20 Juni 2012 handlingar separat bilaga

20 Juni 2012 handlingar separat bilaga Nr 65 Avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen Avfallsplan Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Bilaga 2 Anläggningar och gamla deponier Bilaga 3 Miljöbedömning Bilaga 4 Hämtningsplatser och transportvägar Förslag till föreskrifter för avfallshanteringen i Borås

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG Borås Stads Avfallsplan Avfallsplan 1

Sammanfattning 3 Inledning 4 - Regional avfallsplan 5 Fokusområden 6 Detaljerade mål för fokusområden 7 - Fokusområde 1: Avfallsmängderna har minskat 7 - Fokusområde 2: Avfall är en resurs 8 - Fokusområde 3: Invånaren är nöjd med avfallshanteringen 9 Aktiviteter 10 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: 2016 2 Avfallsplan

Avfallsplan Sammanfattning Det har skett stora förbättringar inom avfallshanteringen i Borås sedan 2001 då föregående avfallsplan antogs. Avfall ses idag som en resurs och avfallshanteringen i Borås håller en miljömässigt hög nivå. Borås var en av de första städerna i Sverige som satsade på biogasproduktion. Sobackens biogasanläggning stod klar 1994 och är fortfarande i drift. En satsning har gjorts på infrastruktur för gasdistribution och nya gasfordon har införskaffats. Borås har även etablerat avfallsförbränning för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Avfallsmängderna har ökat under det senaste decenniet, men fler människor sorterar sitt avfall och den allmänna kunskapen om avfallet och dess farlighet är större. Borås sätt att omhänderta avfall är ett bra exempel som många vill ta lärdom av. Det finns dock förbättringsområden, och nyttan med avfallshanteringen kan öka ännu mer. Ambitionen med den nya avfallsplanen är att öka fokus på speciellt tre områden. År 2020 ska avfallshanteringen ha utvecklats så att: 1. Avfallsmängderna har minskat 2. Avfall är en resurs 3. Invånaren är nöjd med avfallshanteringen Dessa tre områden kallas fokusområden. En stor utmaning ligger i att förebygga uppkomsten av avfall. Prognoser tyder på att avfallsmängderna kommer att fortsätta att öka, med undantag för perioder med lågkonjunktur. Ökade avfallsmängder ställer högre krav på hantering och omhändertagande av avfall. Avfall ska ses som en resurs och ska hanteras för att främja en hållbar utveckling. Nedskräpningen i samhället har ökat, såväl i Borås som nationellt. Nedskräpningen har ekonomiskt och miljömässigt negativa konsekvenser och främjar inte en hållbar utveckling. Aktiviteter i avfallsplanen verkar för att öka handeln med begagnade produkter. Utmaningen blir att hitta nya kanaler och marknadsytor för kontakt mellan köpare och säljare. Materialåtervinningen har ökat det senaste decenniet, men det finns fortfarande material med producentansvar som inte tas om hand enligt lag. Insamlingssystemet kan förbättras för att göra sortering och inlämning av avfall mer attraktivt. För att nå målen krävs utbildning, information och motivation samt ett hållbart insamlingsoch behandlingssystem. Avfallsplanen visar på mål och nödvändiga åtgärder för att Borås ska bli en hållbar stad inom avfallsområdet. Avfallsplan 3

Inledning Enligt miljöbalken är varje kommun i Sverige skyldig att upprätta en renhållningsordning, som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen utgörs av en avfallsplan och av de föreskrifter om avfallshantering som gäller för kommunen. Kommunfullmäktige har ansvaret för att hushållsavfall omhändertas och återvinns eller bortskaffas. Borås Energi och Miljö AB sköter på uppdrag av Kommunfullmäktige avfallshanteringen i Borås. Förändringar i avfallstaxa, föreskrifter och avfallsplan ska beslutas av Kommunfullmäktige. Det hushållsavfall som omfattas av producentansvar ansvarar Kommunfullmäktige inte för, men Borås Energi och Miljö kan ha uppdrag åt producenterna att exempelvis sköta tömning och städning av återvinningsstationer. Sverige har via Miljömålsrådet antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen ska beskriva den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Strävan är att vi till nästa generation, d.v.s. till 2020, ska ha löst de stora miljöproblemen (för klimatmålet gäller år 2050). Inom det målområde som främst berör avfallshantering, God bebyggd miljö, finns specifika mål för hanteringen. Bland annat är ett mål att den totala mängden avfall inte ska öka. Avfallshanteringen påverkar indirekt även de övriga miljökvalitetsmålen i olika omfattning. Borås Stad har lokala miljömål. Inom området God bebyggd miljö finns mål som rör avfallsområdet i Borås, exempelvis att allt insamlat biologiskt behandlingsbart avfall och avloppsslam rötas till biogas. Avfallsplan Borås Stad tar hänsyn till de nationella miljökvalitetsmålen och är utformad med utgångspunkt från Naturvårdsverkets föreskrift om kommunala avfallsplaner. Syftet med denna avfallsplan är att utgå från nuvarande avfallshantering och genom konkreta mål och aktiviteter utveckla avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle karaktäriseras av att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. I frågor om hur avfall ska hanteras nämns ofta avfallstrappan (eg. avfallshierarkin), se figur nästa sida. Avfallstrappan anger i vilken ordning olika metoder bör användas för att hantera avfall på ett hållbart sätt. Avfallstrappan grundar sig på EU-direktiv och utgör grunden för att uppnå EU:s miljömål. Avfallstrappan finns även inskriven i miljöbalken. 4 Avfallsplan

Avfallstrappan. Regional avfallsplan I samband med arbetet med avfallsplanen har Borås tagit initiativet till ett regionalt samarbete i Sjuhärad om en gemensam avfallsplan. En styrgrupp ansvarar för projektet. Där ingår representanter från Borås, Vårgårda, Mark och Svenljunga samt från Sjuhärads kommunalförbund. När den regionala avfallsplanen är färdig kommer den att komplettera denna avfallsplan. Avsikten är att ha en färdig avfallsplan för regionen 2012. Avfallsplan 5

