästare, elmästare och hotell- och restaurangadministratör. Från Åland rekryterar högskolan främst studerande till utbildningarna till sjukskötare, företagsekonom och systemvetare. Ett stort intresse finns bland kvinnor på Åland att utbilda sig till sjukskötare idag. Andelen studerande från Sverige har ökat medan andelen studerande från Finland har minskat. Antalet studerande på utbildningsprogram 20.9 åren 2003 2007 per region Region 2003 2004 2005 2006 2007 Åland 227 256 241 230 262 Finland 111 106 108 94 83 Sverige 20 24 42 60 73 Övriga 2-4 2 4 Till samtliga utbildningsprogram rekryteras både män och kvinnor. Utbildningarna som leder till ingenjörsexamen har en låg andel kvinnor bland de studerande och utbildningen till sjukskötare har en låg andel män bland de studerande. Sett ur branschens synvinkel, de som fungerar som avnämare, så tillgodoser högskolan i stor utsträckning det åländska arbetslivet med personal. Även de studenter som kommer utifrån antas i stor utsträckning stanna kvar utgående ifrån att Högskoleorter lockar till sig inflyttare Framtidsutsikterna inom arbetsmarknaden på Åland är mycket goda; Åland har brist på utbildad arbetskraft Åland har brist på utbildade inom de områden som högskolan utbildar Erfarenhet från tidigare: Åland har även tidigare rekryterat nya boende via utbildningarna; Till exempel övermaskinmästarutbildningen på Åland var mycket populär bland unga män från fastlandet på 60- och 70-talen och många av dem stannade kvar på Åland och bildade familj efter studietiden. 15

4.4 Konkurrensanalys Högskolan konkurrerar om studenter till utbildningarna med andra högskolor. Sjöfartsutbildningarna Sjöfartsutbildningar på svenska finns vid sammanlagt fyra högskolor: Högskolan på Åland, Yrkeshögskolan Novia i Åbo (från och med 1.8.2008), Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Högskolan i Kalmar. Samtliga fyra erbjuder sjökaptensutbildning på svenska. Högskolan på Åland, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Högskolan i Kalmar erbjuder övermaskinmästarutbildning på svenska. Endast Högskolan på Åland erbjuder elmästarutbildning av de fyra högskolorna. Vid Högskolan på Åland finns sammanlagt 48 studerande från Finland och 63 studerande från Sverige på sjöfartsutbildningarna (20.9.2007). Antalet åländska studerande uppgår vid samma datum till sammanlagt 90 på utbildningarna. De studerande som kommer från Finland kommer från de svenskspråkiga regionerna och de studerande som kommer från Sverige kommer både från ostkusten och västkusten. Intresset för sjöfart är stort på västkusten i Sverige och även om man har egen sjöfartsutbildning på hemmaplan väljer en del att studera i Mariehamn. Antalet ålänningar som studerar i Åbo är sammanlagt nio varav fyra var antagna till ungdomsutbildning och fem till vuxenutbildning. Vid Högskolan på Åland finns alltså sammanlagt 48 studerande från Finland och 63 studerande från Sverige på sjöfartsutbildningarna vilket innebär att Åland rekryterar fler utifrån till våra utbildningar än de rekryterar från Åland. Utbildningen inom hotell, restaurang och turism Högskolan på Åland har inom hotell, restaurang och turism en egen profil vilket har varit lyckosamt under dess tioåriga historia. Inriktningen Hospitality Management eller hotelloch restaurangservice är en snävare inriktning än vad Yrkeshögskolan Novia, Södertörns högskola, Högskolan i Kalmar och Högskolan i Dalarna erbjuder vars utbildningar innehåller mer av andra delar av turismområdet och också marknadsförs som utbildningar inom turism. Högskolans på Åland inriktning som är anpassad till branschens behov på Åland innebär ett komplement till det utbud övriga närliggande högskolor erbjuder. 16

