Rad 5. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund följer med. (SSV har troligen inte haft något eget märke) Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, Märket saknas i MB-samlingen. 1919 är Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti med och grundar Komintern, den Moskvatrogna kommunistinternationalen. 5.1 SKP. Sveriges Kommunistiska Parti, märket utkom 1957. 1921 namnändras Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) och antar Kominterns 21 teser. 1921 bildas ett nytt Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) under ledning av Ivar Vennerström. De vill inte gå med i SKP. Det nya SSV upplöses 1923 och man återgår till SAP. (SSV troligen inte haft något märke?) 1924 blir Zeth "Zäta" Höglund utesluten ur SKP och bildar då Sverges Kommunistiska Parti (SKP) (observera stavningen Sverges ) med omkring 5 000 medlemmar, detta SKP går med i SAP 1926. 1929 kommer den största splittringen i Vänsterpartiets historia, då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna utesluts av Komintern, och flera medlemmar lämnar partiet. Karl Kilbom driver tillsammans med Nils Flyg och partimajoriteten ett eget SKP. Sverige har nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det Kominterntrogna partiet
(det Moskvatrogna) omorganiseras och leds av Hugo Sillén. Partierna kallas för enkelhetens skull efter respektive ledare; Sillénarna och Kilbomarna. 1932 i andrakammarvalet får Sillénarna tre procent av rösterna medan Kilbomarna får 5,32 procent av rösterna. 5.2 Socialistiska partiet (Andra märket saknas i MB-samlingen) 1934 byter SKP (Kilbommarna) namn till Socialistiska Partiet (SP) under ledning av Karl Kilbom och Nils Flyg, samt sammanslagning med Göteborgs socialistiska arbetarekommun (Albin Ström) 1940 Vänstersocialistiska partiet (VSP) 1940-1964 (A Ström 1892 1962) utbrytning ur Socialistiska Partiet (SP) Andra världskriget är en svår period för partiet; SKP är den enda politiska kraften i Sverige som stödjer den sovjetiska sidan i finska vinterkriget, och är enda riksdagspartiet som inte får sitta med i Per-Albin Hanssons samlingsregering. 1944 tar SKP 10,3 % av rösterna i andrakammarvalet som en följd av Sovjets populära framgångar i andra världskriget gentemot naziregimen. 5.3 SKP 30 år, Sveriges Kommunistiska Parti. 1947 Sveriges Kommunistiska Parti 30 år. 1956 bildades Sveriges Kommunistiska Arbetarförbund av den tidigare vänsteroppositionen inom Sveriges Kommunistiska Parti, med Set Persson som centralfigur. Efter att Set Persson avlidit 1960 förde SKA en tynande tillvaro, för att upphöra helt 1967.
5.4 VPK. Vänsterpartiet Kommunisterna. 1967 namnändras Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) 1967 bryter sig en maoistisk grupp ut och bildar Kommunistiska Förbundet Marxist- Leninisterna (KFML), 1973 bytte partiet namn till Sveriges kommunistiska parti. 1969 bildas Socialistiska Partiet, då under namnet Revolutionära Marxister. Organisationen har också hetat Revolutionära Marxisters Förbund och Kommunistiska Arbetarförbundet, innan man 1982 antog dagens namn Socialistiska Partiet. 5.5 Klass mot klass KFML(r). 1970 splittrades KFML, genom att en utbrytargrupp bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna(revolutionärerna) KFML(r). 5.1 SKP. Sveriges Kommunistiska Parti. 1973 namn ändrades Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna(KFML) till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Detta väckte stor uppmärksamhet eftersom det var Vänsterpartiet kommunisternas tidigare partinamn. Namnet var inte juridiskt skyddat och då VPK inte använt partinamnet i två val var det juridiskt fritt för ett annat parti att använda denna partibeteckning.
5.6 APK, Arbetarpartiet Kommunisterna. 1977 bryter sig de Moskvatrogna ut ur Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) och bildar Arbetarpartiet Kommunisterna (APK). 5.7 Klass mot klass KPML(r). 1977 ändrade KFML(r) sitt namn till KPML(r), Kommunistiska partiet marxistleninisterna (revolutionärerna), för att markera ett ombildande till politiskt parti. 5.8 Arbetarpartiet Kommunisterna 27. Den 27:de kongressen, räknat från 1917, trots att det är SKP/VPK/V som har kontinuitet genom kongressbeslut, gjorde APK, nuvarande SKP, också anspråk på den linjen.
Märket saknas i MB-samlingen. 1979 bildades Kommunistiska Partiet i Sverige (KPS) av utbrytare från maoistiska SKP, upplöst 1993. Märket troligen från början av 1980-talet då de var som mest aktiva. 1982 Socialistiska Partiet, byter namn från Revolutionära Marxister. Har också hetat Revolutionära Marxisters Förbund och Kommunistiska Arbetarförbundet. 1987 namn ändrades Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Till Solidaritetspartiet. I Vallentuna fanns Solidaritetspartiet kvar tills de lade ned inför valet 1998. I Mariestad blev de Kommunal Vänster och gick sedan in i V, likaså i Laxå. 5.9 Vänsterpartiet. 1990 namnändras Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) till Vänsterpartiet, betecknar sig idag som socialistiskt och feministiskt, inte som kommunistiskt. 5.10 V, Vänsterpartiet. 5.11 Klass mot klass Kommunistiska Partiet. 2005 byter KPML(r) namn till Kommunistiska partiet (KP).