Fokusområden Borås avfallsplan bygger på förbättringar inom tre fokusområden. Dessa har tagits fram utifrån en nulägesbeskrivning. Beskrivningen visar hur avfallshanteringen fungerar idag och hur insamlingen ligger till i Borås jämfört med nationella mål. Uppföljning mot nationella miljömål är en relativt mätbar metod på om avfallshanteringen sker i en hållbar riktning. Tre fokusområden ska utveckla Borås avfallshantering. 1. Minskade avfallsmängder 2. Avfall är en resurs 3. Invånaren är nöjd med avfallshanteringen Arbetet med dessa fokusområden sträcker sig till år 2020. Tanken med första fokusområdet är dels att sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt ska ha brutits, dels att det ska ha skett en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan. Minskade avfallsmängder innebär att den totala mängden avfall minskar, dvs hushållsavfall och verksamhetsavfall. För att avfallet ska minska krävs att konsumtionen minskar och återbruket ökar. Minska uppkomsten av avfall kan ske exempelvis genom att förändra konsumtionsmönstret. I det arbetet ingår att - påverka trender genom information och kampanjer - satsa på kvalitet framför kvantitet - få in tankesätt med en behovsanalys, t ex behöver jag verkligen ytterligare en väska? - skapa möjligheter att laga sina kläder och saker framför att köpa nytt - minska uppkomst av spill i verksamheter - ha effektivare emballage. Återanvändning ska vara en naturlig del i vardagen och det ska vara enkelt att handla begagnat. Ibland kommer kläder eller ägodelar inte längre till användning i familjen, men någon annan kan se ett behov. Då är second hand-butiker och köp och sälj-sidor på nätet bra kanaler. Genom marknadsföring och kampanjer kan även intresset för återanvändning väckas och ökas. En gemensam portal, som samlar information om olika ställen i Borås där andrahandsvaror kan inhandlas, kan vara ett sätt att underlätta för invånaren. Men avfall kommer alltid att uppstå, t ex potatisskal, utslitna skor och avföring. Detta avfall ska användas som en resurs för att producera nya varor, eller som energi och näringsämne. 6 Avfallsplan

Att se avfall som en resurs innebär en insikt i vilken nytta det ger att sortera och återanvända eller återvinna avfall. Det handlar också om att vi i Borås ska ha ett insamlingssystem som gör det trevligt och enkelt att sortera. Hur det ska se ut för att vara optimalt vet vi inte riktigt idag. Men säkert är att insamlingsplatser ska ligga bra placerade och se rena och fina ut. Fastighetsnära insamling av fler fraktioner kan underlätta invånarens insats. Det är också viktigt att avfallet återvinns så att materialet kommer till nytta, annars känns det extra arbete som invånaren lägger ner helt onödigt. Att invånaren är nöjd med avfallshanteringen är grunden för att Borås ska lyckas med kretsloppsarbetet. Verksamhetsutövare måste vara lyhörda för invånarens synpunkter och bemöta invånaren på ett bra sätt. Det är också viktigt att vid förändringar samråda och bjuda in invånare för diskussion. För varje fokusområde sätts detaljerade mål som ska kunna följas upp på något sätt. Målen ska visa vad som ska uppnås och till när. Ett fokusområde kan omfattas av flera mål, och för att uppnå målen formuleras en eller flera aktiviteter. Detaljerade mål för fokusområden I detta kapitel redovisas mål för de tre fokusområdena. Varje mål ska vara uppfyllt till utgången av angivet år. De detaljerade målen ska följas upp årligen genom mätbara nyckeltal eller genomförda aktiviteter. Borås Energi och Miljö AB ska samordna aktiviteterna och göra en årlig uppföljning av detaljerade mål eller sammanställning av aktiviteter, som tillsänds Miljö- och konsumentnämnden senast sista februari. Kommunen har ansvar för hantering av hushållsavfall och god kunskap om mängder och hantering. För verksamhetsavfallet finns inte en samlad bild av hur mycket som uppkommer i Borås eller hur det hanteras. Kommunen har dock ansvar för att planera för allt avfall, även verksamhetsavfall. Fokusområde 1: Minskade avfallsmängder Detaljerat mål 1:1 Mängden hushållsavfall år 2015 har minskat jämfört med år 2008. Uppföljning: Målet följs upp som ett nyckeltal (kg/invånare). Följs upp årligen av Borås Energi och Miljö AB vid rapportering i Avfall Web till Avfall Sveriges uppföljning. Utfall 2008: 425 kg/invånare Avfallsplan 7

Detaljerat mål 1:2 Uppföljning: Borås arbetar med aktiviteter för att mängden verksamhetsavfall ska minska. Det är svårt att följa upp att mängden minskar eftersom det inte finns uppgift om den totala mängden. En handlingsplan får visa vad som ska göras per år och uppföljning ske årligen på aktiviteterna. Fokusområde 2: Avfall är en resurs Detaljerat mål 2:1 Uppföljning: Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning har ökat till 40 procent år 2015. Andelen följs upp årligen av Borås Energi och Miljö AB. Utfall 2009: 29 procent Detaljerat mål 2:2 Uppföljning: Kommentar: Det finns inget farligt avfall i hushållens svarta och vita påsar år 2020. Mätning av mängden farligt avfall i svarta och vita påsar genom plockanalyser. Plockanalyser gjorda 2010 visar att vi har under 1 procent farligt avfall i vita och svarta påsar. Farligt avfall är den viktigaste fraktionen att sortera och därför är målet att allt farligt avfall ska sorteras rätt. I dagsläget finns enbart möjlighet att följa upp i svarta och vita påsar. Annars hade det varit relevant att följa upp för allt avfall. Detaljerat mål 2:3 Uppföljning: Kommentar: Näringsämnen i slam från kommunala reningsverk och i rötrest från Sobackens biogasanläggning tillvaratas år 2015. Uppföljning av andelen av slam och gödsel där näringsämnen tillvaratagits i någon form lämnas årligen i miljörapporten till tillsynsmyndigheten Det pågår diskussioner om riskerna med att återföra slam från avloppsreningsverk till jordbruket. Detta försvårar återföringen, men det är viktigt att näringsämnen tillgodogörs. Därför bör utredas hur 8 Avfallsplan

återföring kan ske utan att farliga ämnen sprids i naturen. Slammet från avloppsreningsverken är certifierat enligt REVAQ (Svenskt Vatten), vilket ger förutsättningar att återföra näringsämnen til åkermark. Detaljerat mål 2:4 Nedskräpning utomhus har minskat med 50 procent till år 2020 jämfört med år 2012. Uppföljning: Kommentar: Mätning av nedskräpning. En mätning av mängderna skräp i centrala delar kommer att göras i samverkan med Håll Sverige Rent, som har metoder för detta. Samarbetet Borås Rent och snyggt kommer att driva denna fråga. Borås Energi och Miljö ansvarar för att det finns underlag för uppföljning. I skrivande stund finns inte kunskap om hur omfattande nedskräpningen är. Målet kan behöva revideras efter första mätning. Uppföljning sker också på dumpning i naturmark. Miljö- och konsumentnämnden sänder nedskräpningsärenden, där ingen ansvarig har kunnat konstateras, till Borås Energi och Miljö AB, som följer upp och redovisar årligen. Det är dock svårt med uppföljning. Fokusområde 3: Invånaren är nöjd med avfallshanteringen Detaljerat mål 3:1 Uppföljning: Kommentar: Minst 90 procent av invånarna är nöjda med avfallshanteringen år 2015. Mätningar via årliga invånarundersökningar. Ett hållbart insamlingssystem karaktäriseras av att användarna förstår hur det ska användas och varför. Därför är det viktigt att hushållen är nöjda med insamlingssystemet. Aspekter som att det är estetiskt tilltalande, praktiskt för invånaren och tillgängligt är viktiga att ta hänsyn till. Det finns inget nulägesvärde varför det är svårt att bedöma hur svårt eller lätt målet är att nå. SCB har gjort en undersökning, men Borås deltog inte i den. Utfallet på deltagande kommuner ligger mellan 43 och 69 procent. Avfallsplan 9