Vid Högskolan på Åland finns sammanlagt 24 studerande från Finland tre från Sverige och sammanlagt 30 studerande från Åland på utbildningen. Vid de övriga närliggande högskolorna som erbjuder turismutbildning studerar några ålänningar. Utbildningen inom företagsekonomi Utbildning inom företagsekonomi ges vid så gott som alla högskolor och universitet i vår närhet. Ämnets är generellt sett populärt bland unga studerande och sökandeunderlaget räcker till för alla utbildningsenheter. Utbildningsnivån vi erbjuder vid Högskolan på Åland, yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, tycks passa det lokala arbetslivet bra. De studerande på utbildningen har under studietiden fått bra kontakter i det lokala näringslivet och har vid tiden för examen varit efterfrågade av Åländska företag. Utbildningen i informationsteknik Utbildningen i informationsteknik har inriktningen mjukvaruutveckling utgående från att det på Åland finns ett antal företag som arbetar med mjukvaruutveckling och att den inriktningen även är lämplig sig att studera för den som vill arbeta mer brett inom fältet efter examen. Valet av examenstiteln Systemvetare YH för den som genomgått utbildningen visar att den på många sätt liknar de data- och systemvetenskapliga utbildningarna som finns på flera orter i Sverige. Liknande utbildningar finns således vid många högskolor och universitet i Sverige samt t.ex. vid Åbo akademi i Finland. Vid yrkeshögskolorna i Finland har man valt andra upplägg för IT-utbildningarna. Informationsteknikutbildningen vid Högskolan på Åland har i första hand rekryterat sina studerande bland ålänningarna och bland sådana personer som just flyttat till Åland och önskat en ny utbildning/examen. Endast i begränsad utsträckning har studerande rekryterats utifrån som kommit till Åland enbart för utbildningens skull. Branschen har haft mycket stor brist på utbildade och även anställt studerande innan de avlagt examen. Utbildningen till sjukskötare Utbildningsutbudet för den som vill bli sjukskötare är mycket stort i Sverige och Finland. Vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Högskolan i Gävle finns till exempel många studieplatser liksom vid de svenskspråkiga yrkeshögskolorna i Finland. Utbildningen är generellt sett populär bland unga studerande, i synnerhet bland kvinnor, och sökandeunderlaget räcker till för alla utbildningsenheter. 17

Vid högskolan på Åland är huvuddelen av de studerande från Åland och endast några få från Finland och Sverige. Åländska kvinnor söker till utbildningen på Åland men även till utbildningarna utanför Åland. För dem som redan är etablerade på Åland är det en stor fördel att kunna gå utbildningen på hemmaplan. Branschen har haft mycket stor brist på utbildade sjukskötare. Det finns även en efterfrågan på fortbildning, ledarskapskurser samt högre YH-examen på Åland efter sjukskötarexamen. 4.5 SWOT för Högskolan STYRKOR Liten högskola, personlig, små undervisningsgrupper Utbildningar som ligger mycket nära arbetslivets behov Studenterna har god kontakt med varandra Lärare och övrig personal har höga mål Nära till branscherna Nära till beslutsfattare Korta avstånd i Mariehamn och på Åland Nära till Sverige och Finland, täta förbindelser MÖJLIGHETER Mycket välfungerande utbildningar på grund av litenheten Mariehamn och Åland en populär studieort Årsarbetstidsavtal för lärare för högskolans utveckling Erbjuda fler kvinnor utbildningsmöjlighet Erbjuda ålänningarna fler examensmöjligheter Utöka kontaktnätet med andra högskolor Satsa på internationell sjöfartsutbildning Vara ett erkänt kompetenscentrum för det åländska näringslivet-arbetslivet SVAGHETER Ung högskola som fortfarande saknar resurser för utvecklingsarbete Föråldrat läraravtal Sverige och Finland har övergått till nya typer av avtal för lärare Lunchsubventionen för studerande ger inte de studerande en reell möjlighet till studentlunch Högskolan har mycket begränsade befogenheter gällande ekonomi- och personalfrågor. Omvärldsanalysen bristande på flera nivåer inom högskolan på grund av att högskolan är enda i sitt slag på Åland. HOT Brist på resurser för nödvändigt utvecklingsarbete leder till att högskolan inte håller jämna steg med övriga lärosäten. Avsaknad av utbildnings- och forskningspolitiskt program för Åland försvårar strategiarbetet vid högskolan. Brist på resurser för förnyelse av lagstiftning och implementering av lagarna leder till utvecklingshinder/svårigheter Ej underbyggda politiska beslut 4.6 Konkurrensfördelar 4.7 Kritiska framgångsfaktorer 18