Aktiviteter Nedan presenteras Borås Stads aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen. Tiden anger till vilket datum aktiviteten ska vara utförd. Avfallsplanen som helhet ska revideras minst vart fjärde år. Aktiviteterna ska följas upp och eventuellt revideras årligen. Med ökad kunskap kan nya mål och aktiviteter tillkomma i arbetet mot en hållbar avfallshantering. Eventuell revidering av aktiviteterna beslutas av Kommunstyrelsen. Aktivitet Tid Ansvar Koppling till detaljerat mål Utse ansvarigt organ för att samordna frågor som kan 2012 Kommun- 1:1, 1:2 förebygga avfall; påverka konsumtionsmönster och ledningen återanvändning. I samverkan med andra aktörer göra en långsiktig 2012 BEM 1:2, 2:1, 2:2 informationsplan för ökad kunskap och motivation att minska konsumtionen, öka återanvändningen och förbättra sorteringen. Ta fram modell för uppföljning av mängden hushålls- 2012 BEM 1:1 avfall som återanvänds i Borås. Utreda metoder för att vid upphandlingar kunna 2012 BEM 1:1, 1:2 påverka uppkomst av avfall i entreprenader, tjänster eller produkter. Slutsatserna lämnas till Tekniska nämnden att beakta i riktlinjerna för upphandling. Anordna seminarium i samverkan med näringslivs- 2012 BEM 1:2 kontoret med fokus på att minska avfallet. Utveckla insamlingssystemet för att öka möjligheterna 2013 BEM 2:2 och intresset till sortering av farligt avfall. Utveckla verksamheten för återbruk så att exempelvis 2014 BEM 1:1, 1:2, 3:1 mer byggmaterial kan återanvändas. 10 Avfallsplan

Utreda hur insamlingssystemet för producentansvars- 2012 BEM 2:1, 3:1 avfall kan utvecklas för en ökad materialåtervinning. Bör inkludera insamling av matavfall och hushållsavfall för ett helhetsgrepp. Utreda möjligheten att utveckla avfallstaxa för att gynna 2012 BEM 2:1 ökad sortering. Utreda alternativa hanteringar av slam, där närings- 2012 BEM 2:3 ämnen tillgodogörs. Kampanj med Håll Sverige Rent, med årlig mätning av Start BEM 2:4 nedskräpningen. Även uppföljning av nedskräpnings- 2011 ärenden rapporterade av Miljöförvaltningen. Mäta nöjdhet bland invånarna med insamlingssystemet. 2012, BEM 3:1 2015 Beakta avfallshanteringen i ett tidigt skede i samhälls- Löpan- Samhälls- 3:1 planeringen. En tidig dialog mellan Samhällsbyggnads- de byggnads förvaltningen och Borås Energi och Miljö är viktig. förvaltningen Förkortningen BEM står för Borås Energi och Miljö AB. Avfallsplan 11

12 Avfallsplan postadress 501 80 Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel 033-35 70 00 e-post boras.stad@boras.se webbplats boras.se

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Innehållsförteckning 1. Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet... 3 1.1 Ansvarsfördelning inom avfall... 3 1.1.1 Kommunens ansvar... 3 1.1.2. Producentansvar... 3 1.1.3 Verksamhetsutövarens ansvar... 4 1.1.4 Hushållens ansvar... 4 1.1.5 Avfallsorganisation i Borås... 5 1.2 Finansiering... 5 1.2.1 Renhållningsavgiften... 5 1.2.2 Producentansvarets finansiering... 5 2. Uppföljning av avfallsplan 2001-2010... 6 3. Insamling och hantering av avfall... 10 3.1 Insamling... 10 3.1.1 Svarta och vita påsar... 10 3.1.2 Återvinningsstation och fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall... 11 3.1.3 Återvinningscentral... 11 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall... 11 3.2 Hantering... 11 3.2.1 Sobackens avfallsanläggning... 12 3.2.2 Kraftvärmeverk... 13 4. Avfallsstatistik... 13 4.1 Europa och Sverige... 13 4.1.1 Mängder... 13 4.1.2 Behandlingsmetoder... 14 4.2 Borås... 16 4.2.1 Mängder... 16 4.2.2 Plockanalys 2010... 20 4.2.3 Behandlingsmetod... 21 5. Uppföljning av de nationella målen... 22 2

1. Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet Utvecklingen inom avfallsområdet har under de senaste decennierna tagit nya proportioner. Ambitionerna med att omhänderta avfall som en resurs har ökat i samhället, vilket ställer krav på att invånaren sorterar avfallet i allt fler fraktioner. Samtidigt ökar omfattningen på hanteringen av avfall och kostnaderna för kommunerna. Kostnaderna ska sättas i förhållande till minskat energibehov och mindre negativ påverkan på miljön, vilket är värdefullt i strävan efter en hållbar utveckling och bör räknas som en intäkt. Samhällets krav på information ökar och det är viktigt att den information som finns är kvalitativ och enkel. Det ska vara enkelt för individen att sortera och på så vis göra rätt för sig. För att avfallshanteringen ska fungera krävs att alla tar sitt moraliska och lagliga ansvar. Denna nulägesbeskrivning redogör för hur avfallshanteringen styrs idag och hur utfallet har blivit i Borås. 1.1 Ansvarsfördelning inom avfall Ansvaret för avfallshanteringen är reglerat genom miljöbalken. 1. Kommunerna ansvarar för att samla in och ta hand om hushållsavfall, undantaget det avfall som ingår i producentansvaret. 2. Producenterna är ansvariga för avfall från till exempel förpackningar, bilar, tidningar, däck och elektriska produkter. 3. Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall verksamheten har gett upphov till tas omhand enligt gällande lagar och regler. 4. Alla som ger upphov till avfall är skyldiga att se till att det hanteras enligt gällande regler. Det gäller både privatpersoner och verksamhetsutövare. För en privatperson handlar det om att sortera avfallet och lämna det på rätt plats. Myndigheterna ger tillstånd för behandlingsanläggningar, utövar tillsyn och vägleder om avfallshanteringen mm. 1.1.1 Kommunens ansvar Varje kommun i Sverige har ett så kallat renhållningsansvar (Miljöbalken 15 kap). Kommunens renhållningsansvar omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan återvinnas eller omhändertas korrekt. 1.1.2. Producentansvar Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar av papper, glas, plast, metall samt tidningar och returpapper. Producentansvaret har sedan utökats till att omfatta fler 3