5. Övergripande strategival 5.1 Grundutbildning Kvalitativa mål - examensrätter - utbildning inom första cykeln i Bolognaprocessen - utbildning inom andra cykeln i Bolognaprocessen - lärarnas utbildningsnivå, forskningsanknytning, yrkeserfarenhet och branschanknytning - branschernas kompetens gällande handledd praktik Kvantitativa mål - antagning av antalet studeranden - antalet examina Profilering; Hittills har högskolan profilerat sig externt på sjöfart och turism, Examensrätter, är dessa sju vi har idag bra eller ska det se annorlunda ut? Vilka förutsättningar finns för att Högskolan på Åland kan erbjuda utbildning inom andra cykeln i Bolognaprocessen? Vårdprogrammet Programmet har varit mycket framgångsrikt gällande genomströmningen och har varit attraktivt under högskolans verksamhetstid. Utbildningen fyller ett viktigt behov inom branschen och utgör ett bra alternativ till att få en högre utbildning på hemmaplan. Vårdstudenterna är enligt trivselundersökningen år 2008 mycket nöjda med sin utbildning. Behovet av utbildade sjukskötare är stort idag på Åland och förväntas öka. Vårdsektorn kommer sannolikt att expandera både inom offentlig vård och privat vård under de närmaste åren. Eftersom livslängden på Åland hör till den allra högsta i världen och antalet äldre (65+ och 85+) därför kommer att öka ännu mer än på annat håll, så behövs en strategi för att möta det framtida vårdbehovet. Ingen vet hur ett samhälle skall vara utformat där en del av befolkningen uppnår en mycket hög ålder, eftersom företeelsen är 19

ny. Men även om man kan förvänta sig en relativt frisk äldre befolkning så kommer ett omfattande vårdbehov att finnas i framtiden enbart på grund av åldersstrukturen och hur väl vi möter det beror på de beslut vi fattar idag. Vårdprogrammet har även varit framgångsrikt gällande rekrytering av personal och lärarnas utbildningsnivå. Två av lärarna är disputerade, en tredje har kommit långt på sin forskarutbildning och den fjärde har ansökt till forskarutbildningen vid Umeå universitet. En av lärarna är doktor inom äldrevård, en inom bemötandet inom sjukvården för den som är utsatt för våld inom relationer. En adjungerad professur inom området ser även ut att vara möjlig för åren 2008 2010. Sammantaget finns en grund för att erbjuda utbildning inom andra cykeln och ansvar för en högre yrkeshögskoleexamen. Finns efterfrågan? Utbildningen har sammanlagt producerat över 50 sjukskötare YH och många sjukskötare på Åland med institututbildning har genom fortbildning byggd på sin utbildning under de senaste åren. En rekryteringsbas torde därför finnas. Intresset för kurserna inom andra cykeln vid Öppna högskolan har varit även stort. Kostnaden för en påbyggnadsutbildning inom andra cykeln för högre yrkeshögskoleexamen 120 sp beräknas uppgå till cirka 80 000 euro per år (undervisning motsvarande 60 sp per år) plus ersättning för en programledare. Antalet studenter kan vara 12, 16 eller 20. Nya studerande kan antas 2009 och 2011. Sjöfartsutbildningarna Utgående från branschens behov av nyrekrytering bör antalet studerande inom sjöfartens område ökas. Särskilt inom den maskintekniska sidan råder brist på utbildad personal men även gällande den nautiska sidan väntas stora pensionsavgångar att öka behovet av utbildade. Efterfrågan på skandinaviskt befäl är även stort internationellt varför man bör se behovet ur ett internationellt perspektiv. Ökad sjöfartsutbildning i framtiden? Hur mycket kan studerandeantalet öka innan det får stora konsekvenser för högskolan, utrymmesmässigt, personellt, finansiellt? Rekryteringen av lärare har varit bra under högskolans verksamhetstid. Kompetensmässigt finns därför möjligheter att möta ett ökat behov. Erfarenheten har visat att det har fungerat bra att ta emot 24 studerande. Gruppindelning behövs dock på ett stort antal kurser när man tar emot 24 studerande. Att ta in 30 nya studerande innebär att endast några av lektionssalarna inrymmer hela gruppen. Att ta in 36 nya studerande innebär att endast auditorierna rymmer hela gruppen. Tredubbla eller fyrdubbla grupper vid gruppindelning är möjliga men kräver fler lärare för de kurserna. 20

Att ta in 30 eller 36 nya studerande kräver ytterligare en studiehandledare som sköter praktikfrågor. Tillgången till praktikplatser, läs kontrakt med rederier om praktikplatser, är en förutsättning för att utöka till 30 eller 36 nya studerande på de sjöfartsinriktade utbildningarna. Möjlig framtid: Åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 SK 30 30 30 20 20 = 130 stud MT 30 30 30 25 = 115 stud ET 20 20 = 40 stud 285 stud SK 36 36 36 25 25 = 158 stud MT 36 36 36 30 = 138 stud ET 20 20 = 40 stud 336 stud Betydande kostnadsökningar för högskolan på grund av gruppindelningar, sjösäkerhetskurser, skolfartygsövningar, kostnader för studiebesök, kostnader för praktik, utökad studiehandledning samt utökad tid för programledning och studerandeservice. Behov och möjligheter att erbjuda utbildning inom andra cykeln Utbildning inom andra cykeln inom sjöfartsområdet har saknats i Norden. Nu finns en gemensam utbildning utformad av de fyra svenskspråkiga högskolorna med sjöbefälsutbildning och en norsk. Utbildningsmöjligheten ger en påbyggnadsstudier och därmed utökad karriärmöjligheten för sjöfartsutbildade på ett liknande sätt som inom andra branscher. Utbildningen möjliggör även att få behöriga lärare inom sjöfartsområdet vid högskolorna. Eftersom sjöbefälsutbildningarna har funnits vid högskolor i Norden under flera decennier, och behörighetskravet för högskolelärare är magisterexamen har avsaknaden av master- eller magisterutbildning eller utbildning inom andra cykeln efterfrågats under en lång tid. Vid anökan 2007 visade det sig att utbildningen var efterfrågad av verksamma inom branschen. Möjligheter till studier inom andra cykeln inom sitt eget område bör ses som en rektryteringsfördel för sökande till sjöbefälsutbildningarna. Högskolan på Åland har idag inte beredskap att erbjuda utbildning inom sjöfartsområdet inom andra cykeln. Förhållandet kan ändras snabbt genom att knyta adjungerade professorer och gästprofessorer till högskolan och målmedvetet satsa på en 21

forskningsmiljö. Kompetensen inom shipping på Åland och den betydelse sjöfarten har för landskapet talar för en sådan utveckling. IT-utbildningen Behovet av utbildade inom IT-sektorn på Åland är mycket stort. Den utbildning högskolan erbjuder är den branschen önskar och den utbildningsnivå högskolan erbjuder är ven den som branschen idag efterfrågar. Intresset för utbildning inom IT-området behöver öka och utbildningens attraktionskraft behöver även öka. En undersökning om unga ålänningars intresseinriktningar inom IT behövs för att åter få en attraktiv utbildning inom IT vid Högskolan. Utbildning inom andra cykeln inom området på Åland bidrar till ökad attraktionkraft och kompetensuppbyggnaden bland lärarna ger möjlighet till en sådan lösning. Elektroteknik, landinriktad Företagsekonomi Hospitality Management 5.2 Öppna högskolan Akademiska kurser Kursverksamhet, hur vi tänker oss att den ska utvecklas bolagisering? 5.3 FoU forskningsnämndens arbete med högskolans forskningsstrategi anslag till lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet professurer knutna till högskolan I vilken utsträckning ska högskolan arbeta med utvecklingsprojekt (primärt EUfinansierade) och inom vilka områden? 5.4 Samverkan med det omgivande samhället 22

6. Ekonomi För att kunna genomföra den planerade verksamheten krävs finansiering. För grundutbildningens del skulle det vara ändamålsenligt att finna en objektiv resurstilldelning, där högskolan och LR är överens om målen. För öppna högskolan är det en politisk fråga i vad mån man önskar stimulera till utbildning på högskolenivå, dvs akademiska kurserna. När det gäller uppdragsutbildning närmar det sig en affärsverksamhet och den juridiska formen för det bör övervägas. 7. Organisation Finns det med anledning av den strategi man valt, skäl att göra förändringar i organisationen?? Inom ramen för organisationen bör väl även avtalet tas upp?? 8. Handlingsplan 23