avfallstyper. Lagen och förordningarna om producentansvar innebär att företag som producerar eller säljer produkter på den svenska marknaden har ansvar för att dessa samlas in och återvinns. Obligatoriskt producentansvar finns för bland annat förpackningar, bilar, däck, returpapper och elektriska och elektroniska produkter. Det finns också frivilliga åtagande för kontorspapper, byggavfall och lantbruksplast. Följande förordningar gäller inom producentansvar och frivilliga åtaganden: Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning (2007:185) om producentansvar för bilar Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck kontorspapper (frivilligt åtagande) bygg- och rivningsavfall (frivilligt åtagande) se Kretsloppsrådet lantbruksplast (frivilligt åtagande) se Svensk Ensilageplast Retur AB (Svepretur) Ett antal organisationer har bildats för att samordna insamling av avfall som omfattas av producentansvar. Ett exempel är Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som ägs av näringslivet och drivs utan vinstintresse. Formellt omfattar FTI:s ansvar förpackningar av papper, plast, och metall, medan ansvaret för glasförpackningar respektive tidningar ligger hos Svensk Glas Återvinning (SGÅ) respektive Pressretur. Båda samverkar med FTI via avtal. FTI finansieras via de förpackningsavgifter som anslutna företag betalar i förhållande till de volymer som de producerar eller säljer, samt av marknadsvärdet på insamlat material. FTI:s huvudsakliga kostnader är ersättningar till entreprenörer för insamling samt inköp och underhåll av återvinningsbehållare för återvinningsstationerna (insamlingsplatser). Förordningen anger att kommunen och FTI som representant för producenterna ska samråda i frågor som rör insamlingssystemet. Samråd sker normalt en gång per år. FTI ansvarar normalt för att sammankalla till samråd och föra protokoll. Vid samråd bör kommunen representeras av berörda förvaltningar och utsedda personer bör ha befogenheter att fatta beslut. 1.1.3 Verksamhetsutövarens ansvar För företag gäller enligt lag att ansvaret för avfallet ytterst ligger hos den som producerar avfallet. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön, och utöver detta ska företaget hålla sig uppdaterat vad gäller förändringar inom lagstiftningen. För verksamheter där avfall uppkommer finns ansvar för att detta transporteras till en godkänd behandlingsanläggning. 1.1.4 Hushållens ansvar Hushåll är skyldiga enligt lag att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. 4

Som exempel på avfall som kommer från hushåll kan nämnas brännbart avfall, matavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar. I Borås Stad ska matavfall och farligt avfall sorteras ut från brännbart avfall. Matavfallet placeras i svarta påsar och farligt avfall lämnas till någon av stadens fem återvinningscentraler. Dessutom har alla invånare en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut t.ex. förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och el-avfall. Det utsorterade avfallet ska sedan placeras i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 1.1.5 Avfallsorganisation i Borås Borås Energi och Miljö AB är helägt av Borås Stadshus AB och har verksamhetsområdena avfallshantering, biogas, fjärrvärme, fjärrkyla, och energi- och avfallstjänster. Borås Energi och Miljö sköter insamling och hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Borås på uppdrag av ägaren. Borås Energi och Miljö äger avfallsanläggningen Sobacken och kraftvärmeverket Ryaverket. I Borås finns ett tiotal aktörer med avfallsrelaterad verksamhet och som har tillstånd enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för efterlevnad av bestämmelser kring avfallshantering är i stor utsträckning den kommunala miljönämnden. 1.2 Finansiering Kostnaderna för avfallshanteringen tas ut dels som en renhållningsavgift, dels som en avgift på de produkter som omfattas av producentansvaret. 1.2.1 Renhållningsavgiften Renhållningsavgiften ska täcka kommunens kostnad för bland annat: behållare insamlingsarbete transport behandling gemensamma återvinningscentraler hantering av hushållens farliga avfall information och rådgivning planering och administration Det är kommunfullmäktige som beslutar om renhållningsavgiften. Avgiften baseras på självkostnadsprincipen, vilken innebär att kommunens avfallshantering inte ska gå med vinst. Avgiften betalas av fastighetsägaren. Avfallshanteringen kan även finansieras via skatt istället för via avgifter. 1.2.2 Producentansvarets finansiering Det lagstadgade producentansvaret innebär bland annat att de som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter också ska betala insamling och behandling när de blivit ett avfall. För denna hantering tas en särskild avgift ut när varan säljs till konsumenter. 5

Den som tillverkar eller importerar miljöfarliga batterier ska också betala en avgift för insamling och återvinning eller slutförvar. 2. Uppföljning av avfallsplan 2001-2010 Borås Stads första avfallsplan antogs av Kommunfullmäktige 1991, planen omfattade åren 1991-2000. Därefter antogs en ny kommunal avfallsplan för åren 2001-2010. Tabell 2.1 redovisar de åtgärder som omfattas av den senaste avfallsplanen (2001-2010) och om de är utförda eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att flera miljövinster har uppnåtts under den gångna perioden och att Borås har vidareutvecklat avfallshanteringen genom att ta ännu mer ansvar för den lokala avfallshanteringen. Avfallsanläggningen på Sobacken har etablerats och utvecklats. En ny rötningsanläggning för produktion av biogas för fordonsbränsle och tillhörande reningsanläggning för processvatten har etablerats. Hantering av specialavfall, bland annat farligt avfall, har etablerats på Sobacken. Kommunen har satsat på biogasdrivna sopbilar och en tankstation för Borås lokaltrafiks bussar. Lokal förbränningsanläggning för avfall har tagits i drift. Gamla deponier har riskvärderats och Gässlösa deponi har återställts. Figur 2.1: Infrastruktur för fordonsgas har etablerats i enlighet med föregående avfallsplan. 6

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Insamling av hushållsavfall Organisera gemensam hämtning i villaområden Gk/Rv fr. 2003 Ja Information och kontroller Anställning av en informatör/rådgivare Gn/Gk/Rv 2001 Ja Informationsstrategi utvecklas och införs Gn/Gk/Rv 2002 Ja Kommentar: Gamla renhållningsverket som idag är en del av nya Borås Energi och Miljö har haft en informatör. Informationsstrategi togs fram och följdes i samband med att ett nytt avfallshanteringssystem infördes. Idag sker samordning av information av Borås Energi och Miljös marknadsavdelning samt av Miljöförvaltningen i Borås Stad. Informatör finns även på Tekniska förvaltningen i Borås Stad. Arbetsmiljö vid hämtning Viktbegränsning införs i renhållningsordning Gn/Gk/Rv 2001 Ja Anskaffning av kärltvätt Gk/Rv 2001 Ja Kommentar: Kärl tvättas i tvätthallar på Sobacken. Viktbegränsning ingår i renhållningsordning. Miljöanpassade fordon Särskilda krav ställs vid upphandling Gn/Gk/Rv fr. 2001 Pågår Kommentar: Krav på att sopbilar ska vara biogasdrivna har ställts via upphandling. Omprövning av Sobackens deponi Omställningsplan lämnas till Länsstyrelsen Gn/Gk/Rv 1/7 2002 Ja Ansökan om prövning enligt miljöbalken Gn/Gk/Rv 2005 Ja Kommentar: Tillstånd har erhållits. Biogas som fordonsbränsle Ledning från Gässlösa, tankstation Gn/Gk/Rv 2001 Ja Ny rötlinje på Sobacken, publik tankstation Gn/Gk/Rv 2002 Ja Gasledning till Borås lokaltrafik Gn/Gk/Rv 2002 Ja Renhållningsfordon på biogas Gn/Gk/Rv fr. 2001 Delvis Tjänstebilar, Gatukontoret Gn/Gk fr. 2001 Delvis Kommentar: Avfallsanläggningen på Sobacken har etablerats och utvecklats. En ny rötningsanläggning för produktion av biogas för fordonsbränsle har etablerats. En publik tankstation för biogas invigdes vid Gässlösa år 2003. På världsmiljödagen 2009 invigdes ytterligare en tankstation för biogas, vid Åhaga. En gasledning har etablerats till Borås lokaltrafiks bussgarage vid Strömsdal och tankstationen togs i drift 2009. Gamla fossilbränsledrivna renhållningsfordon har successivt bytts ut mot fordon som drivs på biogas. År 2009 drevs 6 av 10 fordon av biogas. Beträffande tjänstebilar inom avfallsverksamheten var utfallet år 2009 7 bilar som drivs på biogas samt 2 bilar som drivs av bensin. 7

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Lakvatten och processvatten Detaljerad plan för tätning och dikning Gn/Gk/Rv 2001 Ja Utförande av tätningar och dikningar Gk/Rv fr. 2001 Ja Pilotprojekt för rening utvärderas Gk/Rv 2001 Ja Rening av processvatten inleds Gn/Gk/Rv 2001 Ja Reningsanläggning för lakvatten byggs ut Gn/Gk/Rv 2003 Nej Kommentar: Kontrollprogram finns för underhåll av diken. Ytterligare översyn kan behövas, vilket ingår i verksamhetens rutiner. En reningsanläggning för processvatten på biogasanläggningen har installerats och tagits i drift. Ytterligare åtgärder är planerade för att begränsa utsläppen från biogasanläggningen till lakvattendammen. Åtgärder är också planerade för att förbättra förhållandena i lakvattendammen. Energiutvinning ur avfallsbränsle Utredning om lokal energianläggning Beab/Gk/Rv 2000/2001 Ja Beslut om lokal anläggning Kf 2001 Ja Ev. avtalsförlängning med Renova Gn/Gk/Rv 2003 Nej Ev. driftstart av lokal anläggning Beab 2004 Ja Kommentar: Det fanns ingen avfallsförbränningsanläggning i början på 2000-talet. Fraktionen brännbart avfall kördes till Renova i Göteborg. Senare togs ett beslut om en egen förbränningsanläggning i Borås varpå det inte var aktuellt att förlänga avtalet med Renova. Borås Energi och Miljö samarbetar med Renova i andra ärenden i dagsläget. Tidningar och förpackningar Entreprenadåtagande åt materialbolagen Gn/Gk/Rv fortsätter Ja Samordnad insamling med närservice (FNI) Gk/Rv fortsätter Ja Industri och byggavfall Entreprenadåtagande åt industrier/byggen Gk/Rv fortsätter Ja Samverkan med MSAB om sortering m.m. Gn/Gk/Rv fortsätter Pågår Specialavfall och farligt avfall Utredning om lokal anläggning på Sobacken Gk/Rv/Mf 2001 Ja Beslut om lokal anläggning Kf/Gn 2001 Ja Ansökan om miljötillstånd för anläggning/hantering Gn/Gk/Rv 2001 Ja Ev. driftstart av lokal anläggning Gn/Gk/Rv 2002 Ja Kommentar: Hantering av specialavfall, bland annat farligt avfall, har etablerats på Sobacken. Tillståndet medger mellanlagring av 5 000 ton farligt avfall per år. 8

Åtgärd Ansvarig Tidplan Utfört Elektronikåtervinning Utreda form för fortsatt verksamhet Gk/Rv/Mf 2001 Nej Förhandla med El-kretsen AB Gn/Gk/Rv 2000/2001 Nej Kommentar: I början på 2000-talet fanns inget producentansvar för elektronik. Borås hade en egen behandlingsanläggning för elektronik som gick under namnet Elsladden. Där arbetade dåvarande Renhållningsverket tillsammans med Borås Stads arbetsmarknadsinsatser. Denna verksamhet lades ner i samband med att El-kretsen upphandlade behandlingsresurser. Fortsatt verksamhet var inte aktuell och förhandlingen med El-kretsen avslutades i detta skede. Gamla soptippar (inkl. Gässlösa) Program för riskklassning av övriga gamla tippar Gn/Gk/Mf 2000 Ja Riskklassning med förslag till åtgärder Gn/Mn 2000/2001 Ja Vidtagande av miljöskyddsåtgärder Gn/Gk/Rv 2001/2003 Ja Utvärdera försök med slamtäckning av Gässlösa Gn/Gk/Rv 2001 Ja Färdig slutåterställning på Gässlösa Gn/Gk/Rv 2010 Ja Kommentar: Riskklassning har gjorts och förslag till åtgärder har tagits fram. Genomförande har börjat 2010. Det som görs är städning, förbättring av lakvattenuppsamling och reviderad kontroll av utsläpp till vatten. För Gässlösa deponi, som avslutades 2008, har ett nytt kontrollprogram fastställts och kontroll enligt detta har börjat under 2010. Avloppsslam Utred framtida slamhantering Gn/Gk 2002 Ja Kommentar: Slamhantering har utretts och certifierats. Certifieringen innebär att slammet exempelvis inte får överskrida de gränsvärden som Naturvårdsverket har fastställt för bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink, silver och tenn. Certifieringen innebär att slammet får användas som växtnäring på åkermark. Regionalt samarbete Bibehållen kontakt med grannkommunerna Gn/Gk/Rv löpande pågår Kommentar: Arbetet med att samverka kring avfallsfrågor regionalt kom till stånd 2009. Tabell 2.1: Uppföljning av åtgärder som fastställdes i 2001 års tillägg till avfallsplan. Gn står för Gatunämnden, Gk står för Gatukontoret och Rv står för Renhållningsverket. 9