Trivselutvärdering 2008 Analys och åtgärdsförslag 2008-04-11 1

Högskolan på Åland 27 mars 2008 Trivselundersökning 2008 Analys och åtgärdsförslag 1 Inledning och bakgrund Hösten 2006 beslöt ledningsgruppen att införa en årlig trivselundersökning vid högskolan för att få en bättre kännedom om och en dokumentation över hur studenterna uppfattar sin studiesituation vid högskolan. Prorektorn vid Ålands lycéum Kjell Nilsson som arbetar med utvärderingar vid lycéet gavs i uppdrag att utforma högskolans utvärdering. Han utgick ifrån högskolans styrdokument vid utformningen. Hans förslag var att använda en elektronisk blankett eftersom man har god erfarenhet av det förfaringssättet vid lycéet. I februari 2007 genomfördes utvärderingen första gången. Rektor sände ett e-mail till samtliga studerande från åk 2 och uppåt och informerade om möjligheten att ge sina synpunkter via en elektronisk undersökning. Utvärderingsresultatet finns på högskolans Intranet. I februari 2008 genomfördes undersökningen på ett lite annat sätt. Lärarna ombads anordna tillfällen för de olika årskurserna på utbildningsprogrammen för att fylla i den elektroniska utvärderingen. På grund av de olika förfaringssätten bör årets utvärdering ses som ett referensår där vi vet att alla studerande som inte varit på praktik vid tillfället har haft särskild tid avsatt för att delta i utvärderingen. Utvärderingsresultatet finns på högskolans Intranet. Utvärderingen avses göras varje år i februari för att få ett jämförelsematerial. 2 Undersökningsresultatet för samtliga utbildningar Undersökningsresultatet från trivselundersökningen 2008 visar att studenterna som lämnat sina synpunkter sammantaget är positivt inställda till studierna vid högskolan. Gott betyg Den övervägande andelen svarande uppfattar sin utbildning som bra eller mycket bra. Samma förhållande gäller hur man anser att utbildningen ger helhetsmässiga kunskaper 2

inom området, möjlighet att utveckla förmågan till självständigt arbete, att man får ta mer och mer eget ansvar under utbildningens gång, att göra sin röst hörd, att utbildningen motsvarar förväntningarna och trygghet och trivsel där den övervägande delen svarade bra eller mycket bra. Fina arbetsutsikter och god trivsel En mycket hög andel, det vill säga nästan samtliga av de studerande, ser möjligheterna till arbete efter examen som bra eller mycket bra och trivs bra eller mycket bra med sina studiekamrater samt anser att studiemiljön är harmonisk. Gott betyg får högskolan som helhet även gällande samarbetet mellan lärare och studenter, ämnenas förankring i verkligheten, tydligheten i högskolans regelverk och god fysisk miljö. Föregå med gott exempel Övervägande andel av de svarande anser att lektionstider och mötestider hålls. Totalt har dock 24,7 % svarat otillfredsställande eller något bristfällig på frågan om lektionstider och mötestider hålls. Det finns skäl att anse att målet bör vara mycket högt ställt gällande den frågan och därmed orsak att se över vad otillfredsställande något bristfällig egentligen står för så att en förbättring gällande det resultatet sker nästa år. Problemområden I den sammanställning av resultatet där alla utbildningar ingår framhålls att näringslivskontakterna, övning i kritiskt tänkande under utbildningstiden, kännedom om högskolans verksamhetsmål är områden där högskolan bör arbeta för att få ett bättre resultat nästa gång. Även på frågan om lärarna följer upp den studerandes utveckling och ger honom/henne feedback har svarsalternativen otillfredsställande eller något bristfällig valts av majoriteten av de svarande. Svaren på frågan om högskolan har bra rutiner för att följa upp resultaten förstärker bilden att det finns behövs förändringar gällande hur vi följer upp studieprestationer inför nästa utvärderingstillfälle. 3