3. Insamling och hantering av avfall Beroende på avfallets egenskaper finns ett bestämt system för insamling och hantering i kommunen, vilken regleras i kommunens renhållningsföreskrifter. Insamling och hantering av avfall är till största del reglerat genom nationella föreskrifter. Figur 4.1 visar bland annat avfallets kretslopp i Borås Stad. Figur 3.1: Insamling och hantering av svarta och vita påsar, kärl- och säckavfall, sker i ett slutet kretslopp. Bilden är en principbild. Aska från avfallsförbränning kan dock inte återföras till skogsmark. 3.1 Insamling Viss del av avfallet insamlas fastighetsnära medan andra fraktioner lämnas på insamlingsplatser som återvinningsstationer eller återvinningscentraler. 3.1.1 Svarta och vita påsar Insamling av brännbart- och matavfall från hushåll sker genom svarta och vita påsar som placeras i samma kärl vid fastigheten. De vita påsarna ska enbart innehålla brännbart avfall medan de svarta påsarna enbart ska innehålla matavfall. Svarta och vita påsar hämtas av ett och samma fordon och sorteras vid ankomst till Sobackens avfallsanläggning. De tomma påsarna distribueras via Borås Energi och Miljö och ingår i avfallsabonnemanget. 10

3.1.2 Återvinningsstation och fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall Avfall som omfattas av producentansvar, främst förpackningar, tidningar och batterier, ska lämnas på en återvinningsstation (ÅVS). Idag finns cirka 80 återvinningsstationer i Borås Stad. Samtliga stationer har behållare för tidningar, glas och småbatterier. På flertalet ÅVS finns även möjlighet att lämna pappers-, plast- och metallförpackningar. Det finns även möjlighet att lämna sitt producentansvarsavfall vid Borås Stads bemannade återvinningscentraler. Det finns även möjlighet för flerbostadshus att beställa fastighetsnära insamling av producentansvarsavfall. Detta innebär att kärl placeras ut i närhet till fastigheten (exempelvis i ett soprum/miljöhus) och töms av upphandlad aktör. 3.1.3 Återvinningscentral På återvinningscentralerna (ÅVC) får privatpersoner lämna källsorterat material till återvinning. På ÅVC lämnas brännbart avfall, komposterbart avfall, trädgårdsris, obehandlat trä, tryckimpregnerat trä, metallskrot, gips, fyllnadsmassor, vitvaror (inkl. kyl och frys), däck utan fälg, elektronik och farligt avfall. Utöver detta finns även möjlighet att lämna de förpackningar som ingår i producentansvarsavfallet. I Borås Stad finns fem återvinningscentraler: Lusharpan Boda Fristad Dalsjöfors Viskafors Lusharpan är en så kallad företags-åvc där Borås företag har möjlighet att lämna sitt avfall under veckodagarna. Privatpersoner har tillträde till Lusharpan under specifika tider. 3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall Insamling av verksamhetsavfall är en avreglerad marknad, vilket innebär att företag med tillstånd får samla in och hantera avfall som inte klassas som hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall. Kommunen har ingen skyldighet att hämta avfall utöver hushållsavfall och därmed jämförligt avfall vid verksamheter i Borås Stad. 3.2 Hantering Hantering av avfall sker dels på Borås Energi och Miljös anläggningar och dels på andra aktörers anläggningar. Här belyses främst de anläggningar som är i kommunal ägo. 11

3.2.1 Sobackens avfallsanläggning Sobackens avfallsanläggning invigdes 1994 och ligger cirka 8 kilometer sydväst om Borås. Inom området finns bland annat Vågstation Sorteringsanläggning (svarta och vita påsar) Biogasanläggning Bränsleberedning Sorteringsplatta Mellanlagring av farligt avfall Behandling av förorenade massor Deponi Lakvattendamm Vågstation Allt inkommande avfall vägs vid vågstationen, förutom farligt avfall som vägs vid lagret för mellanlagring för farligt avfall. Sorteringsanläggning Vid sorteringsanläggningen skiljs svarta och vita påsar åt genom en s.k. optisk sortering. Biogasanläggning Till anläggningen för framställning av biogas kommer utsorterat matavfall från hushåll (svarta påsar) och biologiskt avfall från verksamheter. Verksamhetsavfall kan bestå av så väl slakteriavfall och produktionsspill från livsmedelsindustrier som överblivna livsmedel från butiker. Anläggningen har möjlighet att hantera fast och flytande avfall. Avfallet som tas emot på biogasanläggningen behandlas innan det matas in i rötkammaren. Det organiska materialet pressas ur de svarta påsarna och förpackningar med verksamhetsavfall öppnas och avfallet blandas med vatten och bildar en s.k. slurry. En fast restprodukt erhålls från processen blandas med stall- och trädgårdskompost och kan användas som jordförbättringsmedel. Bränsleberedning Vid bränsleberedning krossas vita påsar och brännbart verksamhetsavfall till avfallsbränsle som utgör bränslebasen för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Sorteringsplatta Vid sorteringsplattan sorteras blandat avfall från såväl verksamheter som privatpersoner. De utsorterade fraktionerna tas om hand och distribueras till rätt behandlingsanläggning. Vid sorteringsplattan sker även mellanlagring av producentansvarsavfall och andra fraktioner. Mellanlagring av farligt avfall Farligt avfall mellanlagras i väntan på vidare transport för destruktion, återvinning eller slutförvaring. Vid lagret för farligt avfall sker även eftersortering av farligt avfall från verksamheter och från ÅVC. På Sobacken finns även ett lager för mellanlagring av elektroniskt avfall. 12

Behandling av förorenade massor Vid Sobacken sker biologisk behandling av förorenade massor. Större delen av de behandlade massorna läggs på Sobackens deponi. Deponi På deponi läggs avfall som inte kan hanteras på annat sätt. Deponin vid Sobacken är klassad som deponi för icke farligt avfall. Mängden avfall till deponi har under de senaste decennierna minskat betydligt. Anledningen är hårdare lagkrav i kombination med nya återvinningsmetoder för bland annat gips. Lakvattendamm Lakvattendammen som finns placerad på området samlar upp regnvatten samt allt lakvatten. Detta vatten pumpas vidare till Gässlösa vattenreningsverk i Borås för rening. 3.2.2 Kraftvärmeverk Kraftvärmeverket Ryaverket ligger på Kilsundsgatan i Borås och byggdes i början på 60- talet. I kraftvärmeverket utgör bland annat det brännbara avfallet (vita påsar och brännbart verksamhetsavfall) bränsle till fjärrvärme-, fjärrkyla- och elproduktion. 4. Avfallsstatistik Statistik inom avfallsområdet är komplext eftersom uppgifter ska samlas in från många aktörer, såväl privata som offentliga. Även det faktum att vi inom Europa har olika innebörd av olika begrepp gör att statistik blir komplex. Majoriteten av uppgifterna i statistiken är hämtade från EU-kommissionens hemsida samt via Avfall Sveriges (Avfall Sverige är den svenska branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning) webbaserade statistikverktyg, avfall web. 4.1 Europa och Sverige Avfallshanteringen skiljer sig åt inom Europas alla länder. En del länder har förhållandevis hög andel återvinning medan andra fortfarande lägger det mesta av avfallet på deponi. Uppkomsten av avfall har en stark korrelation till BNP och konjunkturen i samhället. En stark ekonomi innebär att verksamheterna och invånarna producerar/konsumerar fler varor vilket gör att avfallsmängderna ökar 4.1.1 Mängder I snitt uppkom (år 2008) 520 kg hushållsavfall per person och år inom EU. I Sverige var siffran 511 kg hushållsavfall per person och år, se figur 5.1. 13

Figur 4.1: Mängden avfall från hushåll 2008 (kg per person och år) Källa: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/ Under 2009 minskade mängden avfall per person och år till cirka 480 kg i Sverige, detta till följd av lågkonjunkturen. 4.1.2 Behandlingsmetoder Det finns olika sätt att behandla avfall, och det skiljer sig avsevärt mellan Europas länder. Figur 5.2 visar hur mycket av avfallet som läggs på deponi, d.v.s. avfall som inte återvinns eller återanvänds på något vis (utvinning av deponigas kan förekomma i några fall). I Sverige har hushållsavfall till deponi minskat från 920 000 ton år 1999 till 63 000 ton 2009, en minskning med över 90 procent. Legend Cases 0.0-25.0 6 25.0-228.0 6 228.0-307.0 6 307.0-347.0 6 347.0-672.0 7 Data not available 3 Figur 4.2: Mängden avfall från hushåll som deponeras år 2008 (kg per person och år). Källa: http://epp.eurostat.ec.europa.e u/ 14

Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Holland och Schweiz är de länder som skickar mest avfall till förbränning. I Sverige finns ett väl utbyggt fjärrvärmenät och vi tar således tillvara på den energi som omvandlas från avfall till värme. Figur 5.3 visar hur mycket avfall som går till förbränning inom EU-länderna. Legend 0.0 0.0 0.0 19.0 19.0 55.0 55.0 172.0 172.0 433.0 Data not available Figur 4.3: Kommunalt avfall till förbränning (kg per person och år) Källa: http://epp.eurostat.ec.e uropa.eu/ I övrigt skiljer sig behandlingsmetoderna åt i medlemsstaterna. Sverige, Tyskland och Belgien har den högsta andelen materialåtervinning. Bulgarien och Rumänien deponerar det mesta av avfallet. Inom biologisk behandling visar Österrike största framgången, omkring 40 procent behandlas biologiskt. I hela Europa stod avfallsförbränningen för 20 procent och materialåtervinning inklusive biologisk behandling för 40 procent, resterande 40 procent deponerades. Sverige har en framträdande placering i Europa vad gäller avfallshantering. Exempelvis har Sverige arbetat med att minska mängden avfall till deponi genom ökad återvinning. Sverige har även valt att satsa på utbyggnad av kraftvärmeverk med avfallsbränsle som bas i sin produktion. Vidare har Sverige även arbetat med återvinning av material samt biologisk behandling av organiskt avfall. I Sverige fördelas behandlingssätten enligt följande (avser 2008) 1 : 15 procent till biologisk behandling 35 procent till materialåtervinning 48 procent till förbränning med energiutvinning 1 http://www.sopor.nu (2010-11-25) 15

1 procent till deponering 1 procent var farligt avfall med specialbehandling. 4.2 Borås Borås har arbetat aktivt med avfallsfrågor under många decennier. Kommunen var en av de första som satsade på en sorteringsanläggning med optisk sortering. Kommunen var även bland pionjärerna vad gäller biogasframställning som har pågått i snart 20 år. 4.2.1 Mängder Under 2009 insamlades 40 622 ton hushållsavfall i Borås. Räknat per person är det 420 kg 2. Motsvarade siffra för år 2008 är 425 kg per person och år, nedgången kan förklaras av kraftig konjunkturnedgång. 58 procent av avfallet från hushållen lämnas till centrala insamlingsplatser och resterande 42 procent samlas in fastighetsnära i Borås. 19% Kärl- och säckavfall (brännbart och matavfall) 2% 42% Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall Farligt avfall från hushåll ÅVS 37% Figur 5.4: Hushållsavfall fördelat på olika insamlingssätt. Bilden är ej komplett, ex lämnas asbest direkt på Sobacken och kommer inte med i denna redovisning. Likaså finns hushållsavfall som ex. slam, som inte redovisas i denna illustration. 2 Beräknat i Avfall Web, i den framräknade siffran tas även hänsyn till fritidshusboende, arbetsplatsnetto och gästnätter. Avfallet inkluderar kärl- och säckavfall, farligt avfall, grovavfall och förpackningar och tidningar från hushåll. 16