Sammanfattning och jämförelse med förra årets utvärdering Sammanfattningsvis har högskolan som helhet fått ett gott betyg i trivselundersökningen 2008. Endast inom några områden behövs åtgärder för att studierna och trivseln under studietiden skall uppfattas på ett positivt sätt bland högskolans studerande enligt svaren på enkätfrågorna. I enkäten finns även möjlighet till personliga kommentarer och från dem framgår att studenterna har en hel del önskemål om vad som behöver göras för att öka trivseln under studietiden. Om man ser på resultaten utgående från enkätsvaren för de olika utbildningsprogrammen framträder emellertid en annan bild. Hur nöjd man är, styrkor och svagheter hos programmen och vilka åtgärder som behövs för att få ett bättre resultat i framtiden skiljer sig åt mellan disciplinerna. I nästa kapitel presenteras resultaten per program med analys och åtgärdsförslag. Analysen och åtgärdsförslagen arbetas vidare med i ledningsgruppen och på programnivå under året. Det finns anledning att utgå från att en del av frågorna har varit svåra att uppfatta av de studerande, att vissa frågor har uppfattats på ett visst sätt bland en del av de studerande och annorlunda av andra. När programledarna har följt upp en del av svaren har det visat sig att man egentligen inte hade uppfattat frågeställningen och att svaret hade blivit ett annat om en dialog om frågorna hade förts innan man besvarat enkäten. På några av programmen har man framhållit att de viktigaste sakerna som behöver åtgärdas för att öka trivseln är bättre lunchmåltider, en mer ombonad miljö, bättre luft, varmare klassrum, trevligare uppehållsrum och caféer i husen. Förhoppningsvis kan vi åstadkomma en mer ombonad miljö på vissa håll med ganska enkla medel. Nytt ventilationssystem behövs i högskolan Norra men projektering, upphandling och budgetering av medel behövs förrän detta är löst och det kommer därför att dröja något år innan den saken är åtgärdad. För de program där önskemålen främst gäller sådana yttre saker tycks lärarna och programledarna ha arbetat mycket framgångsrikt med utformning, planering och genomförande av utbildningsprogrammen. Grattis! Resultatet överensstämmer till stor del med resultatet från trivselutvärderingen 2007. Vi har en större andel frågeställningar med positiva svar detta år vilket är glädjande. Undersökningarna är dock inte helt jämförbara eftersom svarsfrekvensen var lägre år 2007. Antalet svar år 2008 var 131 och antalet svar år 2007 var 83. 4

3 Undersökningsresultaten för utbildningsprogrammen Undersökningsresultaten per utbildningsprogram presenteras nedan. 3.1 Företagsekonomi Sammanlagt 20 svarande. Den sista delen med fritt formulerade synpunkter gav följande svar: Beskriv kortfattat tre saker (förhållanden) som skulle kunna öka din trivsel vid Högskolan på Åland Bättre lokaler o Bättre utrymmen för pluggande i skolan o Studeranderum med soffor, tv, biljardbord o Renovering av Högskolan Södra o Kartor vid ingången som beskriver husen Högskolan Södra och Högskolan Norra o Cafeteria Bättre samordning o Bättre kommunikation mellan lärarna så att inte alla inlämningsuppgifter och tenter kommer på en vecka o Undvik koncentrera tenter och inlämningsuppgifter o Tillgodoräknandet skall vara konsekvent o Kan få tillgodoräknat från gymnasialstadiet men inte från andra högskolor Fler möjligheter till motion Bättre information o Mycket snack och lite verkstad o Tydligare information om vilka kurser man skall gå Undervisningsmetodik o Tuffare krav på arbeten o Fler längre skriftliga arbeten o Överlag öka förväntningarna på de studerande o Höja arbetsmoralen på lektionerna o Klarare direktiv från lärare om vad som krävs o 5