4.2.1.1 Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall är hushållsavfall som normalt placeras i just kärl och säck, exklusive material med producentansvar, matavfall, grovavfall eller farligt avfall. Med kärl- och säckavfall avses sådant avfall som insamlas via containers, sopsug, underjordiska behållare samt övriga insamlingsbehållare. 4.2.1.2 Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är tungt eller skrymmande eller annars olämpligt att samla in via kärl eller säck. Grovavfall samlas in via Borås Stads återvinningscentraler. Insamling av grovavfall kan även ske genom fastighetsnära insamling. 4.2.1.3 Matavfall Av hushållsavfallet står matrester för nästan halva vikten. Att sortera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall och möjliggör återvinning av matavfallet. Utsorterat matavfall behandlas biologiskt varvid biogödsel och biogas utvinns. Borås startade insamling av matavfall 1994 då rötkammaren på Sobackens avfallsanläggning togs i bruk. Matavfallet samlas som redan nämnts in i svarta påsar. 4.2.1.4 Slam, latrin och fett och frityrolja Slam behandlas i stadens reningsverk där det rötas till biogas. Rötresten används som gödsel i åkermark. Antalet enskilda avloppsanläggningar har ökat under de senaste två åren från 5 190 anläggningar 2007 till 5 544 anläggningar 2009. Borås Stad upphörde med insamling av latrin 2007. Fett och frityrolja insamlas sedan 2010 via stadens återvinningscentraler. Utvecklingen av insamling av fett och frityroljor kommer att fortgå under kommande period för avfallsplan. Fett och frityroljor används för framställning av biogas i Borås. 4.2.1.5 Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfall utgörs av organiskt material som insamlas via stadens grönytor samt via hushållens trädgårdar/grönytor. Insamling av trädgårdsavfall är koncentrerad till stadens återvinningscentraler. Behandlingen av park- och trädgårdsavfall utgörs av central kompostering på Sobackens avfallsanläggning. Park- och trädgårdsavfall utgör basen i boråskomposten som finns till försäljning för boråsarna. 4.2.1.6 Farligt avfall Farligt avfall är avfall som innehåller farliga ämnen för människor och natur. Det farliga avfallet ska hanteras separat från övrigt avfall. Insamlingen av farligt avfall i Borås sker via stadens återvinningscentraler. Det finns även möjlighet att få fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Insamlat hushållsavfall 2009 Kärl- och säckavfall 17 651 Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall 15 404 Matavfall 5 339 17

Slam från enskilda anläggningar 7 225 Fett och matolja från hushåll, restauranger och storkök 342 Farligt avfall från hushåll 1 028 varav småbatterier 25 Tabell 4.1: Insamlad mängd hushållsavfall år 2009, observera att del av begreppet matavfall ingår i kärl- och säckavfall (mängd anges i ton) Källa: http://www.avfallweb.se 4.2.1.7 Producentansvarsavfall Det svenska producentansvaret är som tidigare nämnts reglerat enligt miljöbalken. Producentansvaret omfattar Förpackningar Returpapper (tidningar, kataloger m.m.) Småbatterier Elektriskt och elektroniskt avfall Bilar Däck Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (ej relevant för Borås Stad och kommer därför inte att behandlas) Förpackningar och tidningar Den som tillverkar förpackningar har ansvar för att det finns insamlingssystem för förpackningarna och för att de nationella målen för återvinning uppnås. Förpackningar och tidningar kan lämnas vid någon av de cirka 80 återvinningsstationer som finns i Borås. Småbatterier Den som tillverkar eller importerar och säljer batterier i Sverige ska ta ansvar för att batterierna samlas in och återvinns. Småbatterier kan lämnas vid återvinningsstationer utrustade med en batteriholk, i övrigt kan de även lämnas vid stadens återvinningscentraler. Insamlat under producentansvar 2009 Tidningspapper 4886 Wellpapp/kartong 827 Plastförpackningar 201 Metall 153 Glas 1882 Totalt: 7949 Småbatterier 25 Elektriska och elektroniska produkter 1510 Tabell 4.2 Insamlade mängder avfall under producentansvar (mängd anges i ton). Källa: http://www.avfallweb.se Förändrade rutiner för statistikbearbetning Återvinningsstatistiken för plast- pappers- och metallförpackningar från tidigare år byggde på de mängder som entreprenörer rapporterat in till FTI. Numera ansvarar FTI själv för planering av tömning och transport. 2009 års siffror bygger därför på insamlingsmängden i behållarna på återvinningsstationerna, samt den fastighetsnära insamlingen. Detta gör att statistiken inte är helt jämförbar med tidigare år. 18

Återvinningsstatistiken för plastförpackningar Tidigare års återvinningsstatistik för plastförpackningar byggde på insamlad mängd hårda plastförpackningar från hushållen. I 2009 års statistik är även mjuka plastförpackningar inkluderade. Detta medför att återvinningsstatistiken för plastförpackningar inte kan jämföras mellan åren. Elektriskt och elektroniskt avfall Elektriska och elektroniska produkter, el-produkter, innehåller ämnen som är skadliga för miljön och människan. Elektriska och elektroniska produkter kan lämnas till återvinningscentraler i Borås. Bilar Producentansvar för bilar infördes i Sverige 1 januari 1998 som första land i Europa. Efter 1 juni 2007 omfattar producentansvaret alla bilar. Tillverkaren eller den som har fört in bilen i Sverige är skyldig att ta emot den gratis och se till att material och komponenter från bilen återanvänds, återvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. 85 procent av skrotbilen ska återvinnas. År 2015 höjs nivån till 95 procent. Det finns ingen tillgänglig statistik om skrotbilar i Borås. Däck Den som tillverkar, säljer eller för in bildäck i landet är skyldig att ta emot alla uttjänta däck och se till att däcken återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. I ansvaret ingår även att informera om hur man återlämnar däcken och underlätta för detta. Förordningen omfattar alla däck, med undantag av cykeldäck och större entreprenaddäck. I Borås kan invånarna även lämna däck med och utan fälg på återvinningscentraler. Läkemedel Producentansvaret för läkemedel innebär att alla apotek är skyldiga att ta emot läkemedelsavfall och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett hälsooch miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna är också skyldiga att informera dem som köper läkemedel om möjligheten att lämna tillbaka läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med övrigt avfall. Producentansvaret för läkemedel omfattas dock inte av farligt avfall, vilket betyder att kommunerna ansvarar för att borttransportera och bortskaffa visa läkemedel som utgör farligt avfall och som kommer från hushåll. I dagsläget är det cytostatika och cytotoxiska läkemedel som utgör farligt avfall. 4.2.1.8 Insamling via ÅVC Mängden grovavfall från hushållen som samlats in vid ÅVC uppgick till 15 404 ton under 2009, varav 6 831 ton gick till avfallsbränsle. Den mängd hushållsavfall som sorterats som deponifraktion uppgick till 2 468 ton vilket innebär ca 2,5 kg per person och år. Insamlat hushållsavfall på ÅVC 2009 Brännbart hushåll 6 422 Hushållsavfall till deponi 2 468 Trädgårdsavfall 2 055 Gräs och löv 3 933 19