Planering och utbud o Öka utbudet så kan man avlägga examen snabbare o Mer studiehandledning Övrigt o Tydligare forsknings- och utvecklingsprofil som engagerar de studerande och det omgivande samhället på ett långsiktigt sätt i större projekt o En trivselenkät skall vara lätt att hitta, man skall få information om den o Snabbt utvecklingssamtal med svagpresterande eller osäkra studerande o Träff med de studerande som avbyter för att få feed back på studierna och lotsa personen vidare Sammanlagt 85% av de studerande på företagsekonomiprogrammet uppfattar sin utbildning som bra eller mycket bra. Förmågan till att arbeta självständigt uppövas väl på programmet, 100% av de svarande framhöll detta. Programmet svaghet syns vara är att lektionstider och mötestider inte hålls som de skall samt att näringslivskontakterna inte fungerar så bra som de borde. Inte heller användningen av forskningsresultat och kritiskt tänkande i underviningen frungerar helt bra, endast drygt hälften ger högt betyg Studenterna tycker inte heller att högskolan har högt ställda mål. Analys Studenterna är mycket nöjda med sin utbildning men programmet har svagheter som mycket väl kan arbetas bort. Målet inför trivselutvärderingen år 2009 är att programmet har åtgärdat de svaga sidorna så att studenterna även gällande dem känner sig nöjda. Åtgärdsförslag - Renoveringen av Högskolan Södra pågår vilket så småningom leder till bättre utrymmen för de studerande - Grupparbetsplatser för de studerande ordningsställs dock redan nu - Utökning av näringslivskontakterna såsom praktikplatser, gästföreläsare på kurser, forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med näringslivet - Studerande aktiveras i forskning och utvecklingsprojekten vid programmet - Tydligare krav och mer omfattande inlämningsuppgifter och projekt med seminarier med opposition - Vid studiehandledningen diskuteras studier på distans för dem som vill avlägga mer studiepoäng än vad som erbjuds vid HÅ under läsåret 6

- Reglerna för tillgodoräknande skall preciseras för de studerande - Hålla alla lektionstider - Hålla alla mötestider 3.2 Hospitality Management Sammanlagt 17 svarande Bättre planering o inte för många kurser parallellt o bättre planering av schemat o bättre fördelning av tenter, inlämningsuppgifter, presentationer etc o schemat kommer för sent på grund av ÅHRS Bristfällig information Aktivare studentkår Problem med att sambo med gymnasialstadiet o Arbetsro saknas i datasalarna o För otydlig skillnad mellan gymnasialstadiet och högskolan o Känner sig ibland ovälkommen vid ÅHRS Ökad samhörighet med övriga program o Alla program borde ligga under samma tak Analys Studenterna uppfattar sin utbildnings som relativt välfungerande. Fler anser att den är något bristfällig än att den är mycket bra. Styrkor är att man upplever sig få helhetsmässiga kunskaper inom sitt område, utvecklar sin förmåga till självständigt arbete, övar samarbete samt varierande undervisningsmetoder. Svagheter är att lektionstider och mötestider inte alltid hålls, att forskningsresultat används i liten utsträckning i undervisningen, att få sin röst hörd, kännedom om högskolans regelverk, lärarnas bristande kompetens till viss del samt att man inte alltid har erbjudits utvärdera kurserna. 7

Det som skiljer HM-programmet från de övriga är att studenterna inte anser att de trivs mycket bra med sina studiekamprater. Åtgärdsförslag - hålla alla lektionstider - hålla alla mötestider - engagera de studerande i forskning- och utveckling - omfördela arbetsuppgifter samt delta i fortbildning så att de studerande möter kompetenta lärare - införa kursutvärderingar på alla kurser - flytta kurser till högskolans egna hus så att de studerande får kontakt, känner till verksamheten samt minskar olägenheterna som uppstår med fysisk samverkan med en gymnasialstadieutbildning. 3.3 Informationsteknik Sammanlagt 14 svarande. Studenternas fritt formulerade synpunkter: En matsal skulle öka trivseln enormt. Schemaskärmen vid ingången borde bara innehålla lektionerna i det egna huset. Tiden för större uppgifter kunde ibland vara lite längre. Matten ibland svår att hänga med i. Analys Studenterna uppfattar sin utbildnings som relativt välfungerande. De flesta uppfattar sin utbildning som bra. Fler anser att den är något bristfällig än att den är mycket bra. Programmets styrkor enligt de svarande är att lärarna har god kompetens för sitt arbete (påståendet stämmer mycket bra enligt 50% av de svarande!), att man under utbildningen utvecklar sin förmåga till självständigt arbete och eget ansvar, utbildningen leder till goda möjligheter till arbete, den är välförankrad i verkligheten och god fysisk miljö och lugn och harmonisk studiemiljö råder på utbildningen. Svagheterna är näringslivskontakterna, bedömningsgrunderna inte helt kända för de studerande, variationen i undervisningsmetoder upplevs som bristfällig av drygt en 8